Halverad risk för demens hos 85-åringar

/i /av

Forskning från Göteborgs Universitet visar att dagens 85-åringar löper hälften så stor risk att drabbas av demens jämfört med hur det var på 1980-talet.

I en av studierna, som nyligen publicerades i The Journals of Gerontology, framgår det att 1989 så led 41,9 procent av de undersökta 85-åringarna av demens och 30 år senare så hade andelen sjunkit till 21,7 procent.

Hanna Wetterberg, som forskar i medicin, förklarar att resultatet visar att man idag lever längre, både med och utan demens och tillägger att totalt sett ökar dock antalet demenssjuka eftersom fler uppnår hög ålder.

I den andra studien ser man en kraftigt minskad risk för demens i åldersgruppen 85 år samt minskad risk för kognitiv svikt bland 90-åringar. Hos deltagare som var 95 år eller äldre var dock nivåerna oförändrade. 

Vad beror minskningen på?

Att få gå i skolan, äta näringsrik mat samt ha tillgång till bättre sjukvård tros vara några viktiga förklaringar till den minskade risken för demenssjukdom visar ytterligare en studie. 

Studien, som publicerades i tidskriften The Lancet, pekar ut en rad bidragande faktorer som påverkar risken att utveckla demenssjukdom. Studien visar att utbildning under unga år tros vara den viktigaste bidragande orsaken till minskningen. 

Hanna Wetterberg menar att den som tränar hjärnan skapar sig ”större fallhöjd”, klarar sig bättre längre och utvecklar symptom senare. Obduktioner visar nämligen att lika stora skador i hjärnvävnaden ger mindre symptom hos den välutbildade.

Det är främst hos kvinnor som demenssjukdomarna har minskat. Förklaringen till detta menar Hanna Wetterberg är att jämställdheten ökade under 1900-talet och fler kvinnor fick tillgång till en högre utbildning.

Källor:

The Lancet – Dementia prevention

Halverad risk för demens efter 85 i Sverige

Hjärnans åldrande

/i /av

Forskning har länge visat att hjärnans åldrande beror på ett flertal faktorer, men nyligen publicerade studier kopplar nu samman hjärnans åldrande med hjärnans hälsa under barndomen.

I studien, som utfördes vid Lothian Birth Cohort Studies vid University of Edinburgh i Skottland, följdes två åldersgrupper – en född 1921 och en född 1936 sedan elva års ålder. Vid 73 års ålder visade magnetröntgen att ungefär 50 procent av hjärnans kognitiva förmåga var sammankopplad med den kognitiva förmåga de hade när de var elva år.

Detta sägs vara förklaringen till varför vissa personer kan uppleva kognitiv reduktion snabbare än andra. Simon Cox, disponent vid Lothian Birth Cohort Studies, förklarar att hjärnans åldrande är komplext och menar att det finns en koppling till hjärnans funktion under barndomen men även att ett flertal livsstilsfaktorer i vuxen ålder påskyndar åldrandet. Cox fortsätter:

”Generellt åldras hjärnan långsammare när vi håller hos fysiskt och mentalt aktiva. Vi behöver även tänka på hjärt-kärlhälsan, inte röka, samt ha koll på blodtrycket och kolesterolet. Men även faktorer som att tala ett andra språk eller att spela ett musikinstrument gör att hjärnan åldras långsammare”.

Dr. Richard Isaacson, forskare vid Institute for Neurodegenerative Diseases i Florida, menar att studien är intressant då den lyfter flera livsstilsfaktorer som påverkar hjärnans åldrande. Han tillägger att även sömnproblem och depression är bakomliggande faktorer hos de som utvecklar demenssjukdomar. 

Brain Care Score

Experter på området har utvecklat ett redskap som kallas Brain Care Score där vi själva kan skatta vår hjärnhälsa och därtill risken att utveckla demens eller få en stroke. Självskattningstestet tar upp tolv livsstilsfaktorer som påverkar hjärnans hälsa och risken att utveckla sjukdom. Dessa faktorer är högt blodtryck, högt blodsocker, kolesterol, BMI, näringsintag, alkoholkonsumtion, rökning, träning, sömn, stress, relationer och mening med livet.

Klicka här för att komma till testet.

