Har du svårt att sova? Då är du inte ensam. Ungefär var tredje person lider av tillfälliga sömnbesvär och var tionde person har allvarligare sömnproblem. Det finns dock tips och råd som man kan ta till för att öka sina chanser till bättre sömn, för den som lider av sömnbesvär.

Hur vet jag om jag har sömnproblem?

För att få svar på denna fråga kan man ställa sig frågan hur man fungerar dagtid. Fungerar man och klarar alla dagens utmaningar utan problem? Ja, i så fall får du förmodligen tillräckligt med sömn. Om du däremot upplever att du inte klarar av dagens utmaningar optimalt kan det vara så att du inte får tillräckligt med återhämtning. Som vi tidigare har tagit upp är ofta stress och oro orsaker till sömnproblem. Sömnbristen i sig riskerar att leda till en ond cirkel då kroppen inte får tillräckligt med återhämtning, vilket ofta leder till större stress vilket i sin tur leder till större sömnproblem.

Kroppens hormoner i samspel

På kvällen ökar produktionen av hormonet melatonin. Det gör att du blir sömnig och hormonet produceras bäst när det är riktigt mörkt. På morgonen vaknar du och blir pigg för att hormonet kortisol ökar i kroppen. Nivåerna av kortisol är högst mellan kl.06.00 och kl.08.00 samt efter träning, och frigörs även vid stress. Även serotonin är ett hormon som påverkar sömnen och lugnet. En låg nivå är vanligt vid depression och stress. Depression är en annan vanlig orsak till sömnproblem och kan bero på att serotonin inte produceras som det ska. Här kan till exempel träning, avslappningsövningar och lugn musik höja serotoninnivån.

Tidsomställning – en hälsorisk

Förra helgen var det, i vanlig ordning, dags att ställa om klockan till sommartid, som varje år sista helgen i mars. Sömnforskaren Matthew Walker, som nyligen gästade ”Skavlan” och som är aktuell med sin bok ”Sömngåtan”, anser att vi bör slopa omställningen till sommartid. Enligt Matthew Walker påverkas hälsan markant av tidsomställning, även om det bara handlar om en timme. Han utvecklar:

”Man kan tro att en timmes sömn inte spelar någon roll. Men på våren, dagen efter att vi förlorat en sömntimme ökar antalet hjärtinfarkter med 24 %. Det är dramatiskt. På samma sätt ökar risken för självmordstankar, självmordsförsök och genomförda självmord. Trafikolyckorna ökar dagen därpå. Och det handlar bara om en timme mindre sömn. Så skör och känslig är kroppen för den allra minsta sömnstörning. På hösten, när vi vinner en timmes sömn minskar hjärtattackerna med hela 21 %. Så det går åt båda hållen. Varför gör vi så mot samhället? Vi borde upprätthålla stabiliteten.”

Den 26 mars 2019 beslutade Europaparlamentet att EU bör sluta med tidsomställningen från normaltid till sommartid och vice versa från och med 2021.

18 tips för en bättre sömn

För dig som behöver lite hjälp på traven med att sova, och inte vill behöva ta till sömntabletter, finns några naturliga alternativ. Nedan följer en redogörelse (vissa har vi redan redogjort för tidigare, men lite upprepning skadar väl aldrig?):

1. Magnesium – Detta mineral är ett väldigt viktigt sådant för avslappning, något som gör oss redo för att sova. Det har en lugnande inverkan på kroppen och verkar kramplösande. Magnesiumbrist kan leda till migrän, muskelkramp och sömnsvårigheter.

2. B-vitamin – Sömnlöshet på grund av stress kan bli bättre med B-vitamin- tillskott.

3. Naturliga sömnpreparat – Det finns olika tillskott med exempelvis valeriana, melissa eller johannesört som kan hjälpa vid sömnlöshet. Preparaten innehåller till exempel citronmeliss, kamomill, tryptofan, johannesört, humle eller valeriana.

4. Regelbunden motion – Regelbunden träning, gärna på morgonen, brukar fungera för många. Att träna sent på kvällen kan däremot inte rekommenderas om du redan har svårt att sova.

5. Undvik sött och koffein – Undvik socker och kaffe samt svart te innan läggdags då socker och koffein kan göra dig pigg och därmed försvåra insomnandet.

