I närmare 50 år har studier och forskning visat att naturen har läkande krafter. Studie efter studie visar att personer som bor nära grönområden är mindre stressade, håller sig friskare samt lever längre än personer som bor långt från grönområden.

Friskare luft 

En bidragande orsak är att närhet till naturen innebär friskare luft. Detta är särskilt viktigt i urbana miljöer då studier visar att i stadsmiljöer där det finns träd, gärna med stora trädkronor, så är luften renare. Träden skapar dessutom ett svalare utomhusklimat under heta sommardagar, ger lä, fångar upp regnvatten och absorberar föroreningar. 

Avslappning och återhämtning 

Det finns otaliga studier som visar naturens positiva påverkan på vår mentala hälsa. Vi mår som allra bäst mentalt när vi vistas i naturen. Stress och ångest minskar och därtill ökar glädje och avslappning.

Anledningen till att vi varvar ned när vi vistas i en naturlig miljö beror på att våra tankar skingras. Det finns flera vetenskapliga förklaringar till detta, men en intressant teori utgår från människans förmåga att fokusera och reagera på sinnesintryck. Man skiljer på två sorters uppmärksamhet; riktad uppmärksamhet och spontan uppmärksamhet. När vi vistas i en stadsmiljö eller i ett stimmigt köpcentrum används den riktade uppmärksamheten, vilket innebär att våra hjärnor går på högvarv för att sortera och skärma av alla sinnesintryck, en process som ofta är stressande och uttröttande. När vi vistas i naturen används i stället den spontana uppmärksamheten, som i kontrast till den riktade uppmärksamheten, ger vila och återhämtning.

Stimulans av sinnen 

När det gäller synintryck i naturen så finns det en företeelse som är lite extra intressant, nämligen fraktalerna. Det vill säga de nästan exakt upprepade mönster som vi ser lite överallt i naturen, såsom i en kamelia eller i trädgrenar som delar sig. Flera studier visar att när vi omger oss med denna typ av mönster så stimuleras återhämtning och avslappning. Även ljud som vi hör i naturen påverkar oss positivt. Det finns flera studier som visar att fågelsång aktiverar kroppens lugn och ro-system. Fåglarna sjunger nämligen endast när de är utom fara. Även naturens dofter påverkar oss positivt. Doften från barrträd kan exempelvis öka känslan av närvaro samt stödja mental återhämtning hos personer med diagnosen utmattningssyndrom.

Ett flertal studier visar att stimulans av sinnena i en naturlig miljö hjälper hippocampus, området i hjärnan som är viktigt för minnet och inlärning, att återhämta sig snabbare, vilket underlättar läkning hos strokepatienter. 

Människan har genom evolutionen utvecklat förmågan att snabbt kunna avgöra om en situation är farlig eller inte. Mörker, ormar, höga klippor, vissa ljud samt vissa lukter gör oss extra vaksamma och höjer stressnivån. Ljusa öppna landskap, särskilt i anslutning till vatten, gör oss i stället avslappnade. Det saknas i regel medfödd förmåga att avgöra vad som är farligt i en byggd miljö, det är därför många blir stressade i stadsmiljöer. Parker och naturmiljöer i staden med berikande innehåll kan därför ge snabb minskning av stress. 

Förtröstan

Naturupplevelser har även visat sig ge tröst, livslust och inre kraft när livet känns svårt. Den som upplever att livet är osäkert, såsom vid stress eller en kronisk sjukdom, kan finna tröst i naturens stabilitet. Många upplever att de är en del av något större och att naturens processer ger dem kraft att gå vidare i livet. 

Naturmiljöer inom äldreomsorgen 

Forskning visar att vistelse i naturmiljöer på äldre- och omsorgsboenden ger bättre livskvalitet, bättre fysisk förmåga, förbättrad kognitiv förmåga samt förbättrat minne. Minskad ångest och depression är ytterligare något som uppmärksammats vid studierna. 

