När vi sörjer är det tyvärr vanligt förekommande att vi blir isolerade – folk vet nämligen sällan hur vi vill bli bemötta och tror i regel att vi behöver vara i fred, när vi i själva verket behöver sällskap. Isolering och ensamhet kan vara svårt att bryta och en liten gest, ett leende eller ett hej kan därför betyda mycket.

Vem som är ensam syns sällan utåt och som ett led i att skapa mer gemenskap och minska ofrivillig ensamhet så startade Luleå kommun ”Säg hej kampanjen” under fyra veckor i november 2023. Att säga hej till en främling kan vara en liten sak men forskning visar att ett hej kan bidra till sociala band och har en positiv påverkan på vår hälsa, vår känsla av trygghet och på vårt välbefinnande. En annan positiv effekt med Säg hej kampanjen var att den stärkte känslan av egenmakt hos invånarna i Luleå, eftersom alla kände att de själva kunde bidra med något som ökade trivseln i staden.

Forskning visar att så kallade ”tunna band”, det vill säga de ytliga relationerna mellan människor, är mer betydelsefulla än vi tror. Idag är detta viktigare än någonsin eftersom många av de små vardagliga kontaktytorna blivit ersatta av digitala lösningar.  Då är det viktigt att vi uppmärksammar vikten av de tunna banden och skapar nya kontaktytor. Att bli sedd och igenkänd är viktigare än många tror –  det gör nämligen att vi känner oss bekräftade. Detta är särskilt nödvändigt för de som är ofrivilligt ensamma, men bidrar även till att skapa en känsla av gemenskap och trygghet för alla.  Forskning visar även att ju fler tunna band det finns hos exempelvis ett grannskap, desto färre konflikter uppstår i regel.

Världshejardagen

Den 21 november infaller Världshejardagen, eller World Hello Day. Dagen instiftades redan 1973 och sedan dess har världsledare, kungligheter och organisationer ställt sig bakom dagen. I dag uppmärksammas dagen i över 180 länder. Att säga hej är viktigare än någonsin, färska siffror från SCB, Statistiska Centralbyrån, visar att ungefär 700 000 svenskar saknar en nära vän som de kan prata med. Vi människor behöver sociala sammanhang för att må bra och ett vänligt hej kan öppna dörrar till nya relationer och ny gemenskap. Ett hej kan ha kraften att bryta ensamhet och få någon att känna sig inkluderad.

Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa tycker att det är onödigt att begränsa hejandet till endast en dag om året och vill därför ta tillfället i akt att uppmuntra dig att hälsa på minst fem främlingar under dagen. Alla dagar kan vara en hejar-dag!

Källor:

Säg hej!

Hela Sverige hejar

Alla människor upplever sorg någon gång i livet. Hur sorgen hanteras varierar dock från person till person. Sorgen kan även yttra sig på olika sätt, både känslomässigt och fysiskt.

Sorg aktiverar samma system i kroppen som när vi känner oro och stress. När vi upplever sorg får vi därtill ofta existentiella tankar och funderingar kring livet och framtiden. Det kan därför kännas bra att ha någon att prata med. Sorg kan ta tid och saknaden efter den man har förlorat finns ofta kvar genom hela livet.

Alla upplever sorg på olika sätt, det finns inget rätt sätt att hantera sorgen. Sorg går sällan över helt men förändras ofta över tid och man lär sig att leva med sorgen. Om sorgen blir för tung och du upplever följande tecken så kan du dock behöva stöd för att gå vidare;

• Du ältar det förflutna och det som har hänt 
• Du vill inte göra något roligt för då kommer skuldkänslor
• Du självmedicinerar dig med alkohol, droger eller mediciner
• Du isolerar dig och vill inte umgås med andra
• Du har ingen aptit och rasar i vikt
• Du har självmordstankar

Om du upplever att du har det svårt att finna glädje i livet eller vardagen så försök att hitta någon som du kan dela dina tankar med. Det finns exempelvis stöd inom vården, Jourhavande medmänniska, Svenska Kyrkan och Mind.

Det är även viktigt att acceptera sina känslor och ge sig själv tid att vara ledsen. Att dra ned på stress kan också hjälpa, liksom att upprätthålla sina rutiner för mat och sömn. Det kan även vara hjälpsamt att ägna sig åt sina intressen, umgås med nära och kära eller ett husdjur. 

Om du känner någon som sörjer och vill hjälpa personen så är det viktigt att du lyssnar mer än du pratar. Undvik att komma med goda råd eller att jämföra med dina egna förluster. Sorgen har heller inget bäst före datum, så ha tålamod och förståelse och förvänta dig inte att personen ska komma över sorgen. Bara genom att finnas där för den som sörjer så är du ett värdefullt stöd.

Källa:

Sorg och sörjande

Riksföreningen Äldres Hälsas Arvsfondsprojekt Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre börjar lida mot sitt slut. Däremot innebär inte det ett slut för metoden – snarare betraktar vi projektet som en början där vi nu har lagt grunden för en lovande fortsättning. Den 5 december kommer vi därför hålla en digital spridningskonferens för att sammanfatta projektet och berätta mer om äldrerevision.

