Enligt en studie gjord vid Mälardalens Universitet så kommer vår livslängd att öka till 120 år och därtill kommer även vår hälsa att bli allt bättre de kommande åren.

Framtiden ser ljus ur enligt forskaren Ignat Kulkov vid Mälardalens Universitet, och pekar ut AI, digitala verktyg och pandemin som anledningar till den ökade livslängden. Covid-19 lärde oss nämligen att spåra virus mer effektivt. 

AI används redan i dagsläget för att ställa diagnoser och hitta mer effektiva behandlingsmetoder. Detta är något som kommer att utvecklas ytterligare de kommande åren. Därtill blir läkarens roll i framtiden mer fokuserad på att förutse sjukdom och rekommendera livsstilsförändringar som förhindrar sjukdom. 

Även utvecklingen av digitala verktyg kommer att förbättra vården. Redan idag så används smarta klockor och implantat där läkaren kan följa patientens värden i realtid. Ytterligare något som kommer att se dagens ljus i framtiden är förebyggande läkemedel samt läkemedel som är skräddarsydda efter en persons DNA förklarar Ignat Kulkov.

3,7 miljoner hundraåringar 2050

Enligt boken Longevity Industry 1.0 skriven av Dmitry Kaminsky och Margaretta Colangelo, så förväntas dagens äldre att bli ungefär 100 år gamla. Vidare kommer de som är medelålders idag att uppnå en livslängd på ungefär 120 år och dagens ungdomar, de kommer att leva i nära 150 år.

Enligt en analys så finns det i dagsläget ungefär 600 000 hundraåringar världen över, denna siffra förväntas stiga till 3,7 miljoner år 2050. Detta signalerar tydligt att det finns ett behov av fortsatt forskning kring åldrande för att säkerställa att dessa människor inte bara har ett långt liv utan även god livskvalitet under hela livet.

Flest hundraåringar finns i dagsläget i USA men flest hundraåringar per capita finns i Japan, följt av Spanien, Tjeckien, Frankrike, Kanada och Italien. Bland hundraåringarna återfinns betydligt fler kvinnor än män.

Källor:

Livslängden kan öka till 120 år

Lifespan – is 120 the new normal?

Humans could live up to 150 years

Henrik Carlsson har sedan 1972 drivit Anjans Fjällstation i västra Jämtland. Där är han verksam som boknings- och inköpsansvarig, personalchef och dessutom lagar han all mat mellan varven.

Ibland finns tankar på att avveckla företaget uppkommit, men eftersom verksamheten ger Henrik så pass mycket livsglädje så fortsätter han år efter år.

Henrik menar att i hans ålder så får man ta en dag, eller en vecka i taget, men tillägger att han absolut inte har några planer på att trappa ned. Han är fortfarande pigg och alert och äter inga mediciner. 

Anjans Fjällstation hade tidigare öppet under både vintern och sommaren, men sedan Henriks sambo gick bort för 13 år sedan är fjällstationen endast öppen under sommarsäsongen. Henrik driver numera fjällstationen tillsammans med sin nya livskamrat och så sent som förra sommaren så ökade verksamhetens omsättning med 75 procent.

Henriks bästa tips för att hålla sig pigg vid 90 plus

• Var positiv och lev i nuet. 

Att Henrik är så pigg beror enligt honom själv på att han har en positiv inställning till livet och lever i nuet. Henrik tillägger att han vet att livet inte kommer i repris och då gäller det att ta tillvara på dagen.

• Planera för framtiden

Trots att Henrik har kommit till åren så tänker han aldrig bakåt utan planerar istället framåt. Han ser alltid fram emot att starta upp verksamheten nästa säsong, vilket gör att han känner sig glad och lycklig.

• Håll igång 

För Henrik är verksamheten hans sätt att leva där han känner att han kan göra det mesta, trots sin dåliga syn. 

Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa vill passa på att önska Henrik Carlsson ett varmt lycka till inför den kommande sommarsäsongen. Är du intresserad av Anjans Fjällstation så sker bokningar via deras Facebooksida.

 

Källor:

Henrik Carlssons bästa tips för att vara pigg vid 90 plus

91-åriga Henrik driver Anjans Fjällstation sedan 1972

FINGER-modellen (The Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability) är baserad på resultaten från FINGER-studien – den första studien i världen som visat att livsstilsförändringar kan förbättra hjärnhälsan och förebygga kognitiv svikt.

 

Forskning visar att ungefär 40 procent av alla demensfall har koppling till livsstils- och miljöfaktorer. Eftersom ens livstil ofta går att förändra så har vi stora möjligheter att på egen hand förebygga demens. Flera studier visar även att processen som leder till demens kan börja 20-30 år innan en diagnos ställs. Det är således aldrig för tidigt att börja förebygga. Livsstilsåtgärderna kan även bromsa en process som redan startat, så det är heller aldrig för sent.