Forskning inom demensvården visar att aktivitet och vistelse i trädgårdsmiljöer ger förbättrad sömn, minskad risk för fallolyckor, mer engagemang i omgivningen samt minskad användning av läkemedel, såsom sömnpreparat. När det gäller människor som av olika anledningar inte kan eller får vistas i utemiljöer visar forskning att VR-glasögon som erbjuder naturupplevelser kan ge positiva effekter. Studier visar nämligen att personer med demenssjukdom blir mer förnöjda och alerta av att titta på virtuell skog. 

Titta på naturen 

För den som av olika anledningar inte kan vistas i naturen eller har tillgång till VR-glasögon så kan vi skörda naturens hälsoeffekter genom att ha träd utanför våra fönster samt blommor och krukväxter inomhus. Patienter på sjukhus som vistas i ett rum med krukväxter eller blommor är exempelvis mindre stressade och oroade. Studier visar till och med att när vi tittar på bilder av blommor jämfört med när vi tittar på bilder av annat så blir vi lugnare och gladare.

Källor:

Viewing flower images provides recovery

Så påverkas din hjärna av en skogspromenad jämfört med att gå i stan

Naturen som kraftkälla

Äldreomsorgen  har sedan en lång tid tillbaka haft problem med att personalen säger upp sig. Enligt Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård handlar det ofta om pressade scheman som leder till att personalen känner sig sliten och uppgiven.

För att få bukt med problemet har Gällivare kommun testat ett nytt koncept kring tider och scheman, som går ut på att personalen har större inflytande över schemats utformning. Man har även lånat inspiration från industrins sätt att jobba, exempelvis från gruv- och mineralkoncernen LKAB.

Enens vård- och omsorgsboende i Gällivare var ett av boendena som testade det så kallade ”gruvschemat”. Schemat gick ut på att personalen jobbade en dagsvecka, en kvällsvecka och därefter var lediga en vecka. 

Schemat som testades under 2024 visade sig vara effektivt då personalen rapporterade ett större upplevt lugn och mer energi. Sjukskrivningarna gick även ned då schemat innebar bättre återhämtning och mindre stress.

Dessvärre stoppas nu schemat på grund av att socialnämnden står inför besparingar. I stället föreslås att alla som jobbar inom vård och omsorg i Gällivare kommun återgår till ett rullande fyraveckors schema som sätts centralt i förvaltningen.

Enligt Kommunal har beskedet mötts av starka reaktioner av både frustration och uppgivenhet. Medlemmarna har länge kämpat med att ha inflytande över sina scheman och nu vill arbetsgivaren i stället ta tillbaka detta. Återgången till centralt lagda scheman och ett minskat inflytande på arbetsplatsen riskerar att gå ut över verksamheten och återskapa de tidigare problemen med uppsägningar och stress. 

Riksföreningen Äldres Hälsa ser varmt på initiativ från kommun/verksamheter som stärker de anställdas hälsa och mående – en förbättrad arbetssituation för personalen gynnar i regel hela verksamheten.

Det är beklagligt att den positiva förändringen inte kunde implementeras permanent, men vi hoppas att den  åtminstone kan fungera som ett inspirerande exempel för att få bukt med exempelvis sjukskrivningar och uppsägningar. Genom att förbättra situationen för verksamhetens anställda så förbättras även situationen för verksamhetens omsorgstagare – för när verksamhetens anställda mår bra så mår även verksamhetens omsorgstagare bra.

Källor:

Stopp för inflytande över scheman i Gällivare

Gruvschemat kan rädda äldreomsorgen

Så påverkas hemtjänsten av stressen

 

Ju äldre man blir desto viktigare blir modersmålet. På äldreboendet Björnkulla i Huddinge kommun får de boende omsorg på finska. Behovet av finsk äldrevård är stort med tanke på att de som flyttade från Finland till Sverige på femtio- och sextiotalet numera är äldre.

Björnkulla äldreboende har 72 lägenheter varav tre av åtta  avdelningar har finsk profil där de boende kan delta i en rad aktiviteter, äta finsk mat samt fira finska högtider.

Ett av målen med boendets finska profil är att kunna erbjuda finsktalande personal. Flera av boendets äldre har en demenssjukdom och vid demens är det vanligt att återgå till modersmålet, att då kunna få omsorg på sitt modersmål kan öka känslan av trygghet.

