I mars 2024 invigdes Umeås första vård- och omsorgsboende med samisk inriktning. Förklaringen till satsningen är att Umeå är ett så kallat förvaltningsområde för samiska och att ett samiskinspirerat äldreboende länge efterfrågats vid kommunens samråd.

I dagsläget så finns det sju platser. På avdelningen ska samiska högtider firas och samisk mat erbjudas vid vissa tillfällen. Avdelningen har en samiskpräglad inredning och utomhus så finns det en grillkåta. Förhoppningen är att på sikt även anställa samisktalande personal, men det har än så länge inte varit av högsta prioritet.

Carin Nilsson, ordförande i äldrenämnden Umeå kommun, förklarar att vid demenssjukdom går många tillbaka till det språk som man talade när man var liten. Många äldre samer förbjöds att tala samiska när de var små och var därför svensktalande som barn. Därför går många tillbaka till svenskan som gamla och av den anledningen är inte personalens språkkunskaper helt avgörande.

Matminnen

Mat bär ofta på traditioner och minnen. På den samiska avdelningen ska maten hjälpa äldre och sjuka samer att återuppleva minnen från sina år som aktiva. I Sápmi så finns det åtta årstider och åtta gånger per år kommer därför den vanliga matsedeln att brytas för att ge plats till en samisk maträtt.

Susan Krauss Whitbourne, professor i psykologi vid University of Massachusetts Amherst, menar att mat kan framkalla kraftfulla känslomässiga minnen som kan leva djupt i ens undermedvetna. Dessa minnen aktiverar grundläggande icke-verbala områden i hjärnan. En studie gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att tidiga matminnen påverkar våra relationer och trygghet långt senare i livet.

Vi träffar Ellacarin Blind som deltar i ett forskningsprojekt om kulturellt anpassad mat vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och som har varit med och utvecklat äldreboendets samiska matsedel. I dialog med de boende har nu ett förslag på matsedel som följer de åtta samiska årstiderna tagits fram. På matsedeln finns klassiska samiska rätter som exempelvis Blodplättar med suovas (saltat och rökt renkött) och lingonsylt, Renbuljong och gaahkoe (tunnbröd) samt Hjortron med grädde. Ellacarin berättar att förhoppningen är att ska matsedeln kunna förverkligas genom att kommunen upprättar särskilda ”DIS-avtal” med lokala mindre leverantörer. I norra Sverige har många samisk bakgrund och om äldreomsorgen börjar efterfråga produkterna så skapas en större efterfrågan, priserna kan pressas och en marknad kan skapas.

Under hösten 2024 genomfördes en utbildningsdag med kockar och kökschefer från Umeå kommun där de fick lära sig att laga de traditionella samiska maträtterna. Syftet med utbildningsdagen var att ge kockarna och kökscheferna en djupare förståelse för den samiska kulturen. Mat är starkt sammankopplat med glädje och välmående och för många av de äldre är maten kanske det sista av glädje och njutning som finns kvar i livet menar Ildikó Asztalos Morell, projektledare vid Sveriges lantbruksuniversitet. 

Traditionell samisk mat skapar inte bara trivsel. Lena Maria Nilsson, även hon forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, ser ett tydligt samband mellan tillgång på samisk mat och psykisk hälsa. De samer som äter samisk mat rapporterar nämligen mer sällan psykisk ohälsa.

De som flyttar till ett särskilt boende är ofta i stort behov av hjälp, fortsätter Ildikó. Smaker och dofter kan väcka minnen till liv, vilket är väldigt viktigt. I det här fallet rör det sig om åtta måltider utspridda under ett år, det är en liten insats som kan ha ett stort personligt och symboliskt värde för individen avslutar Ildikó.

Källor:

Äldreboende med samisk inriktning invigt i Umeå

Why food memories are so powerful

Traditionell samisk mat kan bidra till hälsa i äldreomsorgen

Januari erbjuder frisk luft och man upplever nu tydligt att dagarna har blivit längre. Sedan vintersolståndet den 21 december så ökar de ljusa timmarna dagligen och detta har nu börjat märkas av ordentligt. På många håll i landet har även koltrasten hörts sjunga, vilket vittnar om att en härlig tid ligger framför oss.

