Drop in till psykiatrin

Psykiatrin har länge blivit kritiserad för sin bristande tillgänglighet, något som den psykiatriska mottagningen i Rättvik tog fasta på när de under hösten 2023 startade ett pilotprojekt där man erbjöd drop in tider.

I praktiken betydde detta att den psykiatriska mottagningen var öppen för alla och att man varje tisdag mellan 14.00 – 16.00 kunde dyka upp oanmäld till mottagningen. Under nio veckor tog mottagningen emot människor som på ett eller annat sätt ville komma i kontakt med psykiatrin utan att behöva gå den traditionella vägen. Mottagningen hade inga regler kring vilka som var berättigade ett besök eller inte, alla var välkomna oavsett om man var patient sen tidigare, anhörig eller aldrig tidigare varit i kontakt med psykiatrin. 

Sjuksköterskan Sara Clarstedt, enhetschef och initiativtagare till drop in mottagningen, ville tänka utanför boxen när hon initierade projektet och förklarar att det är många som klagar på tillgänglighet när det kommer till psykiatrin.

”- Många använder uttrycket att man inte får komma till psykiatrin och när det kommer till  specialistpsykiatrin så är det vissa särskilda åkommor som vi behandlar såsom psykossjukdomar, bipolära diagnoser, ADHD utredningar/behandlingar och autism. Det finns vissa tillstånd som vi behandlar och vissa tillstånd som vårdcentralen behandlar. Så vi tänker att vi kan vägleda dem som kommer till mottagningen, för att se om de behöver tid hos oss eller hos vårdcentralen.”

För den som vill söka vård hos psykiatrin på det traditionella sättet sker det via 1177 eller telefonrådgivning. Ett system som ofta upplevs som krångligt, det är svårt att hitta rätt på 1177 och man möts ofta av telefonköer förklarar Clarstedt och tillägger att detta kan innebära en stoppkloss för många som behöver vård. 

Drop in mottagningen har förändrat detta och bidragit till att systemet har effektiviserats och att patienter har fått vård snabbare. Projektet slog väldigt väl ut, erfarenheterna var så pass goda att projektet sedan dess har blivit permanent och man har fortsatt med drop in tider varje tisdag. Dels har tillgängligheten till psykiatrin ökat och man har även märkt att personer kommer till vården tidigare i sin sjukdom, vilket underlättar vidare behandling. Mottagningen har även mött patientgrupper som man tidigare inte haft kontakt med.

Idén med drop in tider finns nu som remissförslag hos ett flertal regioner över hela landet. Detta låter lovande och vi hoppas att förslagen går igenom. Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar alla förslag om en mer tillgänglig vård för alla.

Psykiatrisk mottagning testar drop in

Vi försöker tänka lite utanför boxen

Fallprevention

Under vecka 40 så infaller den årliga fallpreventionsveckan och med det så tar vi tillfället i akt och skriver några rader om fallprevention.

Varje år faller ungefär 100 000 personer som är över 65 år, 70 000 av dessa personer behöver sjukhusvård och ungefär 2 000 äldre personer dör. För att motverka detta så har Socialstyrelsen lanserat informationsmaterialet Balansera Mera där de bjuder på tips och råd kring vad man själv kan göra för att undvika att falla.

Hitta balansen med bra matvanor

Bra mat ger din kropp näring och energi samtidigt som den stärker muskler och skelett. När vi blir äldre så genomgår dock våra muskler och skelett en naturlig nedbrytningsprocess, men med goda matvanor så kan du skjuta upp både naturliga åldersförändringar men även motverka förändringar som orsakas av sjukdomar och olika mediciner.

D-vitamin är viktigt för skelettet. Vi får i oss D-vitamin genom att vår hud absorberar solens strålar, men med åren minskar denna förmåga. Därför rekommenderas att den som är över 75 år tar ett extra tillskott av D-vitamin. D-vitamin är även viktigt för kroppens upptag av kalcium från maten i tarmen. Kalcium är avgörande för att bygga upp ett starkare skelett. Mat som innehåller både D-vitamin och kalcium är exempelvis lax, makrill, sill, ägg, gröna bladgrönsaker och mejeriprodukter.

