Nu när vi går in i februari månad tänkte vi främst fokusera på hjärthälsan och vi börjar med ett blogginlägg om hur socker påverkar hjärtat. Länge har det mättade fettet blivit utpekad som orsaken till uppkomsten av hjärtsjukdomar, men enligt senare forskning har sockret en större roll i detta än det mättade fettet.

Enligt experterna bakom dessa nyare studier behöver kostrekommendationer uppdateras. De menar att originalstudierna som våra kostråd sedan länge bygger på bestod av observationer, och idag har vi mer än ett halvt sekel av data och en ökad förståelse för hur näring påverkar kroppen och särskilt hjärtat. Det menar forskaren James DiNicolantonio.

Den ledande dödsorsaken i västvärlden

Aterosklerotisk kranskärlssjukdom (CHD) orsakar ett av sex dödsfall i USA och är den ledande dödsorsaken i hela västvärlden. Experter har i många år försökt att begränsa och kontrollera CHD genom att fokusera på åtgärder för att förebygga och – ur ett kostperspektiv – begränsa mängden mättat fett. Nu har dock senare forskning, bland annat en artikel i tidskriften Progress in Cardiovascular Diseases, visat att det snarare är socker än mättat fett som ligger bakom hjärtsjukdomen.

Fett vs socker

Teorin om att det är mängden mättat fett i vår kost som huduvdsaklig orsak till förhöjt kolesterol och hjärtsjukdom härrör från forskning från 1950-talets början och den amerikanske forskaren Ancel Keys, vars teorier sedan blev vägledande för de hälsoråd som både American Heart Association och USA:s regering ställde sig bakom under 1960- och 70-talen.

Vid samma tidpunkt, under 1950-talet, fanns det dock en brittisk fysiolog vid namn John Yudkin som hävdade att det snarare var sockerintaget man skulle skylla på, gällande både förekomsten av och dödligheten i kranskärlssjukdom.

Både John Yudkin och Ancel Keys tog stöd för sina teorier med hjälp av observationsstudier, eftersom människor äter mat snarare än enskilda näringsämnen. Mat med mycket mättat fett brukar dock också vara detsamma som mat med mycket socker – vilket får som följd att de som äter mycket socker också äter mycket mättat fett.

Utvärdering av gammal och ny forskning

Forskarna James J DiNicolantonio och James H O’Keefe har tillsammans med läkaren Sean C Lucan från Albert Einstein College of Medicine utvärderat alla de forskningsbevis som finns som länkar mättat fett och socker till hjärtsjukdom. Av dessa bevis drar de slutsatsen att sockerkonsumtion, särskilt i form av raffinerat socker, är en större riskfaktor för hjärtsjukdom än mättat fett.

Förändrad syn på fett

De metaboliska aspekter av mättat fett är komplexa men befintlig forskning tyder på att vissa av fettsyrorna faktiskt kan ge mätbara fördelar för lipidprofiler och risken för hjärt- och kärlsjukdom. Till exempel ökar vissa mättade fettsyror HDL-kolesterolet, som ofta kallas det ”goda kolesterolet”, eftersom detta lipoprotein också är kopplat till minskad risk för hjärtkärlsjukdom.

När försök görs att byta ut de mättade fetterna innebär detta, nästan oundvikligen, att man istället ersätter dem med någonting annat. När det då istället blir kolhydrater, och särskilt raffinerade kolhydrater som socker, som ersätter det mättade fettet får detta istället en negativ inverkan på kolesterolet. Det goda kolesterolet (HDL) tenderar att minska och de farliga triglyceriderna ökar.

Effekter av sockerrik kost

Patienter med hjärt- och kärlsjukdom som har konsumerat en sockerrik kost har efter bara några veckor uppvisat en mängd avvikelser i form av till exempel förhöjt totalkolesterol, triglycerider, LDL (det ”onda” kolesterolet), oxiderat LDL, urinsyra, insulinresistens samt onormal glukostolerans, lågt HDL (det ”goda” kolesterolet) samt förändrad blodplättsfunktion (trombocyter). Den totala effekten av en sockerrik kost kan alltså betraktas som mer skadlig för allmänhälsan än en ökad konsumtion av mättat fett, vilket kan öka LDL (det ”onda” kolesterolet) men samtidigt höjda HDL (det ”goda” kolesterolet).