Det finns ett flertal risk- och friskfaktorer för kognitiv svikt och demens. FINGER-modellen menar att det räcker inte bara med en åtgärd utan att samtliga fem ”fingrar” bör aktiveras.

De fem fingrarna – livsstilsåtgärderna 

HÄLSOSAM KOST

Kostmodellen inom FINGER är baserad på de nordiska näringsrekommendationerna och följer samma principer som medelhavskosten. Ett flertal studier har visat tydliga samband mellan medelhavskost och lägre risk för både kardiovaskulära sjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar som kognitiv svikt. 

I kostens bas så hittar vi rikligt med grönsaker, baljväxter, rotfrukter, fullkorn, nötter, frön, frukt och bär. Denna bas är det som FINGER-metoden rekommenderar att vi äter mest av. Den dryck som förespråkas till måltiderna är vatten. Vidare rekommenderar FINGER-metoden att vi äter fisk och skaldjur flera gånger per vecka. Kyckling, mejeriprodukter och ägg kan ätas några gånger per vecka, men var däremot sparsam med rött kött, chark och sötsaker. 

FYSISK AKTIVITET 

Att vi rör på oss regelbundet är viktigt, fysisk aktivitet stärker både den mentala och den fysiska hälsan. Forskning visar att fysisk aktivitet är den demensförebyggande åtgärd som har allra starkast evidens.

Träning har positiv påverkan på nästan alla riskfaktorer som kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och kognitiv svikt. En finsk studie visar även att regelbunden fysisk aktivitet i medelåldern kan halvera risken att utveckla demenssjukdom 20 år senare. Regelbunden fysisk aktivitet syftar här på träning två till tre gånger per vecka under minst 30 minuter, på en nivå som gör dig svettig och andfådd.

KOGNITIV TRÄNING

Våra hjärnor mår som allra bäst av att aktiveras genom hela livet. Forskning visar att mental stimulans minskar risken för demenssjukdom och kognitiv svikt. På grund av hjärnans plasticitet och formbarhet så kan vi stärka vår kognitiva reserv oavsett ålder. 

Att lösa korsord, spela spel, läsa, gå på museum, gå på teater, engagera sig i en förening eller i något välgörande ändamål – är exempel på aktiviteter som stimulerar hjärnan.

SOCIALA AKTIVITETER 

Ett flertal studier har visat att sociala aktiviteter och engagemang kan minska risken för kognitiv svikt. Våra hjärnor mår bra när vi umgås med vänner och när vi känner oss delaktiga i en gemenskap. Att ha några få nära vänner är ofta viktigare än storleken på det sociala nätverket. 

Till detta ”finger” räknas även behovet av avkoppling, sömn och stressminskning. För att fungera optimalt så behöver hjärnan vila och få tid för återhämtning.

KONTROLL AV HJÄRT- OCH KÄRLRELATERADE RISKFAKTORER

Det är viktigt för hjärnhälsan att hålla god hjärt- och kärlhälsa, samt att regelbundet kontrollera blodsockret, blodtrycket, kroppsvikten samt kolesterolet. Forskning visar att höga värden inom dessa områden ökar risken för demens senare i livet. 

FINGER-nätverket och World-Wide FINGERS

Under hösten 2023 så startade FBHI (Fingers Brain Health Institute) FINGER-nätverket – ett svenskt nätverk för kommuner och vårdgivare. Ambitionen är att så många som möjligt ska lära sig FINGER-metoden. FBHI är samordnare i nätverket och arrangerar regelbundet online-seminarier, aktiviteter och samarbetsmöjligheter. Allt deltagande är kostnadsfritt. Är du intresserad av att bli medlem så klicka här.

FINGER-metoden har spridit sig till flera kommuner över hela landet, varav Lidingö Stad var den första kommunen i hela världen att erbjuda sina medborgare ett FINGER-inspirerat livsstilsprogram. Andra kommuner som arrangerar FINGER-inspirerade aktiviteter som främjar hjärnhälsan är exempelvis Umeå, Lund och Bjuv. 

Under våren 2025 arrangeras livsstilsprogrammet Hjärngreppet i Uppsala kommun. Programmet är baserat på FINGER-metoden och erbjuder gruppträning två gånger per vecka, inspirerande föreläsningar, reflektionsseminarier samt stöd i att skapa hållbara förändringar.

FINGER-modellen har även spridit sig internationellt. World-Wide FINGERS är det första globala initiativet för att förebygga demens och Alzheimers sjukdom. Nätverket förenar forskargrupper från över 30 olika länder.

