I ett flertal kommuner runt om i landet har man fört in hälsofrämjande insatser så att seniora individer ska få stöd att leva ett glädjefyllt, självständigt och friskt liv så länge som möjligt. Genom att applicera tidiga och förebyggande insatser vill man bidra till att upprätthålla förmågor som möjliggör självständighet.

I Båstads kommun har man ett brett tänk kring hälsofrämjande åtgärder och man erbjuder kommunens äldre allt från social gemenskap, balansträning för att förebygga fall, gympa, kulturella aktiviteter, naturupplevelser, föreläsningar och kurser inom välfärdsteknik. 

Ett initiativ är Måltidsklubben där alla över 65 år bjuds in till gemensam lunch. Att äta tillsammans och uppleva social samvaro förhöjer ofta upplevelsen av måltiden. En annan idé som kommunen arbetar med är Snackekafé, som finns på flera platser i landet, där alla över 65 år bjuds in för att fika och umgås tillsammans. Snackekafé gästas även av olika föreläsare såsom Vanessa Reyners som i våras föreläste om hur naturen kan användas för att hitta återhämtning och balans i tillvaron. Bertil Jönsson är initiativtagare till Snackekaféer runt omkring Simrishamns kommun som en del i projektet ”Ensamhet hos äldre i ordinärt boende i Simrishamn kommun”. Samtalshar blivit mycket uppskattade och har gästats av föreläsare såsom Björn Ranelid. 

Båstads kommun samarbetar även med den ideella föreningen Drivkraft. Tillsammans har de tagit fram projektet Drivkraft Senior för att minska ensamhet hos äldre. Projektet går ut på att främja sociala kontakter för seniorer. Drivkraft har länge arbetat med att minska ensamhet hos ungdomar men riktar nu in sig även på äldre. 

Jessika Grundström Ahldin, grundare av Drivkraft, berättar om bakgrunden till initiativet;

”Under pandemin när samhället stängde ner försvann ett flertal mötesplatser och den ofrivilliga ensamheten ökade. Framförallt var det många äldre som blev isolerade. Därför har vi startat Drivkraft Senior. Vi vill öppna upp samhället för de äldsta, med en ny vän, en promenad eller en fika.”

Tanken är att om man känner sig ensam så kontaktar man Drivkraft Senior som har ett nätverk av frivilliga som därefter matchas ihop med en allt efter ens personliga önskemål. På så vis kan man hitta en ny vän i vardagen eller ett bollplank.

Än så länge finns Drivkraft Senior endast i Båstad, Helsingborg och Malmö. Bor du i en annan del av landet och söker nya vänner kan appen Mötesglädje rekommenderas. Appen är framtagen av seniorer för seniorer och syftar precis som Drivkraft Senior till att skapa kontakt med likasinnade. I appen kan du sedan knyta nya kontakter, anordna och delta i olika aktiviteter. På SPF seniorers hemsida finns utförlig info om hur du laddar ner appen och sedan använder den. Klicka här för att komma till instruktionen.

Online finns många möjligheter till att knyta nya kontakter men också möjligheter att komma i kontakt med den där gamla barndomsvännen. Vi kan på så vis öka den sociala gemenskapen som är så viktig för vårt välbefinnande. SeniorNet fokuserar på digital gemenskap och beskriver sig själva som ”en ideell seniorförening med seniorer som lär seniorer att använda digital teknik.” Föreningen anordnar ett flertal olika kurser i IT-teknik men informerar också om digital säkerhet för att undvika bedrägerier. Föreningens syfte är att ge alla seniorer möjlighet till digital gemenskap.

För den som inte vill sitta bakom en skärm för att uppleva gemenskap och istället komma ut och röra på sig och på så vis träffa andra, så anordnar de flesta kommuner utomhusaktiviteter och träning för äldre. 

När Eva Klang Vänerklint tog över som socialchef i Hörby kommun hade hon en tydlig vision; ”Jobbar man hälsoförebyggande så spar man pengar i slutändan.” Hon införde därför gratis träning för alla över 75 år. Dels som en hälsoförbättrande åtgärd men också för att minska ensamhet. ”Målet med detta är att kommunens äldre ska bli så pass självständiga att de kan träna själva.” Kommunen införde även gratis broddar till äldre, ett led i att främja fysisk aktivitet. Eva Klang Vänerklint fortsätter. ”När vi erbjöd broddarna hade vi en lång kö till kommunhuset och initiativet sparade nog en hel del höft- och benbrott.” ”Målet är att neddragna mungipor ska övergå till glada miner. Den visionen ska genomsyra all kommunal verksamhet, inom LSS och äldreomsorg. Lyckas vi med förebyggande arbete inom välfärden så främjar vi folkhälsan och pengarna räcker längre.” 

