Trägen vinner
I samband med Nobeldagen har vi valt att lyfta fram en av pristagarna i fysiologi eller medicin som 2023 tilldelas Katalin Karikó och Drew Weissman för deras upptäckter som ledde till utvecklingen av ett effektivt mRNA vaccin mot COVID-19.
För den 68-åriga ungerska biokemisten Katalin Karikó har dock karriären inte alltid varit helt enkel. För tio år sedan blev hon nämligen ombedd att gå i pension, endast 58 år gammal.
I en intervju med Adam Smith från Nobelkommittén berättar hon att när hon först fick höra att hon skulle tilldelas Nobelpriset så trodde hon att det var ett skämt, att någon drev med henne. Men tillslut så sjönk budskapet in. Karikós omedelbara reaktion vittnar en hel del om att karriären inte alltid varit helt oproblematisk.
Katalin Karikó föddes 1955 i Ungern och är i grunden utbildad biolog med inriktning mot biokemi. 1985 flyttade hon tillsammans med sin familj till USA där hon fortsatte sitt postdoktorarbete. Mellan åren 1990-2013 var Karikó anställd av University of Pennsylvania, där hon forskade om genterapi baserad på budbärar DNA. En tidig variant av den forskning som senare skulle leda fram till upptäckten av mRNA vaccinet mot COVID-19. Vid den tiden betraktades dock mRNAs potential inom medicinen med stor skepsis och Karikó möttes av ständiga avslag på anståndsansökan till fortsatt forskning.
Karikó var dock fast övertygad av mRNAs potential inom medicinen och fortsatte att forska inom ämnet tillsammans med Drew Weissman. Intresset för deras forskning uteblev dock och tidskrifter som Science och Nature vägrade publicera deras forskningsresultat.
Karikó berättar för Adam Smith att hon ofta även stött på fördomar och motstånd pga hennes kön. En ständigt återkommande fråga har nämligen varit ”Vem är din handledare?” – En typ av fråga ingen manlig forskare i hennes ålder brukade få höra. Andra ofta förekommande frågor var hur hon som forskare kunde hantera familjelivet.
2013 blev Karikó ombedd att gå i pension blott 58 år gammal. Men tack vare stöd och uppmuntran från sin familj så fortsatte Karikó sin forskning på egen hand. Hon bar på tanken att läkemedelsföretag skulle komma längre än universitet i utveckligen av behandlingar med hjälp av mRNA-teknologi, varpå hon tog anställning vid tyska Biontech. Karikó och Weissman fick 2005 patent på sin metod att modifiera RNA med hjälp av nukleosider. Metoden licensierades därefter till bioteknikföretagen Moderna och Biontech, något som snabbade på utvecklingen av ett vaccin mot COVID-19 viruset Sars-cov-2.
Karikós historia inger oss hopp. Hopp om att aldrig ge upp om man har en dröm som man tror på, oavsett hur stort motstånd som man möter från omvärlden.
Karikó avslutar intervjun med Nobelkommittén med att tillägga att hon under sitt arbete alltid fokuserade framåt, att hon aldrig tänkte att det var färdigt. Hon tänkte alltid på nästa steg. Karikó menar att känslan av att inte känna sig färdig får en att vilja fortsätta, det ger en kraft. Trägen vinner.
Källor:
