Det finns hjälp att få om sorgen blir för tung att bära

När sorgen blir för tung att bära

Sorgen och saknaden vid förlust av en närstående försvinner aldrig utan är något vi helt enkelt behöver vänja oss vid att leva med, däremot brukar den vanligtvis mildras allt eftersom tiden går. Men vad händer om man inte upplever att sorgen mildras trots att tiden går? Vad kan man då göra? Och vart kan man vända sig?

Vanligtvis är sorgen intensiv i början, för att därefter mildras med tiden. Ibland händer det dock att sörjande inte upplever att sorgen mildras med tiden.

”Komplicerad sorg”

Som vi tog upp i förra veckans blogginlägg är sorg något högst individuellt, detta innebär att olika personer sörjer på olika sätt. Det finns inga rätt eller fel, utan alla behöver utgå ifrån sig själva och sina egna behov. Det händer dock att sörjande ibland ”fastnar” i sorgen och därmed inte upplever att den mildras med tiden. Ett begrepp för detta är ”komplicerad sorg”. Anledningar till komplicerad sorg ser också olika ut från person till person. Komplicerad sorg räknas som en diagnos, något som kräver vård.

Ibland kan det uppstå behov av att bearbeta känslor och händelser i samband med själva dödsfallet, något som för den sörjande kan ha upplevts som traumatiskt. Några exempel är om dödsfallet exempelvis skett på grund av en olycka, självmord eller mord. Traumatiska händelser kan resultera i att den sörjande utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Råd till dig som sörjer

Det finns saker som du själv kan göra om du upplever sorg, några exempel följer nedan:

  • Rutiner – Försök att äta och sova på regelbundna tider.
  • Prata med andra – Berätta för andra hur du känner, även om det ibland kan kännas som att ingen riktigt förstår. Andra kan ha svårt att veta hur de ska göra eller vad de ska säga. Då är det bra om du kan försöka berätta vilket sorts stöd du vill ha. Ibland kan det vara skönt att bara ha någon hos sig för att slippa vara ensam, även om man inte vill prata.
  • Stödgrupp – Kontakta en stödgrupp. En del tycker att det känns bra att få prata med någon eller några som har liknande erfarenheter.
  • Skriv – Skriv ner dina tankar. Du kan pröva att skriva hur sorgen känns. Både när du är som mest ledsen och när du känner dig mindre ledsen. Du kan skriva till personen som har dött och förklara dina tankar och känslor. Du kan också pröva att till exempel lyssna på musik, läsa böcker eller se filmer som handlar om sorg. För en del hjälper det att se att andra känner ungefär som de själva gör.
  • Red ut eventuella oklarheter – Försök att ta reda på sådant som kanske känns oklart och förvirrat i samband med dödsfallet. Det kan hjälpa dig att komma vidare i sorgen. Du kan till exempel boka ett samtal med inkopplad personal om det finns någon sådan som tog hand om personen innan eller i samband med dödsfallet.
  • Ceremonier – Det brukar vara bra att vara med i ceremonier för att ta farväl av den som har dött, till exempel en begravning. Ritualen och minnet av den kan hjälpa till att göra så att det som har hänt känns mer verkligt.
  • Känsla av närvaro – En del mår bra av att bevara känslan av närvaro med den som är död. Det kan vara att tända ett ljus eller att utföra någon annan handling. Det kan också vara att besöka en särskild plats eller att spara något föremål som betyder mycket.
  • Ta en paus från sorgen – Sorgen kan bli lättare att hantera om du tillåter dig att emellanåt försöka göra sådant som du brukar tycka om att göra eller som du behöver göra. Det är även bra att röra på sig regelbundet. Att promenera, träna eller göra någon annan fysisk aktivitet som är möjlig för dig kan hjälpa om du till exempel känner dig rastlös eller orolig, har ont i kroppen eller har svårt att sova.

Att försöka stå ut med sorgen

För många är det första året svårast, när man ska gå igenom alla högtider och årstider för första gången utan personen som har dött. Därefter kan det bli lättare. För andra är det vardagen som är svårast, med alla rutiner som man delade tillsammans med den som har dött. En del tycker att tiden före en begravning, och själva begravningen, är jobbigast och att det därefter blir något lättare.

