Den omdiskuterade pensionsåldern
Pensionen kan för många upplevas och betraktas som den bästa tiden i livet – tiden då drömmar kan förverkligas och dagarna kan tas som de kommer. Men välkomnas den alltid – av alla? Hur skiljer sig pensionsåldern åt i olika länder?
Det har säkert inte undgått någon att det under våren har pågått omfattande demonstrationer i Frankrike, framför allt i Paris. Detta till följd av den franska presidenten Emmanuel Macrons kontroversiella pensionsreform som avser höja den allmänna pensionsåldern från 62 år till 64 år. Folk demonsterar dock inte enbart på grund av den höjda pensionsåldern utan även på grund av det faktum att många upplever stora brister i den sociala tryggheten i landet. Detta visar verkligen hur känslig frågan om pensionsåldern är.
Samtidigt har president Joe Biden vid en ålder av 80 år, meddelat att han avser att kandidera för omval vid nästa amerikanska val år 2024. Detta skulle i så fall göra honom till den äldste amerikanska presidenten som kandiderar för omval. Hans ålder har sedan tidigare väckt reaktioner och debatterats vilket visar hur känslig frågan om ålder är.
Pensionsåldern i olika länder
Den franska debatten handlar om ett komplext pensionssystem med 42 olika system för olika branscher. Systemet är problematiskt då det försvårar byte av arbete eftersom man även byter pensionssystem och riskerar att förlora tidigare intjänade pensionspengar.
Detta har resulterat i att vissa branscher lider av brist på arbetskraft medan andra har ett överskott av arbetskraft. Tiden man behöver vara i arbetslivet för att få full pension förlängs också med ett och ett halvt år till 43 år, något som kan drabba kvinnor som varit hemma flera år för att ta hand om barn. I Frankrike går 58 procent i pension när de är mellan 62 och 65 år, 18 procent fortsätter att arbeta längre medan 24 procent går i pension innan de har fyllt 62 år.
I USA har den förväntade pensionsåldern ökat från 62,6 år till 64 år. Enligt en studie gjord av Christian Mitchell från finansföretaget Northwestern Mutual, har den stigande inflationen resulterat i att fler oroar sig för att bli pensionär. I rapporten, som omfattar 2 381 deltagare, framkommer att fyra av tio amerikaner inte tror att pensionen kommer att räcka till på ålderns höst. Fler amerikaner än tidigare planerar att skjuta upp tidpunkten för att gå i pension och mer än hälften av dem uppger att de vill arbeta mer för att spara pengar pensionen.
I Norge är pensionsåldern 67 år, med möjlighet att gå i förtidspension vid 62 års ålder om vissa krav uppfylls. I Danmark är pensionsåldern för närvarande mellan 66 och 68 år, ålderspensionen betalas dock inte ut automatiskt utan man måste själv ansöka om den. Det är även möjligt att skjuta upp pensionen, vilket i så fall resulterar i högre pension. I Finland kan man få ålderspension från 65 år för personer födda 1965 eller tidigare. Det finns även möjlighet att få partiell ålderspension från 61 års ålder (25 eller 50 procent av sin intjänade pension). Detta innebär att man kan arbeta medan man får pension.
Pensionsåldern i Sverige
I Sverige har vi ingen fast pensionsålder men har ändå länge förhållit oss till 65-årsgränsen, som från och med 2023 har höjts till 66 år för garantipensionen. Vi har möjlighet att från och med 2023 arbeta till dess att vi blir 69 år. Tidigaste uttagsålder för allmän pension är 63 år från och med 2023. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg är tidigaste ålder för att få dessa förmåner 66 år (tidigare 65 år). Riktåldern styr när man tidigast kan ta ut allmän pension eller få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg och den kommer att följa medellivslängdens utveckling. Med tanke på att vi lever längre kommer riktåldern därför att höjas stegvis och tillämpas från och med 2026.
Den ofrivilliga pensionären
Men tänk om man brinner för det man arbetar med och helt enkelt inte känner sig redo för att gå i pension – vad gör man då? Någon som vet hur det känns att ofrivilligt behöva lämna in sitt passerkort och lämna sitt omtyckta arbete är Marianne Rundström som arbetade som programledare för Gomorron Sverige i SVT. För några år sedan kom hennes bok Passé – de ofrivilliga pensionärerna ut. Marianne har i intervjuer förklarat att hon inte förstår att en viss ålder är ett hinder för att arbeta vidare när man är fullt frisk och dessutom inte vill något hellre än att arbeta. Hon har sagt följande:
”Många med mig känner samma sak. Vi är för pigga helt enkelt. Men i Sverige har vi en ungdomskultur. Ungt är fint och gammalt fult. Vi lider av åldersnoja i det här landet.”
Marianne anser att alla vinner på att möjliggöra för fler att arbeta längre:
”Om fler jobbar längre ökar inkomsterna till staten och den individuella pensionen likaså. Det tjänar vi alla på.”
Behov av ett flexibelt system
Inställningen till pensionärslivet ser olika ut för olika personer, bland annat beroende på hälsa och arbetssituation. Enligt Marianne skulle det kunna betraktas som en klass- och statusfråga. Personer med välbetalda jobb som är mindre fysiskt krävande vill många gånger arbeta vidare, medan de som är underbetalda och utslitna rent kroppsligen ofta vill sluta så fort som möjligt.
Så, hur ska vi då tänka om somliga vill arbeta vidare upp i högre ålder medan andra inte vill något hellre än att gå i pension så tidigt som möjligt? Mariannes lösning är att skapa förutsättningar för att fler ska kunna arbeta längre om de själva vill. Detta kan exempelvis innebära ett behov av förändring av arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Samt möjlighet att byta till andra arbetsuppgifter och även att gå ner i arbetstid. För det är faktiskt så att arbetet för många fyller en viktig funktion. Marianne utvecklar resonemanget:
”Mycket av självkänslan sitter i att man är efterfrågad.”
Källor:
Nordiskt samarbete – Dansk ålderspension
Nordiskt samarbete – Finsk ålderspension
