Forskning visar att vaccin mot bältros inte bara skyddar mot själva sjukdomen – det kan även minska risken för stroke och demens.

Bältros är ett smärtsamt tillstånd som yttrar sig i form av blåsor längs en nervbana på kroppen. Det är en infektionssjukdom som kan uppstå hos personer som har haft vattkoppor då vattkoppsviruset (varicella zoster) finns kvar i nervcellerna resten av livet. Viruset tillhör familjen herpesvirus.

Ett vilande virus som återaktiveras

Efter en vattkoppsinfektion ligger viruset vilande i nervsystemet och kan återaktiveras senare i livet, särskilt hos äldre, vilket då leder till bältros. Det är en plågsam sjukdom som kan ge långvarig nervsmärta – men det är inte allt. Studier visar att personer över 50 år som drabbas av bältros löper fyra gånger högre risk att få stroke. Studier visar dessutom påen ökad risk för demenssjukdomar då viruset tros kunna nå hjärnan och där orsaka en infektion som utvecklas långsamt och som efter flera år leder till Alzheimers sjukdom. Det verkar därmed finnas ett samband mellan herpesvirus och kognitiv sjukdom.

Banbrytande forskning

En banbrytande studie från Stanford University, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature, undersökte effekterna av bältrosvaccin i Wales, där alla 79-åringar erbjuds vaccin sedan 2013. Genom att jämföra över 280 000 personer under sju år kunde forskarna se att risken för demens minskade med 20 procent hos de som fått vaccinet. Effekten var särskilt tydlig hos kvinnor. Forskarna tror därför att vaccinering inte bara förhindrar att viruset återaktiveras och utan även skyddar hjärnan mot demenssjukdomar.

Studien vid Stanford University fokuserade på bältrosvaccinet Zostavax då man inte kunde granska det nyare bältrosvaccinet Shingrix med anledning av att detta inte var tillgängligt när vaccinationerna som man granskade skedde. En studie vid Oxford University har dock visat att risken för demens är ännu mindre bland de som har fått det nyare vaccinet Shingrix – ett vaccin som vanligtvis rekommenderas till personer över 50 år och yngre personer med nedsatt immunförsvar. Studien vid Oxford University visade även att vaccinet bidrog till senare debut av Alzheimers sjukdom hos de som ändå utvecklade sjukdomen, till skillnad från de som var ovaccinerade.

Det här öppnar för ett nytt sätt att tänka kring förebyggande hälsa. Vaccin mot bältros, som tidigare främst setts som ett skydd mot smärta och hudbesvär, kan alltså även vara ett kraftfullt verktyg för att minska risken för två av våra mest allvarliga folksjukdomar – demens och stroke. Mer forskning efterfrågas dock från svenskt håll innan några allmänna rekommendationer kan ges.

Bra att veta om bältrosvaccin

Några hälsoeffekter av bältrosvaccin är:

• 95–98 % skydd mot bältros i mer än 12 år
• 17–20 % lägre risk för Alzheimer och andra demenssjukdomar
• 23–26 % reducerad risk för stroke eller hjärtsvikt i samband med eller efter bältros

För dig som är över 50 år kan det vara värt att prata med din vårdcentral om bältrosvaccin (behöver tas i två doser). Det handlar inte bara om att undvika en obehaglig sjukdom – det kan vara ett steg mot ett friskare liv på äldre dagar.

Källor:

Senioren

Vaccin.nu

Yle 

Alzheimer Life

Hjärtsvikt är en av våra stora folksjukdomar som drabbar 250 000 svenskar, och varje år dör drygt 3000 personer av folksjukdomen. Trots stora framsteg inom behandlingen lever många fortfarande med symtom som trötthet, andfåddhet och begränsad ork i vardagen. Men nu verkar det som att forskarna är på väg att hitta en viktig pusselbit som kan stärka hjärtat och stötta kroppens egen läkningsförmåga – vilket har visat sig vara något så oväntat som mineralet selen.

Selen är ett näringsämne som vi bara behöver i små mängder, men som spelar en avgörande roll för energiproduktionen i våra celler och för att skydda kroppen mot oxidativ stress. Forskare har under senare år sett tydliga samband mellan låga selenvärden och sämre prognos vid hjärtsvikt.

