Kunskapen om våld mot äldre är bristfällig och därtill behöver stödet till de våldsutsatta bli mycket bättre. Statistik visar att ungefär tio till femton procent av alla över 60 år blivit utsatta för våld under de senaste tolv månaderna. Detta är oerhört skrämmande siffror.

Uppgifter visar att äldre personer utsätts för våld i parrelationer, men också av personal inom vården och omsorgen. För personer med kognitiv sjukdom eller personer på särskilda boenden är siffrorna högre och därtill finns ett stort mörkertal. 

Detta blogginlägg kommer att ta upp det våld mot äldre som sker i parrelationer, varpå nästkommande inlägg tar upp det våld mot äldre som sker inom vården och omsorgen.

Ökat beroende av omgivningen

Med stigande ålder ökar ofta beroendet av omgivningen, vilket gör äldre – särskilt äldre kvinnor, till en utsatt grupp. Våld i nära relationer kan vara svårt för omgivningen att upptäcka men även svårt för den enskilda individen att erkänna. Det är en komplex situation om den partner som är våldsam även är den som ger stöd och omsorg. Särskilt utsatta är kvinnor med funktionsnedsättning, demenssjukdom och/eller missbruk.

Psykiska övergrepp är det som är mest förekommande, men även ekonomiskt, fysiskt och sexuellt våld förekommer. Med åldern minskar även möjligheten att ta sig ur en destruktiv relation då kvinnor i regel har lägre pension än män. Detta leder till en ekonomisk utsatthet och ett beroende av en partner. Trots att relationen är våldsam väljer många att stanna kvar i den på grund av ekonomisk trygghet och att man vant sig vid en viss typ av livsstil.

Stora kunskapsluckor om våld mot äldre 

Det finns stora kunskapsluckor om våld mot äldre – både inom äldreomsorgen och sjukvården. Även i de kommuner där kunskap om våld mot äldre finns, så stannar informationen oftast inom ledningen och når sällan den personal som arbetar närmast målgruppen och är de som förväntas upptäcka våldet. 

Det är endast tjugo procent av alla över 65 år som omfattas av äldreomsorgen, vilket innebär att den stora majoriteten av äldre som utsätts för våld behöver få stöd på annat sätt. Enligt Socialstyrelsen kan äldre personer även ha svårt att definiera sig själva som utsatta för våld och  exkluderar sig därför från det generella stödet för våldsutsatta som finns, såsom kvinnojourer. Även generationsbetingade faktorer kan medföra att kvinnor i äldre generationer har svårare att identifiera att handlingarna de utsätts för räknas som våld.

Jämställdhetsmyndighetens förslag

På grund av det bristande stöd som finns för äldre som är utsatta för våld har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram ett förslag för att stärka skyddet för äldre våldsutsatta personer.

• Vårdcentraler som dagligen möter äldre bör rutinmässigt ställa frågor om våldsutsatthet och våldsutövande för att öka upptäckt av våld. 
• Äldreomsorgen bör införa rutiner och riktlinjer i arbetet mot mäns våld mot äldre samt införa ett så kallat trygghetsombud med särskild kunskap om våld mot äldre.
• Att det införs en anmälningsskyldighet i Socialtjänstlagen (2025:400) vid misstanke eller kännedom om att en vuxen person med kognitiv svikt far illa.

Är du utsatt för våld eller misstänker du att någon utsätts för våld tveka inte att prata om situationen. Våld är aldrig ditt fel och därtill är våld mycket vanligare än du tror. Du kan exempelvis kontakta Kvinnofridslinjen på 116 016, Polisen samt Socialtjänsten i din kommun. 

Källor:

Jämställdhetsmyndigheten

Socialstyrelsen

Uppsala universitet- Våld mot äldre kvinnor

Statistik från Studentavdelningen vid Stockholms Universitet visar att antalet studerande personer över 65 år har mer än fyrdubblats de senaste 20 åren. De inskrivna pensionärerna har ökat från ungefär 200 personer år 2000 till ungefär 1000 personer idag.

De populäraste kurserna är ofta orienteringskurser. Höstterminen 2020 så var den allra populäraste kursen bland seniorer en orienteringskurs om jordens ålder. På andra plats kom en kurs om dödens idéhistoria och på tredje plats en kurs i geologi som fokuserar på klimatförändringarna. Kurserna vid Stockholms Universitet är kostnadsfria och på en del av kurserna är så många som 60 procent av deltagarna seniorer. Det är främst kurser i historia, naturvetenskap och konstvetenskap som lockar. 

Den pensionerade radiologen Gunnel Andersson har läst flera kurser vid Stockholms Universitet sedan pensionen och berättar att hon studerar för nöjes skull, utan att ha krav på sig själv och att hon därtill fått både nya vänner och nya intryck. Hon har exempelvis läst en kurs om vulkaner och där ingick en exkursion till Azorerna.

