Det finns forskning som bekräftar att vårt välbefinnande ökar av att tillbringa tid med djur. Enligt försäkringsbolaget Agria finns det studier som visar att sällskapsdjur kan förbättra vår hälsa och livskvalitet. Speciellt positiv inverkan verkar djur ha på barn och äldre.

Djur inom vård och omsorg

Forskning visar också att djur kan användas framgångsrikt i vården, bland annat som assistanshundar för personer med rörelsehinder eller i ridterapi. Ibland är det tillräckligt med möjligheten att få kela med en katt. I England och USA är det vanligt att ideella organisationer besöker sjukhus och skolor tillsammans med sällskapsdjur för att ge patienter och elever möjlighet att träffa djur. Besökshundar och annan terapi med djur blir allt vanligare även i Sverige.

En tjeckisk studie om hundägare

En tjeckisk studie visar att hundägare överlag har bättre hälsa än de som inte har några husdjur, framför allt när det kommer till den kardiovaskulära hälsan. Husdjursägare både rörde sig mer och åt bättre än de som inte hade sällskapsdjur, enligt studien. Studien publicerades i tidskriften Mayo Clinic Proceedings och visar att husdjur, och då främst hundar, bidrar till en god hjärthälsa. Studien som inleddes mellan 2013 och 2014 har samlat in uppgifter om hälsa och socioekonomisk status från 2000 personer i Tjeckien. Forskarna gör uppföljningar vart femte år fram till 2030.

Den senaste utvärderingen gjordes i år, 2019, och då tittade forskarna på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Man jämförde med en lista över sju vanor och faktorer från American Heart Association, även känd som ”Life’s Simple Seven”. Där ingår BMI, kost, fysisk aktivitet, rökning, blodtryck, blodsocker och kolesterolvärden.

När forskarna jämförde hjärthälsan hos husdjursägare med personer utan sällskapsdjur visade det sig att husdjursägare i allmänhet var mer fysiskt aktiva än de utan, att de oftast åt hälsosammare och hade bättre blodsockernivåer. Vidare jämförde man hundägare med samtliga deltagare överlag och fann då att oavsett ålder, kön eller utbildningsnivå låg hundägare absolut bäst till när det kom till hjärt- kärlhälsa. Detta resultat överensstämmer med tidigare studier som har visat att hundägande leder till mer fysisk aktivitet. Samtidigt bidrar husdjur i allmänhet till minskad stress och bättre självkänsla, dessutom gör det oss mer sociala.

En av forskarna i teamet, Francisco Lopez-Jimenez, förklarade till CNN att det som gör studien så betydelsefull är att den visar att fördelarna med att ha hund handlar om så mycket mer än enbart nyttan med den ökade fysiska aktiviteten. Det gäller att se helheten och inte bara fokusera på en enda faktor. Dock påpekade han samtidigt att resultaten kunde vara missvisande då många var just hundägare. Av de 42 procenten av deltagarna som hade någon typ av husdjur, hade 24 procent hund.

En svensk studie om hundägare

Forskare vid Uppsala universitet har, i samarbete med Karolinska Institutet och Stanford University samt Sveriges Lantbruksuniversitet, undersökt om hundägare har bättre chanser till överlevnad efter en hjärtinfarkt eller stroke. I studien har forskarna använt sig av information från sju olika register, bland andra jordbruksverkets hundägarregister samt Svenska Kennelklubbens register. Resultaten visar att både strokepatienter och hjärtinfarktpatienter som äger en hund löpte lägre risk att dö under uppföljningen än de som inte hade hund. En tidigare studie från 2017, av samma forskarteam, visade att hundägande generellt var kopplat till lägre dödlighet. Det intressanta i sammanhanget var att ägare till olika raser skiljde sig åt vad gällde hjärt-kärlhälsa, där exempelvis ägare till hundar av olika jaktraser utmärkte sig som friskare.

Den senare studien visar alltså att hundägande kopplas till bättre överlevnadschanser efter både hjärtinfarkt och stroke, och tydligast var effekten för ensamstående hjärtpatienter som drabbats av hjärtinfarkt. Där löpte hundägarna 33 procent lägre risk att dö än ensamstående patienter utan hund. Enligt forskarna kan detta ha ett samband med att social isolering och ensamhet är en stark riskfaktor för sämre hälsa och tidigare död. Tidigare studier har visat att hundägare upplever mindre isolering och har mer social interaktion med andra människor. Likt forskaren Francisco Lopez-Jimenez betonar även de svenska forskarna vikten av fysisk aktivitet som en viktig faktor i rehabilitering och välmående, vilket hundägande också bidrar till.

Vad är hönan och vad är ägget?

Den här sortens studier ger dock inte alltid svar på alla frågor. De kan visa på samband men dock inte alltid ge svar på om och på vilket sätt hundar faktiskt skyddar från hjärtsjukdom och för tidig död. De goda resultaten kan bero på att hundar påverkar ägarens livsstil och välbefinnande positivt. Men det kan, enligt forskarna, även vara så att de som väljer att skaffa hund har bättre förutsättningar genom att de redan från början har en mer aktiv livsstil. Mer forskning kring hur orsakssambanden ser ut välkomnas med andra ord.