Friskfaktorer

Det är aldrig för sent att stärka sin hjärnhälsa. Det finns mycket som vi kan göra på egen hand, här kommer några enkla tips:

  • Flera studier visar att när vi promenerar tre gånger per vecka så stärks vår kognitiva förmåga.
  • Adderar vi mat som är bra för hjärt-kärlhälsan till vår kost så minskar risken för att utveckla demenssjukdom. 
  • Börjar vi dessutom att meditera varje dag så åldras våra hjärnor ännu långsammare. 

 

Källor:

Brain Care Score

New research brain aging

Bra mat för hjärnan

Musik gör oss lyckliga och nu vet vi varför

/i /av

University of Turku och Turku PET centre har nyligen publicerat en studie där det framkommer att när vi lyssnar på vår favoritmusik så påverkas hjärnans opioidreceptorer. Detta är förklaringen till varför musik kan ge intensiva lyckokänslor och till och med gåshud.

Det är sedan tidigare känt att hjärnans opioidreceptorer påverkas av njutningsfulla aktiviteter som relaterar till vår överlevnad såsom att äta eller att ha samlag, men nu framkommer alltså att även musik aktiverar dessa receptorer. 

Vid studien användes PET (Positronemissionstomografi) – en bildteknik som används för att studera processer och funktioner i olika organ och områden i kroppen. Bildtekniken visade att när studiedeltagarna fick lyssna på sin favoritmusik, så utsöndrades opioider i flera områden i hjärnan som förknippas med välmående och njutning. Vesa Putkinen, en av forskarna vid projektet, förklarar att detta innebär att vi för första gången någonsin får en faktisk förklaring till varför vi ofta blir lyckliga av musik.

När hjärnans opioidreceptorer aktiveras så lindras även smärta. Detta är intressant då det innebär att musik skulle kunna användas vid smärtbehandling. 

Musik inom demensvården 

En lång rad forskningsstudier visar att musik ökar livsglädjen och välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Musik underlättar kontakt, väcker minnen, skapar glädje och gemenskap. Men alltför sällan används musik som vårdåtgärd, utan musik används oftast mest som kulturell aktivitet. Genom att använda musik som omvårdnadsinsats inom demensvården så skulle  välbefinnandet kunna öka både hos de äldre men även hos deras vårdgivare. 

Under 2012 – 2014 pågick det intressanta projektet Musik som omvårdnad på demensboende. Projektet har nu några år på nacken men är lika aktuellt än idag. 

Projektets syfte var att skapa riktlinjer för hur personal inom demensvården kan använda sig av musik i sitt dagliga arbete. Under projektet samarbetade en musikterapeut med personal och äldre på tre demensboenden. Personalen fick dels lära sig att använda sina egna röster för att skapa trygghet och kontakt men också att välja inspelad musik på ett medvetet och personcentrerat sätt. Det gällde att lära sig att använda rätt musik till rätt person vid rätt tillfälle. 

Projektet visade att när musik användes på det sättet så väckte och bevarade musiken de äldres  livsberättelser. När de äldre fick höra musik som betydde något speciellt så fick de kontakt med dem de en gång var. 

Riksföreningen Äldres Hälsa anser att detta är viktiga insikter som vi hoppas kan implementeras inom demensvården i större utsträckning framöver än vad som görs idag.

Källor:

Favourite music sets the brains opioids in motion

Att ta glädjen på allvar

Vägar till gemenskap

/i /av

Längtar du efter att hitta ny gemenskap, nya sätt att aktivera dig eller vill du finna nya vänner? Fortsätt i så fall att läsa, för nedan följer några tips.

Aktiva seniorer 

Aktiva seniorer är en rikstäckande ideell organisation vars syfte går ut på att främja seniorers kulturella samt andra gemensamma intressen. I dagsläget har organisationen över 19 000 medlemmar och det finns 40 lokalföreningar över hela landet.

Lokalföreningarna anordnar allt från vandring, spelkvällar, bowling och restaurangbesök till att hjälpa till med de vanligaste IT-problemen.

Klicka här för att hitta en förening där just du bor.

Testa Tantparkour 

Tantparkour – idag en folkrörelse med seniora parkour-utövare spridda över hela landet, startade en gång i tiden med att grundaren Maria Ringsén ville hitta tillbaka till barndomens rörelseglädje. Maria hade nämligen märkt hur hon med åren blivit allt mer försiktig, hon vågande inte lika mycket längre och därtill litade hon inte längre på sin kropps förmåga. 

