För några år sedan genomfördes en konferens på temat Hur vill morgondagens seniorer bo? Vid sidan av konferensen startades forskningsprojektet DIABAHS (Dialog bygg hållbart för seniorer) som undersöker hur hållbara bostäder för seniorer kan skapas i dialog med lokalsamhället.
Läs mer
En internationell jämförelse visar att Sverige är det land med minst antal vårdplatser på sjukhus i hela Europa.
Det är flera faktorer som ligger bakom detta. Dels har Sverige, tillsammans med Nederländerna, den största andelen vårdplatser i långtids- och hemsjukvård, vilket har påverkat behovet av vårdplatser på sjukhus. Men även en förbättrad folkhälsa samt medicinsk utveckling har lett till att behovet av vårdplatser på sjukhus har minskat. Många hälsoproblem som tidigare krävde sluten sjukhusvård kan idag istället förebyggas eller skötas i öppna vårdformer. En positiv utveckling, men som även har inneburit ett minskat antal budgeterade vårdplatser.
Ett lågt antal budgeterade vårdplatser rimmar dessvärre illa med en åldrande befolkning. SCB:s befolkningsprognoser visar att antalet personer över 80 år beräknas öka med nästan 50 procent till 2032. För åldersgruppen 80 år och äldre innebär detta istället ett kraftigt ökat behov av vårdplatser. Detta ställer höga krav både på tillgängliga vårdplatser men även på tillgänglig personal. Ungefär 60 000 fler anställda kommer att behövas till år 2032.
En åldrande befolkning innebär även en ökning av personer med demenssjukdomar. Enligt Socialstyrelsen förväntas antalet personer med en demensdiagnos öka från dagens cirka 140 000 till 190 000 år 2032. Detta ställer ytterligare krav på omsorgen.
Idag finns det cirka 88 000 bostäder som är klassade som särskilda boendeformer för äldre. I och med den åldrande befolkningen behöver antal vårdplatser på särskilda boenden utökas med ungefär 28 000 nya platser till år 2032.
Det är inom de närmaste åren som befolkningen beräknas öka som snabbast. Uppskattningsvis handlar det om en ökning med hela 30 000 personer över 80 år varje år. Detta innebär ett behov av ungefär 3 000 nya platser per år. Dock är det inte enbart behovet av vårdplatser på särskilda boenden som beräknas öka, även vårdbehovet genom hemtjänst beräknas öka.
För att matcha behovet av fler platser på särskilda boenden så är lösningen tämligen enkel – det behöver byggas fler äldreboenden. Om behovet är 28 000 nya vårdplatser till 2032 så innebär det ungefär 460 nya äldreboenden. Många äldre och deras anhöriga upplever redan idag lång väntan för en plats på ett särskilt boende. En väntan som många gånger är förknippad med oro och stor arbetsbelastning för de anhöriga. Denna platsbrist som redan nu råder förväntas således öka med åren, med ännu längre väntan som följd. Det behövs därför åtgärder redan nu för att lindra den platsbrist som råder och förväntas bli värre framöver.
Vi välkomnar en utbyggnad av äldreomsorgen för att kunna möta dagens och morgondagens behov, dock är det viktigt att vården och omsorgen som erbjuds är av god kvalitet.
Källor:
Sedan några år tillbaka driver Helsingborgshem sällskapsboendet SällBo, ett projekt där unga vuxna delar boende med grannar som är 70 år eller äldre. Tanken bakom boendeprojektet är att möjliggöra bättre integration, inkludering och socialt umgänge vilket kan förebygga socialt utanförskap, ensamhet och isolering.
Boendeformen är helt unik och möjliggör möten mellan människor från helt olika generationer och kulturer. Människor som med stor sannolikhet aldrig skulle umgåtts annars. En sak har de dock gemensamt; behovet av att känna tillhörighet, gemenskap och att inkluderas.