6. Drick örtte – Drick en kopp koffeinfritt örtte med avslappnande örter som valeriana, kamomill, citronmeliss eller humle. Det finns exempelvis speciella kvällsteer i vanliga matvarubutiker som fungerar för många.

7. Ta tillskott med L-teanin – L-teanin är en aminosyra som minskar stress. Den finns i grönt te, vilket dock innehåller lite koffein som kan vara uppiggande. Vid sömnproblem orsakad av stress kan det därför vara bättre att förlita sig till L-teanin i tablettform från Hälsokosten.

8. Värme – Ta gärna ett varmt bad eller ett varmt fotbad innan du ska sova.

9. Lagom med mat – Man bör inte gå och lägga sig hungrig, men inte heller övermätt. Båda tillstånden har negativ inverkan på din sömnkvalitet.

10. För anteckningar – Om du vaknar mitt i natten och ligger och grubblar är ett tips att föra anteckningar om det du funderar på. Då kan man oftast slappna av igen och slipper ligga och älta bekymmer.

11. Lägg dig vid kl.22.00 – Den viktigaste sömnen får du mellan klockan 22.00 och 06.00. De flesta behöver en nattsömn på sex till tio timmar.

12. Rätt temperatur – Ett svalt sovrum ökar chanserna till god sömn, inte varmare än 18-20 grader. Se även till att ha ett mörkt sovrum då ljus stör produktionen av melatonin. Var även ute i dagsljus under dagen för att produktionen av serotonin och melatonin ska kunna regleras.

13. Undvik uppiggande kolhydrater – Undvik kolhydrater på kvällen då de bidrar till energi och piggar upp kroppen.

14. Gör övningar för att varva ner – Olika typer av avslappning, som andningsövningar, yoga eller mindfulness är bra för sömnen.

15. Sömnrutiner – Bra sömndisciplin, att man går upp samma tid vardag som helg, gynnar sömnkvaliteten.

16. Dagsljuslampa – Dagsljuslampa ger energi när du ska vakna på morgonen.

17. Öka intaget av aminosyran L-tryptofan – Detta är en aminosyra som bidrar till god sömn och har stor betydelse för sömn och vakenhet. Tryptofan är viktigt för kroppens tillverkning av serotonin samt melatonin – två hormon som gör dig lugn respektive trött. Om du har sömnproblem kan det hjälpa att äta ett proteinrikt livsmedel som innehåller tryptofan ett par timmar innan du ska lägga dig. Tryptofan finns bland annat i sojabönor, pumpakärnor, spirulina, råris, keso, fisk, nötkött, viltkött, fläskkött, lever, lammkött, jordnötter, sesamfrön och linser.

18. Lyssna på musik, eller sjung själv – Enligt forskning kan musik lindra allt från stress till smärta. Vetenskapen som ligger bakom musikterapi är relativt ny, men dess potential tycks vara enorm. Forskare har upptäckt att musik kan öka din kreativitet, lindra besvär som depression och huvudvärk samt hjälpa vid insomningsproblem.

Att kunna sova – ett ständigt aktuellt ämne

Sömnen har alltid varit, är och förblir ett ständigt aktuellt ämne då den utgör en så stor del av vår tillvaro och påverkar oss i så hög grad när den inte fungerar. Utan sömn kan kroppen inte återhämta sig och läka. Utan sömn bryts vi ner. När vi av någon anledning inte mår bra (oavsett om det beror på exempelvis sjukdom, stress eller oro) så är det ofta den uteblivna sömnkvaliteten som gör att vi blir medvetna om hur dåligt vi mår.

I våra kroppar sker ett samspel mellan en mängd hormoner, och när detta samspel är i balans så mår vi bra. Detta innebär att vi vid en obalans i systemet upplever att vi inte mår bra, för att kroppen helt enkelt inte är i balans. I detta samspel av hormoner är sömnen högst betydelsefull då sömnen bidrar till att upprätthålla denna balans. Om sömnen däremot rubbas, och antingen leder till sömnbrist eller försämrad sömnkvalitet, så rubbas även balansen mellan våra viktiga hormoner som ständigt påverkar oss. Om du besväras av sömnproblem hoppas vi att du nu har fått lite tips och råd (eller åtminstone lite inspiration) inför din fortsatta kamp för att förbättra din sömn!