Carl Magnus Mörth, prefekt vid institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms Universitet förklarar varför det är just orienteringskurser som lockar äldre; 

– När man är yngre tänker man ofta mer på jobb och arbetsmarknad. Orienteringskurserna går mer ut på att lära för livet och när man är äldre har man ofta tid över. 

Lars Hultkvist, en av de äldre studenterna vid Stockholms Universitet, har funderat på det här med att studera trots att han lämnat yrkeslivet bakom sig. 

Man måste skärpa sig lite, det tror jag är bra för hjärnan när man är äldre. En del löser sudoku, jag studerar.

Redan under sina yrkesverksamma år som civilekonom så läste Lars kvällskurser vid Stockholms Universitet, först franska och därefter en kurs i konstvetenskap. Lars fortsätter berätta att när han läste idéhistoria så lärde han känna några äldre män som han brukade gå ut och äta lunch tillsammans med. Lars tillägger att några av de mest stimulerande samtal han någonsin haft uppstod under de där luncherna där det diskuterades samhällsfrågor, politik och livserfarenhet. Även mötet med yngre människor har varit värdefullt berättar Lars och tillägger att det är roligt att möta nya perspektiv för då utvecklas man som människa.

Rolf Berglund tar färdtjänst till Stockholms Universitet där han varje tisdagskväll läser en orienteringskurs om fåglar. Rolfs hälsa har försämrats de senaste åren och han har fått problem med höften, vilket gör att han har fått en nedsatt rörelseförmåga. Rolf förklarar att kurserna är ett sätt för honom att aktivera sig och socialisera.

–  Jag kommer ut och träffar folk säger Rolf med ett brett leende, kroppen må vara rostig men hjärnan är det inget fel på!

 

Källor:

Lars 75 siktar på en fil. kand

Du blir inte för gammal för att plugga

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att återgå till arbete igen, trots att man har gått i pension. Det har blivit såpass vanligt att företeelsen nu har fått ett namn – jobbonärer.

Vanligtvis går de flesta i pension vid 65-års ålder. Det kan kännas skönt att dra sig tillbaka efter ett långt arbetsliv, leva lite mer kravlöst, ägna mer tid åt hobbies och åt familjen. Efter ett långt yrkesliv kan man vara väl värd att bara få ta det lugnt. Att bara få vara. Men så finns det en grupp människor som inte alls följer det vanliga mönstret – de så kallade jobbonärerna. Denna grupp väljer istället att fortsätta arbeta, samtidigt som de uppbär pension från staten. 

Det finns flera anledningar till varför en del väljer att återgå till arbetslivet efter pensioneringen. Kanske har man fäst sig vid det sociala liv som arbetsplatsen ofta erbjuder och kanske saknar man kontakten med kollegor, klienter och leverantörer eller andra som man möter i arbetet. Kanske känner man sig inte riktigt färdig – att man helt enkelt har mer att ge och därmed vill fortsätta att bidra med sin kunskap och erfarenhet på arbetsmarknaden. Kanske upplever man en tomhet, med tanke på att övergången från arbetslivet till pensionärslivet ofta innebär en stor förändring.

Enligt statistik från Pensionsmyndigheten så finns det ungefär 268 780 jobbonärer i åldrarna 62 till 85 år. Detta utgör ungefär 4 procent av alla som förvärvsarbetar. Det finns fler män än kvinnor som är jobbonärer. Jobbonärerna har i genomsnitt högre pension än andra pensionärer, men deras förvärvsinkomster är dock i genomsnitt lägre än andra personer i samma ålder som endast förvärvsarbetar utan att ta ut pension. 

En genomsnittlig jobbonär hade under 2023 en förvärvsinkomst på 182 000 kronor och en allmän pension på 202 000 kronor. Detta utgör ungefär 2 procent av den totala förvärvsinkomsten hos samtliga personer med en förvärvsinkomst i Sverige. 

Enligt Monica Zettervall, pensionsexpert hos Pensionsmyndigheten, har jobbonärerna relativt liten påverkan på pensionssystem, inkomstskatt och statsbudget. Men för den enskilda jobbonären har lönen ofta en stor betydelse, säger Monica och tillägger att för den som har möjlighet att vara jobbonär så finns det många fördelar. Det som driver på att antalet jobbonärer ökar är att pensionsåldrar och uttagsregler blivit mer flexibla. Även reglerna som ger lägre skatt både på pension och på lön för äldre bidrar. 

Statistik visar att antalet jobbonärer skiljer sig åt i olika delar av landet. Flest jobbonärer finns på Gotland och lägst antal jobbonärer finns i Västmanland. Bland yrkesgrupper är det bland företagarna som det finns flest jobbonärer. I och med att vi blir friskare högre upp i åldrarna och verkar trivas på jobbet, så kommer antalet jobbonärer med största sannolikhet fortsätta att öka de kommande åren. 