Projektet tog sin form efter flyktingkrisen 2015-2016 då Helsingborg hade tagit emot flertalet ensamkommande ungdomar. För att göra plats för de ensamkommande ungdomarna så byggdes ett HVB-hem. Under samma veva var staden även i behov av ett nytt serviceboende för folk över 70 år.
Man tittade närmare på de två grupperna och en idé började gro när man insåg att båda grupperna hade samma behov av ökad trygghet, gemenskap och social inkludering. Varför inte sammanföra grupperna i ett och samma boende? Idén växte vidare och sällskapsboendet tillika integrationsprojektet SällBo var fött. Efter en rad workshops beslutade man sig även för att inkludera svenskfödda ungdomar i boendeformen. De svenskfödda ungdomarna var i samma ålder som de ensamkommande ungdomarna men hade samma kultur som de äldre och kunde därför verka som viktiga brobyggare mellan de två grupperna.
I december 2019 kunde de första boende flytta in. De boende bestod av 60 procent äldre, 20 procent ensamkommande ungdomar från andra delar av världen och 20 procent ungdomar med bakgrund i Sverige.
Alla i boendet har en egen lägenhet men tanken går ut på att man socialiserar med sina grannar i husets speciellt utformade sällskapsytor. Det finns exempelvis yogarum, restaurangkök och fussballbord. För att lyckas finansiera allt så fick de vara kreativa. Man har exempelvis reparerat det man kan reparera och köpt begagnade möbler till de gemensamma utrymmena.
”Hade vi byggt ett nytt boende av den här typen så hade det blivit för höga hyror. I det här fallet kunde vi renovera och köpa begagnade möbler och hålla nere kostnaderna. På så vis fick vi till ett bra pris som gör att alla har råd att bo där.” förklarar Lars Hansson (C), dåvarande styrelseordförande i Helsingborgshem.
Hittills är projektet en framgångssaga. De äldre har exempelvis hjälpt ungdomarna att ta körkort och ungdomarna hjälper de äldre med att flytta saker eller att gå och handla.
Många av ungdomarna var i behov av vuxna i sitt liv som varken var myndighetspersoner eller personal. Samtidigt så var många av de äldre i behov av fler sociala kontakter i vardagen utanför deras egen generation berättar Dragana Curovic, projektledare för SällBo på Helsingborgshem.
De som bor på SällBo har kommit varandra nära och har blivit som en liten familj. När några av ungdomarna som bor på sällskapsboendet tog studenten för ett par år sedan så hade de inga som välkomnade dem på skolgården, men däremot när de kom hem till SällBo så överraskade deras grannar dem med en studentfest.
Riksföreningen Äldres Hälsa hoppas att Sällbo som projektidé kan inspirera fler kommuner och verksamheter att tänka ”utanför boxen” och över generationsgränserna då detta blir en ”win-win” för alla inblandade.
Källor:
Sveriges kommuner och regioner
Runt om i hela landet så finns det så kallade mötesplatser och träffpunkter där seniorer och andra daglediga har möjlighet att träffas och umgås med varandra. Ett socialt liv är många gånger nyckeln till ett hälsosamt åldrande.
Inom Stockholms stad så finns det 47 stycken träffpunkter som riktar sig till seniorer. Här kan man träffa andra, umgås och hitta gemenskap i olika aktiviteter. Tanken är att det ska finnas någonting för alla och att det ska vara fri entré. Rioträffen är en av Stockholm stads träffpunkter och ligger i anslutning till Rio vård- och omsorgsboende i Norra Innerstaden. Här finns ett brett spektrum av aktiviteter som boule, bridge, dans, musik, café, träning i naturen, qigong, cykling, måleri, IT och balansträning.
Vi tog oss till Rioträffen och träffade Elba Pineda Gustafsson som är hälsoinspiratör med egen mottagning på Rio vård- och omsorgsboende. Elba är ett riktigt energiknippe och lyser som en sol när hon tar emot oss på Rioträffen. Vi slår oss ner vid ett bord och slås direkt av den uppsluppna stämningen i rummet. Det är livligt, folk pratar högt och glatt vid borden, några spelar kort och en man spelar musik på en bärbar dator.
