Lyckan stiger med åldern – detta visar en studie utförd av Micael Dahlén, professor i lycka, välbefinnande och välfärd vid Handelshögskolan i Stockholm.

Studien, som genom 4000 svenskar undersöker hur känslan av lycka varierar med åldern, visar att  vi i genomsnitt är riktigt lyckliga i 20-års åldern och att det därefter sakta men säkert börjar gå nedåt. Efter 40 vänder det dock igen och vi blir lyckligare och lyckligare, hela vägen till 83 års ålder.

Micael Dahlén förklarar att lycka är starkt förknippat med tid och tillägger att när vi blir äldre så har vi i regel mer tid i tidsbanken, fler erfarenheter och fler upplevelser. Detta är något som ger trygghet och perspektiv. De flesta av oss har heller inte lika många måsten och krav som tar upp tillvaron och styr tiden.

Din Personlighet

I SVT-produktionen Din Personlighet intervjuar psykiater Anders Hansen psykologiprofessor Paul Bloom som har en liknande teori angående lycka och ålder.

Enligt Bloom så är barndomen för de flesta av oss en tid av trygghet, kärlek, förundran och upptäcktslust, där tiden för lek är oändlig. Då ligger vi ganska högt på lyckoskalan, därefter går det stadigt nedåt. När vi är mellan 50 och 55 år når lyckan den absoluta botten för att sedan vända igen och gå stadigt uppåt ju äldre vi blir.

Paul Bloom har precis som Micael Dahlén kommit fram till att vi är som allra lyckligast i 80-års åldern. Anledningen till detta tros vara att vår personlighet förändras i takt med att vi blir äldre. De flesta av oss blir varmare, vänligare och mer noggranna med åren. Samtidigt så blir vi mindre neurotiska och får mindre ångest.

Anders Hansen förklarar att det sannolikt beror på att när vi är äldre så har vi större möjlighet att själva välja vår omgivning och våra sammanhang. Man väljer ofta en plats där man passar in och då blommar man ut. Det är som David Bowie en gång så fint uttryckte det;

” Att bli äldre är en fascinerande process där man sakta blir den person man alltid borde varit. ”

Källor:

De flesta av oss blir lyckligare med åren

Lyckligaste tiden i livet, inte vad de flesta tror

Åldern då flest är olyckliga

Under många år var den gängse uppfattningen att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) växte bort innan man blev vuxen. Idag vet vi att detta inte stämmer.

Denna felaktiga uppfattning har lett till att många äldre inte fått det stöd som de behöver och har istället kvar sina svårigheter genom hela livet. Äldre med NPF riskerar även att få en felaktig behandling då den underliggande NPF-problematiken missas och kan därtill misstas för demens. 

Som personal eller anhörig kan det vara svårt att särskilja om det rör sig om NPF eller demens. Taina Lehtonen, Fil.dr. Leg Psykolog och specialist i neuropsykologi har några tips på hur man kan tänka:

”Om man som personal eller anhörig märker beteenden såsom rastlöshet, koncentrationssvårigheter, impulsivitet, begränsade och repetitiva beteenden, så är det viktigt att utröna om dessa är något som uppkommit under den senaste tiden eller om det är beteenden som funnits under en längre tid. Den avgörande skillnaden mellan NPF hos äldre och demens är hur länge symtomen har funnits. – Har personen exempelvis alltid varit glömsk, rastlös eller impulsiv?”

Flera forskningsstudier visar på samsjuklighet mellan ADHD och demenssjukdom. Taina Lehtonen tillägger; Det behövs mer kunskap både kring samsjukligheten men framförallt kunskap kring skillnaden mellan NPF hos äldre i förhållande till demensdiagnos.

Om man som personal möter äldre och misstänker NPF kan detta bidra till att en adekvat utredning initieras och därmed ökar kunskapen kring skillnaden mellan tidiga tecken på demens och/eller odiagnostiserad NPF. Det är viktigt att äldre med NPF får rätt stöd och kan nå sin fulla potential – även sent i livet. Här kan personal som möter äldre göra stor skillnad. 

Äldrelyftet

Mellan åren 2020-2023 drev Riksförbundet Attention Arvsfondsprojektet Äldrelyftet vars syfte var att sprida kunskap och förståelse kring äldre med NPF.

Under projektet producerades ett flertal filmer där vi får ta del av de äldres egna upplevelser, möta yrkesverksamma som möter den här gruppen samt höra om forskning inom området. Klicka här för att komma till filmerna. 

Under projektet producerades ett flertal filmer där vi får ta del av de äldres egna upplevelser, möta yrkesverksamma som möter den här gruppen samt höra om forskning inom området. Klicka här för att komma till filmerna.

ADHD och Autism har ingen ålder. Det är inte alltid vi ser på utsidan vad som sker på insidan. Riksförbundet Attention vill att kunskapen om äldre med ADHD och autism når så många som möjligt. För att sprida information har Attention tagit fram vykort och posters som går att ladda ned. Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa vill gärna hjälpa till att sprida detta material. Klicka här för att komma till materialet.