Äldre personer behöver generellt mer protein jämfört med yngre, detta för att bibehålla  muskelmassa och muskelfunktion samt för att undvika ”aminosyraresistens” – en process där kroppen blir mindre effektiv på att bygga muskler från protein. Rekommenderad mängd protein är ungefär 1,0 till 1,3 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Bra proteinkällor finner du i mejeriprodukter, kött, kyckling, fisk och baljväxter.

Hitta balansen genom fysisk aktivitet och träning 

Risken för att falla ökar när vi blir äldre. Men med rätt sorts balans- och styrketräning så kan du minska denna risk. Behöver du hjälp med att lägga upp träningen så kan du exempelvis kontakta en fysioterapeut.

Balansförmågan går att träna upp men för att balansen ska förbättras så måste balansträningen upplevas som utmanande. Öka därför balansträningens svårighetsgrad successivt. Klicka här för att få lite tips på balansövningar.

För att dina muskler ska bli starkare så är det viktigt att du tar i så att musklerna blir trötta. Öka därefter belastningen successivt. Klicka här för några tips kring styrketräning.

För att träningen ska ge god effekt så är det bra att träna balans och styrka ungefär två till tre gånger per vecka. Komplettera gärna balans- och styrketräningen med daglig fysisk aktivitet. Se till att du blir lätt andfådd. Sikta på ungefär 150 minuters fysisk aktivitet per vecka, vilket är ungefär fem promenader på 30 minuter. Andra exempel på daglig fysisk aktivitet kan exempelvis vara städning, trädgårdsarbete eller att gå och handla. Alla aktiviteter där du så att säga ”bär ditt eget skelett” stärker skelettet, exempel på detta förutom promenader är dans och att gå i trappor.

Är du nybörjare så är den kortaste promenaden eller den allra enklaste övningen bättre än ingen träning alls. Börja därför på just din nivå!

Fler tips för att hitta balansen 

Använd skor som sitter bra på foten. Är det halt ute så använd broddar. Ett flertal kommunen runt om i landet delar ut gratis broddar till seniorer, är du intresserad av detta så hör med din kommun om vad just de har att erbjuda. Du kan även få gånghjälpmedel via din vårdcentral. 

Vissa mediciner kan öka risken för att falla genom att de gör dig trött eller yr. Därför är det viktigt att du vet hur dina mediciner fungerar – dels var för sig, dels i kombination med varandra. Din vårdcentral kan hjälpa dig med detta. Detta är särskilt viktigt om du har fått läkemedel utskrivet från flera olika läkare. 

Mediciner tar i regel längre tid för en äldre person att bryta ned. Därför kan spår av läkemedlet dröja sig kvar i kroppen vilket kan leda till att mängden läkemedel i kroppen blir för hög. Kroppens organ är också ofta mer känsliga hos äldre, vilket kan leda till att man lättare får biverkningar av olika slag som ökar risken för att falla. 

Alla kan falla men med goda matvanor, fysisk aktivitet och genom att ha koll på dina mediciner så kan du minska risken för fall!

Källa:

Socialstyrelsen-Fallprevention

Brott mot äldre – Förebyggande åtgärder

Risken att utsättas för brott sjunker med åldern, men däremot är äldre mer sårbara för brottets konsekvenser just på grund av sin ålder.

Konsekvenserna blir nämligen många gånger mer allvarliga vid en högre ålder, exempelvis så kan mildare fysiskt våld ofta leda till allvarliga skador med lång läkningstid. Andra vanliga konsekvenser är misstänksamhet, sömnproblem och att inte våga lämna det egna hemmet.

Brottsförebyggande rådet 

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) arbetar främst förebyggande och trygghetsskapande för att minska utsattheten hos äldre, men de arbetar även med att lindra konsekvenserna när äldre väl har utsatts för ett brott exempelvis genom att erbjuda samtalsterapi.

