Den 10 september infaller Suicidpreventiva dagen, en dag som infördes 2003 på initiativ av International Association for Suicide Prevention (IASP) tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO). Med anledning av detta kommer vi att ha ett särskilt fokus på ämnet suicidprevention nu i september.

Nationellt arbete för suicidprevention 

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem, förutom att liv går förlorade så leder suicid till ett omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda. Under 2023 dog 1328 personer av säkert fastställd suicid i Sverige. Av dessa var 943 män och 385 var kvinnor, 10 var barn under 15 år. Det högsta suicidtalet fanns bland män över 85 år. 

Det är Folkhälsomyndigheten som har i uppdrag att samordna det nationella arbetet inom områdena psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget går ut på att bygga långsiktiga strukturer för samverkan mellan olika aktörer på nationell nivå. 

Regeringsuppdrag

Det finns även andra samordningsgrupperingar exempelvis inom ramen för särskilda regeringsuppdrag. I februari i år mötte statsminister Ulf Kristersson och socialminister Jakob Forssmed ett trettiotal organisationer och fick då ta del av deras erfarenheter på området psykisk hälsa och suicidprevention. Kunskap som konkret bidrar till den kommande tioåriga nationella strategin som nu tas fram av Jakob Forssmed.

Strategin går ut på att tillsätta en ”haverikommission” vid varje suicid, där bland andra socialtjänst, skola, polis och sjukvård gör en utredning om vad som har hänt och vad som kan ha brustit. På så vis hoppas man att kunna dra lärdom och på så vis arbeta suicidpreventivt framåt. 

-Vården måste bli bättre och mer tillgänglig, men en viktig insikt är samtidigt att vi aldrig kommer att kunna behandla oss ur alla de utmaningar som vi har med psykisk ohälsa idag, menar Jakob Forssmed och tillägger att det behövs gemensamma och långsiktiga ansträngningar. Hela samhället måste mobiliseras för en bättre psykisk hälsa.

Viktiga telefonnummer

Har du tankar på att ta ditt liv eller har du en närstående som har det så tveka inte att kontakta:

Självmordslinjen på telefonnummer: 90101

Självmordslinjen har öppet dygnet runt 365 dagar om året. Du är anonym och det är MIND som bekostar samtalet.

Är du äldre och längtar efter någon att prata med så kontakta:

Äldrelinjen på telefonnummer 020–22 22 33

Äldrelinjen har öppet måndag – fredag 08.00-19.00 samt lördag-söndag 10-16

Är läget akut ring alltid 112

Källor:

Statistik om suicid

Nationell samordning psykisk hälsa

Regeringens arbete för suicidprevention

Självmordslinjen

Johannesört (Hypericum perforatum) är en perenn som använts för dess medicinska egenskaper i århundraden. Örten är framförallt känd för dess egenskap att verka rogivande och ångestdämpande, något som styrkts av ett flertal studier.

Studierna visar att johannesört hjälper hjärnan att producera signalsubstansen serotonin som förbättrar sömnen, ger ro samt minskar både oro och depressiva känslor.

Mindre känt är att johannesört även har muskelavslappnande egenskaper och kan med fördel användas i massageoljor och badvatten ifall man känner sig stel i kroppen.

Vidare kan johannesört hjälpa kroppen att reducera inflammationer i lederna och även lindra exempelvis psoriasis och eksem. Johannesört hämmar nämligen produktionen av cytokiner, det vill säga de molekyler som ligger bakom inflammationer i kroppen. Örten är även antibakteriell och johannesörtkräm kan minska rodnad och irritationer i huden. 

Gör en egen johannesörtolja

Johannesört växer gärna längs vägkanter. För att veta om det är äkta Johannesört som du har hittat så kan du testa att gnida en blomma eller blomknopp mellan fingrarna. Färgar blomman din hud lila så har du hittat rätt växt. 