Tantparkour blev ett sätt för Maria att under pandemin avdramatisera och skapa en egen rolig träningsform där hon kunde utmana sig själv att våga röra sig friare. Hon började då att förgylla sin egna promenader med parkour-inslag såsom att krypa under räcken, hoppa över stenar eller gå balansgång. Kort därefter så startade Maria Instagram-kontot @tantparkour som snabbt växte i popularitet och bidrog till att fler ville testa träningsformen.

Riksföreningen Äldres Hälsa var med och testade tantparkour i Vitabergsparken förra våren. Ungefär tio personer hade samlats en kall aprildag för att under drygt tjugo minuter genomföra en parkour-promenad genom parken. Till en början kändes det ganska så stelt att mitt bland barnfamiljer och hundrastare hoppa upp på bänkar och krypa under räcken. Men ganska så snabbt infann man sig i en uppsluppen glad gemenskap och det finaste av allt var nog känslan av att så fort något kändes lite svårt så fanns en hjälpande hand framme.

Är du intresserad av att lära dig mer om tantparkour så uppdaterar Maria sin Instagram kontinuerligt med både aktiviteter och event.

Appen mötesglädje 

Mötesglädje är en app som startats av SPF Seniorerna. Syftet med appen är att skapa en digital mötesplats för att motverka ofrivillig ensamhet, bryta isolering samt öka livsglädjen hos seniorer.

Genom appen kan ensamma seniorer komma i kontakt med andra seniorer i samma i situation. Appen är lätt att använda och i appen kan man både hitta event att delta i samt personer att chatta eller samtala med. 

Projektet finansierades av Arvsfonden och appen är gratis att använda. Vill du veta hur du laddar ner appen så klicka  här.

 

Källor:

Aktiva seniorer

Maria Ringsén Tantparkour

Tantparkour- lek på allvar

Mötesglädje istället för ensamhet

 

Dagverksamhet som hälsofrämjande arena

/i /av

Åldersgruppen 60+ är just nu den grupp som växer snabbast av alla åldersgrupper. Detta innebär helt nya sätt att tänka kring åldrande och det behov av service som en åldrande befolkning behöver.

Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan 2015 aktivt arbetat med att utveckla en policy som stöder ett aktivt och hälsosamt åldrande. Detta innebär en optimering av hälsofrämjande aktiviteter för äldre och ett tillgängliggörande av dessa aktiviteter så att så många som möjligt kan åldras med en bibehållen livskvalitet. Världshälsoorganisationens policy om ett hälsosamt och aktivt åldrande ställer därmed nya krav på äldreomsorgen och därtill på dagverksamheter som riktar sig till äldre. 

I en tidigare publicerad studie om dagverksamheter har det framkommit att dagverksamheterna spelar en viktig social roll i samhället eftersom de ofta möjliggör social interaktion för att reducera ofrivillig ensamhet. I ett flertal studier framkommer även att äldre som går till en dagverksamhet upplever högre livskvalitet, starkare känsla av meningsfullhet samt en stark känsla av sammanhang och gemenskap.  

Personalens roll

Personalen vid dagverksamheterna spelar en viktig roll. I en nyligen publicerad studie gjord vid Linköpings Universitet har personalens roll studerats utifrån hur väl dagverksamheterna kan bidra med hälsofrämjande aktiviteter för ett aktivt åldrande. I tidigare gjorda studier framkommer vikten av valfrihet kring olika aktiviteter samt att personalen har en respektfull och uppmuntrande ton gentemot deltagarna. I studien från Linköpings Universitet framkommer nu även vikten av att personalen själva aktivt deltar i de aktiviteter som arrangeras av dagverksamheten. 

Utan ett aktivt deltagande blir aktiviteten sällan av. För många av besökarna är dagverksamheten den enda möjligheten för dem att socialisera och då blir interaktionen med varandra viktigare än själva aktiviteten. Personalens roll blir då att se till att interaktionen blir av såsom att placera folk vid ett och samma bord eller att samla folk till en aktivitet. 

Att personalen är inbjudande, inkluderande och välkomnande vid en dagverksamhet borde vara självklarheter kan man tycka, men är något som kraftigt betonas i studien från Linköpings Universitet. Att bekräfta och att se en annan människa är stärkande för identiteten oavsett ålder. 