Är du sugen på nya aktiviteter eller ny gemenskap så ta kontakt med din kommun för att se vad de har att erbjuda!

Källor:

Båstads kommun förebyggande hälsoarbete

Drivkraft senior

Instruktion till att ladda ner appen mötesglädje

Seniornet

Gratis träning ger hälsolyft för äldre

Uppskattat besök på kommunens samtalskafé

Att känna gemenskap och tillhörighet är en fundamental förutsättning för vårt mentala välbefinnande. Vi människor är flockdjur som sedan urminnes tider behövt flocken för att överleva.

Avsaknad av ett socialt nätverk, en flock, är ett socialt stigma och ofrivillig ensamhet är lika hälsovådligt som rökning visar forskning. Ofrivilligt ensamma löper dessutom högre risk att drabbas av ett flertal sjukdomar. Därtill är risken att drabbas av depression kraftigt förhöjd. Ensamhet kan ofta leda till kronisk ångest som bryter ner hela människan. Känslan av gemenskap är däremot lugnande och uppbyggande för både kropp och själ.

Inom forskningen pratar man om tre olika sorters gemenskap som är viktiga för hälsan. Dels intim gemenskap, den gemenskap man känner med familjen. Relationell gemenskap som omfattar ett tiotal vänner och till sist kollektiv gemenskap, känslan av att vara delaktig i ett större sammanhang. För den som upplever ofrivillig ensamhet kan vägen ur ensamhet ske genom ett steg in i en kollektiv gemenskap. 

Vem som upplever ofrivillig ensamhet är inget som syns på utsidan. Många känner ofta en skam över sin situation och att bryta ensamheten kan vara svårt. En del undviker även sociala sammanhang för att skydda sig själva från besvikelse. Vi behöver dock varandra och därför är det viktigt att vi ser varandra. 

Många har dock fått lära sig att vara misstänksamma mot främlingar. Vi-känslan har krympt till att omfatta de allra närmaste och när vi var små fick vi ofta höra att vi inte skulle prata med främlingar. Ett synsätt som i stor utsträckning fortfarande lever kvar. Vi letar exempelvis hellre efter vägen med telefonens gps än att fråga en främling om vägen. 

En studie från 2022 visar att vi människor tycker om när främlingar pratar med oss men däremot att vi ogärna tar kontakt med en främling på grund av rädsla för att bli avvisad eller för att uppfattas som konstig.  

Joe Keohane har skrivit boken ”The power of strangers”. I boken tar han upp de fantastiska möjligheterna som skapas när vi vågar ta kontakt med varandra och hur detta minskar ensamhet, stärker samhällen och påverkar hela vårt välbefinnande positivt. Keohane menar att samhället är uppbyggt för att vi ska interagera med varandra. I en större stad sker detta dock mer sällan och därför blir känslan av ensamhet vid avsaknad av social gemenskap ofta mer påtaglig.

Ett stort antal studier har gjorts inom beteendevetenskap och hur kontakt med främlingar påverkar oss. Ett flertal studier visar att ett leende och vänligt ordutbyte med en främmande människa ger oss en tillfredställande känsla som ofta följer med hela dagen.

En studie från The University of Chicago undersökte vad som hände när främlingar uppmanades att prata med varandra i kollektivtrafiken. Deltagarna var till en början oroliga för att ta kontakt dels då de var rädda för att bli avvisade men också för att uppfattas som obehagliga. Resultatet visade dock att kontakten mottogs positivts och uppfattades som trevlig, nyfiken och behaglig. 

Studier som dessa visar verkligen att människan är ett flockdjur som mår bra av att prata med främlingar. Människan är social men ibland inte tillräckligt social för sitt eget välbefinnande.

Vi uppmanar er nu därför att prata med främlingar! Du stärker inte bara ditt eget välbefinnande utan din kontakt och vänlighet kan dessutom göra någon annans dag.

Källor:

Ensamhet skadar vår hälsa

Folkhälsan

Joe Keohane

Talking to strangers makes us happier science shows

En ny rapport gjord av Region Stockholm publicerades nu i dagarna. Rapporten är den första i sitt slag som kartlägger hälsan hos folk över 85 år.

Siffrorna är minst sagt oroväckande. Till att börja med visar rapporten att så många som varannan person över 85 år upplever sin hälsa som mindre än bra. Därtill uppger var tionde person att de haft självmordstankar under de senaste två veckorna.