Tillsatt fruktos, exempelvis i form av sackaros (vanligt bordssocker framställt från sockerbetor) eller så kallat high fructose corn syrup (HFCS, som framställs genom att bryta ner till exempel majsstärkelse till glukos och sedan omvandla en del av glukosen till fruktos), i processad mat och dryck verkar speciellt farligt. Konsumtion av dessa typer av socker kan leda till leptinresistens, ett nyckelhormon för upprätthållandet av normal kroppsvikt. Överkonsumtion av tillsatt fruktos ökar alltså risken för fetma som också är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Ett överskott av fruktos ökar också risken markant för att drabbas av fettlever, som är den vanligaste leversjukdomen i USA och en stor riskfaktor för hjärtsjukdom. Sambandet mellan fettlever och hjärt- och kärlsjukdom bedöms till och med vara starkare än sambandet mellan hjärt- och kärlsjukdom och rökning, högt blodtryck, diabetes, att vara av manligt kön, högt kolesterol eller metabolt syndrom.

En sockerrik kost kan också orsaka så kallad prediabetes och diabetes, två tillstånd som innebär kraftigt ökad risk för hjärtsjukdom samt risk för en allvarlig förträngning av vänster huvudkranskärl.

Det dolda sockret

Socker som finns naturligt i frukter och grönsaker utgör ingen ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Det farliga sockret är det raffinerade sockret, och det dolda sockret i processad mat. Produkter med tillsatt socker utgör 75 procent av all förpackad mat och dryck i USA och innehåller för det mesta sackaros eller HFCS, vilket verkar öka risken för hjärt- och kärlsjukdom mer än andra typer av socker (som till exempel glukos).

”Clean eating” – den bästa kosten för hjärtat

Processade livsmedel innebär ofta mättat fett, men framför allt många tillsatsämnen och dolt socker. Det bästa rådet är därför att undvika hel- och halvfabrikat, men även light-produkter och fabrikspackade livsmedel med stora mängder dold, tillsatt, sötning. Det verkar alltså lämpligt att rekommendera att man undviker tillsatt socker snarare än att man bör minska mängden mättat fett, menar doktor DiNicolantonio och fortsätter:

”Viktigast är att rekommendationerna uppmuntrar till att äta riktig mat och till att undvika processade livsmedel.”

”Sockerförbudet” med en nypa salt

Diskussionen om hälsofarliga livsmedel har alltså under årens lopp ändrat fokus från det mättade fettet, som länge ansågs vara den stora boven, till att nu (enligt senare forskning) peka ut sockret som den största boven. Vi instämmer i uppfattningen om att det bästa för hälsan är att undvika processade livsmedel med tillsatsämnen och dolt socker, för att istället äta riktig mat från grunden – så kallad clean eating. Eller varför inte istället välja en kost som bromsar åldrandet? Samtidigt tror vi på en sund balans, det vill säga att ingenting bör gå till överdrift. Visst bör man undvika socker i stora mängder och helst hålla nere konsumtionen av hel- och halvfabrikat, men man måste också någon gång få unna sig en kakbit eller två någon gång då och då med gott samvete. Återigen, en sund balans som gynnar såväl den fysiska som psykiska hälsan.

Källa:

www.medicalxpress.com

Vi kommer denna vecka att fortsätta med temat träning/fysisk aktivitet och titta närmare på stillasittande som hälsofara. För att man ska förstå vikten av dess betydelse finns det siffror på att vart tionde dödsfall i Sverige beror på för lite fysisk aktivitet, enligt en världsomspännande kartläggning av dödsfall kopplade till fysisk inaktivitet som organisationen Global Observatory for Physical Activity (GoPA) gjort.

Visst har vi sedan tidigare hört att stillasittande är farligt och kan orsaka ökad risk för diverse hälsobesvär samt ökad risk för tidig dödlighet, nu har det dock gått så långt att erkända vetenskapliga tidskrifter som exempelvis The Lancet beskriver bristande fysisk aktivitet som en pandemi.

