Nu har turen kommit till nästa sinne, smaksinnet. Som vi skrev i vårt tidigare inlägg om luktsinnet så är dessa två sinnen starkt sammankopplade. Utan luktsinnet skulle vi endast känna grundsmakerna, sött, surt, salt, beskt och umami.

Smaksinnet utvecklas tidigt. Redan tidigt i spädbarnsåldern så kan vi urskilja exempelvis sött från salt. Vi har även en inbyggd aversion mot bittra smaker för att skydda oss och på så vis överleva. 

På tungan och i munhålan sitter en mängd smakreceptorer. Via saliven når smakerna smakreceptorerna som sedan skickar signaler upp till smakcentrum i hjärnan där de registreras som sött, salt, surt, beskt eller umami. För att känna exakt vad det smakar kommer luktsinnet till hjälp. Mat består ju av både smak och arom. Aromen tar bakvägen genom munnen, den kanal som förbinder munhålan med näshålan och triggar igång luktreceptorerna, som i sin tur skickar nervsignaler till hjärnans luktcentrum.

I munnen finns även en nerv som heter trigeminusnerven som hjälper oss att skilja kallt från varmt exempelvis mint och chili. Smaken är således resultatet av ett samarbete mellan luktsinne, smaksinne och trigeminusnerven. 

Dock finns det fler faktorer som påverkar vad maten smakar. Hur maten ser ut och vilken konsistens den har? Vilket humör man är på när man äter, är man glad eller kanske arg? Äter man i sällskap eller äter man ensam? Var äter man? Äter man exempelvis utomhus som på en picknick?

Faktum är att smaken på maten beror väldigt mycket på var man äter den. Äter vi i ett rum med dålig ventilation och torr luft så är risken stor att näsgångarna täpps till. Som nämnt tidigare hänger smaksinnet ihop med luktsinnet, så om näsgångarna täpps till så känner vi inte lika mycket smak. Av samma anledning smakar mat bättre ute i friska luften. Näsgångarna frigörs, vi andas lättare och känner helt enkelt mer smak. 

Även synintryck är avgörande för hur maten smakar. Studier visar att folk ofta upplever mat som både godare och mer aptitlig när den är fint upplagd och serverat på en vacker tallrik. Även färgen på tallriken spelar roll. Två stycken exakt likadana desserter serverades på en vit respektive svart tallrik. Smaken upplevdes olika och desserten på den vita tallriken uppfattades som mycket sötare. Studier visar även att varm choklad upplevs smaka mer choklad om den dricks ur en orange mugg jämfört med om den dricks ur en blå mugg. 

Formen på tallriken spelar också roll enligt samma forskning. Man talar om kiki, föremål med spetsiga kanter och bouba, rundare föremål. Mat serverad på kiki, exempelvis en fyrkantig tallrik upplevs som syrligare, medan på bouba, en rund tallrik, upplevs som sötare och fylligare. 

Hörselintryck, som rätt sorts musik, påverkar också själva upplevelsen av smak när vi äter. Det är hjärnans multisensoriska samspel som drar slutsatser och påverkar hur god vi tycker att maten är. Gladare musik ska enligt forskning påverka att maten upplevs som godare. Musik med lågfrekventa ljud ska däremot ge en mer bitter smakupplevelse. 

Även vår sinnesstämning påverkar vår lust att äta, samt vad vi vill äta. Känslomässigt ätande är vanligt. Mat blir ett firande när vi är glada eller en tröst när vi är ledsna. Studier visar att vi blir mer sugna på choklad när vi är nedstämda. Är man trött, ledsen eller uppriven blir maten en njutning, en avslappning och även lite godare.

Är man sorgsen är det vanligt att man inte vill äta alls. Likaså påverkar sällskapet ens upplevelse av maten. Studier visar att 68% upplever maten som godare om de är närvarande när de äter, dvs fokuserar på måltiden och inte gör något annat samtidigt. Hela 71% upplevde även maten som godare när de åt den tillsammans med andra.

Källor:

När maten blir en tröst

Smak så funkar det

Därför smakar mackan godare utomhus

God mat gör oss lyckligare

Här är tricken som gör maten godare