•  Plocka knoppar och blommor och lägg dessa i en mörk glasflaska eller glasburk. 
• Täck blommorna med en neutral olja, exempelvis mandelolja.
• Låt sedan stå i ett soligt fönster i ungefär 2 månader. 
• Nu har du en olja som med fördel kan användas vid massage eller som badolja. 
• Doftsätt oljan med några droppar eterisk olja såsom exempelvis rosmarin (Rosmarinus officinalis), tall (Pinus sylvestris) eller pepparmynta (Mentha x piperita) som samtliga har en cirkulationshöjande effekt vilket är skönt för trötta muskler.

Kan interagera med mediciner 

Johannesört kan påverka levervärden och interagera med ett ett flertal mediciner såsom:

•  SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare)
•  MAO-hämmare (monoaminoxidashämmare)
•  Läkemedel mot krampanfall
• Blodförtunnande medel
• Mediciner mot avstötning
• Hjärtmedicin 
• Xanax

Rådgör alltid med din läkare om du planerar att ta johannesört som kosttillskott.

 

Källor:

Johannesört

St Johns Wort

Brett forskningsstöd för Johannesört vid depression

Sommaren är här och med den sol, värme, ljusa kvällar och härliga stunder. För oss som bor i Sverige så är sommaren ofta en efterlängtad tid då vi spenderar mer tid utomhus, i naturen och i trädgården.

Sommarlivet känns ofta lite lättare, om det inte vore för vissa insekter förstås. Missförstå oss rätt, insekter är livsviktiga, de berikar våra jordar och pollinerande insekter står för så mycket som en tredjedel av maten vi äter. Men fästingar och myggor håller vi däremot gärna på avstånd. 

Traditionella insektsmedel kan dessvärre innehålla ämnen som är skadliga för kroppen såsom DEET, Dietyltoluamid. DEET är en aromatisk amid som utvecklades av den amerikanska armén 1944. Ämnet gör att mygg inte känner lukten av mänskligt svett och när de inte känner vår svettlukt så slutar de att vara intresserade av oss. DEET är dock skadligt för miljön, kan orsaka hudirritationer, ska absolut inte användas på barn, samt kan dessutom orsaka hjärncellsdöd hos djur, så det finns definitivt skäl nog att undvika ämnet.

Som tur är finns det naturliga sätt att hålla oönskade insekter borta och några av dessa kommer vi nu att gå igenom.

Naturliga myggmedel

Mygg reagerar ofta på dofter så ett tämligen enkelt sätt att hålla myggen borta, är således att omge sig med dofter som myggen inte tycker om. En doft som de flesta mygg avskyr är doften av mynta (Mentha) och pepparmynta (Mentha x Piperita) i synnerhet. För en myggfri afton testa därför att plantera eller placera mynta runt uteplatsen. Du kan även testa att gnida in din hud med mynta. Även persilja (Petroselinum crispum), rölleka (Achillea millefolium) och björkblad (Betula) är heta tips för en myggfri afton.

Myggor avskyr även doften av citron. Använd därför ljus med citrondoftande oljor såsom citronella på uteplatsen, gnid in huden med citron eller omge dig med plantor av citronverbena (Aloysia citrodora) och citronmeliss (Melissa officinalis).

Vitlök är en annan doft som ogillas av de flesta blodsugare inklusive mygg och fästingar. Det sägs att du kan hålla mygg och fästingar borta genom att gnida in dig med vitlöksolja. Ett enklare sätt är förstås att ha extra mycket vitlök i maten.

Ett lite mer svårtillgängligt tips mot mygg är att elda på en trädsvamp som björkticka (Piptoporus betulinus). Placera björktickan på grillen och låt den sedan glöda och pyra så håller sig myggen borta i flera timmar.

Håll fästingar borta på naturlig väg 

Enligt insektsforskaren Anders Lindström så avskyr fästingar doften av kokosolja eller rättare sagt  doften av fettsyran laurinsyra som finns i kokosolja. Testa därför att smörja in kroppen med kokosolja för att hålla fästingarna borta. 