 Äldrerevision syftar till att utvärdera och utveckla verksamheter och insatser som riktar sig till äldre genom att lyfta såväl sådant som fungerar bra som sådant som kan bli bättre. Äldrerevision bygger på en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med äldre personer som har olika samhällsinsatser. De som genomför intervjuerna är själva äldre vilket innebär att hela processen genomsyras av ett äldreperspektiv. 

Definitionen av äldrerevision lyder: 

Äldrerevision är en extern utvärdering av insatser som riktar sig till äldre och som utgår ifrån ett äldreperspektiv då äldre medverkar i hela processen.

Vikten av jämlika möten 

Syftet med metodens upplägg, att äldre genomför intervjuer med andra äldre som har insatser, möjliggör jämlika och givande möten där äldreperspektivet genomsyrar hela processen. 

Varför är detta viktigt? Jämlika möten är viktiga eftersom det ökar chanserna att få så ärliga svar som möjligt, något som ytterligare förstärks när utvärderingen sker av en extern aktör som intervjupersonerna inte står i beroendeställning till. Detta kan även stärka förtroendet för verksamheten. 

Dessutom finns det fördelar med att intervjuerna genomförs av personer som själva är äldre. Ofta upplever vi människor samhörighet med andra som tillhör samma eller närliggande generation då vi ofta delar gemensamma erfarenheter som kan bidra till en ömsesidig förståelse och därmed underlätta dialogen.  

Var kan en äldrerevision genomföras?

• Hemtjänst
•  Särskilt boende (vård- och omsorgsboende) 
• Korttidsboende
• Dagverksamhet 
• Mötesplats/träffpunkt 

Spridningskonferens 

Om du och din verksamhet är nyfiken och vill veta mer om äldrerevision, eller om du själv bara är allmänt nyfiken på metoden, kan vi alltså tipsa om projektets digitala spridningskonferens som äger rum fredagen den 5 december kl.10.00-12.00. Missa inte den! Du kan anmäla dig här.

Vid spridningskonferensen kommer vi att redogöra för vad vi har gjort under projektet och bland annat berätta om vinster med metoden utifrån olika perspektiv – ett verksamhetsperspektiv och äldreperspektiv utifrån omsorgstagare och äldre som genomför äldrerevision. 

Spridningskonferensen kommer även att kunna ses i efterhand via vår hemsida. 

 

Ungefär 2,5 procent av Sveriges befolkning lider av patologiskt samlande, även kallat hoarding, men bland personer över 70 år har förekomsten av patologiskt samlande uppskattats till ungefär 6 procent.

Det patologiska samlandet kännetecknas av en ansamling saker, exempelvis i hemmet, som gör det svårt att röra sig obehindrat och använda utrymmen till det som de är avsedda för. Samlandet  medför ofta betydande hälsorisker – särskilt om den som samlar är äldre. En risk är skador från att inte kunna röra sig ordentligt i hemmet och hem som är överbelamrade av saker ökar även risken för brand och fallolyckor. Risken för sjukdomar ökar även, då hemmet inte kan städas ordentligt från bakterier. 

Kännetecknande är att personer med patologiskt samlande har svårt att göra sig av med saker. Anledningarna varierar men resultatet är ofta högar av ägodelar bestående av en blandning av både värdelösa och värdefulla föremål.

Det patologiska samlandet leder ofta till lidande och vanligt förekommande är att den som samlar, på grund av skam eller förlägenhet, inte låter andra komma in i det egna hemmet vilket kan leda till social isolering. Samlandet tenderar ofta vara kroniskt och i allmänhet förvärras tillståndet med åren. Patologiskt samlande uppträder ofta under barndomen, men problematiken kan även uppstå senare i livet. Bland äldre personer kan patologiskt samlande vara ett tecken på demens. 

Stödteam

Inom landets kommuner och regioner är kunskapen om rätt sorts bemötande vid patologiskt samlande ofta bristfällig. Men det finns goda exempel – I ett flertal kommuner och regioner höjer man nu kompetensen genom att inrätta specialteam med fokus på patologiskt samlande. 

Samlarteamen består av boendestödjare som arbetar med att hjälpa personer att bryta sina samlarmönster. Genom stödet hoppas man att kunna minska brandfaror och personligt lidande. Johan Ågren och Jon Klingberg från samlarteamet i Stockholms Stad betonar att inte alla deras klienter har samlarsyndrom. Snarare varierar orsaken till att klienterna fastnat i ett tvångsmässigt samlande. I vissa sammanhang kan det ha börjat med att klienten har ärvt ett bohag, som klienten sedan har svårt att ta tag i. 

Genom samlarteamen har man nu lyckats bättre med att stötta klienter med samlarproblematik. Teamen växer över hela landet och får nu fler och fler uppdrag. Om du är intresserad av att komma i kontakt med ett samlarteam så hör av dig till din kommun.