Källor:

75-åriga Britt har levt med ADHD hela livet

Riksförbundet Attention

Forskning har länge visat att hjärnans åldrande beror på ett flertal faktorer, men nyligen publicerade studier kopplar nu samman hjärnans åldrande med hjärnans hälsa under barndomen.

I studien, som utfördes vid Lothian Birth Cohort Studies vid University of Edinburgh i Skottland, följdes två åldersgrupper – en född 1921 och en född 1936 sedan elva års ålder. Vid 73 års ålder visade magnetröntgen att ungefär 50 procent av hjärnans kognitiva förmåga var sammankopplad med den kognitiva förmåga de hade när de var elva år.

Detta sägs vara förklaringen till varför vissa personer kan uppleva kognitiv reduktion snabbare än andra. Simon Cox, disponent vid Lothian Birth Cohort Studies, förklarar att hjärnans åldrande är komplext och menar att det finns en koppling till hjärnans funktion under barndomen men även att ett flertal livsstilsfaktorer i vuxen ålder påskyndar åldrandet. Cox fortsätter:

”Generellt åldras hjärnan långsammare när vi håller hos fysiskt och mentalt aktiva. Vi behöver även tänka på hjärt-kärlhälsan, inte röka, samt ha koll på blodtrycket och kolesterolet. Men även faktorer som att tala ett andra språk eller att spela ett musikinstrument gör att hjärnan åldras långsammare”.

Dr. Richard Isaacson, forskare vid Institute for Neurodegenerative Diseases i Florida, menar att studien är intressant då den lyfter flera livsstilsfaktorer som påverkar hjärnans åldrande. Han tillägger att även sömnproblem och depression är bakomliggande faktorer hos de som utvecklar demenssjukdomar. 

Brain Care Score

Experter på området har utvecklat ett redskap som kallas Brain Care Score där vi själva kan skatta vår hjärnhälsa och därtill risken att utveckla demens eller få en stroke. Självskattningstestet tar upp tolv livsstilsfaktorer som påverkar hjärnans hälsa och risken att utveckla sjukdom. Dessa faktorer är högt blodtryck, högt blodsocker, kolesterol, BMI, näringsintag, alkoholkonsumtion, rökning, träning, sömn, stress, relationer och mening med livet.

Klicka här för att komma till testet.

Friskfaktorer

Det är aldrig för sent att stärka sin hjärnhälsa. Det finns mycket som vi kan göra på egen hand, här kommer några enkla tips:

• Flera studier visar att när vi promenerar tre gånger per vecka så stärks vår kognitiva förmåga.
  
• Adderar vi mat som är bra för hjärt-kärlhälsan till vår kost så minskar risken för att utveckla demenssjukdom. 
• Börjar vi dessutom att meditera varje dag så åldras våra hjärnor ännu långsammare. 

Källor:

Brain Care Score

New research brain aging

Bra mat för hjärnan

Längtar du efter att hitta ny gemenskap, nya sätt att aktivera dig eller vill du finna nya vänner? Fortsätt i så fall att läsa, för nedan följer några tips.

Aktiva seniorer 

Aktiva seniorer är en rikstäckande ideell organisation vars syfte går ut på att främja seniorers kulturella samt andra gemensamma intressen. I dagsläget har organisationen över 19 000 medlemmar och det finns 40 lokalföreningar över hela landet.

Lokalföreningarna anordnar allt från vandring, spelkvällar, bowling och restaurangbesök till att hjälpa till med de vanligaste IT-problemen.

Klicka här för att hitta en förening där just du bor.

Testa Tantparkour 

Tantparkour – idag en folkrörelse med seniora parkour-utövare spridda över hela landet, startade en gång i tiden med att grundaren Maria Ringsén ville hitta tillbaka till barndomens rörelseglädje. Maria hade nämligen märkt hur hon med åren blivit allt mer försiktig, hon vågande inte lika mycket längre och därtill litade hon inte längre på sin kropps förmåga. 

Tantparkour blev ett sätt för Maria att under pandemin avdramatisera och skapa en egen rolig träningsform där hon kunde utmana sig själv att våga röra sig friare. Hon började då att förgylla sin egna promenader med parkour-inslag såsom att krypa under räcken, hoppa över stenar eller gå balansgång. Kort därefter så startade Maria Instagram-kontot @tantparkour som snabbt växte i popularitet och bidrog till att fler ville testa träningsformen.

Riksföreningen Äldres Hälsa var med och testade tantparkour i Vitabergsparken förra våren. Ungefär tio personer hade samlats en kall aprildag för att under drygt tjugo minuter genomföra en parkour-promenad genom parken. Till en början kändes det ganska så stelt att mitt bland barnfamiljer och hundrastare hoppa upp på bänkar och krypa under räcken. Men ganska så snabbt infann man sig i en uppsluppen glad gemenskap och det finaste av allt var nog känslan av att så fort något kändes lite svårt så fanns en hjälpande hand framme.

Är du intresserad av att lära dig mer om tantparkour så uppdaterar Maria sin Instagram kontinuerligt med både aktiviteter och event.