Du kan även göra en naturlig spray som håller fästingarna borta genom att göra ett avkok på renfana (Tanacetum vulgare) och rölleka (Achillea millefolium) som växer överallt i naturen just nu.

Gör din egen fästingspray:

• Plocka ungefär en liter rölleka och renfana (bladen), 50/50 av varje. 
• Koka upp en liter vatten och häll vattnet över bladen.
• Låt sedan bladen dra i vattnet på låg temperatur i minst en halvtimme. 
• Sila av vattnet och häll över tinkturen i en sprayflaska. Förvara flaskan i kylen. 

 

Källor:

Giftiga myggmedel

Anders Lindström om laurinsyra

 

 

Gruppen äldre klumpas ofta ihop och framställs som en homogen grupp – vilket inte kunde vara mer fel. Gruppen äldre är en stor heterogen grupp som sträcker sig från 65 år och uppåt till 100+ och består därmed av flera generationer. Då åldersspannet är så pass stort har gruppen givetvis olika förutsättningar. Därtill växer gruppen äldre  och prognosen visar att allt fler kommer att tillhöra denna framöver, inte minst gruppen äldre 80 år och uppåt.

Numera är även livslängden längre, att vi lever allt längre är i grunden positivt, men det ställer samtidigt höga krav på samhället för att kunna möta och tillgodose de behov som äldre har idag men också kommande behov framöver. Med en växande grupp förväntas behoven att öka, och då gäller det att samhället står redo för att kunna möta de ökade behoven.

Äldrerevision – extern utvärdering av insatser 

Riksföreningen Äldres Hälsa bedriver just nu ett Arvsfondsprojekt med titeln Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre, projektet syftar till att ta fram en metod för extern utvärdering av insatser som vänder sig till äldre där metoden utgår ifrån ett äldreperspektiv, då äldre medverkar i hela processen.

Vinster med metoden

Vi ser flera vinster med metoden, utifrån ett flertal perspektiv. Metoden bygger på att äldre personer, så kallade äldrerevisorer, intervjuar andra äldre som har olika typer av insatser från samhället, för att därefter analysera intervjusvaren och ta fram olika utvecklingsförslag. Inspiration har hämtats från den befintliga metoden brukarrevision som används framgångsrikt inom psykiatrin och socialpsykiatrin, där egenerfarna av psykisk ohälsa intervjuar patienter och brukare hos dessa verksamheter.

Syftet är att blottlägga vad som fungerar bra hos verksamheten och på så vis bekräfta att det de gör uppskattas, men också att blottlägga eventuella brister eller sådant som skulle kunna bli bättre utifrån målgruppens det vill säga omsorgstagarnas perspektiv. Det förekommer ofta att verksamheter genomför förändringar i all välmening och med omsorgstagarnas bästa i åtanke, men utan att tillfråga själva omsorgstagarna. De som faktiskt berörs mest av alla. Verksamhetens upplevda behov av förändring behöver inte alltid stämma överens med omsorgstagarnas upplevelser. Det finns ett uttryck som lyder ”Den som har skorna på sig vet var de skaver”, och därför tänker vi att äldre som har insatser av olika slag från samhället är de som bäst vet vad som fungerar och vad som kan bli bättre.

Vi har utbildat våra första äldrerevisorer

Vi planerar nu för piloter under hösten hos två av projektets samarbetsorganisationer och ser med spänning fram emot dessa piloter. I början av juni höll vi vår första utbildning i Göteborg för en grupp äldrerevisorer och vi planerar för ytterligare en utbildning i Skåne längre fram under sommaren.

Vi tror på den här metoden och hoppas att den framöver ska kunna bidraga till stöd och utveckling för verksamheter som vänder sig till äldre, så att de kan arbeta vidare utifrån omsorgstagarnas behov och önskemål. Vi tror att en situation där omsorgstagarnas behov och önskemål kan tillgodoses på bästa möjliga sätt kan påverka personalens arbetsmiljö positivt och på vis resultera i positiva effekter för hela verksamheten.