Sorgen finns kvar hela livet, men den förändras med tiden. Många lär sig leva med det som har hänt och erfarenheterna gör att de kan hantera sina minnen på ett annat sätt. Trots detta kan sörjande ändå känna sig lika ledsna vid vissa händelser eller dagar som de gjorde i början av sorgen, även efter många år. Vidare kan tillvaron bli så pass annorlunda att den påverkar känslan av trygghet och identitet. Andra livsomställningar senare i livet kan kännas svårare. Erfarenheterna kan förändra den sörjande som person och vad personen betraktar som viktigt här i livet.

Hur man hanterar sin sorg är alltså individuellt, var och en får försöka upptäcka strategier som fungerar för just dem. En del påbörjar stora projekt som kräver mycket arbete eller går snabbt in i en ny relation om de har förlorat sin partner. De agerar utifrån sina behov just då. Andra föredrar att vänta med stora beslut.

Det kan vara klokt att försöka ha lite tålamod även om sorgen gör så ont att du helst vill slippa ifrån den. Var särskilt försiktig med alkohol och andra beroendeframkallande substanser om du försöker dämpa smärta och sorg, då det är lätt att utveckla ett beroende. Vidare är det bra att undvika att isolera sig.

Sårbarhet

Sorg kan påverka relationer på olika sätt. En del upplever att de kan stötta varandra och hitta sätt att hantera förlusten tillsammans, medan andra känner att de har en egen sorg som är alltför privat för att dela med andra. En del känner sig mer sårbara. Sårbarheten kan göra att man säger saker som man inte menar, eller lägger skulden för det som har hänt på exempelvis en närstående. Sårbarheten kan även göra att man undviker andra personer. Men för en del innebär sårbarheten att de söker mer stöd och samtidigt blir mer försiktiga i sitt sätt att prata med varandra.

När och var du bör söka hjälp

De flesta kan, med hjälp och stöd från närstående eller andra personer i omgivningen, hantera sin sorg. Men det finns som sagt situationer som kräver hjälp i annan form.

Några exempel följer nedan:

  • Det finns flera stödlinjer som du kan kontakta, antingen via chatt eller mail på nätet eller via telefon.
  • Du kan delta i en sorgegrupp eller kontakta en stödförening.
  • Kontakta din vårdcentral om du behöver mer stöd, till exempel om du tror att du har fått en depression, PTSD eller om sorgen på något annat sätt gör att du har svårt att fungera i din vardag.

Vid akuta situationer:

  • Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv.
  • Ring vårdguiden 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Sorgegrupper

Alla religiösa samfund ger stöd i någon form åt personer som sörjer. Sjukhuskyrkan och Svenska Kyrkan ger stöd även om du har en annan tro än kristendomen eller inte är troende alls. Sjukhuskyrkan finns på de flesta sjukhus i Sverige.

Det finns sjukhusavdelningar som startar stödgrupper för personer som har förlorat någon. På vissa orter erbjuder Röda Korset stöd om du upplever sorg. Ibland leds grupperna av specialutbildad personal. Fråga på en vårdcentral eller sjukhuset om du vill veta var du kan få kontakt med en stödgrupp.

Självhjälpsgrupper

En person som själv har upplevt och bearbetat egen sorg kan kontakta andra personer med sorg för att erbjuda sitt stöd. Att delta i en sådan självhjälpsgrupp kan vara ett enkelt sätt att få hjälp. Kontakta en vårdcentral eller sjukhuset om du vill komma i kontakt med en självhjälpsgrupp eller starta en egen grupp.

Fråga alltid om du osäker och vänd dig exempelvis till Sjukhuskyrkan för att stämma av ifall du får erbjudanden om stöd som du är osäker på, då det faktiskt finns oseriösa aktörer där ute som erbjuder stöd vid sorg. Du kan även själv ta reda om på den som erbjuder stöd kontrolleras av en tillsynsmyndighet, exempelvis Socialstyrelsen.

Stödföreningar

Det finns flera föreningar, organisationer och nätverk för personer med sorg (gäller flera olika målgrupper/åldersgrupper).

Några exempel är följande:

  • Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandes Stöd – SPES – https://spes.se
  • Vi som mist någon mitt i livet – VIMIL – vimil.se
  • Föreningen Vi som Förlorat Barn – VSFB – https://vsfb.se
  • Nätverk för föräldrar som har förlorat barn – Febe – febe.net
  • Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade – RAV – rav.se
  • Randiga Huset – randigahuset.se

För dig som är närstående till någon i sorg

Sorg kan se så olika ut och det är inte alltid som den sörjandes beteende är lätt att förstå för en närstående eller utomstående. Det viktiga är dock att du visar att du bryr dig och inte tänker att du måste ha en lösning på den situation som personen är i. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa. Det är vanligt att den som har sorg vill prata om den som har dött och berätta hur det känns. Lyssna, och försök avstå från att ge goda råd.