En solskenshistoria

Kurera har berört detta ämne och lyfter bland annat fram Soltorps äldreboende i Sollentuna (ligger strax norr om Stockholm) som exempel där djur används inom äldreomsorgen. Äldreboendet utgörs av tre våningsplan och fem boendeenheter. Det finns totalt 32 platser för personer med demenssjukdom samt nio korttidsplatser. Dessutom finns det två katter och en hund. Ja, det är nämligen så att personalen sedan några år tillbaka använder sig av djur som medicin hellre än tabletter.

Djur lugnar och sprider glädje

Katterna som tillhör Soltorps äldreboende heter Kajsa och Dolly, de är hittekatter som har adopterats från ett katthem. De tillhör tredje våningsplanet där de får ströva omkring fritt och har en stor terrass att gå ut på. På samma våningsplan finner man den portugisiska vattenhunden Kompis. Han bor hemma hos sin hundförare Cindy Johansson men jobbar som terapihund på äldreboendet. Här på Soltorps äldreboende har man nämligen förstått hur effektivt det är att använda sig av djur för att lugna, glädja, träna och leka med de boende.

De boende på Soltorps äldreboende kan själva välja om de vill få besök av djuren i sina rum (det är till och med möjligt med övernattning) eller om de föredrar att hälsa på djuren – vilket i sig innebär en anledning att lämna den egna lägenheten. Undersköterskan Elina Hiertner Hanqvist förklarar till News55:

”Jag har märkt att djuren känner av när någon är ledsen eller orolig, då kan de lägga sig nära personen vilket ger en lugnande effekt.”

Terapihunden Kompis är lekfull, men när han kommer till Soltorp är det arbete som gäller. Han är tränad att hålla ett lugn och ha tålamod. Detta gör honom bra som kontaktperson, men även som sjukgymnast och arbetsterapeut. Hunden hjälper bland annat de äldre att träna motoriken, hjälper dem till fysisk aktivitet med promenader samt med finmotoriska uppgifter som att använda fingrarna för att till exempel bli bättre på att greppa. Inte minst fungerar han som motivationskraft för de boende att vara mer sociala – samt som ”medicin” istället för antidepressiva läkemedel, resonerar man på boendet.

Hundens Hus

Terapihunden Kompis var från början tänkt som en vanlig sällskapshund men uppmärksammades för sina ”terapeutiska” egenskaper vilket gjorde att hans ägare såg potentialen i honom. Hon valde därför att utbilda honom på Hundens Hus i Stockholm för att lära sig bli mer kontaktsökande, ha tålamod, vara trygg i sig själv och kunna jobba mot en tredje person.

Hjälper personer med demens

Terapihunden Kompis arbetar vissa pass per vecka, två gånger per vecka och fyra timmar per pass på Soltorps äldreboende. Vissa av de boende med demenssjukdom anses ha ungefär 30 sekunders minne, men trots detta tenderar minnet av terapihunden Kompis att stanna kvar längre än så. Hundföraren Cindy Johansson förklarar:

”Ibland är det så att de frågar efter Kompis, samtidigt som de inte kommer ihåg vad släktingarna heter. Det tycker jag talar mycket för de positiva effekterna djur har på människor.”

Hundföraren Cindy tror och hoppas på en större användning av djur inom vård och omsorg framöver. Kompis arbetar sedan december år 2014 inom äldre- och demensvården i Stockholm tillsammans med sin terapihundförare Cindy. Kompis har en blogg och går även att följa på Instagram.

Människans bästa vän

I veckans blogginlägg har vi fokuserat på våra fyrbenta vänner, med lite särskilt fokus på hundar som ofta beskrivs som människans bästa vän. Oavsett ålder kan djur ha en stor betydelse för hälsan och välbefinnandet, inte minst för barn och äldre. Som vi tidigare har tagit upp är ofrivillig ensamhet och social isolering något av det värsta en människa kan utsättas för, och sällskapet av ett husdjur kan därför vara otroligt viktigt för att motverka känslor av just ensamhet och isolering. Vidare kan djur ha en lugnande effekt genom beröring, som exempelvis katter när de kryper upp tätt intill och börjar spinna, och vi vet ju sedan tidigare att beröring är starkt förknippat med positiva känslor då flera hormoner frisätts genom beröring som i sig har en lugnande effekt (såsom exempelvis oxytocin). Detta är alltså väldigt gynnsamt för hälsan! Vidare har vi fokuserat mycket på hundar då hundägande i regel bidrar till bland annat fysisk aktivitet, som ju också sedan tidigare är känt som en hälsofrämjande faktor.

Med detta blogginlägg vill vi betona vikten av djur inom vård och omsorg för att, om möjligt, kunna minska förekomsten av (samt förebygga) psykisk ohälsa utan enbart mediciner som ju så ofta medför olika typer av biverkningar. Vi hoppas därför på en positiv utveckling med fler djur inom vård och omsorgs för äldre!

Som vi har tagit upp i veckans blogginlägg är det alltså gynnsamt för hälsan med husdjur. Det vi dock vill betona, innan vi uppmanar till att skaffa husdjur, är att endast skaffa husdjur om man upplever att man har goda möjligheter och kunskap att ta hand om djuret på ett bra sätt.

Källor:

Agria

Manimails

Kurera

News55

CNN Health

Bustle.com

Uppsala universitet