Åldersgruppen 60+ är just nu den grupp som växer snabbast av alla åldersgrupper. Detta innebär helt nya sätt att tänka kring åldrande och det behov av service som en åldrande befolkning behöver.

Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan 2015 aktivt arbetat med att utveckla en policy som stöder ett aktivt och hälsosamt åldrande. Detta innebär en optimering av hälsofrämjande aktiviteter för äldre och ett tillgängliggörande av dessa aktiviteter så att så många som möjligt kan åldras med en bibehållen livskvalitet. Världshälsoorganisationens policy om ett hälsosamt och aktivt åldrande ställer därmed nya krav på äldreomsorgen och därtill på dagverksamheter som riktar sig till äldre. 

I en tidigare publicerad studie om dagverksamheter har det framkommit att dagverksamheterna spelar en viktig social roll i samhället eftersom de ofta möjliggör social interaktion för att reducera ofrivillig ensamhet. I ett flertal studier framkommer även att äldre som går till en dagverksamhet upplever högre livskvalitet, starkare känsla av meningsfullhet samt en stark känsla av sammanhang och gemenskap.  

Personalens roll

Personalen vid dagverksamheterna spelar en viktig roll. I en nyligen publicerad studie gjord vid Linköpings Universitet har personalens roll studerats utifrån hur väl dagverksamheterna kan bidra med hälsofrämjande aktiviteter för ett aktivt åldrande. I tidigare gjorda studier framkommer vikten av valfrihet kring olika aktiviteter samt att personalen har en respektfull och uppmuntrande ton gentemot deltagarna. I studien från Linköpings Universitet framkommer nu även vikten av att personalen själva aktivt deltar i de aktiviteter som arrangeras av dagverksamheten. 

Utan ett aktivt deltagande blir aktiviteten sällan av. För många av besökarna är dagverksamheten den enda möjligheten för dem att socialisera och då blir interaktionen med varandra viktigare än själva aktiviteten. Personalens roll blir då att se till att interaktionen blir av såsom att placera folk vid ett och samma bord eller att samla folk till en aktivitet. 

Att personalen är inbjudande, inkluderande och välkomnande vid en dagverksamhet borde vara självklarheter kan man tycka, men är något som kraftigt betonas i studien från Linköpings Universitet. Att bekräfta och att se en annan människa är stärkande för identiteten oavsett ålder. 

Ytterligare något som framkommer i studien är deltagarnas behov av att känna sig behövda och att hjälpa andra. Vid en del dagverksamheter finns exempelvis odlingsbäddar. Odlingen bidrar med olika sysslor där deltagarna kan känna sig behövda och delaktiga. De känner att de bidrar med något och hjälper varandra. Vid andra dagverksamheter finns matlag som fyller en liknande funktion.

Individnivå

I en norsk studie framkommer att ett flexibelt och strukturerat aktivitetsutbud på en dagverksamhet är viktigt för att främja hälsan och livskvaliteten hos hemmaboende med demens. Dagverksamheten bidrar till social stimulans och möjliggör deltagande i aktiviteter. Dagverksamheten bidrar även till att behålla struktur i vardagen samt att skapa trygghet och samhörighet. 

Även denna studie lyfter personalens roll vid dagverksamheten och betonar vikten av att personalen känner deltagarna och har individuell kunskap om varje gäst. Detta ger möjlighet att skapa balanserade grupper och kunna erbjuda rätt sorts aktiviteter. På så vis kan individuella behov tillgodoses anpassade till funktionsnivå. Detta skulle även möjliggöra flerkomponentsaktiviteter (exempelvis rörelseövningar) som stimulerar fysisk funktion, social stimulans, förmågor i det dagliga livet och kognitiv funktion.

Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar forskning om dagverksamheter och hoppas att många kommuner tar till sig dessa forskningsresultat.

Källor:

Studien från Linköpings Universitet

Vad säger forskningen om dagverksamheter

En dagverksamhet drivs antingen kommunalt eller privat och riktar sig till äldre och/eller sjuka med behov av sysselsättning dagtid. Dagverksamhet är främst behovsprövat och deltagarna behöver ofta ett biståndsbeslut för att få delta i verksamheten.