12 procent av svenska dödsfall

Enligt den stora kartläggningen som GoPA genomförde för några år sedan är ca 12 procent (11,8 procent) av svenska dödsfall relaterade till bristande fysisk aktivitet. Den genomsnittliga siffran för världen är nio procent. Men varför dör så många i förtid för något som ändå kan betraktas som lättåtgärdat?

Undersökningen

I undersökningen ingick 131 länder och resultatet presenterades i november 2015. Resultatet visade att fyra av de tio mest aktiva länderna finns i Asien, och fem av de mest inaktiva ligger i Europa. I Sverige uppskattas ca en tredjedel av befolkningen vara otillräckligt aktiva. Samtidigt vet man att risken för att dö i förtid är mellan 30 och 40 procent högre bland dem som rör på sig för lite. Resultaten kommer att uppdateras regelbundet vartannat år, enligt TT, och den aktuella siffran för Sverige är fortsatt 11,8 procent (2018).

Sverige varken bäst eller sämst

Enligt Maria Hagströmer, docent i fysioterapi vid Karolinska institutet och Sveriges representant i arbetet gentemot GoPA, förklarar att Sverige befinner sig någonstans i mitten, alltså varken bäst eller sämst.

Maria Hagströmer beskriver vidare det största problemet som utmaningen att nå de minst aktiva och förklarar att fysisk inaktivitet får mätbara och drastiska konsekvenser, med hänsyn till att mer än vart tionde dödsfall i Sverige beror på bristande fysisk aktivitet. Hon utvecklar sitt resonemang:

”Det är extremt svårt att nå dessa personer med vanlig information eller media, så där behövs riktade interventioner.”

Vikten av vardagsmotion

Enligt tidigare undersökningar kvarstår hälsoriskerna med stillasittande under längre perioder även om man motionerar bra i övrigt. Det farliga tycks vara långa perioder av stillasittande. Vardagsmotion kan därför betraktas som viktigare än intensiva motionspass med långa perioder av stillasittande däremellan.

Tre minuter om dagen

Många experter menar att det behövs mindre ansträngning än vad man kan tro för att få effekt på hälsan. Deras rekommendationer är fysisk aktivitet 30 minuter om dagen, fem dagar i veckan och minst tio minuter åt gången. Man ska dock inte ge upp om man inte uppnår detta. Det kan till exempel vara mycket effektivt att, om möjligt, använda en motionscykel och under 30 sekunder cykla så fort man kan för att sedan pausa, och upprepa sex gånger. Detta kan vara mer effektivt än en timmes joggning, enligt forskning från KI.

Stillasittande ökar cancerrisken

Forskning visar dessutom att ju fler timmar man sitter still desto större risk för att drabbas av tarm- och livmodercancer. Detta visar den hittills största undersökningen av sambandet mellan inaktivitet och cancer.

Två timmars ökning av det dagliga stillasittandet innebär att risken att få tarmcancer och livmodercancer ökar med ca tio procent. Forskarna drar slutsatsen efter att ha analyserat 43 studier med mer än fyra miljoner deltagare runt om i världen. En av studierna omfattade 34 000 kvinnor i Uppsala och Västmanlands län, enligt Upsala Nya Tidning.

Orsaker till den ökade risken

Det finns flera tänkbara biologiska förklaringar till sambandet, enligt studien. En möjlig förklaring skulle kunna vara att stillasittande kan påverka halterna av vissa hormoner, vitaminer och inflammationsämnen på ett sätt som bidrar till att cancer utvecklas. Detta skriver författarna till undersökningen som publicerades i den amerikanska cancertidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Resultatet som visar på sambandet mellan fysisk inaktivitet och ökad cancerrisk förvånar inte Christel Häggström som är cancerforskare vid Umeå universitet. Hon förklarar:

”Om man är mer stillasittande är det större risk att man också samlar på sig mer blodsocker och blodfetter i kroppen och då också större sannolikhet att få inflammationer och cancer.”