För flera av de boende möjliggör språket även deltagande i de olika aktiviteter som äldreboendet arrangerar såsom dans, gymnastik, bastubad och firande av finska högtider. 

Hilkka Taurilainen, som är sjuksköterska i grunden och var med och byggde upp Björnkullas finska avdelningar, förklarar att man ofta blir isolerad när man inte talar språket men på Björnkulla så blommar de boende upp när de får tala sitt modersmål.

Björnkulla äldreboende är ombyggt sedan 2012 och ligger naturskönt i Huddinge kommun. För de boende är närheten till naturen viktig, närheten till skog och fågelkvitter påverkar oss alla positivt. Det finns även två stora innergårdar där de boende ges möjlighet att gå ut efter eget önskemål.

Marie Elisabeth Johansson, enhetschef på Björnkulla äldreboende, berättar att boendet är mycket uppskattat, både av de boende själva men även av deras anhöriga och tillägger att det är viktigt att hålla kulturarvet vid liv för tryggheten. 

Björnkullas arbete tycks ha gett resultat då det under 2024 genomfördes en brukarundersökning där hela 90 procent av de tillfrågade upplevde boendet som väldigt tryggt.

Källa:

Björnkulla äldreboende

Övrig information erhållen direkt från Björnkulla äldreboendes ledning

Januari är sannerligen tiden för nystart och ett av de enklaste sätten till nystart är att börja där man redan står, det vill säga med en rensning av det egna hemmet. Förmodligen har du, precis som de flesta andra, samlat på dig en hel del saker genom åren och då är det lättare sagt än gjort. Var ska man ens börja?

Minimalistiskt fokus

Sofia Brolin driver sedan några år tillbaka minimalistguiden.se där hon ger tips om utrensning och hur man gör sig av med saker som man inte längre behöver. 

Sofias minimalistiska resa började 2013 då hon blev utbränd och behövde rensa bort alla intryck som stal hennes fokus. Hon var på den tiden ”loppisnörd”, bodde stort och fyllde hela huset med allehanda loppisfynd. Hon levde ett stressigt liv och Sofia gick till slut in i väggen. Efter ett tag insåg hon att hon behövde skala av för att få sinnesro igen, rensa bort det onödiga och förenkla vardagen på alla sätt.

Det som blev viktigt för Sofia var följande:

• Sinnesfrid

Att ha färre saker omkring sig gav frid i sinnet och det blev lättare att fokusera.

• Förnöjsamhet

Färre saker hjälpte Sofia att uppskatta det hon redan hade.

• Tidsbesparing

Färre saker tog mindre tid i anspråk.

• Enklare beslut

I genomsnitt tar vi över 600 beslut varje dag, allt från att välja kläder till vilken mat som ska lagas. Genom att begränsa urvalet blev det lättare att ta beslut i vardagen.

Hur kommer man i gång?

Det bästa sättet att komma i gång är enligt Sofia att ta små steg och skapa smarta rutiner. Allt behöver inte ske direkt. Låt det i stället ta sin tid. 

Gör upp en plan 

De flesta börjar städa eller rensa utan en tydlig riktning vilket ofta leder till att man tröttnar. För att undvika det, är det bra att börja med att identifiera vilket rum som behöver mest fokus. Genom att prioritera ett område i taget är det lättare att känna att man faktiskt gör framsteg. Tänk även igenom vad ditt mål är – vad du vill uppnå med rensningen? Genom att ha ett mål så blir det lättare att hålla motivationen uppe. Dela gärna upp rensningen i olika kategorier såsom kläder eller verktyg.

Bryt ned rensningen i mindre steg

När du tänker på hela hemmet och hur mycket som behöver rensas så kan det vara svårt att komma i gång. Ta därför steg för steg, rum för rum, område för område. Börja gärna med något litet, såsom en låda. När du ser resultatet så är det lättare att fortsätta.

”Fyra lådors metoden”

Om det är svårt att veta vad du ska göra av dina saker, då kan ”fyra lådors metoden” vara en lösning. Genom att använda denna metod så blir det lättare att ta beslut och bli av med onödiga saker. 