Källor:

Kurera.se

Greatist.com

SVT:s ”Skavlan” 2019-03-22

Wikipedia.org

Sömn, och sömnkvaliteten, har stor betydelse för såväl den fysiska som den psykiska hälsan. För att uppmärksamma sömnens betydelse för hälsan firas varje år sedan 2008 World Sleep Day (internationella sömndagen) som organiseras av World Sleep Day Committee som tillhör World Sleep Society, tidigare World Association of Sleep Medicine (WASM).

Syftet med World Sleep Day är att hylla fördelarna med god och hälsosam sömn samt att öka samhällets medvetenhet om sömnproblem och dess medicinska och sociala aspekter. Vidare är syftet att genom ökad medvetenhet upplysa om hur man kan förebygga sömnproblem och på så sätt minska den börda på samhället som sömnproblem kan orsaka. Sömnproblem är ett hot mot hälsan och/eller livskvaliteten hos upp till hela 45 % av världens befolkning. I år firades World Sleep Day fredagen den 15 mars och infaller alltid den tredje fredagen i mars.

En fråga som engagerar en hel värld

World Sleep Day syftar alltså till att uppmärksamma sömnens betydelse för vår fysiska och psykiska hälsa samt poängtera vidden av sömnproblem för resten av samhället. Samarbeten sker med sömncenter av olika slag världen över och några ämnen som brukar tas upp är sömnens betydelse för hälsan, utbildning och sociala aspekter. Vidare syftar dagen till att hjälpa människor med sömnproblem genom upplysning om hur man kan förebygga och hantera olika sömnstörningar.

Varför är sömn så viktigt?

Sömnen är viktig för att kroppen och hjärnan behöver den för att kunna återhämta sig och bearbeta intryck. När du sover på natten är du bättre rustad för att klara av stress och påfrestningar under dagen. Sömn kan också minska risken för sjukdomar.

Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten. Samtidigt lagras minnen, även ny kunskap och nya intryck bearbetas. När du sover aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas. Samtidigt minskar produktionen av stresshormoner. Att sova tillräckligt kan minska risken för sjukdomar som exempelvis förhöjda blodfetter, hjärt- kärlsjukdom, diabetes typ 2, depression och utmattningssyndrom.

Hur mycket sömn behöver vi?

Sömnbehovet varierar från person till person och är även förknippat med ålder då behovet växlar under livets gång. En uppskattning är att vuxna personer behöver mellan sex och nio timmars sömn per dygn, även om det som sagt är individuellt. Det varierar också beroende på hur effektiv sömnen är, det vill säga hur mycket djupsömn du har fått. I genomsnitt sover vuxna cirka sju timmar per dygn. Sömnbehovet sägs minska med åldern och en uppskattning är att 60- åringar brukar sova ungefär sex timmar per natt. Så länge du känner dig pigg och fungerar bra under dagtid får du tillräckligt med sömn.

Sömnfaser

Sömnen är uppdelad i så kallade sömncykler på ca 90 minuter. Under en sömncykel växlar sömnen mellan olika sömnfaser.

De olika sömnfaserna är följande:

• Insomningsfasen – i den här fasen är sömnen ytlig och du är lättväckt.
• Bassömnen – den så kallade normalsömnen.
• Djupsömnen – i den här fasen sker kroppens återhämtning och uppbyggnad. Hjärnan arbetar långsammare och tillverkningen av stresshormon minskar. Under djupsömnen slappnar musklerna av och du är svår att väcka. Om du blir väckt i den här fasen kan du känna dig förvirrad och det tar tid innan du känner dig vaken.
• Djupsömnen som även kallas REM-sömn – REM står för rapid eye movement som betyder snabba ögonrörelser.

Bassömnen och djupsömnen återkommer regelbundet under natten tillsammans med perioder av drömsömn. I början av natten domineras sömnen av den djupa sömnen. Därefter blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn längre. Drömmar förekommer under de olika sömnstadierna, men de är vanligast under REM-sömnen då hjärnan arbetar aktivt på ett sätt som påminner om när vi är vakna.

