Det är snart dags att välkomna ett nytt år, 2026, men innan vi gör det tänkte vi passa på att blicka tillbaka på året 2025 som vi snart lämnar bakom oss.

 

Året 2025 har varit ett händelserikt, spännande och intressant år för Riksföreningen Äldres Hälsa. Under året har vi bland annat slutfört föreningens andra Arvsfondsprojekt Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre och utbildat nya informatörer (volontärer) samt utbildat nya cirkelledare och spridit föreningens olika material. Här nedan redogör vi lite närmare vad vi har gjort på olika områden.

 

Arvsfondsprojektet Äldrerevision

Sedan 2023 har Riksföreningen Äldres Hälsa drivit Arvsfondsprojektet Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre som har syftat till att ta fram en metod för extern utvärdering av insatser och verksamheter som riktar sig till äldre, utifrån ett äldreperspektiv. Metoden går ut på att lyfta såväl sådant som fungerar bra gällande en viss insats eller verksamhet och vad som kan bli bättre. Det unika med metoden är att äldre är delaktiga i hela processen vilket innebär att processen genomsyras av ett äldreperspektiv. Projektet håller nu på att avrundas och för den som vill veta mer om metoden finns information här.

 

För den som missade vår digitala konferens i början av december går den att se i efterhand på vår sida över samlade filmer här.

 

Verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten

Riksföreningen Äldres Hälsa har sedan år 2021 beviljats verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten. Inom ramen för detta verksamhetsbidrag under 2025 har föreningens skriftliga material kunnat fortsätta spridas kostnadsfritt och många cirkelledare har utbildats runt om i landet genom våra digitala och kostnadsfria cirkelledarutbildningar, vilket har möjliggjort att flera äldre runt om i landet har fått möjlighet att delta i Hälsocirkeln (vår studiecirkel). Utöver detta har även flera informatörer (volontärer) tillkommit och utbildats. Informatörernas främsta uppgift är att sprida information om föreningen och representera föreningen på sin ort.

 

Ämnen som har uppmärksammats i bloggen

I Riksföreningen Äldres Hälsas blogg skriver vi regelbundet om hur vi på olika sätt kan främja vår hälsa – såväl vår fysiska som psykiska och sociala samt existentiella hälsa. Under 2025 har vi bland annat lyft ämnen som naturens koppling till vår hälsa och vårt välbefinnande, goda exempel på hur det är möjligt att finna gemenskap och goda exempel på initiativ från äldreomsorgen samt hjärnans åldrande och forskning om livslängd. Vi har även lyft ämnen som utsatthet, sorg och sorghantering.

 

På gång nästa år

När vi nu lämnar 2025 bakom oss blickar vi med spänning framåt mot ett nytt händelserikt år. Vårt arbete som vi idag bedriver kommer att fortsätta i form av spridning av våra olika material, utbildning av nya cirkelledare som vill starta upp vår studiecirkel Hälsocirkeln och föreläsningar om ensamhet och vägar till gemenskap.

 

Nytt från och med nästa år är att vi kan erbjuda äldrerevision gällande verksamheter/insatser som riktar sig till äldre (för mer information se vår hemsida här). Något annat som väntar nästa år är uppstart av ett nytt Arvsfondsprojekt med titeln Äldre breddar bilden av äldres hälsa. Inom ramen för detta projekt kommer fler skriftliga material att tas fram, en studiecirkel och föreläsningar – allt med fokus på äldres hälsa utifrån olika aspekter såsom fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa. Vi ser med förväntan fram emot ett nytt spännande år!

 

Vi vill tacka alla som har följt oss under 2025 och vill samtidigt passa på att önska ett riktigt Gott Nytt År! Följ oss gärna även under 2026!

 

Vårt sätt att fira jul är en salig blandning av olika traditioner. Julgranen är ju exempelvis en tysk tradition som började spridas i Sverige under 1800-talet och vår jultomte är en blandning av helgonet Sankt Nikolaus, fornnordiska traditioner som Julfadern (Oden) och gårdstomten. Och det var konstnären Jenny Nyström som skapade den moderna bilden av den skäggige röda tomten som delar ut julklappar på julafton.

Att ha en fest vid vintersolståndet, när det är som allra mörkast, är dock en tradition som kan härledas långt tillbaka i tiden, långt innan Sverige blev ett kristet land. Det finns inte så mycket dokumentation kring exakt hur vi firade, men vi vet att vi både drack och åt bättre och betydligt mer under denna tid än under resten av året.

Det var först på 300-talet, då kristendomen blev statsreligion i Romarriket, som Jesu födelse blev centralt i julfirandet. I Sverige tog det kristna julfirandet fart under 1700-1800-talet då adeln och borgarna tog efter traditionerna i Europa.

Julen i det gamla bondesamhället 

Att ge bort saker under julen var vanligt förekommande långt innan traditionen med jultomten. För de mindre bemedlade firades nämligen julen genom att tigga eller ta emot gåvor som mat, bröd och ljus från rikare gårdar. Givmildheten var en form av social hjälp. Även de som arbetade på gårdarna fick gåvor.