Appen mötesglädje 

Mötesglädje är en app som startats av SPF Seniorerna. Syftet med appen är att skapa en digital mötesplats för att motverka ofrivillig ensamhet, bryta isolering samt öka livsglädjen hos seniorer.

Genom appen kan ensamma seniorer komma i kontakt med andra seniorer i samma i situation. Appen är lätt att använda och i appen kan man både hitta event att delta i samt personer att chatta eller samtala med. 

Projektet finansierades av Arvsfonden och appen är gratis att använda. Vill du veta hur du laddar ner appen så klicka  här.

Källor:

Aktiva seniorer

Maria Ringsén Tantparkour

Tantparkour- lek på allvar

Mötesglädje istället för ensamhet

Första rapporterna för Äldrerevision har nu publicerats och nedan följer en intervju med Äldrevisions projektledare Christina Allaskog som berättar om projektet.

-Hej Christina, projektledare för Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre. Vad är en äldrerevision? 

Christina Allaskog, projektledare

– Äldrerevision är en metod för extern utvärdering av insatser som riktar sig till äldre och som sker utifrån ett äldreperspektiv då äldre medverkar i hela processen. Metoden bygger på en kvalitativ metod där äldre personer – så kallade äldrerevisorer – intervjuar andra äldre som har insatser från samhället. Äldrerevisorna tar också fram frågorna som ingår i äldrerevisionen, analyserar resultaten och tar fram utvecklingsförslag till verksamheten där äldrerevision genomförts. Syftet är att få fram vad som fungerar bra och vad som kan bli bättre inom en verksamhet eller gällande en specifik insats. Metoden bygger på en befintlig metod, brukarrevision, som används inom psykiatri och socialpsykiatri med goda resultat.

– Varför behövs den här metoden? 

– Det finns ett talesätt som är väldigt passade i det här sammanhanget som lyder ”Den som har skorna på sig vet var de skaver”. Det här innebär att den som är mottagare av en viss insats ofta vet vad som fungerar bra respektive vad som skulle kunna bli bättre. Metoden brukarrevision, som vi har hämtat inspiration ifrån, har redan bevisat detta gällande personer med psykisk ohälsa som har erfarenhet av psykiatri eller socialpsykiatri. Äldreomsorgen är, enligt oss, inget undantag. Äldreomsorgen fungerar ibland väldigt bra och ibland mindre bra. Oavsett hur det ser ut för en specifik verksamhet så tycker vi att det borde vara intressant för verksamheten att veta vad deras omsorgstagare tycker så att verksamheten kan fortsätta med, och eventuellt förstärka, det som har önskad effekt och åtgärda det som fungerar mindre bra. Ibland handlar det om små och enkla åtgärder som kan ha stor betydelse för verksamhetens omsorgstagare.

Det som också är bra med den här metoden är att utvärderingen sker av Riksföreningen Äldres Hälsa som är en extern aktör och att intervjuerna genomförs av äldre personer, detta upplever vi bidrar till mer jämlika möten och givande intervjuer. Vi är övertygade om att det här sammantaget bidrar till mer öppna och ärliga svar, och därmed bättre underlag, till skillnad från om utvärderingen hade skett internt.

– Vilka vinster finns med metoden?

Vi ser flera vinster med metoden för alla inblandade. För den beställande verksamheten kan till exempel äldrerevisionens resultat och utvecklingsförslag bidra till ett konkret underlag som kan fungera som en vägledning i verksamhetens fortsatta utvecklingsarbete. Vidare kan verksamheten få bekräftat vad som har önskad effekt så att verksamheten kan fortsätta med detta, men också få reda vad som skulle kunna bli bättre och hur detta skulle kunna ske. 

För äldre som intervjuas är det en vinst att överhuvudtaget bli tillfrågade, sedda och lyssnade till, för det är tyvärr ingen självklarhet. Detta bidrar till en möjlighet att kunna påverka verksamheten och det kan i sin tur bidra till ökad tillit till verksamheten. När omsorgstagarnas tillit till verksamheten ökar så kan det i sin tur ha en positiv inverkan på personalens arbetsmiljö och gynna hela verksamheten. 

En annan vinst med metoden är att det hela inte slutar här, nu när vi har färdigställt revisionsrapporterna. I likhet med metoden brukarrevision så gör vi en uppföljning hos verksamheten några månader senare för att se hur det har gått och hur verksamheterna utvecklats utifrån att använda äldrerevision. Det tror vi är ett vinnande koncept! 

– Hittills har två piloter genomförts i två olika verksamheter – vilka lärdomar har ni i projektet fått av dessa piloter?

Båda äldrerevisionerna fick fram vad som fungerar bra i dessa verksamheter, men också vad som skulle kunna bli bättre. Det som har slagit oss är att en del saker bör vara väldigt lätta att åtgärda, vilket ju är positivt. 

En annan lärdom är att vi har fått positiv återkoppling från såväl äldre som har blivit intervjuade som av äldrerevisorerna som har genomfört intervjuerna. Intervjuerna har uppskattats av alla inblandade och intervjutillfällena har upplevts som trevliga och givande, och bara det i sig är en stor fördel med metoden. 

Klicka här för att läsa de första rapporterna från Äldrerevision