Det är riktigt lockande att ta sig ut och njuta av dagen, om det inte vore för halkan förstås. Vintertid betyder ofta halt underlag och därtill rädsla att ramla. Faktum är att det sker hela 270 000 fallolyckor per år, varav ca 70 000 kräver sjukhusvård. Detta är skrämmande siffror. 

Falltrygghet för äldre

Svenska Judoförbundet vill ändra på dessa siffror och driver sedan några år tillbaka projektet Judo4balance där de erbjuder kursen Falltrygghet för äldre. Det som är unikt med judons fallträning är att den inte enbart erbjuder styrke-, koordinations-, och balansträning utan att den också kan lindra de skadliga effekterna av de fall som inte går att förebygga men likväl inträffar.

Julia Hamilton, fysioterapeut, instruktör och en av grundarna till projektet Judo4balance förklarar att när vi åldras så får vi sämre balans, långsammare muskler och vi blir därtill svagare. Detta innebär att vi inte hinner parera om något oförutsett händer och vi har därmed lättare att falla. 

Många som har varit med om en fallolycka vittnar om att rädslan för att falla igen begränsar deras liv. Men med rätt träning kan individen återta kontrollen över sin egen kropp och därmed stärka tilliten till sin egen förmåga.

Linnea Gustafsson 82, blev erbjuden att delta i Judoförbundets kurs i fallteknik efter att ha brutit lårbenet i ett fall. Hon är en av de första som har gått kursen och berättar att tekniken hon lärt sig  räddade henne från skador nästa gång hon föll. Hon förklarar att hon kröp ihop, precis som hon lärt sig att göra, och därmed undvek skador. Genom kursen har hon blivit starkare både fysiskt och psykiskt tillägger hon.

Karin Strömqvist Bååthe, projektledare för Judo4balance, tycker att alla seniorer borde lära sig fallteknik och tillägger:

”När fallet är ett faktum kan du inte alltid parera det, då måste du lära dig att falla rätt och landa på ett säkert sätt. Detta måste tränas in så att muskelminnet lär sig. Vi faller nämligen ofta på ett felaktigt sätt, vi håller inte in huvudet och dessutom så tar vi ofta emot oss med armarna. Detta innebär många handleds-, arm-, och axelbrott. Vi lyckas heller inte rulla, utan faller istället pladask som furor.”

Lär dig att falla rätt 

1. Sätt dig på golvet med fötterna i marken så att knäna pekar rakt upp. (Du kan även göra denna övning i en soffa eller på sängen.)
2. Håll in huvudet genom att pressa in hakan mot bröstet.
3. Rulla nu kroppen bakåt, fortfarande med huvudet in mot bröstet. Håll armarna om benen och rulla bakåt som om du är på väg att göra en kullerbytta. Tänk dig att du är ihoprullad som en liten boll.
4. Testa att göra samma övning hukandes. Håll in huvudet, håll armarna om knäna och rulla dig bakåt.

Det viktigaste att tänka på är att hålla in huvudet mot bröstet, på så vis skyddas huvudet vid fallet. Armarnas skyddas när de hålls in mot kroppen. 

Tycker du att det låter komplicerat, klicka då här för att komma till en instruktionsvideo med Julia Hamilton.

112-appen

Om olyckan ändå skulle vara framme så vill vi tipsa om att ladda ned 112-appen. Med appen får du bland annat information om 112-händelser som inträffat i ditt närområde.

En annan smidig sak är att appen per automatik skickar ens koordinater när man larmar. Detta är väldigt praktiskt om man exempelvis ramlat och skadat sig på en plats där det är knepigt att få fram exakt rätt adress, såsom på en hundpromenad i skogen.

Källor:

Här finns kurser i falltrygghet för äldre

Om falltrygghet för äldre

Linnea 82 har tränat på att ramla, det räddade henne från skador när hon föll.