Elba har varit verksam inom hälsobranschen i nästan fyrtio år. Hon berättar att fysisk aktivitet alltid varit en naturlig del av hennes liv och att hon under barndomen i El Salvador gick fram och tillbaka till skolan varje dag; fem kilometer på förmiddagen och därefter fem kilometer på eftermiddagen. Som vuxen var hon sedan verksam som modern dansare för att sedan utbilda sig till personlig tränare. Elba tillägger att tränaryrket på den tiden var mansdominerat9 och mest fokuserade på att bygga muskler.
Elba var pionjär inom området och såg snabbt behovet av att träning ska vara något för alla, varpå hon fördjupade sig inom näringslära, medicin, fysiologi och anatomi. I dagsläget ger Elba föreläsningar, utbildar andra hälsoinspiratörer, organiserar fjällvandringar, driver eget företag och är engagerad i en mängd olika föreningar. Hon fyllde nyligen 70 år men att dra sig tillbaka finns inte på kartan.
På Rio har Elba stavgångsvandring på Djurgården varje tisdag sedan tjugo år tillbaka. Hon arbetar systematiskt och tror på regelbundenhet och erbjuder även gymnastik för seniorer för trettonde året i rad, samt träning specifikt inriktat på personer med osteoporos sedan tolv år tillbaka. Elbas träning är populär och klienterna återkommer år efter år för att träna tillsammans och sedan umgås över en fika.
Elba ser tydliga positiva effekter av fysisk aktivitet i grupp och i synnerhet för seniorer gällande både den fysiska och mentala hälsan. Hon förklarar:
En viktig aspekt är att bryta isolering då många seniorer lever ensamma. Att träffas och utöva fysisk aktivitet tillsammans, utan något krav på prestation, ger glädje. Träning ska vara roligt och lustfyllt. Jag ser hur både glädjen och välmåendet sprider sig i gruppen när vi umgås, pratar med varandra och känner gemenskap.
Är du intresserad av att delta i aktiviteter så kolla upp vad just din kommun erbjuder – kanske hittar du en ny hobby och/eller en ny vän.
Källa:
I dagsläget är 17 procent av Sveriges befolkning äldre än 65 år, år 2030 beräknas andelen öka till 25 procent. Antalet personer över 80 år beräknas också att öka. På ytterligare ett par decenniers sikt beräknas andelen äldre bli ännu större. En åldrande befolkning ställer krav på en utbyggnad av äldreomsorgen, men detta får inte ske på bekostnad av de äldres livskvalitet.
Som vi tagit upp tidigare så mår vi människor bra av att vistas nära natur, i parker och i trädgården. Det finns planer på att bygga ut flertalet äldreboenden, vilket i sin tur är bra, men man bör beakta på vilket sätt man bygger så att de boende fortfarande har en attraktiv boendemiljö och tillgång till naturnära utevistelse. Det finns flera exempel på när detta tyvärr inte beaktas och ett exempel är Enskededalen, ett område i södra Stockholm, där en utbyggnad av ett äldreboende planeras på bekostnad av att man river en stor del av en uppskattad park.
I en rapport från Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) tydliggörs utevistelsens betydelse för vår hälsa. I rapporten framgår tydligt att äldre och personer med funktionsnedsättning är mer beroende än andra av att det finns områden för rekreation och återhämtning nära boendet. Forskning visar att möjlighet till vistelse i grönområden ökar människors förmåga till återhämtning från stress vilket leder till en förbättrad hälsa hos de boende.
En amerikansk undersökning som gjordes på ett boende för personer med demenssjukdom visade att de boende påverkades positivt efter utevistelse i park eller trädgårdsmiljö. Själva tillgången till en park och trädgård nära boendemiljön uppmuntrade även personal och familj att oftare gå ut med de boende.