Enligt Christel Häggström finns det några (inte helt oväntade) rekommendationer för den som vill undvika cancer; nämligen att se till att vara rökfri, hålla bra nivåer på exempelvis BMI och att inte sitta still för länge.

Människan är byggd för rörelse

Här tjatar vi vecka in och vecka ut om detta kanske något uttjatade ämne. Vi vill dock inte på något sätt uppmana till hetsträning då detta kan orsaka andra problem, utan snarare (återigen) betona vikten av vardagsmotion. Man ska alltid lyssna på kroppen och rådgöra med sin läkare om man är osäker på något sätt. Enligt forskning är längre perioder av stillasittande alltid farligt, oavsett om man tränar för övrigt eller inte. Det viktigaste man kan göra, enligt dessa forskningsresultat, är alltså att försöka bibehålla eller, om möjligt, öka sin vardagsmotion.

När man tänker efter är detta kanske inte heller så konstigt om man tänker på att människan (och våra hjärnor) inte har utvecklats så värst mycket sedan stenåldern när vi längre perioder var på jakt efter mat och då behövde röra på oss regelbundet efter pauser av vila. Det är antagligen därför träning är så pass viktigt för oss – såväl för vår fysiska som psykiska hälsa – då vi (och våra kroppar) är gjorda för att vara i rörelse och inte gjorda för att sitta still större delen av dygnet.

Källor:

Global Observatory for Physical Activity

Kurera

KI

Metro

Så här i början på året är det många som gärna funderar ut nya löften för det nya året, och det berör inte sällan att börja träna. Kanske är detta löfte mer förekommande bland yngre, vad vet vi? En ny studie visar dock att även äldre personer kan bygga muskler, det är alltså aldrig för sent, så kanske är det värt att fundera på det här med träning ett varv till om du inte redan har gjort det!

En ny studie vid Umeå universitet visar att det med några enkla dagliga träningsrörelser går att öka musklernas massa och funktion även på äldre dar. Detta innebär att träning är viktigt för kroppen hela livet då effekten på ökad muskelmassa är viktig för ett längre och friskare liv, det menar Peter Nordström som är professor vid Umeå universitet.

Studiens upplägg

I en klinisk randomiserad studie följde forskarna vid Umeå universitet 70 personer över 70 år som tidigare hade låg muskelmassa. Halva gruppen fick genomgå ett tio veckor långt träningsprogram, medan den andra halvan fick fortsätta att leva som vanligt. Träningen gick ut på att personerna skulle genomföra enklare övningar där den egna kroppen användes som belastning, för att successivt utöka träningen med tillägg i form av bland annat ryggsäckar med tyngder. Den gruppen som genomförde träningsprogrammet fick dessutom ett litet tillskott av protein i form av näringsdryck för att komplettera sin kost.

Studiens resultat

Vid uppföljning visade resultaten att träningsgruppen hade ökat sin muskelmassa med i genomsnitt 1,2 kilo och minskat sin fettmassa med ett halvt kilo jämfört med kontrollgruppen. Vidare presterade grupperna något olika vid vissa fysiska tester.

Professor Peter Nordström förklarar att det hela inte handlar om någon bantningskur utan om att stärka kroppen genom att byta ut fett mot muskler, även om effekterna kanske inte ser så stora ut räknat i kilon. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMDA.

Svenskarnas kondition har försämrats

Enligt en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har konditionen hos den svenska arbetsföra befolkningen minskat kraftigt mellan åren 1995 och 2017, vilket har fått forskare att efterlysa hälsoförebyggande insatser både inom och utanför vården. Studien involverade 350 000 män och kvinnor i arbetsför ålder och visade att konditionen minskade med 10,8 procent i hela studiepopulationen, och andelen med en hälsofarligt låg kondition ökade från 27 procent till 46 procent.

Resultaten visade, förutom en kraftig nedgång i hela studiepopulationen, större nedgång hos män, yngre åldersgrupper, lågutbildade och de som bodde i landsbygdslän. Bara en tredjedel av nedgången berodde på en samtidig viktuppgång. Detta innebär att den större delen av nedgången troligtvis berodde på minskad fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet för att bibehålla eller påverka konditionen.