Ytterligare något som framkommer i studien är deltagarnas behov av att känna sig behövda och att hjälpa andra. Vid en del dagverksamheter finns exempelvis odlingsbäddar. Odlingen bidrar med olika sysslor där deltagarna kan känna sig behövda och delaktiga. De känner att de bidrar med något och hjälper varandra. Vid andra dagverksamheter finns matlag som fyller en liknande funktion.

Individnivå

I en norsk studie framkommer att ett flexibelt och strukturerat aktivitetsutbud på en dagverksamhet är viktigt för att främja hälsan och livskvaliteten hos hemmaboende med demens. Dagverksamheten bidrar till social stimulans och möjliggör deltagande i aktiviteter. Dagverksamheten bidrar även till att behålla struktur i vardagen samt att skapa trygghet och samhörighet. 

Även denna studie lyfter personalens roll vid dagverksamheten och betonar vikten av att personalen känner deltagarna och har individuell kunskap om varje gäst. Detta ger möjlighet att skapa balanserade grupper och kunna erbjuda rätt sorts aktiviteter. På så vis kan individuella behov tillgodoses anpassade till funktionsnivå. Detta skulle även möjliggöra flerkomponentsaktiviteter (exempelvis rörelseövningar) som stimulerar fysisk funktion, social stimulans, förmågor i det dagliga livet och kognitiv funktion.

Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar forskning om dagverksamheter och hoppas att många kommuner tar till sig dessa forskningsresultat.

 

Källor:

Studien från Linköpings Universitet

Vad säger forskningen om dagverksamheter

 

Första rapporterna för äldrerevision har publicerats

/i /av

Första rapporterna för Äldrerevision har nu publicerats och nedan följer en intervju med Äldrevisions projektledare Christina Allaskog som berättar om projektet.

-Hej Christina, projektledare för Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre. Vad är en äldrerevision? 

Christina Allaskog, projektledare

– Äldrerevision är en metod för extern utvärdering av insatser som riktar sig till äldre och som sker utifrån ett äldreperspektiv då äldre medverkar i hela processen. Metoden bygger på en kvalitativ metod där äldre personer – så kallade äldrerevisorer – intervjuar andra äldre som har insatser från samhället. Äldrerevisorna tar också fram frågorna som ingår i äldrerevisionen, analyserar resultaten och tar fram utvecklingsförslag till verksamheten där äldrerevision genomförts. Syftet är att få fram vad som fungerar bra och vad som kan bli bättre inom en verksamhet eller gällande en specifik insats. Metoden bygger på en befintlig metod, brukarrevision, som används inom psykiatri och socialpsykiatri med goda resultat.

– Varför behövs den här metoden? 

– Det finns ett talesätt som är väldigt passade i det här sammanhanget som lyder ”Den som har skorna på sig vet var de skaver”. Det här innebär att den som är mottagare av en viss insats ofta vet vad som fungerar bra respektive vad som skulle kunna bli bättre. Metoden brukarrevision, som vi har hämtat inspiration ifrån, har redan bevisat detta gällande personer med psykisk ohälsa som har erfarenhet av psykiatri eller socialpsykiatri. Äldreomsorgen är, enligt oss, inget undantag. Äldreomsorgen fungerar ibland väldigt bra och ibland mindre bra. Oavsett hur det ser ut för en specifik verksamhet så tycker vi att det borde vara intressant för verksamheten att veta vad deras omsorgstagare tycker så att verksamheten kan fortsätta med, och eventuellt förstärka, det som har önskad effekt och åtgärda det som fungerar mindre bra. Ibland handlar det om små och enkla åtgärder som kan ha stor betydelse för verksamhetens omsorgstagare.

Det som också är bra med den här metoden är att utvärderingen sker av Riksföreningen Äldres Hälsa som är en extern aktör och att intervjuerna genomförs av äldre personer, detta upplever vi bidrar till mer jämlika möten och givande intervjuer. Vi är övertygade om att det här sammantaget bidrar till mer öppna och ärliga svar, och därmed bättre underlag, till skillnad från om utvärderingen hade skett internt.

– Vilka vinster finns med metoden?

