Roboten – morgondagens äldreomsorg?

För några år sedan, år 2016, lanserades roboten Sophia med artificiell intelligens och blev genast världskänd. Nu vill företaget som tagit fram denna AI-robot massproducera henne.

 

Det Hongkong-baserade företaget som har tagit fram denna AI-robot vill nu, med anledning av pandemin, massproducera roboten Sophia och liknande robotar, för att bland annat ta hand om äldre personer under pandemin.

Är AI-robotar vår framtida äldreomsorg?

Tanken med roboten Sophia är att hon ska användas i omvårdnaden av äldre, bland annat genom att ta tempen och mäta pulsen med en inbyggd kamera medan hon talar med personen som hon hjälper. Företaget som har tagit fram Sophia har även tagit fram fyra andra, liknande modeller och hoppas kunna lansera och sprida dessa nu under 2021.

Enligt David Hanson, grundare och vd Hanson robotics, ska roboten efterlikna den mänskliga kroppen och härma vårt sociala samspel. Detta, menar han, är väldigt viktigt idag när många är väldigt ensamma och socialt isolerade.

 

Roboten Sophia ska kunna hjälpa äldre med:

• Kommunikation
• Ge terapi
• Social stimulans
• Ta tempen
• Mäta pulsen
• Hålla i morgongymnastik

 

Den snabba utvecklingen i Japan

Många svenska arbetsgivare inom äldreomsorgen har vänt sina blickar mot Japan som är ett föregångsland inom välfärdsteknik. I Tokyo bekräftar personal bland annat att de har blivit av med ryggvärk tack vare robotbälten. Samtidigt finns det röster inom den svenska äldreomsorgen som varnar för att utvecklingen går för fort.

Ett av världens mest robottätaste äldreboenden finns i Tokyo och heter Shintomi, där 27 olika robotar går att finna. I Sverige tänker vi ofta på människoliknande figurer när vi ämnet robotar kommer på tal. I Japan, däremot, kallas alla typer av tekniska hjälpmedel i äldreomsorgen för robotar.

Kimiya Ishikawa som är chef för äldreboendet Shintomi har förklarat att 70 procent av de anställda inom äldreomsorgen i Japan har ryggproblem, och detta är den främsta anledningen till att man satsar på välfärdsteknik.

Hos svenska undersköterskor finns en oro för att välfärdstekniken ska leda till en kall och inhuman omsorg. Detta är en bild som inte delas av personal i Japan, där menar man att robotarna är till för att minska arbetsbördan men att personalen har samma mått av hudkontakt med de äldre.

 

Syftet med välfärdsteknik är:

• Att öka de äldres självständighet
• Att avlasta personalen
• Att göra jobbet mer attraktivt

 

Några exempel på japanska tekniska hjälpmedel:

• Muskelbältet HAL – avlastar ryggen, till exempel när personalen byter blöjor eller bäddar sängen. Detta hjälpmedel påstås ha hjälpt personal med ryggbesvär och värk.
• Kombinerad säng/rullstol – en säng som gör att personalen slipper använda sin fysiska kraft när en boende vill komma upp till sittande. Genom några knapptryck förvandlas sängen till en rullstol.
• Robotsälen Paro och robothunden Aibo – omsorgsrobotar för exempelvis personer med demenssjukdom
• Roboten Pepper – människoliknande, blänkande vit robot med stora ögon och som tränar rörlighet med äldre

 

Japan som förebild?

Japan må betraktas som ett föregångsland när det kommer till välfärdsteknik, det många dock inte tänker på är att Japan har samma problem som Sverige när det kommer till brist på personal i välfärden och i synnerhet äldreomsorgen. I Japan, precis som i Sverige, ser man en utveckling med en åldrande befolkning och därmed ett stort rekryteringsbehov. Vårdyrket har låg status och är lågavlönat, dessutom är det slitsamt för kroppen. Enligt Kommunal som besökte Japan 2019 har personalen där betydligt sämre arbetsvillkor än personal i Sverige. Då få personer lockas av arbete inom äldreomsorgen står nu Japan inför en akut brist på arbetskraft, detta har resulterat i att Japan har tagit det historiska beslutet att tillåta arbetskraftsinvandring för 50 000 personer i bristyrken (i ett land som Japan med sina drygt 126 miljoner invånare). Med detta följer en oro för såväl språkliga som kulturella utmaningar.

 

Kontraster mellan Sverige och Japan

Den japanska strategin verkar inte syfta till att tekniken ska ersätta personal, utan att målet snarare är att förbättra arbetsmiljön för den personal som finns och att minska tunga lyft. I Sverige har vi, enligt Kommunal, främst satsat på välfärdsteknik som förbättrat för brukarna, inte de anställda. Det vi också saknar i Sverige, jämfört med Japan, är en regering med tydliga ambitioner att betala för den nya tekniken. I Sverige har många kommuner främst fokuserat på att köpa in mobiler och surfplattor. I Japan beslutade regeringen redan år 2013 om en strategi för att stimulera industrin att utveckla tekniken och ge pengar till äldreomsorgen för att köpa in robotar. En annan skillnad mellan Sverige och Japan är att man i Japan har en annan syn på robotar då det råder en tro om att även fysiska ting (saker) kan ha en slags själ.

 

Vikten av rätt avsikter

Svenske Gustav Strandell driver det lyxiga äldreboendet Maihama Club strax utanför Tokyo, med vacker arkitektur och service likt ett lyxhotell (flera japanska bad och mat som tillagas av gourmetkockar). Gustav Strandell menar att han vill visa vad äldreomsorg också kan vara, som en kontrast till den annars ofta rådande situationen med äldreomsorgs som präglas av låg kvalitet och många brister. Förutom att driva sitt äldreomsorgsföretag anlitas han ibland som föreläsare och konsult, och han beskrivs ofta som svensken som vill sprida den nordiska omsorgsmodellen med högre bemanning och en mer human syn på de äldre.

Gustav Strandell är inte lika positiv till utvecklingen och robotiseringen som andra då han menar att robotarna tas fram av forskare som inte vet något om vård. Gustav menar vidare att det är personalen som vet. Han anser att vissa hjälpmedel kan vara bra, även om de kan behöva utvecklas, men uttrycker en oro för att politiker är ute efter snabba lösningar som kan drabba äldre på ett negativt sätt. Han förklarar:

”Man vill gärna hitta en robot som ersätter personal. Man får inte gå vilse i jakten på en magisk lösning. Det är bättre att förstärka den personal som redan finns.”

Den svenska professorn i teknisk vårdvetenskap på KTH, Britt Östlund, är inte heller helt imponerad av den japanska robotstrategin då hon menar att det är för mycket fokus på själva tekniken istället för vilken typ av äldreomsorg man vill bedriva. Hon förklarar:

”I Sverige har vi höga förväntningar på äldreomsorgen, i Japan är det inte så. Mina japanska forskarkollegor säger att om förväntningarna är låga kan man ge folk vad som helst.”

Britt Östlund menar att svenska politiker och myndigheter bör släppa förhoppningen om den där maskinen som ska spara en massa pengar.

 

 

 

Källor:

SVT Nyheter – ”Roboten Sophia får ny uppgift – ska ta hand om äldre”

www.ka.se – ”I Japan ska robotarna fixa äldreomsorgen”