Verksamheterna erbjuder i regel olika inriktning exempelvis demenssjukdom eller rehabilitering, men en del av verksamheterna inriktar sig på social samvaro. En av dessa är Kompaniet i Luleå som driver dagverksamhet med syftet att bryta ofrivillig ensamhet.

Kompaniet i Luleå

Sedan några år tillbaka driver Luleå Kommun dagverksamheten Kompaniet på Kronans vård- och omsorgsboende som riktar sig till den som är äldre och upplever ofrivillig ensamhet. På Kompaniet arrangeras olika aktiviteter men man har även möjlighet att komma dit för en fika och umgänge med de andra deltagarna. Verksamheten är öppen måndag till fredag och riktar sig till äldre som upplever ensamhet. Mat, kaffe och bakverk erbjuds till reducerat pris och man har även möjlighet att få rabatterat pris på färdtjänst. 

Bengt Petterson 90 år, är en av Kompaniets gäster som genom dagverksamheten får en möjlighet att komma ut och träffa folk. Bengt har tidigare känt sig väldigt ensam, isolerad och låst till det egna hemmet då han på grund av nedsatt syn fått svårigheter att ta sig ut. 

Katarina Välimaa, enhetschef på Kronans vård- och omsorgsboende menar att behovet av en dagverksamhet för ensamma äldre är stort. Många äldre bor ensamma – make, hustru eller vänner kan vara bortgångna och anhöriga bor kanske långt bort – och därtill kommer fysiska funktionsnedsättningar med åldern.

På verksamheten deltar gästerna efter egen förmåga, några hjälper till att laga lunch medan andra har tagit med sig egna skivor för att lyssna på. Kristiina Vikman, pedagog och vårdbiträde på verksamheten, tillägger att huvudsaken är att gästerna är i fokus, här ska de känna sig välkomna och få möjlighet att umgås med andra som är i en liknande situation.

Riksföreningen Äldres Hälsa ser positivt på dagverksamheter med olika inriktning, inte minst inriktning på social samvaro för att bryta ofrivillig ensamhet som många upplever. Vi välkomnar varmt fler liknande initiativ!

Källor:

Ny dagverksamhet för ensamma äldre

Dagverksamheten för äldre i Luleå är permanent

Mötesplats för äldre öppnad i Luleå

Kroppen mår bra när vi exponeras för solljus, förutsatt att det sker med måtta, då för mycket solljus som bekant kan orsaka bland annat cancer. Men faktum är att även för lite solljus kan leda till hälsoproblem.

När huden exponeras för solljus så bildas D-vitamin, vilket är nödvändigt för att bygga upp kroppens vävnader. Forskning visar att solexponering minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, MS, diabetes samt infektioner. Solljus och värme kan även bidra till att blodcirkulationen fungerar bättre, vilket kan leda till sänkt blodtryck. Solens strålar hjälper även kroppen att ta upp mineraler som kalcium och fosfor.

Flera studier visar att när vi utsätts för solljus tidigt på morgonen så stöds kroppens biologiska klocka, vilket leder till att sömnen blir bättre. Detta är särskilt viktigt ju äldre vi blir.

Solens ljus hjälper även hjärnan att producera lyckohormonet serotonin som gör oss gladare, lugnare och mer fokuserade.

Vad är en lagom dos?

För att skörda solens hälsoeffekter så räcker det med att utsätta huden på ansikte, armar och händer för solljus fem-trettio minuter tre gånger per vecka mellan april och september. Detta täcker sedan 80-90 procent av årsbehovet av D-vitamin, resten får vi i regel i oss via kosten.

Tänk på att huden blir tunnare och får sämre läkningsförmåga med ökande ålder, vilket även gäller skador som kan uppstå i solen. Hudens förmåga att omvandla solsken till D-vitamin minskar även med åren.