I projektet ”Stöld utan inbrott, i bostad” så arbetar BRÅ förebyggande och fokuserar på de brott som sker när någon stulit från ens hem genom att lura sig in i hemmet. En stor del av dessa brott sker organiserat, strukturerat och riktar sig just mot äldre.  Många äldre är beroende av omgivningen och måste därför släppa in okända människor i sitt hem, vilket är något som utnyttjas och möjliggör att brott kan genomföras tämligen obevakat. Men via kommunen har BRÅ nu fått en översikt över vilka som har tillgång till de äldres bostäder och på så vis kan de arbeta brottsförebyggande. Ett praktiskt exempel hittar vi i Uddevalla kommun där ett digitalt portsystem har införts. Portsystemet går ut på att personliga koder endast ges till de som har tillåtelse att besöka de äldre vilket begränsar antalet nycklar i omlopp samt ger en klar överblick över vilka som har tillträde till bostaden.

Vad kan du göra?

Polisen arbetar brottsförebyggande bland annat genom att sprida information och uppmanar nu allmänheten att hjälpa till med att sprida deras brottsförebyggande råd.

Har du någon äldre i din närhet som du bryr dig om? Eller träffar du äldre i ditt yrke? Då kan du hjälpa till att förebygga att äldre blir lurade. Ni kan exempelvis prata om hur man kan skydda sig mot bedrägerier och hur man känner igen tecken på ett bedrägeriförsök. Om det är svårt att veta hur man ska gå till väga så finns polisens samtalsguide som ger stöd för pratstunden. Klicka här för att komma till samtalsguiden.

Polisen har även tagit fram utbildningspaketet ”Försök inte lura mig”, i paketet ingår handledning, filmer samt informationsmaterial och kan användas som studiecirkelmaterial av dig som möter äldre i ditt yrke. Klicka här för att komma till materialet.

Källor:

Stöld utan inbrott i bostad

Brottsförebyggande rådet

Så skyddar du dig mot bedragarna

Bedrägerier riktade mot äldre har blivit allt vanligare på senare tid. Under första halvan av 2025 anmäldes ungefär 300 telefonbedrägerier varje månad. Detta är en fördubbling jämfört med samma period föregående år.

Enligt polisen så ändrar bedragarna sina så kallade ”manus” frekvent och med det varieras sätten de utför bedrägerierna på. Det kan handla om allt från en försenad order till en påhittad skuld hos inkasso. De mest förekommande bedrägerierna är dock följande:

  • Telefonbedrägerier: Bedragaren uppger att hen ringer från banken eller från en myndighet och försöker på så vis lura till sig koder eller BankID. 
  • Hembesök: Bedragaren dyker upp i hemmet och utger sig för att vara en hantverkare eller från polisen. 
  • Phishing/Smishing/Vishing: Bedragaren skickar falska mail eller SMS som ser ut att komma från en trovärdig avsändare för att på så vis lura till sig pengar eller personlig information.

Eftersom bedragarna ständigt ändrar tillvägagångssätt, bör man inte lägga för stor vikt på vilka ”kända” bedrägerier som cirkulerar för tillfället. Man bör istället vara uppmärksam på kontaktförsök där information man inte känner igen sen tidigare presenteras. Vanligt förekommande är även att den som man har blivit kontaktad av försöker att stressa en. Bedragarna målar nämligen ofta upp ett trovärdigt kritiskt scenario där en lösning erbjuds, lösningen är dock det som fullbordar själva bedrägeriet.

Brottsförebyggande tips

”Kalle”, som vill vara anonym, har blivit utsatt för ett flertal bedrägerier som kostat honom både pengar och oro och därtill skam. Han har vid ett flertal tillfällen även blivit hotad i samband med bedrägeriet. Då han lever ensam som pensionär upplever han sig som extra utsatt. Kalle önskar i efterhand att han hade varit mer uppmärksam på en del signaler och vill därför dela med sig av sin erfarenhet för att på vis skydda andra mot bedrägerier.

Enligt Kalle så är det vanligt att bedragaren till en början framstår som trovärdig och förtroendeingivande – allt kan se helt normalt ut. Bedragaren kan exempelvis kapa ett telefonnummer som ser legitimt ut men som i själva verket har en helt annan avsändare. Det viktigaste att uppmärksamma enligt Kalle är ifall personen som man är i kontakt med börjar pressa och stressa en – då är det med största sannolikhet en bedragare och man bör dra öronen åt sig. Det är även viktigt att spara all kontakt som har skett eftersom detta kan hjälpa polisen att komma åt bedragarna. 