Djupsömnens betydelse för hälsan

För att kroppen och hjärnan ska få tillräcklig återhämtning behöver du få tillräckligt av den djupa sömnen. Ju längre tid du har varit vaken, desto djupare blir din sömn. Det är också lättast att sova och få djupsömn när kroppens inre klocka är inställd på att det är natt och kroppens ämnesomsättning är låg.

Sömnen på äldre dar

Med åldern minskar djupsömnen och du sover ytligare och vaknar lättare. Det kan vara så att vi med ökad ålder behöver mindre sömn, men detta är ännu inte klargjort.

Sömnen avgörande för fysisk och psykisk hälsa

Antonio Culebras och Liborio Parrino var medordföranden för World Sleep Day 2016 och gjorde följande uttalande det året med slogan ”God sömn är en nåbar dröm”:

”Temat för 2016 uttrycker en önskan som slår in för bara en tredjedel av världens befolkning. God sömn är en värdefull funktion och en av grundpelarna för hälsa, tillsammans med en balanserad kost och tillräcklig motion. När sömnen störs sviker hälsan. Dålig sömn och dålig hälsa minskar livskvaliteten och tar bort lyckan.”

En viktig pusselbit

I likhet med 2016 års ordförandeskap för World Sleep Day vill vi poängtera att sömnen är en viktig komponent när det kommer till ”hälsopusslet”. Det är många faktorer som spelar in i strävan efter en god hälsa, såväl fysiskt som psykiskt sett. Sömnen är då en viktig pusselbit, då den möjliggör för kroppen och hjärnan att återhämta sig och bearbeta intryck. Sömnen bidrar till att balansera hormoner och funktioner i våra inre organ, något som är nödvändigt för att vi helt enkelt ska må bra. Trots att sömnbehovet sägs minska allt eftersom vi blir äldre verkar detta inte helt klarlagt än, och med tanke på att sömnen är så viktig för att exempelvis förebygga sjukdomar, och inte minst psykisk ohälsa, är vår uppfattning att sömnen är ack så viktig även på äldre dar. Enligt World Sleep Society, som sedan 2008 organiserar World Sleep Day, lider hela 45 % av världens befolkning av sömnproblem och det är mycket! Men som de också betonar finns det knep för att kunna uppnå en god sömn, och detta ska vi kika vidare på nästa vecka.

Källor:

Wikipedia.org

Kurera.se

Vårdguiden – 1177.se

Vi tänkte djupdyka i beröringens effekter och lära oss lite mer om ”lyckohormonet” oxytocin som är nyckeln till beröringens helande kraft. Vi vill även passa på att uppmärksamma den svenska kvinnan bakom upptäckten med oxytocin; Kerstin Uvnäs Moberg.

Vid vänlig beröring (även enklare beröring såsom exempelvis en klapp på axeln) utsöndras oxytocin, ett hormon och signalsubstans som styr över en rad livsviktiga funktioner och som faktiskt är avgörande för vår överlevnad.

Oxytocin bidrar till att vi ökar vår sociala förmåga, men det kan även bidra till att dämpa ångest och sänka blodtrycket samt höja smärttröskeln.

Upptäckten

Det var den svenska professorn i fysiologi, Kerstin Uvnäs Moberg, som var först med att belysa oxytocinets stora betydelse för vårt välbefinnande. Kerstin är idag en av världens främsta experter på hur beröring påverkar kropp och själ. Hon menar att vi behöver ett ständigt tillflöde av beröring som är både snäll och vänlig. En vuxen person som inte får fysisk beröring överlever visserligen, men lever knappast. Om vi inte får beröring kan inte kroppen lagra näring eller helt läka sjukdomar och skador. Och för barn är beröringen livsnödvändig. Äldre studier på barnhemsbarn visade att barn kan dö om de inte får fysisk beröring.

Kerstin Uvnäs Moberg upptäckte som nybliven mamma hur hennes kontakt med barnet förstärktes under amning. Även hon själv blev lugnare och mådde bättre. Många år senare kunde hon visa på att det var just oxytocinet som hade den rogivande effekten. Hennes forskning har också kunnat visa hur oxytocin är adrenalinets raka motsats. Adrenalin utsöndras när vi blir rädda eller ställs inför en svår prövning som gör oss spända och stressade. Oxytocin skapar ett förtroende och ett djupare känslomässigt band mellan människor. Enligt Kerstin Uvnäs Moberg fungerar oxytocin som ett aktivt lugn som dröjer sig kvar och kan nästan beskrivas som beroendeframkallande.