Källor:

FINGER-modellen

Träffpunkt 65 – Hjärngreppet

Professor Miia Kivipelto leder det första globala initiativet för att förebygga demens och alzheimers sjukdom

 

Forskning från Göteborgs Universitet visar att dagens 85-åringar löper hälften så stor risk att drabbas av demens jämfört med hur det var på 1980-talet.

I en av studierna, som nyligen publicerades i The Journals of Gerontology, framgår det att 1989 så led 41,9 procent av de undersökta 85-åringarna av demens och 30 år senare så hade andelen sjunkit till 21,7 procent.

Hanna Wetterberg, som forskar i medicin, förklarar att resultatet visar att man idag lever längre, både med och utan demens och tillägger att totalt sett ökar dock antalet demenssjuka eftersom fler uppnår hög ålder.

I den andra studien ser man en kraftigt minskad risk för demens i åldersgruppen 85 år samt minskad risk för kognitiv svikt bland 90-åringar. Hos deltagare som var 95 år eller äldre var dock nivåerna oförändrade. 

Vad beror minskningen på?

Att få gå i skolan, äta näringsrik mat samt ha tillgång till bättre sjukvård tros vara några viktiga förklaringar till den minskade risken för demenssjukdom visar ytterligare en studie. 

Studien, som publicerades i tidskriften The Lancet, pekar ut en rad bidragande faktorer som påverkar risken att utveckla demenssjukdom. Studien visar att utbildning under unga år tros vara den viktigaste bidragande orsaken till minskningen. 

Hanna Wetterberg menar att den som tränar hjärnan skapar sig ”större fallhöjd”, klarar sig bättre längre och utvecklar symptom senare. Obduktioner visar nämligen att lika stora skador i hjärnvävnaden ger mindre symptom hos den välutbildade.

Det är främst hos kvinnor som demenssjukdomarna har minskat. Förklaringen till detta menar Hanna Wetterberg är att jämställdheten ökade under 1900-talet och fler kvinnor fick tillgång till en högre utbildning.

Källor:

The Lancet – Dementia prevention

Halverad risk för demens efter 85 i Sverige

University of Turku och Turku PET centre har nyligen publicerat en studie där det framkommer att när vi lyssnar på vår favoritmusik så påverkas hjärnans opioidreceptorer. Detta är förklaringen till varför musik kan ge intensiva lyckokänslor och till och med gåshud.

Det är sedan tidigare känt att hjärnans opioidreceptorer påverkas av njutningsfulla aktiviteter som relaterar till vår överlevnad såsom att äta eller att ha samlag, men nu framkommer alltså att även musik aktiverar dessa receptorer. 

Vid studien användes PET (Positronemissionstomografi) – en bildteknik som används för att studera processer och funktioner i olika organ och områden i kroppen. Bildtekniken visade att när studiedeltagarna fick lyssna på sin favoritmusik, så utsöndrades opioider i flera områden i hjärnan som förknippas med välmående och njutning. Vesa Putkinen, en av forskarna vid projektet, förklarar att detta innebär att vi för första gången någonsin får en faktisk förklaring till varför vi ofta blir lyckliga av musik.

När hjärnans opioidreceptorer aktiveras så lindras även smärta. Detta är intressant då det innebär att musik skulle kunna användas vid smärtbehandling. 

Musik inom demensvården 

En lång rad forskningsstudier visar att musik ökar livsglädjen och välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Musik underlättar kontakt, väcker minnen, skapar glädje och gemenskap. Men alltför sällan används musik som vårdåtgärd, utan musik används oftast mest som kulturell aktivitet. Genom att använda musik som omvårdnadsinsats inom demensvården så skulle  välbefinnandet kunna öka både hos de äldre men även hos deras vårdgivare. 

Under 2012 – 2014 pågick det intressanta projektet Musik som omvårdnad på demensboende. Projektet har nu några år på nacken men är lika aktuellt än idag. 

Projektets syfte var att skapa riktlinjer för hur personal inom demensvården kan använda sig av musik i sitt dagliga arbete. Under projektet samarbetade en musikterapeut med personal och äldre på tre demensboenden. Personalen fick dels lära sig att använda sina egna röster för att skapa trygghet och kontakt men också att välja inspelad musik på ett medvetet och personcentrerat sätt. Det gällde att lära sig att använda rätt musik till rätt person vid rätt tillfälle. 

Projektet visade att när musik användes på det sättet så väckte och bevarade musiken de äldres  livsberättelser. När de äldre fick höra musik som betydde något speciellt så fick de kontakt med dem de en gång var. 

Riksföreningen Äldres Hälsa anser att detta är viktiga insikter som vi hoppas kan implementeras inom demensvården i större utsträckning framöver än vad som görs idag.

Källor:

Favourite music sets the brains opioids in motion

Att ta glädjen på allvar