GIH skrev följande i ett pressmeddelande:

”Resultaten är alarmerande och bekräftar den utbredda uppfattningen att vi rör på oss mindre idag än tidigare. Det är viktigt att insatser sätts in för att bryta denna nedgående trend, speciellt i de grupper där nedgången är som störst. Preventivt hälsoarbete, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården med vägledning och motivationsstöd är en metod som vi vet har vetenskapligt stöd att fungera.”

Aldrig för sent att börja träna

En kortfilm av Åse Fougner från 2011 med titeln ”Aldrig för sent – gympagrupp för 90+”, som finns tillgänglig på SVT play, tar oss med till en vårdcentral i Sickla i södra Stockholm där kanske världens äldsta gympagrupp bildades för några år sedan. Medelåldern är 95 år och trenden tycks ha spridit sig något även till andra kommuner i landet, även om Sickla i Nacka troligtvis var först och därmed är det område som har fått mest uppmärksamhet i media.

Vikten av fysisk aktivitet

Vi är medvetna om att det här med nyårslöften inte passar alla, och det är inte själva nyårslöftet i sig som är det viktigaste i det här sammanhanget. Och det behöver inte heller handla om hård fysisk träning. Det som är det viktigaste att fokusera på, och prioritera, är fysisk aktivitet i sitt dagliga liv för att motverka trenden som visar att vi blir mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva, vilket på sikt får följder för vår hälsa.

Nya studier visar alltså att det aldrig är för sent att börja träna/bli fysiskt aktiv för att omvandla fettmassa till muskelmassa – något som i alla fall vi tycker är värt att uppmärksamma då fysisk aktivitet har så många fördelar för hälsan och det totala välbefinnandet. Vi anser att man kan betrakta Sickla i Nacka kommun som en förebild och hoppas att andra kommuner tar efter och börjar satsa mer på gympa för seniorer. Sickla hälsocenter fick år 2012, med anledning av sitt engagemang för seniorer (90+), besök av prins Daniel som ju har ett stort intresse av träning och dess betydelse för hälsan.

Så här strax efter nyårshelgen vill vi dock betona att vi inte anser att man nödvändigtvis måste förknippa träning eller fysisk aktivitet med just nyårslöfte utan detta är något som man när som helst under året kan bestämma sig för att satsa på, om man inte redan gör det – det viktigaste är bara att det blir av. Som man brukar säga; ”den träning som är bra är den som blir av”.

God fortsättning på det nya året önskar Riksföreningen Äldres Hälsa!

Källor:

Umeå universitet

Gymnastik- och idrottshögskolan

SVT play

Kungahuset

Julen närmar sig med stormsteg och många är nog spända och förväntansfulla inför högtiden som väntar, inte minst alla barn där ute. Samtidigt är det säkert många som är stressade inför allt som ska ordnas nu in i det sista. Men så är det också många som förmodligen känner en påtaglig ensamhet som blir starkare nu vid julen – högtiden som ska vara en tid för glädje och fest, men även omtanke och kärlek, då familj och nära och kära samlas för att tillbringa tid tillsammans. Vi vill påminna om att många dessvärre inte känner denna glädje som andra tar för givet, och vill med detta blogginlägg ägna dessa personer en tanke i denna juletid.

Psykologen Anna Bennich Karlstedt har femton års erfarenhet av klientarbete och hon menar att vi nu måste ta denna fråga om ofrivillig ensamhet på allvar och förklarar:

”De längre ledigheterna kan vara känslomässiga nära döden-upplevelser för många.”

Anna Bennich Karlstedt syftar här på personer i arbetsför ålder som under ledigheter inte får sin vanliga dagliga kontakt med kollegor och andra personer i sin omgivning, men vi menar att högtider även kan upplevas som påfrestande för äldre personer.