Vi ser flera vinster med metoden för alla inblandade. För den beställande verksamheten kan till exempel äldrerevisionens resultat och utvecklingsförslag bidra till ett konkret underlag som kan fungera som en vägledning i verksamhetens fortsatta utvecklingsarbete. Vidare kan verksamheten få bekräftat vad som har önskad effekt så att verksamheten kan fortsätta med detta, men också få reda vad som skulle kunna bli bättre och hur detta skulle kunna ske. 

För äldre som intervjuas är det en vinst att överhuvudtaget bli tillfrågade, sedda och lyssnade till, för det är tyvärr ingen självklarhet. Detta bidrar till en möjlighet att kunna påverka verksamheten och det kan i sin tur bidra till ökad tillit till verksamheten. När omsorgstagarnas tillit till verksamheten ökar så kan det i sin tur ha en positiv inverkan på personalens arbetsmiljö och gynna hela verksamheten. 

En annan vinst med metoden är att det hela inte slutar här, nu när vi har färdigställt revisionsrapporterna. I likhet med metoden brukarrevision så gör vi en uppföljning hos verksamheten några månader senare för att se hur det har gått och hur verksamheterna utvecklats utifrån att använda äldrerevision. Det tror vi är ett vinnande koncept! 

– Hittills har två piloter genomförts i två olika verksamheter – vilka lärdomar har ni i projektet fått av dessa piloter?

Båda äldrerevisionerna fick fram vad som fungerar bra i dessa verksamheter, men också vad som skulle kunna bli bättre. Det som har slagit oss är att en del saker bör vara väldigt lätta att åtgärda, vilket ju är positivt. 

En annan lärdom är att vi har fått positiv återkoppling från såväl äldre som har blivit intervjuade som av äldrerevisorerna som har genomfört intervjuerna. Intervjuerna har uppskattats av alla inblandade och intervjutillfällena har upplevts som trevliga och givande, och bara det i sig är en stor fördel med metoden. 

Klicka här för att läsa de första rapporterna från Äldrerevision

Dagverksamhet för ofrivilligt ensamma

/i /av

En dagverksamhet drivs antingen kommunalt eller privat och riktar sig till äldre och/eller sjuka med behov av sysselsättning dagtid. Dagverksamhet är främst behovsprövat och deltagarna behöver ofta ett biståndsbeslut för att få delta i verksamheten.

Verksamheterna erbjuder i regel olika inriktning exempelvis demenssjukdom eller rehabilitering, men en del av verksamheterna inriktar sig på social samvaro. En av dessa är Kompaniet i Luleå som driver dagverksamhet med syftet att bryta ofrivillig ensamhet.

Kompaniet i Luleå

Sedan några år tillbaka driver Luleå Kommun dagverksamheten Kompaniet på Kronans vård- och omsorgsboende som riktar sig till den som är äldre och upplever ofrivillig ensamhet. På Kompaniet arrangeras olika aktiviteter men man har även möjlighet att komma dit för en fika och umgänge med de andra deltagarna. Verksamheten är öppen måndag till fredag och riktar sig till äldre som upplever ensamhet. Mat, kaffe och bakverk erbjuds till reducerat pris och man har även möjlighet att få rabatterat pris på färdtjänst. 

Bengt Petterson 90 år, är en av Kompaniets gäster som genom dagverksamheten får en möjlighet att komma ut och träffa folk. Bengt har tidigare känt sig väldigt ensam, isolerad och låst till det egna hemmet då han på grund av nedsatt syn fått svårigheter att ta sig ut. 

Katarina Välimaa, enhetschef på Kronans vård- och omsorgsboende menar att behovet av en dagverksamhet för ensamma äldre är stort. Många äldre bor ensamma – make, hustru eller vänner kan vara bortgångna och anhöriga bor kanske långt bort – och därtill kommer fysiska funktionsnedsättningar med åldern.

På verksamheten deltar gästerna efter egen förmåga, några hjälper till att laga lunch medan andra har tagit med sig egna skivor för att lyssna på. Kristiina Vikman, pedagog och vårdbiträde på verksamheten, tillägger att huvudsaken är att gästerna är i fokus, här ska de känna sig välkomna och få möjlighet att umgås med andra som är i en liknande situation.

Riksföreningen Äldres Hälsa ser positivt på dagverksamheter med olika inriktning, inte minst inriktning på social samvaro för att bryta ofrivillig ensamhet som många upplever. Vi välkomnar varmt fler liknande initiativ!