Selenbrist och kopplingen till ökad risk för hjärtsvikt

Personer med de allra lägsta nivåerna av selen har i tidigare studier visat sig ha nästan dubbelt så hög risk att utveckla hjärtsvikt – även personer utan tidigare hjärtproblem. Vad som är hönan och vad som är ägget är däremot fortfarande oklart. Leder selenbrist till hjärtsvikt, eller uppstår bristen som en följd av sjukdomen? Detta vill nu forskarna gå till botten med.

En stor studie startar 2026

För att få svar startar forskningsprojektet SIRI‑HF våren 2026 – den största randomiserade studien på hjärtsviktspatienter som gjorts i Skandinavien som inte drivs av ett läkemedelsföretag. Under tre år kommer forskarna att följa deltagarnas hjärtfunktion, syreupptag, livskvalitet och olika biomarkörer. Hälften av deltagarna får selentillskott och hälften placebo, och produkterna levereras av Pharma Nord.

Både Hjärt‑Lungfonden och Vetenskapsrådet står bakom finansieringen, vilket visar det stora intresset för selenets potentiella roll för hjärthälsan. Forskarna beskriver sig som försiktigt hoppfulla – om resultaten blir positiva kan en enkel och billig behandling få stor betydelse för många människors liv.

Selenfattiga jordar i Norden

Selen är ett naturligt förekommande grundämne i marken men Norden har generellt låga selenhalter i jordarna, vilket innebär att vi ofta får i oss mindre selen via spannmål och grönsaker. För att kompensera detta tillsätts selen ofta i djurfoder, vilket i sin tur ökar halten i livsmedel som kött, mjölk och ägg. Trots detta är intaget av selen generellt lägre i Sverige än i många andra länder.

När väntas resultat från studien?

De första övergripande resultaten från SIRI‑HF väntas mellan 2029 och 2030. Om studien visar att selentillskott kan förbättra livskvaliteten för hjärtsviktspatienter och som behandlingsmetod kan detta bli revolutionerande – ett både enkelt och billigt behandlingsalternativ där en dos skulle kosta knappt en krona om dagen och kunna hjälpa uppemot två procent av befolkningen.

Bra att veta om selen

Några hälsofördelar med selen är följande:

• Selen är en kraftfull antioxidant som stödjer immunförsvaret
• Selen bidrar till normal sköldkörtelfunktion
• Selen skyddar cellerna mot oxidativ stress
• Selen bidrar till att upprätthålla hjärtmuskelcellernas mitokondriella funktion (vilket är avgörande för att hjärtat ska kunna slå ordentligt)

Hur mycket behöver vi?

Lagom är bäst, inte för låga och inte för höga doser då detta kan ge biverkningar. Precis som hjärtat slår i rytm vill också kroppen ha balans. Rådfråga din läkare/vårdpersonal för att hitta rätt dos för dig innan du börjar med tillskott.

Källor:

Lunds universitet

Hjärt-Lungfonden

Kurera

Fysisk aktivitet är inte bara ett sätt att hålla kroppen i form – det är också ett kraftfullt verktyg för att förebygga sjukdomar, inklusive flera former av cancer. För äldre personer kan träning dessutom bidra till ökad livskvalitet, bättre återhämtning efter behandling och stärkt självständighet.

Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för flera vanliga cancerformer, såsom bröst-, tjocktarms- och prostatacancer. Träning påverkar kroppens hormonnivåer, immunförsvar och inflammation – faktorer som alla har koppling till cancerutveckling. Dessutom hjälper fysisk aktivitet till att hålla vikten i schack, vilket är viktigt eftersom övervikt är en känd riskfaktor för flera cancerformer.

Fördelar för äldre

För äldre personer är träning särskilt viktig. Med stigande ålder minskar muskelmassan och balansen försämras, vilket kan leda till ökad risk för fall och därmed beroende av hjälp. Genom att träna regelbundet – även på måttlig nivå – kan äldre bibehålla den funktionella förmågan, förbättra konditionen och stärka immunförsvaret. Detta är avgörande både för att förebygga cancer och för att klara av behandlingar om sjukdomen skulle uppstå.

Träning under och efter cancerbehandling

Även för den som redan har fått en cancerdiagnos kan träning göra stor skillnad. Studier visar att fysisk aktivitet bland annat kan lindra biverkningar, minska trötthet (fatigue), förbättra humöret och minska risken för återfall. Det är viktigt att träningen anpassas efter individuella förutsättningar – det kan handla om promenader, lätt styrketräning eller balansövningar.