Riksföreningen Äldres Hälsa anser att vi måste tänka smart framöver och utforma insatser och stöd utifrån hur behoven faktiskt ser ut, för att öka möjligheten att lägga tid och resurser där de verkligen behövs och efterfrågas. Vi hoppas att metoden äldrerevision kan bidra till att utveckla äldreomsorgen i en positiv riktning framöver – det vill säga utifrån äldres perspektiv. 

Sedan den 1 november 2022 är det lagstadgat att alla som bedriver vård och omsorg för äldre ska ha rutiner för att upptäcka och förebygga undernäring. Idag riskerar ungefär 50 procent av Sveriges seniorer inom äldreomsorgen att drabbas av undernäring. Detta är orimligt säger Janina Blomberg, som tillsammans med Marie-Louise Ankersson grundat ÄTUP.

Janina Blomberg menar att det är lätt att förebygga undernäring hos äldre, det gäller bara att ha rätt kunskap. ÄTUP’s vision går ut på att erbjuda kunskapslyft om hur lätt det är att förebygga undernäring och behålla styrkan högt upp i åldern. Janina förklarar att undernäring är den vanligaste bidragande orsaken till de flesta fallolyckor eftersom undernäring ofta resulterar i att man tappar i muskelstyrka och står mindre stabilt. Om vi lär oss att förebygga undernäring så kommer vi därmed även att förebygga fallolyckor.

Inom initiativet ÄTUP har man tagit fram ett digitalt kunskapslyft för personal inom äldreomsorgen – yrkesverksamma som möter äldre personer inom hemtjänsten, på träffpunkter och/eller dagverksamhet. Personalen får under utbildningen lära sig vilken typ av mat en 80-åring behöver. En sak som tas upp är behovet av protein. Janina utvecklar:

”Det är inte många som förstår att en 80 åring är i större behov av protein än en 20 åring som tränar regelbundet. Detta är kunskap som de flesta behöver känna till.”

ÄTUP-metoden används nu av 40 äldreboenden och hemtjänstverksamheter där alla medarbetare arbetar tillsammans för starkare seniorer och minskad undernäring. 

Sollentuna kommun utbildar seniora ÄTUP inspiratörer

Som första kommun i Sverige har Sollentuna kommun nu utbildat seniora ÄTUP-inspiratörer. Tanken är att de ska inspirera andra seniorer om mat som förebygger undernäring och fallskador. 

Christine Tell som är verksamhetschef på en av Sollentuna kommuns träffpunkter berättar att projektet är väldigt populärt. Utbildningen blev fullsatt direkt och projektet bidrar även till social hälsa.

Christine beskriver att träffpunkternas vision är att alla ska få leva ett bra och meningsfullt liv i trygghet. Deras arbete sker både ute på träffpunkterna och genom uppsökande verksamhet. Arbetet utgörs av en kombination av att arbeta hälsofrämjande och att sträva efter att motverka ofrivillig ensamhet bland kommunens seniorer.

Caroline Helenius, som är hälsopedagog i Sollentuna kommun, berättar att mat är något som ofta lockar fram gamla minnen och intressanta samtal. Många seniorer lever ensamma och upplever att det inte är lika roligt att varken äta eller laga mat längre. Det är där de så kallade ”matlagen” kommer in i bilden. Matlagen består av ungefär åtta seniorer som träffas och lagar mat tillsammans. Fokus är proteinrika och hälsosamma livsmedel. Matlagen har blivit väldigt populära och blir fullbokade snabbt. Här får seniorerna möjlighet att träffas och inspireras av varandra och bli en del av ett större sammanhang.

ÄTUP-initiativet välkomnas varmt av oss på Riksföreningen Äldres Hälsa och vi hoppas att fler kommuner implementerar ÄTUP’s kunskapslyft så att undernäring och därtill fallolyckor kan förhindras.

Källor:

ÄTUP

Webbinarie med ÄTUP 22 maj 2024