Så ramlar du säkrare i vinter

112 appen

Årsskiften för ofta med sig känslan av nystart, där vi får en möjlighet att starta om på nytt och lämna det gamla bakom oss. Vi vänder bokstavligen blad och ett helt nytt härligt år ligger framför våra fötter. En del tar tillfället i akt och avlägger ett nyårslöfte.

Traditionen kring nyårslöften sträcker sig hela 4000 år tillbaka i tiden till antikens Babylonien, dit man även härleder traditionen kring att fira nyår. Det nya året började dock inte i januari utan det började istället i mitten av mars då man planterade grödorna. Det nya året firades in under en 12 dagar lång festival där man även antingen krönte en ny kung eller gav löften om lojalitet till den regerande kungen. Och det är från denna sed som traditionen kring nyårslöften kommer. 

Traditionen har förändrats och utvecklats en hel del sedan dess och nuförtiden är det inte ens lika vanligt att avlägga ett nyårslöfte som det var för några år sedan. Nuförtiden avlägger endast var åttonde man och var femte kvinna nyårslöften. Vanligast förekommande är löften om ett hälsosammare liv och att läsa fler böcker.  

Nyårslöften hålls sällan 

Nyårslöften hålls sällan året ut, statistik visar att ungefär hälften av alla nyårslöften är brutna redan efter sex månader.  En vanlig anledning till att nyårslöftet bryts är för höga krav samt avsaknad av konkreta steg till målet. Tidigare forskning visar att det är besvärligt att genomföra en beteendeförändring, särskilt i början. En studie från University College of London visar att det tar i genomsnitt 66 dagar att skapa en ny vana. 

Nyårslöften kan dock fungera som ett inspirerande första steg till att börja med något man längtar efter att göra. Så vad bör man tänka på om man vill skapa en ny vana och därmed lyckas hålla sitt nyårslöfte? Nedan följer några konkreta tips.

Hitta den inre motivationen

Man skiljer vanligtvis på inre och yttre motivation. Ett inre motiverat beteende uppstår när en uppgift uppfattas som intressant, rolig, motiverande, engagerande eller tillfredställande. Yttre motivation handlar istället om att känna sig tvungen att göra något, exempelvis att ens läkare uppmanar en till att förbättra konditionen för hälsans skull. 

När du känner inre motivation inför en uppgift är chansen stor att du väljer att utföra uppgiften. Handlingen blir då självvald och autonom. När en handling drivs av den egna viljan för den oss även framåt. 

Om vi återigen tar exemplet om att förbättra konditionen, försök att hitta en aktivitet som du faktiskt tycker är rolig. Då är chansen mycket större att aktiviteten blir av än om du tycker den är tråkig. Att dansa hemma till härlig musik känns kanske roligare än att nöta kilometer på löpbandet? 

Hitta ditt varför 

Ytterligare ett knep som hjälper oss att ta steget från tanke till handling är att hitta sitt varför. Det vill säga varför man vill åstadkomma en förändring eller skapa en ny vana. Detta kan jämställas med morot eller piska. En morot är glädjefylld medan piskan bygger på rädsla, måsten och krav. Hittar du din morot och ditt varför blir förändringen lättare att genomföra. Om vi applicerar detta på exemplet om att vilja förbättra sin kondition så hittar du din morot genom att hitta de fördelar livet ger med en bättre kondition. Du kanske får mer ork till att arbeta i trädgården eller leka med barnbarnen. Det vill säga mer ork till att göra något som du tycker är tillfredsställande, engagerande eller roligt.

Microsteg 

Att ta microsteg, det vill säga väldigt små steg för att skapa nya vanor kan leda till stora livsförändringar över tid. Ett litet steg är lättare att genomföra än ett stort steg och leder ofta även till en dominoeffekt. Känner vi att lyckats med något så blir vi ofta inspirerade till att genomföra ytterligare något nytt. Att lyckas med något litet kan ofta bidra till ökat självförtroende på andra plan och detta stärker motivationen ytterligare.

Källor:

The history of new years resolutions

Ny studie – Håller svenskarna sina nyårslöften?

