Den 10 september uppmärksammades internationella suicidpreventiva dagen.

Seminarium om suicidprevention

Den 10 september uppmärksammades internationella suicidpreventiva dagen, ett globalt initiativ för att förebygga suicid. I Sverige uppmärksammades detta med hjälp av Folkhälsomyndigheten, Stockholms läns landsting, Mind, NASP, SPES och Suicide Zero som anordnade ett seminarium i Stockholm under temat ”Att vilja leva länge” – med fokus på psykiskt välbefinnande och suicidprevention sent i livet. Riksföreningen Äldres Hälsa var där!

Internationella dagen för suicidorevention lanserades 2003 av World Health Organization (WHO), World Federation for Mental Health (WFMH) och International Association for Suicide Prevention (IASP) för att sätta arbetet med att förhindra självmord på agendan.

Fakta om suicid

Globalt sett dör över 800 000 personer i världen i suicid varje år, vilket innebär 2 200 självmord varje dag. Detta är fler än dödsfall i exempelvis malaria, bröstcancer eller influensa. Globalt sett utgör självmord 57 % av allt dödligt våld. Detta är mer än dödligt våld i krig och mord (även dråp) tillsammans.

I Sverige utgör självmord 94 % av allt dödligt våld, och i Sverige är självmord 6 gånger vanligare än dödsfall i trafiken.

Fokus på äldre

Socialstyrelsen gav ut rapporten Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre under hösten 2018 som visar att äldre personer som lider av psykisk ohälsa och suicidtankar har svårare att få specialistvård och att äldre inte alls i samma utsträckning som yngre personer får andra typer av insatser än läkemedel (insatser som kan vara livräddande).

Margda Waern, professor och överläkare vid AgeCap Center (sektionen för psykiatri och neurokemi) vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, var en av föreläsarna som höll föredrag om suicid bland äldre. Hon har studerat suicidalt beteende över livscykeln och hur man kan jobba med suicidprevention med ett särskilt fokus på äldre och. Margda Wearn poängterar vikten av att forskning behövs då äldre utgör en växande åldersgrupp med hög risk för suicid, särskilt bland äldre män. Äldre personer berättar i regel inte om sina suicidala tankar i samma utsträckning som yngre personer. De gör färre suicidförsök men när de gör suicidförsök är risken att det sedan blir ett fullbordat självmord 67 gånger högre än när en ung person gör suicidförsök.

Magda Waern berättar om sitt forskningsresultat och understryker att det inte finns någon särskild depressionsbild för äldre som tar livet av sig utan det kan se väldigt olika ut. Hon nämner bland annat faktorer som klinisk/mild depression till suicidalt beteende, könsskillnader, interpersonella konflikter samt kroppslig sjukdom och funktionsstörning som kunde påverka utfallet till suicidförsök. Man såg även en koppling till ökad risk för suicid vid användande av läkemedel som lugnande mediciner och likaså sömnmedel. Vid registerforskning, där man undersökt flera olika nationella register, har det visat sig att 25 % (en fjärdedel) av alla personer över 75 år har fått recept på antidepressiva medel. 43 % av alla som dog i suicid hade recept på antidepressiva medel och 66 % av alla som gjorde suicidförsök.

I en annan liknande studie i Västra Götaland där personerna som hade överlevt suicidförsök fann man snarlika bilder av att både klinisk depression och mild depression utgjorde risk för suicidalt beteende. Man kunde även se sambandet mellan ensamhetsproblematik och alkoholproblematik som en betydande riskfaktor för suicidförsök. Vidare sågs en ökad risk hos män födda i andra nordiska länder och hos kvinnor födda utanför Norden.

När det kommer till kopplingen mellan somatisk sjukdom och risken för suicid ser bilden lite olika ut beroende på kön. Bland äldre kvinnor med allvarlig somatisk sjukdom verkar det inte föreligga ökad risk för suicid, däremot är det raka motsatsen bland äldre män där risken för suicid tenderar att öka markant vid allvarlig somatisk sjukdom.

Vid ofrivillig ensamhet har risken för suicidförsök visat sig öka 7-faldigt och vid alkoholproblematik har risken visat sig öka med 9,5 gånger hos män och 12,2 gånger hos kvinnor.

Resultat av studien

  • Drygt 1 av 10 som gjort suicidförsök rapporterade livströtthet, dödsönskan eller suicidtankar/planer.
  • Depression var kopplad till ökad risk för dessa tankar men de flesta med dessa tankar uppfyllde inte kriterierna för depression.
  • Fysisk aktivitet var inte en riskfaktor.
  • Brist på sociala kontakter var en riskfaktor.
  • Sömnstörning visade sig vara en riskfaktor.