En undersökning från ett bibliotek visade att de besökare som blivit lätt berörda av bibliotekarien vid utlåningen var mer benägna att lämna tillbaka låneböckerna än de som inte blev berörda.

Ett livslångt behov

Vi behöver alltså beröring redan från födseln för vår överlevnad. Det har visat sig att de barn som får mycket beröring som små får ett lugnare nervsystem. Beröring skapar också en buffert mot stress, och man blir vänligare som person. En uppväxt med en bråkig förälder som dessutom slår sitt barn skapar ett otryggt (och kanske stökigt) barn som tar med sig känslan in i vuxenlivet, och kanske rent av livet ut.

Alla vinner på att bli berörda och att beröra

Oxytocin påverkar oss även efter själva beröringen och påverkar inte bara den som blir berörd utan även den som berör. Det har genom studier visat sig att massörer har en ännu kraftigare utsöndring av oxytocinet än den som blir masserad. Det här innebär att människor som lever ensamma men som har ett husdjur kan få sin väbehövliga dos av oxytocin. Men vad beror det här på? Jo, det beror på att huden har betydligt fler beröringsreceptorer än smärtreceptorer. Om vi rör vid ett område som gör ont rusar beröringsimpulser mot det centrala nervsystemet och tränger undan smärtsignalerna.

För många är kanske beröring så självklar att vi först märker av vårt behov om vi blir utan beröring. Det finns exempel på berättelser om äldre, ensamma och sjuka människor som aldrig fått mer än mekanisk beröring och som plötsligt blivit mycket bättre efter att någon i personalen börjat vidröra hår, händer och armar på ett ömsint sätt.

Gör en god gärning – krama någon!

Beröring är alltså ett exempel på ett av människans mest basala behov vilket det exempel om barnhemsbarn, som riskerar att dö om de inte får beröring, visar på. Människan är en social varelse och behöver därför andra människors närvaro för att känna lugn och trygghet, även om behovet varierar från person till person. Vi har tidigare tagit upp problematiken och hälsoriskerna med ensamhet. Forskning visar att ensamhet utgör en större hälsorisk än rökning och därmed riskerar att förkorta livslängden. Beröring är för vuxna och äldre individer kanske inte helt avgörande för deras överlevnad eller livslängd, däremot i hög grad avgörande för livskvaliteten och hälsan/välbefinnandet. Vi behöver beröring under hela livet, från vaggan till graven.

För den som är ensamboende blir det en större utmaning att få beröring av andra än för den som är sammanboende med en partner, men det finns sätt att ändå få sin dos av oxytocin genom personer i ens omgivning eller rent av ett husdjur. Det fantastiska med oxytocin är, som ovan framkom, att det inte bara gynnar den som får beröring utan även den som berör när det kommer till exempelvis ett husdjur. Det kan alltså vara ett klokt tips att skaffa ett husdjur, om situationen och hälsan i övrigt tillåter vill säga!

Vidare är det en intressant tanke det här med beröring som en form av terapi för att, om möjligt, kunna dämpa oro och ångest samt minska intaget av läkemedel som ofta för med sig olika former av biverkningar, något som kan vara värt att tänka på inom vård och omsorg. Tänk att något så enkelt som en kram, eller en vänlig klapp på axeln, kan ha sådana hälsofrämjande effekter!

Så, vill du göra en god gärning och samtidigt förbättra din egen hälsa – krama någon!

Källa:

Kurera

Ca 25 procent av alla svenskar besväras av högt blodtryck, och många utan att veta om det. Detta kan yttra sig genom huvudvärk, yrsel, illamående eller andnöd. Det behöver dock inte ge några symtom överhuvudtaget. Det finns blodtryckssänkande medicin att ta till vid behov, men det finns också sätt att sänka sitt blodtryck utan mediciner. Vi vill dock påminna om att alltid rådgöra med sin läkare om man är osäker!

