Kultur på recept
Vi har nyligen berört ämnen som naturen och förundran när det kommer till sådant som är välgörande för vår hälsa. Idag tänkte vi fokusera på ämnet kultur och hur detta är förknippat med förundran och därmed verkar hälsofrämjande!
Forskning visar att kulturupplevelser stimulerar våra sinnen och därmed ger goda effekter på hälsan. På olika håll i landet har man därför prövat ”kultur på recept”, bland annat i Skåne men även i Jönköping där politikerna har valt att låta detta permanentas. Kulturupplevelsers positiva betydelse för hälsan får även stöd i internationella studier.
En brittisk studie
Svenska medier, som bland annat Göteborgs-Posten och SVT Nyheter, har under det senaste året uppmärksammat en brittisk långtidsstudie som visar att risken att drabbas av en depression är lägre bland personer över 50 år som ägnar sig åt kulturupplevelser såsom exempelvis film, teater och museiutställningar till skillnad från de som inte gör det.
För äldre som går på film, teater eller museum minst en gång per månad minskar risken att drabbas av en depression med 48 procent, och bland dem som konsumerar någon form av kultur varannan månad är risken för att drabbas av en depression 32 procent längre än för dem som låter bli helt.
Resultaten bygger på data från 2 148 britter över 50 år som forskare har följt under 10 år, och är en del av The english longitudinal study of ageing (ELSA). Studien har tagit hänsyn till socioekonomiska faktorer och hälsa.
Nordamerikansk forskning
Som vi redogjorde för i förra veckans blogginlägg om förundran finns det en amerikansk forskare, dr Jennifer Stellar, vid University of Toronto som forskar om positiva känslor, och framför allt då förundran, och dess betydelse för vår hälsa. Hon menar att kultur och förundran hänger samman i allra högsta grad. Hon menar att det som en person tycker är vackert också är det som bidrar till förundran hos den här personen. Det kan handla om konst, foto, arkitektur och inte minst musik. Ofta hänger förundran samman med sinnen som syn och hörsel, urgamla mekanismer med kopplingar långt in i vår reptilhjärna. Musik som väcker förundran består ofta av många instrument, som symfonier, och det är när man nalkar någon form av crescendo, en pampig mittpunkt där musiken är som mest dramatisk, som man ofta känner mest förundran.
Det handlar dock inte enbart om att passivt lyssna eller att delta i någon form av kultur, till exempel musik, utan kan vara lika viktigt att skapa själv – och gärna i grupp. Något som har visat sig vara väldigt hälsosamt är körsång. I en studie utförd av Royal College of Music i Storbritannien, i samarbete med en cancervårdsinstitution, studerade man hur körsång påverkade humör och inflammation. Resultatet visade att inflammationsnivåerna minskade hos alla, men mest hos de deltagare som också led av depression. Även studier från Harvard och Yale har visat att körsång förlänger livet.
Skånemodellen – ett projekt om ”kultur på recept”
I Skåne genomfördes under åren 2012-2014 ett projekt i samarbete mellan Region Skåne, Finsam Helsingborg (ett finansiellt samordningsförbund där Region Skåne, Helsingborgs stad, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ingår) och Helsingborgs stad. Inom projektet ordinerades patienter bland annat musik, eget skapande och att se utställningar. Projektet vände sig till patienter i Helsingborg som sökte vård för psykisk ohälsa och/eller smärta och som varit sjukskrivna eller riskerat sjukskrivning eller social isolering.
Utvärderingen visade att den framtagna modellen fungerade och de patienter som deltagit uppvisade positiva resultat, vilket tyder på att kultur skulle kunna fungera som ett komplement till befintliga rehabiliteringsmetoder.
Dock ska nämnas att det i uppföljningarna saknades en jämförelsegrupp, vilket gjort det svårt att uttala sig med säkerhet om reella effekter. Forskarna välkomnar därför ytterligare studier.
Svensk intern kritik
Kritik har riktats från olika håll som menar att offentliga medel inte bör gå till obeprövade och ovetenskapliga behandlingsmetoder som ”Kultur på recept”. Gunnar Bjursell driver Cultural Brain Initiative vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han menar dock att det har gjorts mycket forskning som visar på positiva samband mellan kultur och bättre hälsa, framför allt internationellt. Däremot håller han med om att många av de försök som har gjorts i Sverige har varit vad han kallar ”amatörmässiga”, som han förklarade i en intervju som sändes i Sveriges radio. Studierna är upplagda på ett sådant sätt att man inte kan dra några definitiva slutsatser menar han, då kontrollgrupper saknats i de utvärderingar som gjorts av försök med ”Kultur på recept”. Då blir det också svårt att bedöma om det är just kulturupplevelsen som har gett effekt eller om andra faktorer som till exempel gemenskap spelat in.
Permanent behandlingsform
Trots denna interna kritik har Region Jönköping valt att permanenta ”Kultur på recept” som behandlingsform då man anser att detta har särskilt gynnsam effekt vid långvarig sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa, där den sjuke oftast isolerar sig.
Hopp för svenska forskning
Mer är att vänta framöver! I Stockholm har det startats ett kompetenscentrum för kultur och hälsa, och i Jönköping pågår en studie där man undersöker hur ”Kultur på recept” fungerar. Förhoppningen är alltså att det framöver även kommer att finnas svenska resultat som är tillförlitliga om kulturens effekt på hälsan.
Frossa i kultur – för hälsans skull
Forskning visar alltså att kultur är hälsofrämjande, såväl svensk forskning (om än med viss kritik då den i någon mån kan anses vara bristfällig) som internationell forskning. Att betrakta en vacker vy, exempelvis ett landskap eller rent av en tavla eller ett fotografi, eller att lyssna till vacker musik väcker vår förundran och minskar därmed inflammation i kroppen. Även skapande, och gärna tillsammans med andra, är välgörande för kropp och själ.
Kritik har riktats mot forskning och utvärdering av forskningsresultat i Sverige där kritiker ifrågasatt om det är kulturupplevelsen i sig som har bidragit till den effekt som man har kunnat konstatera, eller om effekten kan ha uppstått av andra faktorer som exempelvis gemenskap med andra. Ja, detta kan betraktas som en fin gränsdragning då såväl kulturupplevelser i sig (åtminstone enligt internationella forskningsresultat) har visat sig vara hälsofrämjande, samtidigt som människan är en social varelse och ofta mår som bäst i samvaro med andra. Om man till exempel tar en konsert som exempel, eller körsång, så omges man ju i regel av många andra som delar denna stund och denna upplevelse med en själv. Just den här känslan av gemenskap, när det kommer till att dela en fantastisk upplevelse med andra, kan (som vi har förstått det) stärka upplevelsen av förundran.
Så, njut av kultur och låt dig förundras – såväl på egen hand som tillsammans med andra! Och varför inte låta pröva “kultur på recept” även för de som har lämnat arbetslivet?
Källor:
”Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil” av Maria Borelius, 2018
