Vad händer när man döljer hur man mår

Vem kan drabbas av dold depression?

I förra blogginlägget uppmärksammade vi det som kallas dold depression, även kallat ”leende” depression. Vi tänkte fortsätta på samma tema och fokusera på vem som kan drabbas av dold depression och varför man väljer att dölja sin depression samt vilka hälsorisker som är kopplade till obehandlad depression.

 

En person som lider av dold depression kan utåt sett verka må bra, något som kan yttra sig genom att livet rullar på som vanligt med exempelvis aktiviteter och fina relationer. Inombords hos den drabbade upplevs dock verkligheten på ett helt annat sätt, där depressiva symtom påverkar både tankar och känslor samt den fysiska hälsan.

 

Vem är i riskzonen att drabbas av dold depression?

Vem som helst kan dölja depressiva symtom, speciellt om personen upplever att han eller hon har något att förlora genom att prata om sitt mående. Det finns dock vissa grupper som kan vara mer sårbara än andra när det kommer till att dölja depression, eller när det kommer till att vara omedvetna om att det är depression som de upplever.

 

Enligt forskning tenderar depression att vara dold, underdiagnostiserad och i stor utsträckning inte tillräckligt behandlad inom följande grupper:

 

  • Äldre vuxna
  • Barn och tonåringar
  • Män
  • Personer med kroniska sjukdomar
  • Personer som försöker återhämta sig efter traumatiska upplevelser
  • Personer från marginaliserade eller utsatta samhällen

 

Varför väljer vissa personer att dölja sin depression?

En del människor upplever att de har goda skäl för att hålla depressiva symtom för sig själva. Det kan exempelvis bero på tidigare erfarenheter i form av negativa konsekvenser när de har avslöjat depressiva symtom. Det kan också bero på bristande kunskap om hälsoriskerna som en obehandlad depression kan medföra.

 

Följande argument ringar in några av anledningarna till att vissa människor döljer vad de känner:

 

  • ”Det kom gradvis, jag märkte det knappt.” – För en del personer kommer depressiva symtom gradvis och ökar med tiden. De lägger kanske själva inte märke till hur mycket depressionen påverkar dem förrän någon i deras närhet uppmärksammar problemet.

 

  • ”Jag litar inte på läkare.” – Vissa personer kan ha blivit feldiagnostiserade eller felbehandlade av vårdpersonal som inte känt igen deras symtom eller inte mött dem med respekt. Deras erfarenheter av möten med vårdpersonal kan ha resulterat i känslor av maktlöshet, och känslor av att bli förbisedda eller bli betraktade utifrån en viss stereotyp.

 

  • ”Jag är rädd för vad som ska hända ifall jag pratar om egen erfarenhet av psykisk ohälsa.” – Somliga personer väljer att inte avslöja depressiva symtom då de är oroliga för negativa konsekvenser ifall de gör det. För personer som inte litar på samhället kan det upplevas nödvändigt att dölja sina symtom.

 

  • ”Jag vill inte vara en börda.” – Människor tenderar ibland att känna skuld om de efterfrågar behandling eller frågar efter hjälp, inte minst när det kommer till tonåringar och äldre vuxna som inte vill oroa familjen eller vännerna. Denna oro kan även påverka personer med kroniska sjukdomar som inte vill lägga till något till listan över medicinska tillstånd som ska diskuteras med läkaren.

 

  • ”Jag skäms över att prata om det.” – Tack vare olika kampanjer och arbete för attitydförändringar har många människor fått en bättre uppfattning om exempelvis ångest och depression. Attityden gentemot psykisk hälsa varierar dock fortfarande. I vissa familjer, samhällen och kulturer finns det fortfarande ett starkt stigma kopplat till depression. En del kan exempelvis ha en uppfattning om att depression är ett tecken på svag karaktär, vilket kan hindra somliga från att prata om sina symtom och söka behandling.

 

  • ”Jag vill inte ta läkemedel.” – Somliga är oroliga över att ta antidepressiv medicin eller andra läkemedel med anledning av biverkningar. Många upplever att psykoterapi, förändrade kostvanor, träning/aktivering, förändrade tankemönster och sovvanor är effektivt som behandling (utan läkemedel) om symtomen är milda eller måttliga.

 

Vilka är riskerna med att dölja sin depression?

Det är alltid ett personligt val att dölja sin depression utifrån det personliga omdömet. Alla människor har inte en säker och stöttande omgivning och därför kan det ibland vara klokt att skydda information som rör den egna hälsan, beroende på vilken situation personen befinner sig i.

 

Samtidigt är det viktigt att överväga att söka hjälp och behandling vid depressiva symtom, speciellt om symtomen påverkar hälsan i stort, dagliga rutiner eller livskvaliteten. En studie från 2017 visar att ju längre en depression förblir odiagnostiserad och obehandlad, desto värre blir symtomen  och därmed svårare att behandla.

 

Obehandlad depression ökar risken för självmord. Obehandlad depression kan även öka risken för följande sjukdomar (enligt National Institutes of Mental Health i USA):

 

  • Kardiovaskulära sjukdomar
  • Diabetes
  • Stroke
  • Osteoporos
  • Alzheimers sjukdom

 

 

 

 

Källa:

www.healthline.com – “How to recognize and help someone with hidden depression

 

 

 

 

Riksföreningen Äldres Hälsa
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.