Polisens 7 bästa tips för att skydda sig mot bedrägerier 

  1. Tänk på att polisen eller hantverkare aldrig hämtar upp saker hemma hos någon. Om man får besök med det syftet så är det en bedragare.
  2. Var uppmärksam på ifall någon vill att du ska lämna ut kontouppgifter, koder eller BankID. Kommer sms:et från banken så hör istället av dig direkt till banken.
  3. Om du mottar ett sms eller ett mail med information som du inte känner till så rör det sig med stor sannolikhet om ett bedrägeri. Hör av dig till det aktuella företaget eller myndigheten på deras officiella telefonnummer och inte på det telefonnummer som de uppger.
  4. Om någon ringer upp dig och ber dig att logga in med BankID så rör det sig med stor sannolikhet om ett bedrägeri.
  5. Lämna aldrig ut din kod, ditt bankkort eller din legitimation till någon annan.
  6. Släpp inte in okända människor i ditt hem oavsett vad de påstår.
  7. Kontakta polisen.

Polisen har även släppt en film som gestaltar hur ett typiskt telefonbedrägeri kan gå till. Klicka här för att komma till filmen.

Källor:

Genomskåda bedragaren

Skydda dig mot brott – brott mot äldre

Övergrepp inom hemtjänsten kräver lagändring

Under 2024 så uppdagades att ett flertal äldre kvinnor blivit utsatta för sexuella övergrepp av personal inom hemtjänsten.

De sexuella övergreppen har skett över hela landet och det visar sig nu att flera av de utpekade männen har begått övergrepp mot äldre kvinnor även tidigare, något som har missats på grund av bristfälliga bakgrundskontroller vid rekryteringen av männen. Nu framkommer det även att flera av övergreppen hade kunnat förhindras om de utsatta kvinnornas tidiga larm tagits på allvar. 

Det var i september 2024 som övergreppen började att uppmärksammas efter att Elsa 84 år berättat för Uppsala Nya Tidning att hon blivit våldtagen av en man inom hemtjänsten – en man som fått arbeta kvar trots att hon tidigare larmat om att han hade blottat sig för henne. Därefter började Uppsala kommun undersöka om det fanns fler offer och kvinna efter kvinna trädde då fram. Mannen är nu dömd för grov våldtäkt och grovt övergrepp mot totalt fyra äldre kvinnor.  

De uppmärksammade övergreppen i Uppsala kommun har lett till att fler kvinnor vågat berätta om det som de har varit med om. Totalt har nu fem män över hela landet som arbetat inom hemtjänsten stängts av. I Timrå kommun har en man dömts till fängelse för våldtäkt på en äldre dement kvinna och i Umeå kommun åtalas en man för våldtäkter på tre kvinnor i 80-90 års åldern.

Det krävs en stor förändring inom hemtjänsten 

Britt-Inger Saveman, professor emerita i omvårdnad vid Umeå universitet, har länge påtalat förekomsten av våld mot äldre inom vården och har ofta lyft frågor om både misshandel och vanvård inom den kommunala äldreomsorgen. I en intervju med tidningen Senioren tar Britt-Inger upp Timrå-fallet där den utpekade mannen tidigare varit polisanmäld för liknande övergrepp, men inte kunnat dömas på grund av bristande bevis. Britt-Inger menar att på grund av dagens brist på arbetskraft inom hemtjänsten så tas inte referenser alla gånger och därtill görs inte tillräckliga intervjuer.

Britt-Inger Saveman har forskat om våld mot äldre i närmare 40 år och kan konstatera att dessvärre så missar omsorgen ofta det våld som sker. Britt-Inger föreslår därför att en akut och viktig insats kan vara att män förbjuds att utföra en viss typ av omvårdnad på äldre kvinnor – det vill säga att män inte ska hjälpa kvinnor med intima uppgifter som duschning och toalett. Britt-Inger tillägger att de som planerar arbetet inom hemtjänsten borde kunna se till att kvinnliga vårdare hjälper kvinnliga vårdtagare med detta och att manliga vårdare kan hjälpa till med exempelvis städning och matlagning.