Förr i tiden var det en katastrof om skörden slog fel. Under hösten var arbetsdagarna långa och tunga, ved skulle huggas, potatis och rovor skulle skördas, djuren skulle gödas och marken skulle plöjas. Det var viktigt att allt blev färdigt innan jul. Den 21 december gick nämligen gårdstomtens kontrakt ut och därefter ville han inte vakta säden längre. Julen förr var förknippad med vidskepelse och magi och det var därför viktigt att allt sköttes på rätt sätt och att gårdstomten hölls nöjd. De sista veckorna innan jul var en hektisk tid där slakten var en central del i julförberedelserna. Man tog till vara nästan allt och blev det något över så grävdes det ned under en sten som en gåva till gårdstomten.

Julen hos en borgerlig familj på 1800-talet 

Hos en borgerlig familj var granen en central gestalt. Granen pyntades med tysk glaskonst, vaxljus, äpplen, hemgjorda pappersdekorationer och konfekt. Julen kretsade kring hemmet och givmildhet. Julgåvor till barnen har varit vanligt förekommande sedan 1600- och 1700-talen hos borgerliga familjer men den så kallade julklappen dök upp i borgerliga hem under 1800-talet, ungefär samtidigt som jultomten blev allt mer populär. Ordet klapp kommer från seden att busigt knacka på dörren och därefter slänga in en träbit eller en täljd docka – En sorts gåva som gavs lite på skämt. Det var även vanligt att tjänstefolket fick en gåva och att de gäster som var hembjudna under julen fick en gåva med sig hem så att de inte skulle ”bära med sig julen”.

På 1800-talet så började de borgerliga familjerna att skapa det moderna julbordet. Många av de rätter som vi idag förknippar med jul tillkom nämligen under denna tid exempelvis inlagd sill, gravad lax, julkorv och köttbullar. Borgerligheten anammade även julskinkan tidigare än bondesamhället. Ett rikt gottebord med importerade dadlar, fikon, nötter och marsipan var även ett vanligt inslag hos en borgerlig familj, men en tradition som nästan helt försvunnit är seden med Julkrokan. Krokanen är en högtidskaka som var vanlig vid bröllop och fest under 1800-1900-talet. Den består av mandelmassa och äggvita och de olika delarna klistras därefter ihop med karamelliserat socker. Traditionellt så åts krokanen på antingen julafton eller juldagen och beställdes vanligtvis från konditorier. 

Källor:

Julen på landet för 150 år sedan

Nordiska museet

När vi sörjer är det tyvärr vanligt förekommande att vi blir isolerade – folk vet nämligen sällan hur vi vill bli bemötta och tror i regel att vi behöver vara i fred, när vi i själva verket behöver sällskap. Isolering och ensamhet kan vara svårt att bryta och en liten gest, ett leende eller ett hej kan därför betyda mycket.

Vem som är ensam syns sällan utåt och som ett led i att skapa mer gemenskap och minska ofrivillig ensamhet så startade Luleå kommun ”Säg hej kampanjen” under fyra veckor i november 2023. Att säga hej till en främling kan vara en liten sak men forskning visar att ett hej kan bidra till sociala band och har en positiv påverkan på vår hälsa, vår känsla av trygghet och på vårt välbefinnande. En annan positiv effekt med Säg hej kampanjen var att den stärkte känslan av egenmakt hos invånarna i Luleå, eftersom alla kände att de själva kunde bidra med något som ökade trivseln i staden.

Forskning visar att så kallade ”tunna band”, det vill säga de ytliga relationerna mellan människor, är mer betydelsefulla än vi tror. Idag är detta viktigare än någonsin eftersom många av de små vardagliga kontaktytorna blivit ersatta av digitala lösningar.  Då är det viktigt att vi uppmärksammar vikten av de tunna banden och skapar nya kontaktytor. Att bli sedd och igenkänd är viktigare än många tror –  det gör nämligen att vi känner oss bekräftade. Detta är särskilt nödvändigt för de som är ofrivilligt ensamma, men bidrar även till att skapa en känsla av gemenskap och trygghet för alla.  Forskning visar även att ju fler tunna band det finns hos exempelvis ett grannskap, desto färre konflikter uppstår i regel.

Världshejardagen

Den 21 november infaller Världshejardagen, eller World Hello Day. Dagen instiftades redan 1973 och sedan dess har världsledare, kungligheter och organisationer ställt sig bakom dagen. I dag uppmärksammas dagen i över 180 länder. Att säga hej är viktigare än någonsin, färska siffror från SCB, Statistiska Centralbyrån, visar att ungefär 700 000 svenskar saknar en nära vän som de kan prata med. Vi människor behöver sociala sammanhang för att må bra och ett vänligt hej kan öppna dörrar till nya relationer och ny gemenskap. Ett hej kan ha kraften att bryta ensamhet och få någon att känna sig inkluderad.

Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa tycker att det är onödigt att begränsa hejandet till endast en dag om året och vill därför ta tillfället i akt att uppmuntra dig att hälsa på minst fem främlingar under dagen. Alla dagar kan vara en hejar-dag!

Källor:

Säg hej!

Hela Sverige hejar

Alla människor upplever sorg någon gång i livet. Hur sorgen hanteras varierar dock från person till person. Sorgen kan även yttra sig på olika sätt, både känslomässigt och fysiskt.

Sorg aktiverar samma system i kroppen som när vi känner oro och stress. När vi upplever sorg får vi därtill ofta existentiella tankar och funderingar kring livet och framtiden. Det kan därför kännas bra att ha någon att prata med. Sorg kan ta tid och saknaden efter den man har förlorat finns ofta kvar genom hela livet.

Alla upplever sorg på olika sätt, det finns inget rätt sätt att hantera sorgen. Sorg går sällan över helt men förändras ofta över tid och man lär sig att leva med sorgen. Om sorgen blir för tung och du upplever följande tecken så kan du dock behöva stöd för att gå vidare;

• Du ältar det förflutna och det som har hänt 
• Du vill inte göra något roligt för då kommer skuldkänslor
• Du självmedicinerar dig med alkohol, droger eller mediciner
• Du isolerar dig och vill inte umgås med andra
• Du har ingen aptit och rasar i vikt
• Du har självmordstankar

Om du upplever att du har det svårt att finna glädje i livet eller vardagen så försök att hitta någon som du kan dela dina tankar med. Det finns exempelvis stöd inom vården, Jourhavande medmänniska, Svenska Kyrkan och Mind.

Det är även viktigt att acceptera sina känslor och ge sig själv tid att vara ledsen. Att dra ned på stress kan också hjälpa, liksom att upprätthålla sina rutiner för mat och sömn. Det kan även vara hjälpsamt att ägna sig åt sina intressen, umgås med nära och kära eller ett husdjur. 

Om du känner någon som sörjer och vill hjälpa personen så är det viktigt att du lyssnar mer än du pratar. Undvik att komma med goda råd eller att jämföra med dina egna förluster. Sorgen har heller inget bäst före datum, så ha tålamod och förståelse och förvänta dig inte att personen ska komma över sorgen. Bara genom att finnas där för den som sörjer så är du ett värdefullt stöd.

Källa:

Sorg och sörjande

Riksföreningen Äldres Hälsas Arvsfondsprojekt Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre börjar lida mot sitt slut. Däremot innebär inte det ett slut för metoden – snarare betraktar vi projektet som en början där vi nu har lagt grunden för en lovande fortsättning. Den 5 december kommer vi därför hålla en digital spridningskonferens för att sammanfatta projektet och berätta mer om äldrerevision.

 Äldrerevision syftar till att utvärdera och utveckla verksamheter och insatser som riktar sig till äldre genom att lyfta såväl sådant som fungerar bra som sådant som kan bli bättre. Äldrerevision bygger på en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med äldre personer som har olika samhällsinsatser. De som genomför intervjuerna är själva äldre vilket innebär att hela processen genomsyras av ett äldreperspektiv. 

Definitionen av äldrerevision lyder: 

Äldrerevision är en extern utvärdering av insatser som riktar sig till äldre och som utgår ifrån ett äldreperspektiv då äldre medverkar i hela processen.

Vikten av jämlika möten 

Syftet med metodens upplägg, att äldre genomför intervjuer med andra äldre som har insatser, möjliggör jämlika och givande möten där äldreperspektivet genomsyrar hela processen. 

Varför är detta viktigt? Jämlika möten är viktiga eftersom det ökar chanserna att få så ärliga svar som möjligt, något som ytterligare förstärks när utvärderingen sker av en extern aktör som intervjupersonerna inte står i beroendeställning till. Detta kan även stärka förtroendet för verksamheten. 

Dessutom finns det fördelar med att intervjuerna genomförs av personer som själva är äldre. Ofta upplever vi människor samhörighet med andra som tillhör samma eller närliggande generation då vi ofta delar gemensamma erfarenheter som kan bidra till en ömsesidig förståelse och därmed underlätta dialogen.  

Var kan en äldrerevision genomföras?

• Hemtjänst
•  Särskilt boende (vård- och omsorgsboende) 
• Korttidsboende
• Dagverksamhet 
• Mötesplats/träffpunkt 

Spridningskonferens 

Om du och din verksamhet är nyfiken och vill veta mer om äldrerevision, eller om du själv bara är allmänt nyfiken på metoden, kan vi alltså tipsa om projektets digitala spridningskonferens som äger rum fredagen den 5 december kl.10.00-12.00. Missa inte den! Du kan anmäla dig här.

Vid spridningskonferensen kommer vi att redogöra för vad vi har gjort under projektet och bland annat berätta om vinster med metoden utifrån olika perspektiv – ett verksamhetsperspektiv och äldreperspektiv utifrån omsorgstagare och äldre som genomför äldrerevision. 

Spridningskonferensen kommer även att kunna ses i efterhand via vår hemsida.