Banbrytande internationell studie

En internationell studie har genomförts som har visat på träningens effekt när det kommer till att minska risken för cancer och återfall av cancer. Resultaten presenterades, enligt The Guardian, i Chicago 2025 vid världens största cancerkonferens: årsmötet för American Society of Clinical Oncology (ASCO). Resultaten publicerades också i New England Journal of Medicine.

I studien deltog patienter från USA, Storbritannien, Australien, Frankrike, Kanada och Israel. Studien visar att strukturerad träning efter cancerbehandling kraftigt minskar risken för att dö, minskar risken att sjukdomen återkommer och minskar risken att en ny cancer utvecklas. I studien, som startades 2009, deltog 900 patienter med tarmcancer som slumpmässigt delades in i två grupper. Den ena gruppen fick träning med vägledning av en personlig tränare under tre år efter att de hade genomgått cancerbehandling, medan den andra gruppen endast fick en broschyr med råd om en hälsosam livsstil.

Resultaten visade att de som fick personlig träning hade 28 procent lägre risk för återfall och 37 procent lägre risk för dödsfall. Detta innebär, enligt ASCO:s medicinske chef Julie Gralow, att effekten ligger på samma nivå som många läkemedel. Resultaten från studien har fått stor uppmärksamhet inom professionen.

Svensk studie 

Även i Sverige har man i en studie sett hur viktigt det är med träning för patienter som diagnostiseras med cancer. Elisabeth Rydwik, forskare vid institutionen för neurologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet i Huddinge, leder forskargruppen Rehabilitering, samverkan och åldrande. De inriktar sig på forskning om prehabilitering, det vill säga förberedelser inför en behandling samt rehabilitering av sköra äldre personer i deras hem.

Sedan några år undersöker forskargruppen hur fysisk status påverkar vilka komplikationer patienter får efter en canceroperation. De skapar också, och testar, träningsprogram för att patienter ska kunna förbereda sig på ett bättre sätt. Det man har sett är att träning har en stor betydelse för hur patienten klarar av en operation och påverkar också hur kroppen läker efter en operation. En bättre syreupptagningsförmåga är till exempel viktigt både under narkos och för att få färre inflammatoriska processer i kroppen. Benstyrka är avgörande för att kunna klara sin vardag efter operationen, för att inte bli stillasittande och beroende av sin omgivning (exempelvis äldreomsorg och anhöriga).

Kom igång – tips för äldre

Här nedan listas några tips för att komma igång:

• Börja försiktigt – Exempelvis genom promenader, cykling eller simning som är skonsamma och effektiva träningsformer.
• Träna regelbundet – Sikta på minst 150 minuter måttlig aktivitet per vecka.
• Variera träningen – Kombinera gärna kondition, styrka och balans.
• Lyssna på kroppen – Anpassa intensiteten efter dagsform och eventuella behandlingar.
• Fråga vården – Ta hjälp av läkare och/eller fysioterapeut (sjukgymnast) för att få råd om lämplig träning som utgår från din hälsa och situation.

Att röra på sig behöver inte vara komplicerat – det viktigaste är att komma igång och att göra det till en vana. Träning kan bli nyckeln till ett friskare och mer självständigt liv – och ett sätt att minska risken för cancer, eller ett sätt att förbättra sina möjligheter till återhämtning om man ändå skulle drabbas av cancer.

Källor:

Cancerfonden – Träning vid cancer

Senioren – Träning motverkar cancer

Träning som kan göra skillnad – Äldre i Centrum

Att börja dagen med några minuter yoga kan vara ett av de mest kraftfulla – och samtidigt mest skonsamma – sätten för äldre att stärka både kropp och sinne.

Många tror att yoga kräver avancerade positioner eller extrem flexibilitet, men sanningen är att yoga kan anpassas till alla nivåer och till individuella behov och förutsättningar. För äldre kan morgonyoga bli en daglig ritual som förbättrar hälsan på flera plan. Du kan läsa mer om fördelar med yoga här.

Varför yoga på just morgonen?

Morgonen är en tid då kroppen är som mest mottaglig för mjuka rörelser. Efter nattens vila kan lederna kännas stela och musklerna tröga. En kort yogastund hjälper till att väcka kroppen, öka blodcirkulationen och skapa en positiv grund för resten av dagen. Det är också en tid då sinnet är mer mottagligt för lugn och fokus.