Ensamheten extra påtaglig

Den som redan upplever ensamhet i sin tillvaro kan vid högtider som jul, påsk och midsommar känna en ännu starkare känsla av att inte ha någon nära. Enligt våra sociala normer är det vid dessa högtider som familjen, samt nära och kära, samlas för att tillbringa tid tillsammans. Psykologen Anna Bennich Karlstedt beskriver det som en ”mental prövning” för den som inte frivilligt har valt att tillbringa högtiden på egen hand. Det som också kan förstärka denna känsla är att staden/närmiljön kan vara tom vilket innebär att man inte ens har tillgång de ytliga kontakterna som annars finns där.

Ensamhet – en hälsorisk

Vi har tidigare tagit upp hälsorisker med ensamhet och detta är något som även psykologen Anna Bennich Karlstedt vill lyfta då hon anser att denna fråga nu måste tas på allvar.

När vi pratar om hälsa kommer vi ofta in på ämnen som kost, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, sömn och stress som alla påverkar hälsan positivt eller negativt. Det vi vet om ofrivillig ensamhet är att detta ofta leder till exempelvis ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar samt risk för att utveckla alzheimer tidigare. Detta innebär att samhörighet på många sätt fungerar som ett vaccin mot dessa risker.

Oro kring ensamhet är något som ofta tenderar att uppmärksammas i samband med högtider jämfört med andra tidpunkter på året, enligt Anna Bennich Karlstedt. Hon vill nu att samhället ska ta ett grepp om ensamhetsproblematiken.

Vad kan vi göra?

Det är viktigt för den som upplever ensamhet att våga hitta nya möjligheter till sociala kontakter, samtidigt är det viktigt att omgivningen kommer ihåg att bjuda in. Ibland är vi rädda för att vara ”klumpiga” i sociala relationer, men Anna Bennich Karlstedt menar att vi behöver våga vara ”klumpigare”. Med detta menar hon att det är viktigt att vi vågar fråga om vi får komma förbi någon och hälsa på en liten stund eller bjuda in någon bekant på fika.

”Många gånger vinner man mycket på att våga bjuda lite mer på sig själv och sitt liv. Man behöver inte känna att man har hela ansvaret för någon annan för att man bjuder på en kopp kaffe.”

En solskenshistoria

För att sprida lite hopp i vintermörkret vill vi avsluta detta blogginlägg med en solskenshistoria om Sara Nilsson Bergman som uppmärksammades i en av Stockholms lokaltidningar under våren 2018 för att hon gör precis det som psykologen Anna Bennich Karlstedt föreslår; bjuder på kaffe och gemenskap.

Sara Nilsson Bergman bor i Vasastan i Stockholm, och hennes dörr står nästan alltid öppen. Sara anordnar varje månad fika för äldre Vasastadsbor i sin lägenhet och blev för detta nominerad till lokal Vasastadshjälte.

Under åren har Sara, men även maken Patrik och sonen Ragnar, blivit nära vän med flera av sina fikagäster. En granne har blivit som en ”extrafarfar” åt sonen Ragnar, förklarar Sara. När hon får frågan om hur hon hinner med detta, i en tillvaro med eget företag och pressat schema, förklarar hon att hon är trött på att allt beskrivs som så hektiskt idag. Sara förklarar:

”Vi är så upptagna av våra mobiler och tv-serier. För mig är det väldigt värdefullt att få sitta ned och prata.”

Fler hjältar behövs

Vi kan inte annat än instämma med psykologen Anna Bennich Karlstedt som menar att vi nu behöver lyfta denna fråga om ofrivillig ensamhet på samhällsnivå. Samtidigt gläds vi åt alla vardagshjältar som Sara Nilsson Bergman är ett bra exempel på. Fler hjältar behövs där ute! Det är aldrig för sent att låta sig inspireras av andra och själv bli en hjälte, och den stundande julen är ett ypperligt tillfälle att låta sig förvandlas till en hjälte i juletid!

God Jul önskar Riksföreningen Äldres Hälsa!