Utredningsförslag från regeringen

Regeringen bereder nu ett utredningsförslag om att kommunerna kan ges utökade möjligheter att utföra kontroller i belastningsregister av personer som ska arbeta inom hemtjänsten. Utredningen föreslog att lagändringen skulle trätt i kraft den 1 juni 2025 men än så länge har regeringen inte gått fram med ett lagförslag till riksdagen.

Källor:

Extern utredning av händelser inom hemtjänsten i Uppsala kommun

Våldtäkterna i hemtjänsten – larmen som försvann

Forskaren: Förbjud män att arbeta i hemtjänsten

Våld mot äldre kvinnor i parrelationer

Kunskapen om våld mot äldre är bristfällig och därtill behöver stödet till de våldsutsatta bli mycket bättre. Statistik visar att ungefär tio till femton procent av alla över 60 år blivit utsatta för våld under de senaste tolv månaderna. Detta är oerhört skrämmande siffror.

Uppgifter visar att äldre personer utsätts för våld i parrelationer, men också av personal inom vården och omsorgen. För personer med kognitiv sjukdom eller personer på särskilda boenden är siffrorna högre och därtill finns ett stort mörkertal. 

Detta blogginlägg kommer att ta upp det våld mot äldre som sker i parrelationer, varpå nästkommande inlägg tar upp det våld mot äldre som sker inom vården och omsorgen.

Ökat beroende av omgivningen

Med stigande ålder ökar ofta beroendet av omgivningen, vilket gör äldre – särskilt äldre kvinnor, till en utsatt grupp. Våld i nära relationer kan vara svårt för omgivningen att upptäcka men även svårt för den enskilda individen att erkänna. Det är en komplex situation om den partner som är våldsam även är den som ger stöd och omsorg. Särskilt utsatta är kvinnor med funktionsnedsättning, demenssjukdom och/eller missbruk.

Psykiska övergrepp är det som är mest förekommande, men även ekonomiskt, fysiskt och sexuellt våld förekommer. Med åldern minskar även möjligheten att ta sig ur en destruktiv relation då kvinnor i regel har lägre pension än män. Detta leder till en ekonomisk utsatthet och ett beroende av en partner. Trots att relationen är våldsam väljer många att stanna kvar i den på grund av ekonomisk trygghet och att man vant sig vid en viss typ av livsstil.

Stora kunskapsluckor om våld mot äldre 

Det finns stora kunskapsluckor om våld mot äldre – både inom äldreomsorgen och sjukvården. Även i de kommuner där kunskap om våld mot äldre finns, så stannar informationen oftast inom ledningen och når sällan den personal som arbetar närmast målgruppen och är de som förväntas upptäcka våldet. 

Det är endast tjugo procent av alla över 65 år som omfattas av äldreomsorgen, vilket innebär att den stora majoriteten av äldre som utsätts för våld behöver få stöd på annat sätt. Enligt Socialstyrelsen kan äldre personer även ha svårt att definiera sig själva som utsatta för våld och  exkluderar sig därför från det generella stödet för våldsutsatta som finns, såsom kvinnojourer. Även generationsbetingade faktorer kan medföra att kvinnor i äldre generationer har svårare att identifiera att handlingarna de utsätts för räknas som våld.

Jämställdhetsmyndighetens förslag

På grund av det bristande stöd som finns för äldre som är utsatta för våld har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram ett förslag för att stärka skyddet för äldre våldsutsatta personer.

  • Vårdcentraler som dagligen möter äldre bör rutinmässigt ställa frågor om våldsutsatthet och våldsutövande för att öka upptäckt av våld. 
  • Äldreomsorgen bör införa rutiner och riktlinjer i arbetet mot mäns våld mot äldre samt införa ett så kallat trygghetsombud med särskild kunskap om våld mot äldre.
  • Att det införs en anmälningsskyldighet i Socialtjänstlagen (2025:400) vid misstanke eller kännedom om att en vuxen person med kognitiv svikt far illa.