Källor:

Pensionsmyndigheten

Svenskt näringsliv

Maria Branyas Morera (4 mars 1907 – 19 augusti 2024) var en amerikansk-katalansk kvinna som vid sin död var världens äldsta människa med sina 117 år och 168 dagar.

Maria hävdar själv att anledningen till att hon uppnått en så anmärkningsvärt hög ålder, beror på att hon hållit sig borta från ”toxiska” människor samt haft bra gener. Efter hennes död så har forskare studerat Marias DNA samt mikrobiom (kroppens mikroorganismer såsom exempelvis bakterier), för att på så vis hitta bakomliggande orsaker till varför vissa människor blir över 110 år gamla. 

Studien visade att Marias gener fick cellerna i hennes kropp att bete sig som om de var 17 år yngre än vad de faktiskt var. Och inte nog med det, hennes tarmflora var likvärdig den hos ett spädbarn. 

Marias livsstil

Maria föddes i USA 1907 men flyttade till Spanien 1915 tillsammans med sin familj. Det vi vet om Maria är att hon promenerade mycket, undvek både alkohol och rökning och därtill omgav sig med familj och vänner. Forskarna menar att detta bidrog till att Maria upplevde både fysiskt och mentalt välbefinnande, vilket adderade många år till Marias liv.

Det som är mest anmärkningsvärt i studien kan dock tyckas vara att Maria hade en tarmhälsa som en bebis. Detta tros bero på att hon höll sig sund men också på att hon åt yoghurt tre gånger om dagen samt höll sig till en strikt medelhavsdiet. 

Sammantaget har Marias livsstil påverkat både hennes tarmhälsa och livslängd positivt. Att god motion, medelhavsdiet, undvikande av rökning och alkohol samt socialt umgänge påverkar vår hälsa positivt och därtill förlänger våra liv, är välkänt sedan länge. Men det som sticker ut mest i studien av Marias DNA och mikrobiom är dock hennes frekventa intag av yoghurt. Kan just yoghurt vara ytterligare en faktor till hennes goda tarmhälsa och långa liv? Men först några ord om hur tarmfloran påverkar kroppen.

Tarmflora 

Våra kroppars mikrobiom refererar nästan alltid till vår tarmflora, det vill säga de bakterier och mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Tarmfloran spelar en central roll för vår hälsa och påverkar matsmältningen, immunförsvaret, ämnesomsättningen samt våra hjärnors kognitiva funktion. Obalanser i tarmfloran kopplas till flertalet inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar såsom diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

En god tarmhälsa ser även till att så kallade sjukdomsframkallande mikroorganismer inte får fäste i kroppen samt hjälper kroppen att producera serotonin, den signalsubstans som håller vårt humör uppe och hjälper vårt nervsystem att fungera som det ska. 

Yoghurt

Yoghurt har sedan urminnes tid ätits på grund av dess hälsofrämjande effekter. Dessvärre har yoghurt upplevt ett ras i popularitet de senaste åren, vilket är synd då yoghurt är en rik proteinkälla, innehåller kalcium, fosfor, B-vitaminer samt alla nio essentiella aminosyror. Dessutom innehåller yoghurt probiotika som stödjer vår tarmflora. 

Kan således yoghurt hjälpa oss att bibehålla en god tarmflora och därtill en bra hälsa eller är det för bra för att vara sant. Vad säger forskningen?

Ett flertal studier visar att ett dagligt intag av yoghurt sänker risken för inflammatoriska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes typ 2. Fler studier behöver dock göras enligt Bradley Bolling som forskar i ämnet vid University of Wisconsin-Madison och tillägger att kostrelaterade sjukdomar ofta ligger bakom inflammationer i kroppen som kan leda till sjukdom. 

Under 2017 genomfördes flera studier kring hur yoghurt kan förhindra uppkomsten av diabetes typ 2. Studierna visade starka samband mellan intag av yoghurt och minskad risk för diabetes. Även Harvard Medical School har undersökt yoghurtens hälsosamma effekter på 120 000 individer och kommit fram till att yoghurt stärker tarmhälsan och hjälper oss att gå ned i vikt. 

Det finns även forskning som visar att yoghurt påverkar vårt mentala välbefinnande. En studie från 2017 gjord på möss visade att det är främst bakteriegruppen Lactobacillus som främjar humöret. Studien visade att vid avsaknad av Lactobacillus i tarmfloran så steg kynurenin i blodet, en substans som bildas vid stress. 

Möss är visserligen inte människor, men mycket tyder på att yoghurt är ett lättillgängligt sätt att förbättra vår tarmflora, vilket i sin tur kan innebära en möjlighet att förlänga våra liv.

Källor:

Supercentenarian aging genes study

Tarmflorans viktiga roll

Is yoghurt the ultimate health food?