Många människor besväras av högt blodtryck, däribland många äldre. Att besväras av högt blodtryck innebär att hjärtat har problem att pumpa fram blodet i kroppens blodkärl. Högt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Det har även kopplingar till diabetes, bukfetma, högt blodsocker och kan leda till njurskador och demens.

Diffusa symtom

Nära en fjärdedel av Sverige befolkning besväras av högt blodtryck, och många vet inte ens om det själva då symtomen kan uppfattas som väldigt diffusa. Det kan handla om lätt huvudvärk, illamående, yrsel och andnöd som inte heller är specifika symtom för just högt blodtryck.

Viktigt med regelbundna kontroller

Mats Halldin som är läkare och medicine doktor vid livsstilsmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna har förklarat varför det är viktigt med regelbundna kontroller av blodtrycket:

”Hjärt- och kärlsjukdomar är den främsta orsaken till sjukdom och död i större delen av världen. Därför bör man från 40- årsålder kontrollera sina värden minst vart femte år, kanske till och med varje år.”

Livsstilen viktig

Det är dock möjligt att sänka sitt blodtryck bara genom att förändra sin livsstil. Blodtrycket påverkas mycket av vikten och det kan därför vara en bra idé att se över sin vikt och införa en del förändringar gällande kost och motion. Även Mats Halldin framhåller fysisk aktivitet och förklarar att detta medför mängder av positiva hälsoeffekter.

7 sätt att sänka sitt blodtryck

Nedan redogör vi för sju olika sätt att sänka sitt blodtryck på.

1. Fysisk rörelse – Fysisk rörelse är på många sätt den bästa medicinen och ett effektivt sätt att sänka sitt blodtryck på. Oavsett vikt sänker motion risken för högt blodtryck, och det måste inte handla om hård fysisk träning utan även vardagsmotion som också har en positiv effekt. Rekommendationen är 30 minuter per dag, i ett svep eller uppdelat i tre 10-minuterspass. Mats Halldin förklarar dock att man får den största effekten om man börjar röra sig från att ha varit stillasittande. Det är även så att överviktiga som motionerar har lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar än smala personer som inte motionerar.

2. Minska stressen – När vi stressar frisätts hormoner som höjer blodtrycket. Fysisk aktivitet hjälper till att sänka kortisolet, det vill säga kroppens stresshormon. Det är också viktigt att se över möjligheter att minska stressen om man upplever stress i sin tillvaro. Ett sätt är exempelvis att öva sig på att tacka nej till saker som man inte mäktar med.

3. Undvik övervikt – Det är viktigt att tänka på sin vikt om man är överviktig då det finns en tydlig koppling mellan övervikt och högt blodtryck.

4. Bra och varierad kost – En rekommendation är att äta mycket frukt och grönt samtidigt som man håller nere mängden socker och salt. Det är även klokt att undvika hel- och halvfabrikat. Medelhavskost brukar beskrivas som en bra kost med mycket fleromättade och omättade fettsyror och långsamma kolhydrater som bidrar till en längre mättnadskänsla. Fisk och skaldjur, baljväxter och olivolja är också bra (tänk dock på att oupphettad olivolja är att föredra då denna har en positiv inverkan på kolesterolet). Vidare bör man, enligt Mats Halldin, äta regelbundet och hålla nere portionerna.

5. Paus från tekniken – Teknik i all ära, men ibland är det klokt att ta en paus då teknikstress (som är ett nytt begrepp) drabbar allt fler. Detta innebär att många blir stressade av att ständigt vara nåbara. Det är därför viktigt att under vissa perioder av dygnet ta en paus från teknik som TV, dator och mobiltelefon.

6. Sömn – Det är av stor vikt för blodtrycket att man kommer till ro och blir helt utvilad. En rekommendation är därför, enligt Mats Halldin, att alltid försöka sova minst sju timmar per natt.

7. Undvik förbud – Förbjud dig inte att göra saker utan försök istället att aktivt göra hälsosammare val. Då slipper du känna att du gör stora uppoffringar och slipper på så vis stressa upp dig själv när du eventuellt ”fuskar”. Istället kan du glädjas åt de framsteg som du faktiskt gör.