Är du utsatt för våld eller misstänker du att någon utsätts för våld tveka inte att prata om situationen. Våld är aldrig ditt fel och därtill är våld mycket vanligare än du tror. Du kan exempelvis kontakta Kvinnofridslinjen på 116 016, Polisen samt Socialtjänsten i din kommun. 

Källor:

Jämställdhetsmyndigheten

Socialstyrelsen

Uppsala universitet- Våld mot äldre kvinnor

Sticka för Ukraina

2022 startade Smeder utan gränser initiativet ”Sticka för livet” och sedan dess har tusentals stickade sockor skickats från Sverige till det krigsdrabbade Ukraina.

Allt började med ett upprop på Facebook där Tobbe Malm, smed i Oslo och upphovsman till hjälporganisationen Smeder utan gränser, sökte efter stickande vänner som ville hjälpa folket och soldaterna i Ukraina att klara vinterkylan.

”I ruiner och skyttevärn kommer lärare, bilmekaniker, sjukvårdsarbetare, butiksbiträden, bönder och andra ukrainare som inte tillåts leva sina vanliga liv få hålla till. Dag ut och dag in. I regn och blåst. I snö och kyla. Nu ber jag er att hjälpa dem att klara kommande prövningar med åtminstone varma fötter.”

Uppropet har sedan dess spridit sig över hela landet och har engagerat yngre som äldre samt olika organisationer. En av alla dessa människor är Doris 96, som genom åren stickat runt 7000 par raggsockor till välgörande ändamål. Tidigare har Doris stickat åt Röda Korset och Erikshjälpen men vill nu göra det lilla hon kan för att hjälpa medmänniskorna i Ukraina och tillägger att hon tycker det är väldigt roligt att sticka. Sockorna skickas sedan till Smeder utan gränser som i sin tur ser till att sockorna når Ukraina utan mellanhänder. 

Hälsinglands Museum har även dem antagit Smeder utan gränsers upprop och startade ett stickcafé under 2022 dit allmänheten bjöds in för att tillsammans sticka sockor. Sedan dess har 200 par sockor skickats till Ukraina.

Röda Korset i Karlsborg och raggsockor till Ukrainas soldater

I Karlsborg har Röda Korset tillsammans med de äldre på Träffpunkten i Undenäs startat ett eget initiativ för att hjälpa Ukraina. Idén kom efter att ha sett ett nyhetsinslag om kriget. En känsla av förtvivlan infann sig men samtidigt så bestämde de sig för att försöka ”dra sitt strå till stacken”. 

Tillsammans stickar de nu barnfiltar som sedan skickas till Ukraina. Eftersom de sedan tidigare träffats för att sticka tillsammans så föll det sig naturligt att försöka hjälpa till på just det sättet. Initiativet har sedan dess spridit sig och nya stickgrupper har bildats runt om i länet som via Röda Korset skickar stickade barnfiltar till Ukraina.

Om du är intresserad av att sticka sockor till Ukraina så vill vi passa på att tipsa om Facebookgruppen Raggsockor till Ukrainas soldater  Gruppen har samlat ungefär 500 personer som dagligen stickar raggsockor som därefter skickas till soldaterna i Ukraina. Tillsammans med sockorna skickas även bland annat hygienartiklar, öronproppar, tändstickor och godis.

 

Källor:

Fortsätt sticka för Ukraina

Smeder utan gränser

Doris 96 stickar strumpor till soldaterna i Ukraina

Stickar för Ukraina

Kvällskurser lockar seniorer till universitetet

Statistik från Studentavdelningen vid Stockholms Universitet visar att antalet studerande personer över 65 år har mer än fyrdubblats de senaste 20 åren. De inskrivna pensionärerna har ökat från ungefär 200 personer år 2000 till ungefär 1000 personer idag.

De populäraste kurserna är ofta orienteringskurser. Höstterminen 2020 så var den allra populäraste kursen bland seniorer en orienteringskurs om jordens ålder. På andra plats kom en kurs om dödens idéhistoria och på tredje plats en kurs i geologi som fokuserar på klimatförändringarna. Kurserna vid Stockholms Universitet är kostnadsfria och på en del av kurserna är så många som 60 procent av deltagarna seniorer. Det är främst kurser i historia, naturvetenskap och konstvetenskap som lockar. 

