Biblioterapi
I detta inlägg tänkte vi lyfta ämnet biblioterapi – att läsa och samtala om litteratur. Detta har visat sig kunna ha en läkande kraft och påverkar därför välbefinnandet positivt, men har även visat sig kunna påverka självförtroendet och den existentiella hälsan positivt och dessutom på ett sätt som inte medicinering kan.
Biblioterapi – att läsa och samtala om litteratur – har länge använts för en rad sjukdomar och ohälsotillstånd, och med gott resultat dessutom. Intresset för detta ämne växer och snart startas landets första universitetsutbildning i biblioterapi vid Göteborgs universitet.
Kan man läsa sig frisk?
Biblioterapi har som sagt visat sig ge positiv effekt som behandling, eller komplement vid medicinsk behandling, vid en rad sjukdomar och ohälsotillstånd såsom exempelvis:
- Depression
- Ångest
- Stress
- Cancer
- Olika former av drogberoende
- För att bearbeta olika livskriser såsom en separation eller förlust av anhörig/vän
Cecilia Pettersson är litteraturvetare vid Göteborgs universitet och har forskat om biblioterapi sedan 2011 och skrivit flera vetenskapliga artiklar i ämnet. Hon har nyligen skrivit det första större vetenskapliga verket om biblioterapi, hälsofrämjande läsning, på svenska. Intresset växer för biblioterapi, vilket innebär att allt fler börjar få upp ögonen för detta ämne. År 2017 startades landets första akademiska utbildning i biblioterapi och under våren 2021 startas den första universitetsutbildningen i biblioterapi vid Göteborgs universitet. Litteraturvetaren Cecilia Pettersson är kursansvarig för denna utbildning.
Ökat intresse
Vad är det då som har gjort att så många har börjat få upp ögonen för detta ämne? En anledning kan, enligt litteraturvetaren Cecilia Pettersson, vara den pågående debatten om ökad psykisk ohälsa, men också för att det finns en kritik mot samhällets starka tro på mediciner och läkemedel. Hon menar vidare att ytterligare en förklaring till det ökade intresset kan vara att biblioterapi är en ofarlig behandlingsform i det här sammanhanget utan allvarliga negativa biverkningar.
I både USA och Storbritannien är biblioterapi känt sedan länge och har även praktiserats under en längre tid, därmed finns också mycket forskning om detta. Det finns flera studier som visar att biblioterapi kan hjälpa i olika utsträckning mot depression. Den kvalitativa forskningen visar att biblioterapi kan påverka både psykiskt och socialt välbefinnande och bland annat leda till minskad social isolering, ökad självförtroende, stärkt identitet och förmågan att utföra olika vardagsaktiviteter.
Vissa skeptiska
Litteraturvetaren Cecilia Pettersson menar att det finns de som förespråkar evidensbaserad forskning som inte tar den kvalitativa forskningen kring biblioterapin på allvar, något som hon menar är synd då man genom intervjuer och observationer (som är den kvalitativa forskningens metoder) får kännedom om vad exakt det är med biblioterapin som gör den verksam. Finland är det nordiska landet som sticker ut, där denna terapiform har praktiserats sedan 1980-talet.
Den svenska skepsis mot nya, alternativa och komplementerande behandlingsmetoder kan förklara att det har tagit tid för denna behandlingsform att få ett fäste i Sverige. Enligt Cecilia Pettersson kan det även bero på okunskap hos många yrkesgrupper om hur det är möjligt att bedriva biblioterapi som terapiform. Hennes förhoppning är att den nya universitetsutbildningen kan råda bot på detta.
Källa:
Kurera – ”Läs dig frisk från depression”