Fördelar med yoga för äldre

Det finns många fördelar med yoga för äldre, såväl fysiska fördelar som mentala och emotionella fördelar då yoga fokuserar på både den yttre (fysiska) hälsan som den inre (psykiska och emotionella) hälsan. Några fördelar med yoga är:

• Ökad rörlighet och minskad ledvärk – Morgonyoga hjälper till att mjuka upp leder och muskler och kan på så sätt minska ledvärk samtidigt som blodflödet och cirkulationen förbättras. Morgonyoga kan förbättra flexibilitet, balans och rörlighet hos äldre, vilket minskar risken för stelhet och skador. En enkel 10-minuters morgonrutin kan hjälpa till att minska stelhet och öka energinivån.

• Förbättrad balans och minskad fallrisk – Balansövningar är centrala i många yogapass. För äldre är detta extra viktigt eftersom fallolyckor är en vanlig skaderisk. Yoga kan stärka både balans och koordination, vilket gör vardagsrörelser tryggare.

• Förbättrade funktioner – Yoga har vidare visat sig förbättra lungkapaciteten, främst bland äldre kvinnor som utöver yoga. Vidare kan yoga förbättra matsmältningen.

• Minskad stress och ökat lugn – Yoga kombinerar rörelse med andning och närvaro. Detta kan hjälpa till att sänka nivåerna av stresshormonet kortisol och dämpa ångest och depression genom en känsla av inre ro.

• Förbättrad sömn – Yoga kan lindra sömnproblem, något som många äldre besväras av. Studier visar att personer över 60 som regelbundet utövar yoga upplever förbättrad sömnkvalitet.

• Bättre fokus och mental klarhet – Andningsövningar och mjuka rörelser ökar syresättningen och kan förbättra koncentrationen. Morgonyoga kan därför på ett behagligt sätt väcka kroppen och sinnet för att starta dagen med minskad stress och ökad mental klarhet för att förbereda dig för dagens olika utmaningar och möjligheter som väntar.

• Positivare humör – Yoga på morgonen kan bidra till en känsla av balans och stabilitet som håller i sig hela dagen, och kan på så sätt förbättra både humör och emotionellt välbefinnande.

Siw Malmkvist – en inspiratör och förebild

Alla som bänkade sig framför SVT:s sändning på julafton vet att 2025 års julvärd blev Siw Malmkvist. Hon är en av Sveriges mest älskade artister och är numera nyligen 89 år fyllda. Siw är mån om att hålla sig aktiv och rörlig. Hennes hemlighet är att alltid börja dagen med sin egenkomponerade morgonyoga (även om hon själv är försiktig med att kalla det för yoga) som är ett personligt rörelseprogram som hon har utvecklat själv med mjuka, stretchande rörelser som hon ofta gör direkt i sängen. Detta program med rörelser har hon gjort varje morgon så länge hon kan minnas (du kan ta del av hennes rörelser här. Siw menar själv att detta är nyckeln till hennes smidighet och energi. Hon har i en intervju berättat:

”Det är rörelser som jag alltid har gjort, som ett program. Tänk dig en katt som sträcker ut hela kroppen när den vaknar. Jag måste helt enkelt göra det.”

Siws morgonyoga har blivit hennes ritual och en symbol för hennes livsfilosofi som går ut på att ta hand om kroppen med kärlek och närvaro. Siw Malmkvist visar att ålder inte är ett hinder för att leva aktivt och passionerat. Hennes morgonyoga är ett exempel på hur små dagliga vanor kan göra stor skillnad.

Tips för att komma igång

En av de största fördelarna med morgonyoga är att den inte behöver vara lång eller komplicerad. Många äldre uppskattar korta, enkla rutiner som kan göras hemma – ibland till och med sittande på en stol (här kan du läsa mer om övningar för yoga på en stol för att släppa stress och ryggbesvär). Det viktiga är regelbundenheten, inte perfektionen. Rådgör alltid med läkare eller fysioterapeut om du är osäker eller önskar medicinsk rådgivning.

Nedan följer några tips för att komma igång:

• Börja med 5–10 minuter om dagen.
• Använd en stol eller vägg som stöd.
• Välj lugn musik eller tystnad.
• Följ videor eller enkla bildguider (det finns ett flertal på youtube).
• Lyssna på kroppen – yoga ska aldrig göra ont.
• Avsluta med några djupa andetag.