Den pensionerade radiologen Gunnel Andersson har läst flera kurser vid Stockholms Universitet sedan pensionen och berättar att hon studerar för nöjes skull, utan att ha krav på sig själv och att hon därtill fått både nya vänner och nya intryck. Hon har exempelvis läst en kurs om vulkaner och där ingick en exkursion till Azorerna.

Carl Magnus Mörth, prefekt vid institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms Universitet förklarar varför det är just orienteringskurser som lockar äldre; 

– När man är yngre tänker man ofta mer på jobb och arbetsmarknad. Orienteringskurserna går mer ut på att lära för livet och när man är äldre har man ofta tid över. 

Lars Hultkvist, en av de äldre studenterna vid Stockholms Universitet, har funderat på det här med att studera trots att han lämnat yrkeslivet bakom sig. 

Man måste skärpa sig lite, det tror jag är bra för hjärnan när man är äldre. En del löser sudoku, jag studerar.

Redan under sina yrkesverksamma år som civilekonom så läste Lars kvällskurser vid Stockholms Universitet, först franska och därefter en kurs i konstvetenskap. Lars fortsätter berätta att när han läste idéhistoria så lärde han känna några äldre män som han brukade gå ut och äta lunch tillsammans med. Lars tillägger att några av de mest stimulerande samtal han någonsin haft uppstod under de där luncherna där det diskuterades samhällsfrågor, politik och livserfarenhet. Även mötet med yngre människor har varit värdefullt berättar Lars och tillägger att det är roligt att möta nya perspektiv för då utvecklas man som människa.

Rolf Berglund tar färdtjänst till Stockholms Universitet där han varje tisdagskväll läser en orienteringskurs om fåglar. Rolfs hälsa har försämrats de senaste åren och han har fått problem med höften, vilket gör att han har fått en nedsatt rörelseförmåga. Rolf förklarar att kurserna är ett sätt för honom att aktivera sig och socialisera.

–  Jag kommer ut och träffar folk säger Rolf med ett brett leende, kroppen må vara rostig men hjärnan är det inget fel på!

 

Källor:

Lars 75 siktar på en fil. kand

Du blir inte för gammal för att plugga

Äldre som resurs i skolan

PRO har sedan några år tillbaka drivit Arvsfondsprojektet ”Pensionärer i skolan” där frivilliga PRO:are utbildas för att sedan finnas med som resurs i klassrum och på skolgården. 

Stureskolan i Örebro Kommun är pionjär i projektet, dit har pensionerade seniorer kommit ett par dagar i månaden sedan 2022. Enligt Örebro kommun ser bägge parter flera fördelar med samarbetet; eleverna får en extra hjälpande hand och en ny kontakt med en annan generation. De äldre upplever i sin tur glädje och en mer meningsfull fritid.

Projektet startades när Özlem Borgström, specialpedagog på Stureskolan, pratade med sin mamma Fisun Yavas om skolfrågor i allmänhet. Samtalet kom att kretsa kring generationsfrågor varpå Fisun, en av pensionärerna i skolprojektet och därtill tidigare biståndshandläggare i Örebro Kommun, berättade om fenomenet Klassmorfar/Klassmormor som startade under 90-talet. Och precis där och då föddes idén till ”Pensionärer i skolan” och Fisun kontaktade därefter sina vänner i den lokala PRO-föreningen.

Özlem berättar att projektet har varit mycket uppskattat och tillägger att barnen ofta frågar efter de äldre. Sinnika Sterner, rektor på Stureskolan, påpekar att skolan ska spegla samhället och att de äldre med sin livserfarenhet har en mycket positiv påverkan på barnen. En del av barnen har ingen kontakt med sina mor- och farföräldrar och en del av de äldre har inga barnbarn, så det blir en win-win för alla parter tillägger hon med ett leende. 

Eleverna blir sedda

KG Sundqvist, en av PRO:arna på Stureskolan, säger att han är där för att uppmuntra och få elever att bli sedda. Pia Browall och Maria Johansson, båda lärare på Stureskolan, berättar att volontärerna har en lugnande inverkan på eleverna och höjer kvaliteten på undervisningen. 