Källor:

SVT Nyheter ”Psykologen: Ensamheten blir tyngre kring högtider”, 2018-03-29

Mitt i Vasastan ”Sara bjuder på kaffe och gemenskap”, 2018-04-03

Vi har i tidigare blogginlägg blickat västerut till Storbritannien för att inhämta inspiration och vill nu blicka västerut på närmre håll, närmare bestämt till vårt grannland Norge där man arbetar aktivt med frågor som nu även börjar uppmärksammas i Sverige.

I Sverige finns det en uppfattning om att äldre personer vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt, och inom politiken pratar man därför om den så kallade kvarboendeprincipen (något som vi tog upp i förra veckans blogginlägg). Denna kvarboendeprincip innebär att kommuner och landsting, enligt upprättade riktlinjer, strävar efter och samverkar för att äldre personer ska kunna bo kvar i sina hem så länge som möjligt med punktinsatser från hemtjänst och eventuellt även hemsjukvård.

Detta är i sig något bra – det vill säga så länge detta överensstämmer med vad individen själv vill. Forskning på området visar dock att många äldre upplever ensamhet och isolering i sina hem, vilket riskerar att orsaka såväl psykisk som fysisk ohälsa.

Ökad risk för ofrivillig ensamhet

Befolkningen växer och andelen äldre ökar i snabb takt. Samtidigt innebär dagens politik att allt fler måste bo kvar hemma då det inte finns tillräckligt många platser på särskilda boenden för äldre. Denna utveckling innebär att allt fler riskerar ofrivillig ensamhet. Ensamhet är ett stort hot mot folkhälsan, och ett lika stort hot mot livskvaliteten och en meningsfull tillvaro för individen som somatiska sjukdomar och fysiska funktionsnedsättningar kan vara.

Några tankar från vårt grannland Norge

I vårt grannland Norge arbetar man, till skillnad från Sverige, enligt andra principer. Pensjonistforbundet (ungefär pensionärsförbundet) i Norge arbetar genom sina lokalföreningar med att främja mental hälsa och skapa en inkluderande kultur. Vidare arbetar man för att sätta press på lokala och centrala myndigheter för att upprätta system som fångar upp äldre som riskerar att falla mellan stolarna, samt för att stärka samarbetet med olika samarbetspartners inom detta område.

Pensjonistforbundet i Norge har vidare listat några punkter som de anser är viktiga, och vi kan inte annat än instämma i vikten av dessa punkter och vill därför uppmärksamma dessa här:

• Kommunerna måste stärka samarbetet med den frivilliga sektorn för att förhindra ensamhet bland äldre.
• Satsning på förebyggande hembesök för att på så sätt kunna kartlägga psykosociala behov.
• Glädje, aktivering och kultur måste bli en viktig del av omsorgstjänsterna för äldre.
• Det behövs mer forskning och kunskap om psykisk hälsa och förebyggande åtgärder för äldre.
• Färdtjänst är viktigt för att förhindra ensamhet hos äldre och bör erbjudas fler.

Mer fokus på sociala och emotionella behov

Riksföreningen Äldres Hälsa anser att Sverige har allt att vinna på att inhämta inspiration från andra länder, inte minst våra nära grannländer som på många sätt har kommit längre inom detta så viktiga område. Sedan lång tid tillbaka finns ett stort fokus på fysisk hälsa och ohälsa, många av samhällets insatser är därför fokuserade på praktisk hjälp som är kopplad till fysiska funktionsnedsättningar.

Vi vill verka för att öka kunskap och förståelse för psykisk ohälsa, samt betona vikten av psykisk hälsa för det totala välbefinnandet. Vi menar att det är viktigt att arbeta för att rätt hjälp ska erbjudas dessa individer som lider av psykisk ohälsa. Detta förutsätter att fokus inte bara riktas mot fysiska behov utan även riktas mot sociala och emotionella behov, något som kräver samarbete mellan myndigheter på olika nivåer samt ett samarbete mellan myndigheter och frivilliga aktörer. Vidare förutsätter detta att hjälpen från kommuner och landsting i hög grad är individanpassad, samt att varje individ själv har makt att avgöra huruvida han eller hon får bäst livskvalitet av att bo kvar hemma i den egna bostaden.

Källor:

Äldre Centrum.se

Pensjonistförbundet.no