Något annat som kan vara värdefullt är att bara prata om allt och inget, eller bara vara tysta om den sörjande föredrar det. Du kan föreslå att ni gör någonting tillsammans. Kanske kan du hjälpa till med någon vardagssyssla. Det kan vara att laga mat, städa eller gå och handla. Detta kan vara till stor hjälp då det är mycket vanligt att den som upplever sorg är för överväldigad och trött för att orka ta några initiativ. Ta kontakt själv och gärna flera gånger, även om du tidigare har blivit avvisad. Kom gärna med konkreta förslag!

Tips på läsning om sorg

Det finns flera bra böcker som behandlar ämnet sorg, något som kan upplevas som en tröst för den som själv försöker hantera sin sorg.

Några exempel är följande:

  • Anteckningar under dagar av sorg, C S Lewis: om att förlora en partner på grund av sjukdom.
  • Jag är lyckligt gift, min man är bara lite död, Christina Karlberg, Marita Warborn Lundgren: Om att oväntat och hastigt förlora en partner.
  • Min man dog tusen gånger, Rebecka Nordström Graf: Om hur sorgen kan göra sig påmind.
  • Ett år av magiskt tänkande, Joan Didion: Om att förlora sitt vuxna barn och sin partner.
  • Timme för timme, dag för dag, Cyndee Peters: Om att förlora en förälder och sin partner.
  • Låt oss hoppas på det bästa, Carolina Setterwall: Om att förlora sin partner och bli ensam förälder.
  • I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, Tom Malmquist: Om att samtidigt förlora sin partner och bli förälder.
  • Vi var alltid beredda, Annika Koldenius: Om att förlora ett barn på grund av sjukdom.
  • När det inte blev som du tänkt dig, Barbara Kjellström: Om förlust på grund av missfall.
  • När livet stannar, Malin Sävstam: Om att förlora sin familj i en olycka.
  • Våra älskade orkade inte leva, Joanna Björkqvist; Reportagebok med intervjuer med närstående till personer som har tagit sitt liv.
  • Förluster – om sorg och livsomställning, Barbro Lennéer Axelson: Faktabok om olika förluster.
  • Att möta den som sörjer. Flera perspektiv på sorg efter dödsfall, Inger Benkel: Faktabok.

Dessa är några boktips, nu kanske inte alla tips känns helt aktuella för just dig i dagsläget. Ibland kan det dock finnas sådant som kanske varit aktuellt för dig tidigare i livet, och då kan dessa tips på böcker kanske ändå upplevas som en tröst. Vi bär ju med oss minnen och en livshistoria som präglat oss som individer, och ibland kan vi bära med oss sådant som inte är helt bearbetat som då gör sig påmint på äldre dar. Välj helt enkelt utifrån din egen situation och dina egna behov.

Livet och döden

Det finns kanske inte något som så tydligt väcker existentiella tankar inom oss som traumatiska händelser, som exempelvis dödsfall och förlust av någon närstående. När hela ens tillvaro skakas om och stannar upp är det inte helt ovanligt att man frågar sig vad meningen med allt, eller livet, är. Det är vanligt att under sorgeprocessen uppleva känslor som meningslöshet. Ibland kan man fastna i denna känsla och helt enkelt inte förmå sig kunna ta sig ur sorgen som liksom har fått ett fast grepp om en. Det viktiga då är att veta att det finns hjälp att få, några exempel har vi redogjort för i veckans blogginlägg. Så, om livet känns svårt och sorgen känns för tung att bära, tveka då inte att söka hjälp! Det finns många olika alternativ i form av stödföreningar och sorgegrupper, böcker eller förhoppningsvis någon närstående som vill finnas där för just din skull och lyssna på dina tankar. Välj den stödform som passar dig bäst!

Livet är inte lätt, ofta talas det om livets olika prövningar och sorg (efter en förlust av någon) är utan tvekan en av livets svårare prövningar. Med rätt stöd och lite tålamod brukar dock även sorgen gå att bearbeta, och en vacker dag kan man förhoppningsvis skymta ljuset i den mörka tunneln och återfå hoppet om livet.

Vi avslutar veckans blogginlägg med ett citat av författaren Kahlil Gibran:

”Ju djupare sorgen tränger sig in i dig, desto större glädje kan du uppnå.”

Källa:

Vårdguiden – 1177.se

Riksföreningen Äldres Hälsa
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.