Pia berättar att KG är suverän på att hantera en elev som är orolig och sätter sig ofta bredvid när  någon har svårt att komma igång och behöver lite extra stöd. De äldre skapar tillit i rummet.

PRO:s förbundssekreterare Johanna Hållén menar att detta är ett riktigt bra initiativ från PRO Örebro. Projektet har nu spridit sig till andra delar av landet. Bland annat har Nybro i Småland startat ett projekt där PRO:are medverkar på rasterna.

Riksföreningen Äldres Hälsa ser positivt på den här typen av projekt och insatser – såväl Klassmorfar och Klassmormor samt Pensionärer i skolan.

Källor:

Främjande samarbete på Stureskolan skapar relationer över generationer

PRO:are tillbaka i skolbänken

Jobbonärer – äldre som återgår till arbetslivet

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att återgå till arbete igen, trots att man har gått i pension. Det har blivit såpass vanligt att företeelsen nu har fått ett namn – jobbonärer.

Vanligtvis går de flesta i pension vid 65-års ålder. Det kan kännas skönt att dra sig tillbaka efter ett långt arbetsliv, leva lite mer kravlöst, ägna mer tid åt hobbies och åt familjen. Efter ett långt yrkesliv kan man vara väl värd att bara få ta det lugnt. Att bara vara. Men så finns det en grupp människor som inte alls följer det vanliga mönstret – de så kallade jobbonärerna. Denna grupp väljer istället att fortsätta arbeta, samtidigt som de uppbär pension från staten. 

Det finns flera anledningar till varför en del väljer att återgå till arbetslivet efter pensioneringen. Kanske har man fäst sig vid det sociala liv som arbetsplatsen ofta erbjuder och kanske saknar man kontakten med kollegor, klienter och leverantörer eller andra som man möter i arbetet. Kanske känner man sig inte riktigt färdig – att man helt enkelt har mer att ge och därmed vill fortsätta att bidra med sin kunskap och erfarenhet på arbetsmarknaden. Kanske upplever man en tomhet, med tanke på att övergången från arbetslivet till pensionärslivet ofta innebär en stor förändring.

Enligt statistik från Pensionsmyndigheten så finns det ungefär 268 780 jobbonärer i åldrarna 62 till 85 år. Detta utgör ungefär 4 procent av alla som förvärvsarbetar. Det finns fler män än kvinnor som är jobbonärer. Jobbonärerna har i genomsnitt högre pension än andra pensionärer, men deras förvärvsinkomster är dock i genomsnitt lägre än andra personer i samma ålder som endast förvärvsarbetar utan att ta ut pension. 

En genomsnittlig jobbonär hade under 2023 en förvärvsinkomst på 182 000 kronor och en allmän pension på 202 000 kronor. Detta utgör ungefär 2 procent av den totala förvärvsinkomsten hos samtliga personer med en förvärvsinkomst i Sverige. 

Enligt Monica Zettervall, pensionsexpert hos Pensionsmyndigheten, har jobbonärerna relativt liten påverkan på pensionssystem, inkomstskatt och statsbudget. Men för den enskilda jobbonären har lönen ofta en stor betydelse, säger Monica och tillägger att för den som har möjlighet att vara jobbonär så finns det många fördelar. Det som driver på att antalet jobbonärer ökar är att pensionsåldrar och uttagsregler blivit mer flexibla. Även reglerna som ger lägre skatt både på pension och på lön för äldre bidrar. 

Statistik visar att antalet jobbonärer skiljer sig åt i olika delar av landet. Flest jobbonärer finns på Gotland och lägst antal jobbonärer finns i Västmanland. Bland yrkesgrupper är det bland företagarna som det finns flest jobbonärer. I och med att vi blir friskare högre upp i åldrarna och verkar trivas på jobbet, så kommer antalet jobbonärer med största sannolikhet fortsätta att öka de kommande åren. 

Källor:

Pensionsmyndigheten

Svenskt näringsliv

Riksföreningen Äldres Hälsa
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.