Nyckelordet är därför små doser, gärna så tidigt på dagen som möjligt och att alltid använda solkräm. Krämer med 30 SPF eller mer är i regel bäst. Ska du bada i sjöar eller i havet så använd helst en kräm som inte innehåller kemiska ingredienser som skadar vattenlevande organismer. 

Så njut av solen när den är framme och lägg en god grund för vinterns D-vitamin nivåer redan nu!

Källor:

Health effects of sunlight

Naturen som kraftkälla

Save the reef

I närmare 50 år har studier och forskning visat att naturen har läkande krafter. Studie efter studie visar att personer som bor nära grönområden är mindre stressade, håller sig friskare samt lever längre än personer som bor långt från grönområden.

Friskare luft 

En bidragande orsak är att närhet till naturen innebär friskare luft. Detta är särskilt viktigt i urbana miljöer då studier visar att i stadsmiljöer där det finns träd, gärna med stora trädkronor, så är luften renare. Träden skapar dessutom ett svalare utomhusklimat under heta sommardagar, ger lä, fångar upp regnvatten och absorberar föroreningar. 

Avslappning och återhämtning 

Det finns otaliga studier som visar naturens positiva påverkan på vår mentala hälsa. Vi mår som allra bäst mentalt när vi vistas i naturen. Stress och ångest minskar och därtill ökar glädje och avslappning.

Anledningen till att vi varvar ned när vi vistas i en naturlig miljö beror på att våra tankar skingras. Det finns flera vetenskapliga förklaringar till detta, men en intressant teori utgår från människans förmåga att fokusera och reagera på sinnesintryck. Man skiljer på två sorters uppmärksamhet; riktad uppmärksamhet och spontan uppmärksamhet. När vi vistas i en stadsmiljö eller i ett stimmigt köpcentrum används den riktade uppmärksamheten, vilket innebär att våra hjärnor går på högvarv för att sortera och skärma av alla sinnesintryck, en process som ofta är stressande och uttröttande. När vi vistas i naturen används i stället den spontana uppmärksamheten, som i kontrast till den riktade uppmärksamheten, ger vila och återhämtning.

Stimulans av sinnen 

När det gäller synintryck i naturen så finns det en företeelse som är lite extra intressant, nämligen fraktalerna. Det vill säga de nästan exakt upprepade mönster som vi ser lite överallt i naturen, såsom i en kamelia eller i trädgrenar som delar sig. Flera studier visar att när vi omger oss med denna typ av mönster så stimuleras återhämtning och avslappning. Även ljud som vi hör i naturen påverkar oss positivt. Det finns flera studier som visar att fågelsång aktiverar kroppens lugn och ro-system. Fåglarna sjunger nämligen endast när de är utom fara. Även naturens dofter påverkar oss positivt. Doften från barrträd kan exempelvis öka känslan av närvaro samt stödja mental återhämtning hos personer med diagnosen utmattningssyndrom.

Ett flertal studier visar att stimulans av sinnena i en naturlig miljö hjälper hippocampus, området i hjärnan som är viktigt för minnet och inlärning, att återhämta sig snabbare, vilket underlättar läkning hos strokepatienter. 

Människan har genom evolutionen utvecklat förmågan att snabbt kunna avgöra om en situation är farlig eller inte. Mörker, ormar, höga klippor, vissa ljud samt vissa lukter gör oss extra vaksamma och höjer stressnivån. Ljusa öppna landskap, särskilt i anslutning till vatten, gör oss i stället avslappnade. Det saknas i regel medfödd förmåga att avgöra vad som är farligt i en byggd miljö, det är därför många blir stressade i stadsmiljöer. Parker och naturmiljöer i staden med berikande innehåll kan därför ge snabb minskning av stress. 

Förtröstan

Naturupplevelser har även visat sig ge tröst, livslust och inre kraft när livet känns svårt. Den som upplever att livet är osäkert, såsom vid stress eller en kronisk sjukdom, kan finna tröst i naturens stabilitet. Många upplever att de är en del av något större och att naturens processer ger dem kraft att gå vidare i livet. 