Rapporten visar även att mellan åren 2000-2020 tog 58 män samt 18 kvinnor per 100 000 livet av sig. Detta innebär att äldre män är den mest suicidbenägna åldersgruppen. 

Detta är alarmerande siffror och rapporten anger ofrivillig ensamhet som den främsta bakomliggande orsaken till de höga suicidtalen. Ofrivillig ensamhet är vanligt förekommande bland äldre (särskilt män) då förluster av närstående är vanligt men också fysiologiska nedsättningar, såsom nedsatt rörelseförmåga samt hörsel-och synnedsättning, vilket kan leda till bristande socialt umgänge.

Region Stockholm försöker nu att motverka den ofrivilliga ensamheten, genom att tillsammans  med kommunerna ta fram en plan som går ut på att äldre får välja olika aktiviteter att delta i. Exempelvis gruppaktiviteter, rekreationsaktiviteter, lära sig olika former av teknologi eller delta i kulturella aktiviteter.

Detta är ett glädjande initiativ då äldre med psykisk ohälsa länge mellan stolarna och man får inte den hjälp man behöver. Ett annat suicid preventivt projekt är ”Prata om livet” som startats av Riksförbundet Hjärnkoll med syfte att engagera äldre i samtalsgrupper. En särskild satsning har gjorts i Västerås, för att nå män över 70 år. En god insats då just män över 70 år sällan söker vård för psykisk ohälsa.

Vad kan du själv göra om du märker att någon i din närhet mår dåligt?

Våga fråga! Var inte rädd för att fråga hur personen mår. Det kan ibland vara svårt att läsa av personer men det finns en del tecken på att personen kan ha självmordstankar. Den som är suicidal känner sig ofta ensam och isolerad. Ett tidigt varningstecken är att personen drar sig undan och inte vill vara någon till lags, var då inte rädd för att ta kontakt. Ett annat varningstecken är ifall hen slutar intressera sig för sådant hen vanligen tycker om att göra. Lynnighet är ytterligare ett varningstecken. Liksom att personen ofta pratar om döden och/eller börjar ge bort sina ägodelar.

Misstänker du att någon du känner mår väldigt dåligt så är a och o att ta kontakt. Fråga därefter hur hen mår och lyssna sedan utan att avbryta. Ge inte råd och förslag utan att fråga om lov. På så vis ger du hen tillfälle att öppna sig. Våga även att fråga ifall personen har tankar på att ta sitt liv. Får man ett jakande svar här så lämna inte personen, sök istället akutvård tillsammans. Givetvis finns det inget standardiserat sätt att agera ifall en närstående mår psykiskt dåligt, det finns heller inga direkta rätt eller fel. Gå på din magkänsla och framförallt visa omtanke, visa att du finns där och våga kontakta den person du misstänker mår dåligt.

Har du självmordstankar? Här kan du få stöd:

• Mind, självmordslinjen, telefonnummer 90101
• Mind, äldrelinjen, telefonnummer 020-22 22 23 vardagar 08-19, helger 09-16
• Jourhavande medmänniska, telefonnummer 08-702 16 80 kl 21-06
• Jourhavande präst, nås via 112 kl 21-06

Källor:

Varannan 85 plussare i riskzonen för depression

Minska suicidrisk hos äldre män

Hjärnkolls samtalsgrupp Prata om livet

Suicide Zero

Skadorna efter stormen Hans, som drog in över landet för ett par veckor sedan, är fortfarande långt ifrån att bli återställda och Sveriges kommuner står nu handfallna och chockade inför de höga reperationskostnader som Hans lämnade efter sig.

På flera ställen i Sverige regnade det så kraftigt att vägar ödelades och det gick inte ens att ta sig fram. Utanför Hudiksvall spårade ett SJ-tåg ur, efter att regnet fått banvallen att rasa. Områdets terräng karaktäriseras av sluttande mark, som på grund av regnet, inte längre kunde bära banvallen.

Enligt en rapport från Skogsstyrelsen har skyfall som skadar infrastrukturen blivit allt vanligare till följd av klimatförändringarna. Även kalhyggesbruket anses förvärra skador på vägar och järnväg. Kalhyggen gör nämligen att marken absorberar mindre mängd regnvatten. Lutar dessutom marken eller innehåller mycket sand så är risken för ras ännu större.

Skogsstyrelsen tar även upp, att i de områden där man applicerat ett förebyggande tänk vid vägbyggen, så har man inte haft lika stora skador från skyfall. Dessvärre har många valt kortsiktiga billiga lösningar när man bygger vägar och det är helt fel väg att gå. Det kostar mer att reparera skador än vad det kostar att bygga en hållbar infrastruktur.