•  Förbered fyra lådor märkta med ”Behålla”, ”Kasta”, ”Donera” och ”Osäker”.
•  Sortera systematiskt och bestäm direkt var varje föremål ska hamna.
•  Gå igenom ”osäker”-lådan ett par veckor senare. Många gånger inser du att det du var osäker på inte längre behövs.

Håll fokus

Det är lätt att fastna i detaljbeslut. Den japanska städ- och rensningsgurun Marie Kondos motto ”spark of joy” kommer här väl till pass. Det vill säga att endast behålla de saker som man verkligen gläds åt. Jobba gärna i kortare pass och ta pauser, detta gör arbetet mindre tröttsamt.

Skänk bort det du inte behöver

I stället för att låta saker samla damm, skänk bort det du inte längre använder. Detta är inte bara bra för miljön utan bidrar även med en fin känsla av att kunna hjälpa andra.

Tänk vertikalt

Skapa en luftigare känsla genom att utnyttja väggarna för förvaring. 

Rensa lite varje dag 

Att hålla hemmet organiserat är lätt om du gör det till en del av din vardag. Börja smått med en sak i taget.

 

Källor:

Minimalistguiden

 

 

 

En utmaning kännetecknas i regel av något som vi verkligen vill göra men som vi inte är helt säkra på att vi klarar av. För att klara av utmaningen så behöver vi i regel gå utanför vår bekvämlighetszon, vår comfortzone, och när vi gör detta så tar vi fram tidigare oanvända sidor av oss själva, vilket får oss att växa som människor.

Madeleine Åsbrink är psykosyntesterapeut, samtalsterapeut samt författare och har skrivit en rad böcker om nystart, stress, prestationskrav och att anta nya utmaningar. Hon menar att nyckeln till att våga anta en ny utmaning handlar om att hitta något som vi verkligen längtar efter att göra. Hon skiljer på äkta och falska utmaningar och menar att det är endast de äkta utmaningarna som får oss att växa. 

En falsk utmaning är att göra något som andra tycker att spännande men kanske inte är nytt eller krävande för oss. Det vill säga något som vi har gjort förut och tidigare lyckats med. En äkta utmaning är däremot något som vi längtar efter att genomföra men som samtidigt uppfattas som svårt och något som man ofta är lite rädd för. 

Det kan även finnas en liten oro kring vad andra ska tycka och tänka om oss när vi gör en förändring, särskilt om det skulle bryta mot de sociala normerna. Exempelvis om drömmens förverkligande innebär en sämre ekonomi eller lägre status.

Ibland kan även utmaningen kännas lite väl stor och då är det lätt att ge upp. Ett knep är då att använda sig av microsteg som vi skrev om här. När vi tar små steg framåt, antar små utmaningar, så stärks självkänslan och då blir det lättare att anta större utmaningar.

Men måste vi verkligen utvecklas och utmanas hela tiden? Är vi inte bra som vi är? Kan vi inte bara få vila? Madeleine menar att livet utvecklas ständigt och att anta utmaningar handlar inte om att man inte är nöjd med den man är. Man utmanar inte sig själv för sakens skull, utan för att livet stagnerar om man inte gör det. Det som var bra en gång förblir sällan gott för alltid. Utmaningar är en del av livet och antar vi dem så blir vi mer levande och livet blir lite roligare. När vi tar oss an sådant som är nytt så hittar vi ofta sidor hos oss själva som vi tidigare inte visste att vi hade.

Madeleines bästa tips för att hitta sin äkta utmaning

Ställ dessa frågor till dig själv:

1. Vad skulle du vilja göra som du inte redan har upplevt?
2. Vad kan göra dig avundsjuk på andra?
3. Vad vill du inte ha ogjort när du dör?
4. Låter du andras åsikter eller förväntningar styra dina livsval?
5. Vad längtar du efter?
6. Vilken sida visar du inte för andra?
7. Skulle du vinna något på att visa mer av den sidan?

 

Källor:

Utmaningar

Madeleine Åsbrink