Naturens apotek

För den som vill ta hjälp av naturens apotek med att sänka sitt blodtryck kan söka produkter som innehåller något av följande ämnen:

• Olivfruktsextrakt
• Rödbetsjuice
• Lagrat vitlöksextrakt
• Coenzym Q-10
• Kalium
• Magnesium

Blodtryckets koppling till Alzheimers sjukdom

Sambandet mellan högt blodtryck och Alzheimers sjukdom är sedan tidigare fastställt. En omfattande studie från 2014 med över 13 000 människor, som gjordes vid Michigan State University, förstärker detta resultat.

Joep Perk, hälsoprofessor vid Linnéuniversitetet förklarade inför Expressen:

”Man har testat människor, som idag är mellan 48-67 år gamla, under två decennier. Det nya i den här studien är att vi ser tydligt att om man låter människor gå med högt blodtryck ger det skador. Detta blir tydligare och tydligare.”

Forskarna har kommit fram till att de som haft högt blodtryck och inte blivit tillräckligt behandlade riskerar att tappa en del av minnet. I studien, som är publicerad i tidskriften Jama, undersöktes 13 476 personer, både män och kvinnor. De undersöktes för 20 år sedan och nyligen testades deltagarna igen. Deltagarna har delats in i tre grupper. De tre grupperna består av de med normalt blodtryck, de med högt blodtryck som har fått behandling för det samt de med högt blodtryck som inte har gjort något åt det.

Forskarna kom fram till att de som inte har behandlats riskerar att tappa delar av minnet. Det är ingen dramatisk minnesförlust men resultatet visar tydligt på att de kan drabbas av demenssjukdomar som Alzheimers.

Krister Westlund från Alzheimerföreningen säger att man känner till att ojämnt blodtryck kan ge hjärnskador. Han utvecklar sitt resonemang:

”Jag tror att blodtrycket är boven till mycket. Men många tar för slarvigt på blodtrycket.”

Människan i sin helhet

Människan är komplex. Allting hänger samman, och konstigt vore det väl annars. Om någonting i kroppen inte fungerar som det ska påverkar det resten av kroppen, inklusive hjärnan som har en så central roll för att vi ska kunna fungera på ett bra sätt. Det kan uppfattas som fascinerande att vi själva (i alla fall till viss del) kan påverka vår psykiska och fysiska hälsa genom att fatta en rad beslut som har positiva effekter på vårt totala hälsotillstånd och vårt välbefinnande. Beslut som exempelvis handlar om fysisk rörelse och (vardags)motion, rätt kost samt vila och återhämtning. Samtidigt kan detta uppfattas som helt logiskt då vi vet att livsstilsfaktorer har betydelse för vår hälsa, såväl den fysiska som den psykiska.

Den som är insatt i ämnet bilar vet exempelvis att det har stor betydelse för bilens motor att man som bilägare tankar med rätt bränsle för att bilen ska fungera så bra som möjligt och inte ta skada. Och visst är det väl ändå hög tid att vi börjar behandla våra kroppar (och hjärnor) på samma sätt som bilar, om inte på ett ännu bättre sätt – nämligen genom att tanka våra kroppar med det bästa bränslet som vi kan hitta, hålla oss i rörelse då vi är fysiska varelser till vår natur samt tillåta oss själva vila och återhämtning!

Källor:

Kurera

Expressen

Det är ju, som många kanske vet, känt att choklad får oss att må bra och helst den kakaorika, mörka chokladen. Men vad är det som gör chokladen så nyttig? Och vad säger senare chokladforskning? Kan man förstärka den hälsosamma effekten?

Kakao har en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Nu har svenska forskare vid Linköpings universitet listat ut hur det kommer sig. Vid studier har det visat sig att mörk choklad hämmar ett enzym i kroppen som bidrar till att höja blodtrycket. Studiens resultat publicerades i tidskriften Journal of Cardiovascular Pharmacology.

Samma effekt som grönt te

Ingrid Persson som är läkemedelsforskare menar att man tidigare har visat att grönt te hämmar enzymet ACE, som är involverat i kroppens vätskebalans och blodtrycksreglering. Med anledning av att de aktiva substanserna katechiner och procyanider i grönt te och choklad är besläktade ville man nu undersöka effekten av kakao.