Hur du som vän eller anhörig kan hjälpa någon som har ett samlarmönster

• Undvik att vara kritisk eller dömande mot personen, detta hjälper sällan.
• Lyssna på personen och försök förstå varför det har blivit som det blivit i hens hem.
• Ha inte för bråttom, stressa inte personen. Att rensa ut kan ta flera år.
• Om du ska hjälpa till bör detta ske tillsammans med personen. Du ska absolut inte bara kliva in på egen hand och börja rensa.
• Tänk på att samlande ofta är ett svårt och knepigt problem som sällan har en snabb lösning. Gå inte för hårt fram.

 

Källor:

Samlarsyndrom

Samlarteamet hjälper fler att bryta samlandet

 

Under vecka 40 så infaller den årliga fallpreventionsveckan och med det så tar vi tillfället i akt och skriver några rader om fallprevention.

Varje år faller ungefär 100 000 personer som är över 65 år, 70 000 av dessa personer behöver sjukhusvård och ungefär 2 000 äldre personer dör. För att motverka detta så har Socialstyrelsen lanserat informationsmaterialet Balansera Mera där de bjuder på tips och råd kring vad man själv kan göra för att undvika att falla.

Hitta balansen med bra matvanor

Bra mat ger din kropp näring och energi samtidigt som den stärker muskler och skelett. När vi blir äldre så genomgår dock våra muskler och skelett en naturlig nedbrytningsprocess, men med goda matvanor så kan du skjuta upp både naturliga åldersförändringar men även motverka förändringar som orsakas av sjukdomar och olika mediciner.

D-vitamin är viktigt för skelettet. Vi får i oss D-vitamin genom att vår hud absorberar solens strålar, men med åren minskar denna förmåga. Därför rekommenderas att den som är över 75 år tar ett extra tillskott av D-vitamin. D-vitamin är även viktigt för kroppens upptag av kalcium från maten i tarmen. Kalcium är avgörande för att bygga upp ett starkare skelett. Mat som innehåller både D-vitamin och kalcium är exempelvis lax, makrill, sill, ägg, gröna bladgrönsaker och mejeriprodukter.

Äldre personer behöver generellt mer protein jämfört med yngre, detta för att bibehålla  muskelmassa och muskelfunktion samt för att undvika ”aminosyraresistens” – en process där kroppen blir mindre effektiv på att bygga muskler från protein. Rekommenderad mängd protein är ungefär 1,0 till 1,3 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Bra proteinkällor finner du i mejeriprodukter, kött, kyckling, fisk och baljväxter.

Hitta balansen genom fysisk aktivitet och träning 

Risken för att falla ökar när vi blir äldre. Men med rätt sorts balans- och styrketräning så kan du minska denna risk. Behöver du hjälp med att lägga upp träningen så kan du exempelvis kontakta en fysioterapeut.

Balansförmågan går att träna upp men för att balansen ska förbättras så måste balansträningen upplevas som utmanande. Öka därför balansträningens svårighetsgrad successivt. Klicka här för att få lite tips på balansövningar.

För att dina muskler ska bli starkare så är det viktigt att du tar i så att musklerna blir trötta. Öka därefter belastningen successivt. Klicka här för några tips kring styrketräning.

För att träningen ska ge god effekt så är det bra att träna balans och styrka ungefär två till tre gånger per vecka. Komplettera gärna balans- och styrketräningen med daglig fysisk aktivitet. Se till att du blir lätt andfådd. Sikta på ungefär 150 minuters fysisk aktivitet per vecka, vilket är ungefär fem promenader på 30 minuter. Andra exempel på daglig fysisk aktivitet kan exempelvis vara städning, trädgårdsarbete eller att gå och handla. Alla aktiviteter där du så att säga ”bär ditt eget skelett” stärker skelettet, exempel på detta förutom promenader är dans och att gå i trappor.

Är du nybörjare så är den kortaste promenaden eller den allra enklaste övningen bättre än ingen träning alls. Börja därför på just din nivå!

Fler tips för att hitta balansen 

Använd skor som sitter bra på foten. Är det halt ute så använd broddar. Ett flertal kommunen runt om i landet delar ut gratis broddar till seniorer, är du intresserad av detta så hör med din kommun om vad just de har att erbjuda. Du kan även få gånghjälpmedel via din vårdcentral. 

Vissa mediciner kan öka risken för att falla genom att de gör dig trött eller yr. Därför är det viktigt att du vet hur dina mediciner fungerar – dels var för sig, dels i kombination med varandra. Din vårdcentral kan hjälpa dig med detta. Detta är särskilt viktigt om du har fått läkemedel utskrivet från flera olika läkare. 

Mediciner tar i regel längre tid för en äldre person att bryta ned. Därför kan spår av läkemedlet dröja sig kvar i kroppen vilket kan leda till att mängden läkemedel i kroppen blir för hög. Kroppens organ är också ofta mer känsliga hos äldre, vilket kan leda till att man lättare får biverkningar av olika slag som ökar risken för att falla. 

Alla kan falla men med goda matvanor, fysisk aktivitet och genom att ha koll på dina mediciner så kan du minska risken för fall!

Källa:

Socialstyrelsen-Fallprevention