Källor:

NDTV Health – Yoga Asanas Seniors Can Try Each Morning For Better Overall Health

Great Senior Living – Yoga for Seniors: How to Get Started (And Why You Should)

SeniorFitness – Revitalize Your Mornings: A 10-Minute Yoga Routine for Seniors

Yoga For Senior – Benefits of Doing Yoga in the Morning

Må Bra – Siw Malmkvists avslöjande om hälsan – så håller hon sig pigg

Kurera – Siw Malmkvists dagliga morgonyoga

Det är snart dags att välkomna ett nytt år, 2026, men innan vi gör det tänkte vi passa på att blicka tillbaka på året 2025 som vi snart lämnar bakom oss.

Året 2025 har varit ett händelserikt, spännande och intressant år för Riksföreningen Äldres Hälsa. Under året har vi bland annat slutfört föreningens andra Arvsfondsprojekt Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre och utbildat nya informatörer (volontärer) samt utbildat nya cirkelledare och spridit föreningens olika material. Här nedan redogör vi lite närmare vad vi har gjort på olika områden.

Arvsfondsprojektet Äldrerevision

Sedan 2023 har Riksföreningen Äldres Hälsa drivit Arvsfondsprojektet Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre som har syftat till att ta fram en metod för extern utvärdering av insatser och verksamheter som riktar sig till äldre, utifrån ett äldreperspektiv. Metoden går ut på att lyfta såväl sådant som fungerar bra gällande en viss insats eller verksamhet och vad som kan bli bättre. Det unika med metoden är att äldre är delaktiga i hela processen vilket innebär att processen genomsyras av ett äldreperspektiv. Projektet håller nu på att avrundas och för den som vill veta mer om metoden finns information här.

För den som missade vår digitala konferens i början av december går den att se i efterhand på vår sida över samlade filmer här.

Verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten

Riksföreningen Äldres Hälsa har sedan år 2021 beviljats verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten. Inom ramen för detta verksamhetsbidrag under 2025 har föreningens skriftliga material kunnat fortsätta spridas kostnadsfritt och många cirkelledare har utbildats runt om i landet genom våra digitala och kostnadsfria cirkelledarutbildningar, vilket har möjliggjort att flera äldre runt om i landet har fått möjlighet att delta i Hälsocirkeln (vår studiecirkel). Utöver detta har även flera informatörer (volontärer) tillkommit och utbildats. Informatörernas främsta uppgift är att sprida information om föreningen och representera föreningen på sin ort.

Ämnen som har uppmärksammats i bloggen

I Riksföreningen Äldres Hälsas blogg skriver vi regelbundet om hur vi på olika sätt kan främja vår hälsa – såväl vår fysiska som psykiska och sociala samt existentiella hälsa. Under 2025 har vi bland annat lyft ämnen som naturens koppling till vår hälsa och vårt välbefinnande, goda exempel på hur det är möjligt att finna gemenskap och goda exempel på initiativ från äldreomsorgen samt hjärnans åldrande och forskning om livslängd. Vi har även lyft ämnen som utsatthet, sorg och sorghantering.

På gång nästa år

När vi nu lämnar 2025 bakom oss blickar vi med spänning framåt mot ett nytt händelserikt år. Vårt arbete som vi idag bedriver kommer att fortsätta i form av spridning av våra olika material, utbildning av nya cirkelledare som vill starta upp vår studiecirkel Hälsocirkeln och föreläsningar om ensamhet och vägar till gemenskap.

Nytt från och med nästa år är att vi kan erbjuda äldrerevision gällande verksamheter/insatser som riktar sig till äldre (för mer information se vår hemsida här). Något annat som väntar nästa år är uppstart av ett nytt Arvsfondsprojekt med titeln Äldre breddar bilden av äldres hälsa. Inom ramen för detta projekt kommer fler skriftliga material att tas fram, en studiecirkel och föreläsningar – allt med fokus på äldres hälsa utifrån olika aspekter såsom fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa. Vi ser med förväntan fram emot ett nytt spännande år!

Vi vill tacka alla som har följt oss under 2025 och vill samtidigt passa på att önska ett riktigt Gott Nytt År! Följ oss gärna även under 2026!