Källor:

Ny dagverksamhet för ensamma äldre

Dagverksamheten för äldre i Luleå är permanent

Mötesplats för äldre öppnad i Luleå

Stadsodlingsprojekt skapar gemenskap

/i /av

Att ofrivillig ensamhet kan öka risken för både fysisk och psykisk ohälsa har vi skrivit om ett flertal gånger tidigare.. Att få uppleva och känna gemenskap gör å andra sidan gott för hälsan. Att aktivera sig tillsammans med andra kan öka både välbefinnandet och livskvalitén. Ett sätt att uppleva gemenskap tillsammans med andra är att engagera sig i något av de stadsodlingsprojekt som dykt upp på flera platser runt om i landet.

Gemenskapsodling 

För ungefär ett år sedan startade Södertälje Kommun sin första stadsodling i stadsdelen Brunnsäng. Gemenskapsodlingen, eller tillsammansodlingen som den också kallas, har bidragit med många fördelar, exempelvis har de boende i området fått en naturlig mötesplats. Agnes Fischer, som leder odlingen i Brunnsäng, menar att ofrivillig ensamhet är ett stort problem, men att stadsodlingen har hjälpt många människor att bryta den och i stället förbättra sin psykiska hälsa.

En annan fördel är att fler har lärt sig att odla sin egen mat. Den ökade krismedvetenheten i samhället har drivit på att fler vill lära sig att odla, vilket är nödvändigt ur ett beredskapsperspektiv. Lär sig fler att odla sin egen mat så minskar beroendet av importerad mat. Detta är särskilt avgörande då exempelvis det förändrade världsklimatet har medfört oförutsägbara vädermönster och extremväder vilket har lett till förstörda skördar och höga matpriser.

Odlingen har även ökat den biologiska mångfalden i staden samt gett ökad förståelse för ekologiska frågor. Tack vare odlingen har grönytor i skapats i stadsdelen som erbjuder rekreationsmöjligheter där invånarna kan umgås, aktivera sig och koppla av. 

Stadsodling som gränsöverskridande mötesplats

Stadsodling främjar den sociala sammanhållningen inom samhället och skapar möjligheter till kunskapsutbyte, samarbete och att umgås kring ett gemensamt intresse. Även i Malmö Stad har stadsodling slagit igenom stort. På Malmö Stads hemsida kan man läsa att ”stadsodlingen fungerar som en gränsöverskridande verksamhet, som genom odling skapar större delaktighet i närsamhället och bidrar till ökad social- och ekologisk hållbarhet.” 

Syftet med stadsodlingsprojekten är att skapa möten mellan olika människor. Mötesplatserna blir en möjlighet att på olika sätt påverka, vara delaktig och ta ansvar för sin närmiljö samtidigt som de har en rekreativ, kunskapsspridande och social funktion i staden.

Är du intresserad av att delta i ett stadsodlingsprojekt så kontakta din kommun och se vad de erbjuder just där du bor.

Källor:

Stadsodling på frammarsch i hela landet

Benefits of urban farming

Stadsodling i Malmö

Solen som hälsokälla

/i /av

Kroppen mår bra när vi exponeras för solljus, förutsatt att det sker med måtta, då för mycket solljus som bekant kan orsaka bland annat cancer. Men faktum är att även för lite solljus kan leda till hälsoproblem.

När huden exponeras för solljus så bildas D-vitamin, vilket är nödvändigt för att bygga upp kroppens vävnader. Forskning visar att solexponering minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, MS, diabetes samt infektioner. Solljus och värme kan även bidra till att blodcirkulationen fungerar bättre, vilket kan leda till sänkt blodtryck. Solens strålar hjälper även kroppen att ta upp mineraler som kalcium och fosfor.

Flera studier visar att när vi utsätts för solljus tidigt på morgonen så stöds kroppens biologiska klocka, vilket leder till att sömnen blir bättre. Detta är särskilt viktigt ju äldre vi blir.

Solens ljus hjälper även hjärnan att producera lyckohormonet serotonin som gör oss gladare, lugnare och mer fokuserade.

Vad är en lagom dos?

För att skörda solens hälsoeffekter så räcker det med att utsätta huden på ansikte, armar och händer för solljus fem-trettio minuter tre gånger per vecka mellan april och september. Detta täcker sedan 80-90 procent av årsbehovet av D-vitamin, resten får vi i regel i oss via kosten.