Jul i gemenskap är Stockholms största julfirande och arrangeras av Immanuelskyrkan, Hela Människan i Stockholms län, Frälsningsarmén Templet och Ny gemenskap i samarbete med Volontärbyrån. Tillställningen har sedan 2007 erbjudit människor i Stockholm ett värdigt julfirande  och riktar sig särskilt till människor som lever i hemlöshet, ensamhet, fattigdom eller annan utsatthet. 

Många som kommer till Jul i gemenskap är hemlösa. Andra är helt enkelt ensamma och under julen när ensamheten kan kännas som värst så kan det vara skönt med mänskligt umgänge en stund.

Evenemanget besöks av ungefär 2000 personer varje år och är en fest i dagarna tre; julafton, juldagen och annandagen, dit alla är välkomna. Jul i gemenskap genomförs tack vare frivilliga insatser och gåvor och det bjuds på julmat, julgröt, tomte för barnen, julspel, musik och såklart gemenskap.

Firandet inleds julaftons morgon på Frälsningsarmén Templet med en gemensam julfrukost och avslutas med en musikkväll på annandagen i Immanuelkyrkan. För att se exakta hålltider och adresser klicka här.

Ny gemenskap uppmuntrar till spridning av affischen, så har du möjlighet så får du gärna printa ut den för att sätta upp på en anslagstavla eller maila den till bekanta som också har en tro på att visa medmänsklighet i praktiken.

Julens verkliga hjältar 

Det är de frivilliga som möjliggör eventet Jul i gemenskap. Detta är julens verkliga hjältar som under sann julanda väljer att ägna sin tid åt medmänsklighet. Utan dessa goda krafter hade inte evenemanget varit möjligt. 

Att vara volontär under Jul i gemenskap är populärt och platserna hos Volontärbyrån fylls snabbt upp. En av volontärerna, som lever ensam med sin tonåriga dotter, förklarar att det alltid varit viktigt för henne att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar som hon själv har. Hon fortsätter berätta att hon själv varit ensam på julafton och även om hon firade med sin familj de andra helgdagarna så kändes det väldigt ensamt just den dagen.

När Jul i gemenskap startade var firandet främst riktat till hemlösa och missbrukare, men har genom åren breddats och nu kommer ensamstående föräldrar med barn, ensamma ungdomar och ensamma äldre. Anette Kyhlström, diakon hos Hela människan och en av de som varit med sen starten, berättar om en hemlös pappa som kom in en julafton;

”Pappan berättade att han hade två döttrar som var fosterhemsplacerade och att han inte fick träffa dem eftersom han var hemlös. Men om han hade någonstans att ta vägen så gick det bra. Så han kom hit under juldagarna och på så vis kunde han fira jul tillsammans med sina döttrar. ”

Anette Kyhlström fortsätter berätta att hon själv haft med sig sin man och sina barn under alla år på Jul i gemenskap. Ett år föreslog hon att de skulle fira jul hemma istället men möttes snabbt av oförståelse och protester om att då skulle de ju missa julspelet. Anette tillägger att julspelet är det häftigaste julspel hon någonsin sett och avslutar med orden ”Både volontärer och besökare deltar i julspelet, till och med publiken medverkar, de är får som säger bääää.”

Volontäruppdragen till Jul i gemenskap blir snabbt tillsatta så om du är intresserad av vara med klicka här för att läsa mer.

Fler tips för dig som vill fira jul i gemenskap 

Om du inte har vägarna förbi Stockholm i jul och vill fira jul i gemenskap så anordnar Svenska Kyrkan Julgemenskap för alla. Eventet går av stapeln över hela landet, är gratis och öppet för alla. För mer information se Svenska kyrkans hemsida och vad som anordnas nära dig. 

För dig som har en ansträngd ekonomi finns Sveriges Stadsmissioner som just nu planerar julbord  för 9000 personer från Malmö i söder till Umeå i norr, för mer information klicka här.

Källor:

Jul i gemenskap

Ny gemenskap

Jul i gemenskapens tecken