Efterlevande som riskgrupp (gäller alla åldrar)

Vid ett självmord drabbas 6-14 närstående och upp till 135 i den yttre kretsen. Efterlevande löper ökad risk för psykisk ohälsa och egna suicidala handlingar. Personer som har förlorat en partner löper 6-8 gånger högre risk för självmord. Det finns inte tillräckliga vetenskapliga belägg, men stigma tros bidra till suicidriskökningen. Många upplever att de stängs ute från sitt normala sociala sammanhang, och att man inte har rätt att sörja. Många efterlevande upplever psykosociala svårigheter kopplade till sorgen i form av exempelvis nedstämdhet och meningslöshet.

Enligt en studie som SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd) har gjort har många efterlevande upplevt att andra personer har agerat undvikande eller oförstående till deras sorg. Social distans upplevdes framför allt bland vårdpersonal, vänner och kollegor men mindre bland familj, sociala medier och stödgrupper. Vidare visade studiens resultat att informella stödkällor, såsom familj och litteratur samt andra efterlevande, upplevdes som mer hjälpsamma och större stöd än formella stödkällor såsom psykiatrin och arbetsplatsens personalvård. Något som för många upplevdes som viktigt var att få en förståelse för varför personen hade tagit sitt liv, och för en tredjedel upplevdes en religiös tro som ett stöd.

Psykisk ohälsa hos äldre

Det finns många faktorer som kan leda till depression, några exempel på faktorer är:

  • Undernäring/nutritionsproblematik
  • Social belastning
  • Läkemedelsbehandling
  • Psykisk belastning
  • Somatisk sjukdom
  • Biokemisk störning

En svensk kommuns satsning för suicidprevention bland äldre

Sedan 2013 har man i Gävle kommun arbetat strategiskt inon området psykisk ohälsa och suicid. Alla som arbetar i direkt kontakt med äldre personer, och även de som sitter i kundtjänst, har gått utbildning i form av första hjälpen till psykisk hälsa. Utbildningen finns i tre delar för de som arbetar med unga, vuxna eller äldre.

Målsättningen med utbildningen var att öka kunskapen inom området psykisk ohälsa och suicid. Utvärdering av utbildningen har visat att personalen har fått större kunskaper inom området psykisk ohälsa och suicid. Detta har i sin tur gjort att personalen efter utbildningen har känt sig mer trygg och vågat agera, dessutom ser man idag tecken på psykisk ohälsa i högre grad än vad man gjorde tidigare tack vare denna nya kunskap.

Suicidprevention – ett viktigt ämne att uppmärksamma

Riksföreningen Äldres Hälsa deltog i seminarium på den internationella dagen för suicidprevention på Hilton hotell i Stockholm. Det blev en givande eftermiddag med intressanta föreläsningar och duktiga föreläsare! Detta ämne är så viktigt att uppmärksamma, och därför har Riksföreningen Äldres Hälsa också detta ämne som en egen punkt i vårt intressepolitiska program.

Vi vill dock betona att Riksföreningen Äldres Hälsa inte är emot mediciner. Dessa är många gånger nödvändiga och räddar i många fall människors liv, men vi anser samtidigt att vi behöver vidga våra vyer och även värdera andra behandlingsformer lika högt – om inte högre. Läkemedel hjälper inte alla och dessa räcker inte alltid som enda behandlingsform utan behövs ibland i kombination med exempelvis samtalsstöd. Vidare skiftar olika riskfaktorer utifrån olika aspekter som exempelvis ålder och kön. Detta innebär att vi alltid behöver ha fokus på individen och dennes behov då gruppen äldre inte på något sätt är homogen utan består av unika individer. Några generella riskfaktorer för suicid/suicidförsök verkar dock vara depression (även mild depression), ofrivillig ensamhet, alkoholproblematik och sömnproblematik. När vi kan finna lösningar på dessa problem och besvär kan vi förmodligen alltså bättre förebygga självmord och självmordsförsök hos äldre.

Med kunskap, bra bemötande och rätt stöd är det möjligt att jobba med suicidprevention och på så vis fånga upp självmordsnära personer innan det är för sent!

Källor/föreläsare 2019-09-10:

Folkhälsomyndigheten

NASP

”Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre”, Socialstyrelsens rapport publicerad i oktober 2018

Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri med fokus på suicidologi

SPES

Gösta Bucht, professor emeritus i geriatrik och sakkunnig hos SPF Seniorerna för vård- och omsorgsfrågor

Välfärd Gävle/Gävle kommun