Naturmiljöer inom äldreomsorgen 

Forskning visar att vistelse i naturmiljöer på äldre- och omsorgsboenden ger bättre livskvalitet, bättre fysisk förmåga, förbättrad kognitiv förmåga samt förbättrat minne. Minskad ångest och depression är ytterligare något som uppmärksammats vid studierna. 

Forskning inom demensvården visar att aktivitet och vistelse i trädgårdsmiljöer ger förbättrad sömn, minskad risk för fallolyckor, mer engagemang i omgivningen samt minskad användning av läkemedel, såsom sömnpreparat. När det gäller människor som av olika anledningar inte kan eller får vistas i utemiljöer visar forskning att VR-glasögon som erbjuder naturupplevelser kan ge positiva effekter. Studier visar nämligen att personer med demenssjukdom blir mer förnöjda och alerta av att titta på virtuell skog. 

Titta på naturen 

För den som av olika anledningar inte kan vistas i naturen eller har tillgång till VR-glasögon så kan vi skörda naturens hälsoeffekter genom att ha träd utanför våra fönster samt blommor och krukväxter inomhus. Patienter på sjukhus som vistas i ett rum med krukväxter eller blommor är exempelvis mindre stressade och oroade. Studier visar till och med att när vi tittar på bilder av blommor jämfört med när vi tittar på bilder av annat så blir vi lugnare och gladare.

Källor:

Viewing flower images provides recovery

Så påverkas din hjärna av en skogspromenad jämfört med att gå i stan

Naturen som kraftkälla

Äldreomsorgen  har sedan en lång tid tillbaka haft problem med att personalen säger upp sig. Enligt Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård handlar det ofta om pressade scheman som leder till att personalen känner sig sliten och uppgiven.

För att få bukt med problemet har Gällivare kommun testat ett nytt koncept kring tider och scheman, som går ut på att personalen har större inflytande över schemats utformning. Man har även lånat inspiration från industrins sätt att jobba, exempelvis från gruv- och mineralkoncernen LKAB.

Enens vård- och omsorgsboende i Gällivare var ett av boendena som testade det så kallade ”gruvschemat”. Schemat gick ut på att personalen jobbade en dagsvecka, en kvällsvecka och därefter var lediga en vecka. 

Schemat som testades under 2024 visade sig vara effektivt då personalen rapporterade ett större upplevt lugn och mer energi. Sjukskrivningarna gick även ned då schemat innebar bättre återhämtning och mindre stress.

Dessvärre stoppas nu schemat på grund av att socialnämnden står inför besparingar. I stället föreslås att alla som jobbar inom vård och omsorg i Gällivare kommun återgår till ett rullande fyraveckors schema som sätts centralt i förvaltningen.

Enligt Kommunal har beskedet mötts av starka reaktioner av både frustration och uppgivenhet. Medlemmarna har länge kämpat med att ha inflytande över sina scheman och nu vill arbetsgivaren i stället ta tillbaka detta. Återgången till centralt lagda scheman och ett minskat inflytande på arbetsplatsen riskerar att gå ut över verksamheten och återskapa de tidigare problemen med uppsägningar och stress. 

Riksföreningen Äldres Hälsa ser varmt på initiativ från kommun/verksamheter som stärker de anställdas hälsa och mående – en förbättrad arbetssituation för personalen gynnar i regel hela verksamheten.

Det är beklagligt att den positiva förändringen inte kunde implementeras permanent, men vi hoppas att den  åtminstone kan fungera som ett inspirerande exempel för att få bukt med exempelvis sjukskrivningar och uppsägningar. Genom att förbättra situationen för verksamhetens anställda så förbättras även situationen för verksamhetens omsorgstagare – för när verksamhetens anställda mår bra så mår även verksamhetens omsorgstagare bra.

Källor:

Stopp för inflytande över scheman i Gällivare

Gruvschemat kan rädda äldreomsorgen

Så påverkas hemtjänsten av stressen