Det är av yttersta vikt att klimatanpassa vårt samhälle efter det extremväder som vi ser redan idag. Vi behöver även tänka till kring hur vi bygger våra städer för framtiden. Klimatriskbedömning bör tillämpas när man planerar både infrastruktur men också hela samhällen.  

Ett exempel är översvämningar. Enligt Per Becker, professor i risk och hållbarhet vid Lunds Universitet, så finns det två anledningar till att översvämningar i Sverige blivit allt vanligare. Dels pga de ökade regnmängder som klimatförändringarna fört med sig, men också pga förtätningen av städerna. Tidigare har städer haft fler grönytor där vatten kan samlas och/eller avdunsta från. Det blir nu avgörande att anpassa samhällena efter vår nya verklighet. Skyfallen kommer bara att bli vanligare och kraftigare i framtiden menar Becker.

Även avloppssystemen och reningsverken är eftersatta och anpassade efter den regnmängd vi upplevde förr. De klarar inte av de stora mängder vatten som skyfallen bär med sig, vilket kan leda till att reningsverken tvingas släppa förbi avloppsvatten orenat, så att avloppsvatten blandas med vårt dricksvatten. 

Naturgeografen Anders Brandt anser att bristande kunskap ligger bakom en stor del av skadorna som skyfall orsakar. Det är därför viktigt att stadsplanerarna uppdaterar sin kunskap i geografi. EU har ålagt sina medlemsländer att kartlägga riskområden, för att på så vis kunna planera åtgärder och minimera risken för översvämningar. Problemet är bara att kommunerna inte alltid har kunskap nog för att kunna tolka dem.

Brandt fortsätter, det är även viktigt att tänka till kring parker, grönområden samt våtområden. Den här typen av områden minimerar risken för översvämningar markant. Områden som dessa bidrar även till social samvaro, pollinering och rekreation. 

Även värmeböljor blir vanligare med klimatförändringarna och samhällen bör anpassas även efter dessa. Just äldre människor är en särskilt utsatt grupp för hetta. På Göteborgs Universitet pågår just nu ett forskningsprojekt som syftar till att kartlägga hur stadsplanering bör anpassa sig efter ett varmare klimat. Med projektet så vill man undersöka hur äldre människor idag påverkas av värme och värmeböljor. Man vill även kommunicera hur välplanerade stadsmiljöer kan motverka hälsorisker och öka välbefinnandet.

I Socialstyrelsens klimat- och sårbarhetsanalys finns ett särskilt kapitel kring hur klimatförändringar påverkar äldre samt hur samhället bör anpassas efter denna grupp. Rapporten inleds med att förklara varför klimatförändringarna uppkommit. Dessa är orsakade direkt av människans utsläpp av växthusgaser och sättet vi brukat naturen. För att inte spä på den redan förhöjda temperaturen krävs en drastisk minskning av utsläppen och därtill en ”extremt kraftfull global politik”.

Äldre personer är den grupp som är mest sårbar för extrema klimatrelaterade händelser såsom skyfall, värmeböljor, stormar och köldknäppar. Då vi har en växande åldrande befolkning så kommer det att bli allt fler som är extra sårbara för ett mer extremt klimat.

Vårt samhälle behöver anpassas efter det förändrade klimatet. Det första som bör göras är att ställa om till förnybar energi och fasa ut fossila bränslen. Vidare behöver skogen brukas hållbart och våtmarkerna återställas. Infrastruktur och samhällen bör rustas för att klara kraftig nederbörd. Vårt samhälle är idag anpassat efter dåtidens kallare och stabilare klimat. Vi behöver rusta våra städer för värmeböljor genom att undvika förtätning och istället satsa på parker och vattendrag. Inomhusmiljöer behöver luftkonditionering och detta blir särskilt viktigt inom äldreomsorgen.

Vi anser att klimatfrågan bör betraktas som en kris som rör oss alla, oavsett partitillhörighet. Klimatet och en dräglig framtid som vi kan leva i utan extrema klimathändelser såsom frekventa bränder och översvämningar, rör oss alla oavsett hur man väljer att identifiera sig politiskt. Nu är det därför dags att betrakta klimatförändringarna som den kris den är och aktivt göra något åt detta. 

