Vishetens koppling till hälsa

Har vishet en koppling till hälsa? Och kan vishet mätas? Svaret är ja på båda frågorna, i alla fall enligt en forskare som har utvecklat ett test för att mäta vishet. I detta blogginlägg ska vi redogöra för detta lite närmare.

Enligt forskning är visa människor lyckligare, och det bästa är att egenskapen går att öva upp.

Varför är visdom viktigt?

Visdom beskrivs som ett personlighetsdrag som är förknippat med:

Välmående
Lycka
Bättre mental och fysisk hälsa
Mer motståndskraft (mot exempelvis depression, ångest och stress)

Med detta i åtanke kan visdom betraktas som något viktigt och något som hjälper människor – både enskilda individer som samhället i stort.

Vikten av visdom är något som går tillbaka långt i tiden. I princip alla religioner och filosofier förespråkar visdom i sina gamla skrifter som går tillbaka flera tusen år i tiden. Anledningen är att visdom är baserat i vår biologi där vissa specifika delar av hjärnan är förknippade med visdom, och vår hjärna ser i princip likadan ut idag som för flera tusen år sedan. Detta innebär att visdom är något universellt i tid och rum.

Att mäta visdom

Psykiatriprofessorn och visdomsforskaren Dilip Jeste vid San Diego University har utvecklat ett test för att mäta av visdom för att ta reda på hur vi ligger till när det kommer till olika komponenter som visdom består av, då han menar att vi alla har något vi behöver jobba på att förbättra. Syftet är alltså att vi genom testet, och utifrån de olika komponenterna, ska bli medvetna om var vi är svaga så att vi kan träna upp dessa delar.

Testet har publicerats i tidskriften International Psychogeriatrics och består av sju frågor och är en vidareutveckling av Dilip Jestes ursprungliga test som består av 28 frågor. Genom testet mäts sju olika komponenter som visdom anses bestå av.

Vägen till visdom

Vilka är då dessa komponenter som visdom sägs bestå av?

Följande komponenter sägs visdom bestå av:

Prosocialt beteende – Detta beskrivs som den viktigaste komponenten och handlar om att göra saker för andra på ett osjälviskt sätt, att visa empati och medkänsla.
Självreflektion – Detta handlar om förmågan att blicka inåt och försöka förstå vårt eget beteende samt förstå vår egen del av ansvaret när något går fel. Hade man kunnat göra något annorlunda, eller finns det något man kan göra annorlunda nästa gång?
Reglering av känslor – Detta handlar om att behärska sina känslor.
Acceptera olikheter – Detta handlar om att acceptera osäkerhet och olika perspektiv (exempelvis oliktänkande) trots sina egna kanske starka värderingar och övertygelser.
Beslutsamhet – Detta handlar om förmågan att fatta beslut när det behöver göras.
Ge goda råd – Detta handlar om ”social rådgivning” genom att ge andra goda råd. Visdom måste överföras och bli till nytta för andra och bör inte hållas inom en själv.
Existentiell förankring – Detta handlar om andlighet. Denna komponent är omdiskuterad och ifrågasatt av vissa forskare som inte håller med om att detta är en komponent för visdom. Dilip Jeste förklarar att det inte handlar om religiositet utan att det snarare handlar om en känsla av existentiell förankring med något eller någon som man inte ser, hör eller känner. En del kallar detta för själ eller ande, medvetande eller Gud.

Att öva upp visdom

Till skillnad från intelligens är det lättare att öva sin visdom som till 50 procent är nedärvt, vilket innebär att visdom till 50 procent påverkas av miljö och beteende. Många tenderar att bli klokare med åldern tack vare all livserfarenhet, men det finns även olika sätt att öva upp sin visdom.

Här följer några tips/övningar för att öka sitt prosociala beteende:

Tänk på (eller skriv ned) tre saker som du är tacksam över – gör detta varje dag!
Engagera dig i någon form av volontärverksamhet för behövande och/eller utsatta människor.
Träffa andra som är olika dig själv, exempelvis personer med andra politiska åsikter.

Källa:

SVT Nyheter – ”Sju faktorer som gör dig vis”