Tänk på att huden blir tunnare och får sämre läkningsförmåga med ökande ålder, vilket även gäller skador som kan uppstå i solen. Hudens förmåga att omvandla solsken till D-vitamin minskar även med åren.

Nyckelordet är därför små doser, gärna så tidigt på dagen som möjligt och att alltid använda solkräm. Krämer med 30 SPF eller mer är i regel bäst. Ska du bada i sjöar eller i havet så använd helst en kräm som inte innehåller kemiska ingredienser som skadar vattenlevande organismer. 

Så njut av solen när den är framme och lägg en god grund för vinterns D-vitamin nivåer redan nu!

Källor:

Health effects of sunlight

Naturen som kraftkälla

Save the reef

Farväl till vintern

/i /av

Vårdagjämningen är dagen då solen står exakt lodrätt över ekvatorn. Vid tidpunkten är det dags att vinka farväl till vintern och i stället välkomna våren och ljuset. Medan vi på det norra halvklotet kan glädjas åt längre dagar efter vårdagjämningen, så råder det omvända på det södra halvklotet.

Tredje receptorn och dygnsrytmen 

Fram tills ungefär 200 år sedan tillbringade vi ungefär 90 procent av vår vakna tid utomhus, till skillnad från idag då de flesta av oss i stället spenderar ungefär 90 procent av den vakna tiden inomhus. 

Rent biologiskt är vi anpassade till att fungera som allra bäst när det är ljust ute då ljuset gör oss både piggare och mer fokuserade. Detta har att göra med en process som sker i den så kallade tredje receptorn i ögat. När den tredje receptorn träffas av ljus så händer följande; till att börja med så blockeras sömnhormonet melatonin, samtidigt så ökar produktionen av hormoner som serotonin, dopamin och kortisol, substanser som gör oss pigga och alerta. Kort sagt så styr den tredje receptorn vår dygnsrytm.

Hur påverkas vår hälsa av längre dagar och mer dagsljus?

  • Vi blir alerta.

Vi blir som sagt pigga när ögat träffas av ljuset och melatoninproduktionen blockeras. Förändringen börjar redan i februari men den största effekten kommer i april-maj.

  • Vi blir mer fertila.

Den minskade melatoninproduktionen gör att kvinnors ägglossning fungerar bättre samt att mäns  testosteronnivåer ökar. Detta bidrar till fler befruktningar under våren och sommaren.

  • Vi okynnesäter mindre 

Studier visar att vi blir mindre hungriga när dagarna blir längre. Under vintern blir vi dessutom ofta sugna på sötsaker då de kan ha en serotoninhöjande effekt. När vi vistas i dagsljus mycket stiger i stället serotoninnivåerna naturligt.

  • D-vitamin bildas.

I mars-april så börjar vårljuset vara så pass starkt att det hjälper kroppen att bilda D-vitamin igen efter vintern. D-vitamin stärker bland annat vårt immunförsvar, vårt skelett samt våra tänder.

  • Minskar den skadliga effekten från blått ljus

För mycket blått ljus från skärmar kan leda till sömnrubbningar. Vistas vi i solljus under dagen kan den negativa effekten minskas.

  • Förhindrar försämrad kognitiv förmåga 

Vistas vi för lite i solljus så kan våra kognitiva förmågor försämras, detta är särskilt viktigt vid depression.

Vårdepression

Ungefär fem procent av Sveriges befolkning blir deprimerade under våren, men fler än så drabbas av så kallad vårtrötthet. Det finns inga helt säkra belägg kring varför det blir så men en teori går ut på att kroppen inte hinner anpassa sig till den snabba ljusökningen. Då hamnar våra signalsubstanser i obalans och vi blir trötta och nedstämda, det bästa botemedlet är dock att utsätta sig för mer dagsljus.

Källor:

Tredje receptorn påverkar dygnsrytmen

Ta vara på ljuset

Detta gör vårljuset med din kropp

KONTAKT

info@aldreshalsa.com

070-201 62 68

Org.nr: 802514-5767

Bankgiro: 516-0262

Swish: 123 119 99 75

STÖD OSS

Bli medlem

Bli informatör

Ge en gåva

FÖLJ OSS
FACEBOOK
INSTAGRAM
PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV
MED STÖD AV

               

Riksföreningen Äldres Hälsa
Powered by  GDPR Cookie Compliance
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.