Källor:

Ökad risk för ras och översvämningar i framtiden

Skyfallen är en tickande svensk klimatbomb

Okunskap får städer att svämma över

Enorma skador på privata vägar efter ovädret Hans

Göteborgs Universitet forskning värmestress

Socialstyrelsen Klimat- och sårbarhets analys PDF

Sommarens nyhetsflöde har präglats av det extrema väder som drabbat världen. Skog, motsvarande en yta stor som hela Nederländerna, har brunnit ned i Kanada. Öar såsom Rhodos, Sicilien och Korfu har drabbats av kraftiga skogsbränder och nu senast Maui, vars stad Lahaina har blivit totalt ödelagd. Därtill har kraftiga skyfall förstört både infrastruktur och skördar runt om i hela världen.

Juli blev den varmaste månaden som någonsin uppmätts. Forskarvärlden är eniga. En varmare planet har bidragit till ett förändrat klimat och klimatkrisen är nu ett faktum. Orsakat av oss människor genom utsläpp av fossila bränslen och ett ytterst aggressivt sätt att bruka naturens resurser.

Klimatforskarna har varnat om detta länge, men många har slagit dövörat till. Enligt studier från Yale University så har Sverige flest klimatförnekare i hela EU. Forskning nonchaleras med argument som; 

”Det är bara sommar”. ”Vi kan väl inte göra något åt vädret” ”Enligt min pappas dagbok var det varmt om vintern förr också” ”Vadå, Sverige är ju så litet inte behöver väl vi minska utsläppen, det är länder som Kina som bör skärpa sig” eller ”Vadå jorden blir varmare? Här i Sverige är det ju en regnig kall sommar”.

En stor del av argument som dessa verkar grunda sig på okunskap. Det är skillnad mellan väder och klimat. Vädret skiftar, medan klimatet är sammantaget den globala trenden. Klimatförändringarna har bidragit till att vädret blivit både mer extremt och även mer oförutsägbart. En vanlig missuppfattning är, att om planeten blir varmare så borde det inte regna.  En varmare planet med värmeböljor utesluter inte nederbörd. Snarare är det tvärtom. Sverige har fått både fler sommardagar samt ökad mängd nederbörd sedan 1970-talet. Detta pga att varmare luft innehåller mer vattenånga, vilket i sin tur bidrar till mer regn. 

I Norden fick vi i dagarna besök av ovädret Hans. Den kraftiga stormen drog med sig stora mängder regn över både Sverige och Norge med översvämningar och jordskred som resultat. Enligt forskare blev Hans så kraftfull pga klimatförändringarna. Bland annat pga världshavens höjda temperaturer. Varma hav genererar ånga som i sin tur bildar regnmoln som resulterar i extra kraftiga skyfall. 

Nyhetsmedia som SVT, SR och Dagens Nyheter rapporterar dagligen om klimatkrisen. Även Påven, Franciskus, gick tidigare i somras ut på Twitter (numera X) där han uppmanade mänskligheten att bromsa utsläppen. Folk lider, folk dör, ekosystem kollapsar och återuppbyggnad av det extremvädren orsakar kostar därtill multum.

Trots presenterad forskning och upprepat extremväder i olika former världen väljer en del fortfarande att envist blunda för det som många andra ser som uppenbart. Men vad beror detta på? Vad är det för mekanismer som styr ett sådant beteende?

Enligt studier handlar förnekelse ofta om att man inte vill ändra sitt beteende. Det kan ha med prestige att göra men även pga bekvämlighet. Människan tenderar att agera (eller inte agera) beroende på hur information framställs. Man värderar risker vs fördelar helt beroende på hur man tolkar budskapet. Generellt lutar vi åt att välja det alternativ där vi har minst att förlora snarare än det alternativ där vi har mest att vinna. Eller förenklat: Att förlora 1000 kronor gör oss mer arga än att vinna 1000 kronor gör oss glada. 

En annan vanlig bakomliggande mekanism till förnekelse är att man vill skydda sig från oro. I detta fall blir verkligheten för överväldigande och för svår att ta in. Man väljer hellre att leva i förnekelse istället för att må dåligt. Förnekelse handlar ofta om hopplöshet. Man känner att man inte har makt över situationen och då ser man hellre att den inte existerar. På så vis undviker man att ta ansvar för situationen. 

Riksföreningen Äldres Hälsa tror på forskningen och hoppas att fler tar till sig de forskningsresultat som finns. Vidare hoppas vi på politiker och andra beslutsfattare, såväl nationellt som internationellt, börjar agera för att stoppa sen negativa utveckling som vi tyvärr ser idag. Vår hälsa är nära sammankopplad med vår planets hälsa, det bör därför ligga i allas intresse att motverka klimatförändringarna.

Källor:

Yale

Denial as a defense mechanism

They tricked us into thinking it

Skyfallen är en svensk tickande klimatbomb

Juli den varmaste månad som har uppmätts

Feberheta hav och klimatförändringar göder monsterovädret Hans