En svensk studie

I studien deltog 16 friska frivilliga försökspersoner som fick förhålla sig till restriktioner under tiden som studien pågick, de fick till exempel inte använda läkemedel eller tobak eller inta choklad eller något som innehåller liknande ämnen (exempelvis bär och frukter och inte heller kaffe, te eller vin).

Vid själva studietillfället fick försökspersonerna äta 75 gram mörk, sockerfri choklad med en kakaohalt på 72 procent. För att analysera vad som hände med enzymet ACE togs blodprover i förväg och sedan en halvtimme, en timme och tre timmar efteråt.

Studiens resultat

I de prover som togs tre timmar efteråt påvisades en signifikant hämning av ACE-aktiviteten. Medelvärdet var 18 procent lägre aktivitet än före kakaodosen, vilket kan jämföras med effekten av läkemedel som hämmar ACE och som används som förstahandsbehandling vid högt blodtryck.

När enzymets aktivitet avtar sjunker blodtrycket på sikt. Denna studie pågick endast i två veckor, något som anses vara för kort period för att kunna påvisa detta hos dessa försökspersoner. Ingrid Persson, läkemedelsforskare, menar dock att studiens resultat ändå tyder på att livsstilsförändringar, med hjälp av livsmedel som innehåller höga halter av katechiner och procyanider, kan förebygga hjärt- och kärlsjukdom.

En lyckad (och kanske oväntad) kombination

Choklad har visat sig fungera som en kraftfull antioxidant tillsammans med mineralet zink. Kombinationen skyddar mot oxidativ stress och kan, enligt en ny studie, bidra till att förlänga livet då det saktar ner åldringsprocessen.

En tysk- amerikansk studie

Enligt forskare vid University of Erlangen i Nürnberg, Tyskland, och Auburn University i Alabama, USA, kan alltså kombinationen choklad och zink förlänga livet genom att det skyddar mot oxidativ stress, som är en form av gas, som bidrar till åldrande och sjukdomar som inflammation, cancer och degenerativa sjukdomar. Studien är publicerad i tidskriften Nature Chemistry.

Studiens resultat

Forskare gjorde ett laboratorieexperiment där de kombinerade polyfenolerna i choklad med zink för att studera effekten. Polyfenoler i choklad, kaffe och te har länge betraktats som hälsosamma, men ensamma har de ingen större effekt utan det är just kombinationen med zink som bildar ett kraftfullt enzym som har förmåga att skydda kroppen mot den oxidativa stressen.

Enzymet påminner om det kroppsegna superenzym som kallas SOD – superoxide dismutase enzyme, som även det har stark effekt mot gaserna. Detta är första gången som forskare har lyckats härma effekten av detta kroppsegna enzym.

Supermineralet zink

Tidigare försök har gjorts med järn och koppar, andra mineraler med antioxidativa egenskaper, men till skillnad från zink kan de även framkalla oxidativ stress och är därför inte helt lämpliga. Zink är mindre toxisk och borde därför, enligt forskarna, lämpa sig att tillsättas i vissa livsmedel, precis som med D-vitamin, för att skydda människors hälsa. De utesluter därför inte att man i framtiden kommer att kunna köpa en chokladkaka med tillsatt zink.

Glada chokladfakta

Sedan tidigare har choklad visat sig ha positiv inverkan på synen, förbättra minnet, minska stress och göra oss gladare rent allmänt.

Välkommen fakta

Vem skulle inte hellre vilja mumsa på en bit choklad än att behöva ta mediciner som i värsta fall kan medföra diverse biverkningar? Vi skulle då inte tacka nej till detta. Man bör visserligen inte själv experimentera hur som helst vid sjukdomar och när det kommer till läkemedel, men vi välkomnar ändå den här typen av forskningsstudier som ändå visar att man genom rätt kost och livsstilsförändringar kan påverka sin hälsa på ett positivt sätt.

Så varför inte investera lite i sin hälsa genom att införskaffa lite choklad inför alla hjärtans dag, eller helt enkelt helgen som närmar sig? Och vad kan betraktas som en bättre gåva än choklad för den som vill skämma bort någon annan med lite njutning i hälsans tecken? Och om choklad inte är din grej, finns det andra saker du kan äta för att sakta ned åldringsprocessen!

Källor:

Linköpings universitet

The Independent