Ny forskning visar dock att för så många som en tredjedel av alla äldre på Sveriges äldreboenden finns knappt någon möjlighet att komma ut regelbundet. Det finns riktlinjer för hur ofta barn ska vara ute varje dag samt rekommendationer om att interner i fängelse ska ha rätt till utevistelse. Men för personer boende på äldreområden finns inga sådana rättigheter. Det här tycker vi så klart är skrämmande och anser att hänsyn till de äldres livskvalitet bör implementeras omgående.
Generellt är äldre personer även mer känsliga för värme på grund av en försämrad temperaturreglering och minskat vätskeintag till följd av en nedsatt förmåga att känna törst. Vid värmeböljor är tillgången till träd och parkområden av yttersta vikt då grönområden sänker temperaturen. En studie från SMHI visar att dubbla antalet trädkronor kan sänka temperaturen upptill åtta grader. En studie från Göteborg visar att temperaturen i en park var sex grader lägre än vid en hårdgjord yta och att temperatursänkningen spreds ungefär en kilometer. Thomas Elmqvist som är professor i systemekologi vid Stockholms Universitet menar att anlagda grönytor är det mest effektiva sättet att lindra värmeböljor, och dessutom mycket billigare än att installera luftkonditionering.
En anlagd trädgård eller park vid ett äldreboende stimulerar de äldres rehabilitering, främjar deras hälsa och bidrar till en höjd livskvalitet – detta borde därför vara en självklarhet att alltid sträva efter.
Källor:
Att vi mår bra av att spendera tid i naturen, i trädgården och nära växter är vetenskapligt bevisat sedan länge. Hör vi dessutom fågelkvitter när vi är ute i naturen så skördar vi ännu fler hälsoeffekter.
Åtskilliga studier visar fågelkvitters positiva effekt på vår hälsa och det sägs att fågelsång är hjälpsamt för den som blir stressad av höga ljud och buller, men även för den som vill släppa stress och ångest eller enbart stärka sin mentala hälsa.
Med tanke på fågelsångens positiva effekter på hälsan vill vi uppmuntra alla som har möjlighet att ge sig ut i naturen så här års och njuta av all vacker fågelsång, eller bara öppna upp fönstret för att släppa in dessa välgörande toner.
Källor:
Grön rehabilitering vänder sig till människor som upplever depression, ångest och eller psykisk ohälsa till följd av exempelvis stress, utmattning eller missbruk. Rehabiliteringsmetoden använder inslag av natur och trädgård för att främja hälsan och välbefinnandet.
Forskning visar att rehabilitering i trädgård med tillgång till natur kan förkorta rehabiliteringstiden markant. Ett flertal studier visar att naturupplevelser, vistelse i natur och trädgård reducerar stress, ökar välbefinnandet samt främjar kognitiva förmågor. Inom grön rehabilitering arbetar man ofta multiprofessionellt där arbetsterapeuter och psykoterapeuter arbetar tillsammans med trädgårdsmästare och biologer.
Två pionjärer inom metoden är Gröna Rehab i Göteborgs botaniska trädgård samt den numera nedlagda terapiträdgården i Alnarp vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, grundad av Patrik Grahn som vi skriver om i detta inlägg. Kring bägge trädgårdarna har det sedan lång tid tillbaka bedrivits studier och forskning som visar på tydliga förbättringar hos patienterna.
Alnarps Terapiträdgård började att ta emot terapideltagare 2002. Idén till trädgårdens design gick ut på att kombinera naturens läkande inverkan på mental trötthet och stress med horticultural therapy, som kombinerar användningen av naturområden med arbetsterapi. Norra delen av trädgården utformades med naturområden som lundar och ängar vilka anses vara stressreducerande. Den södra delen av trädgården utformandes för att vara lämplig för hälsofrämjande aktiviteter som fysioterapi och arbetsterapi.
Gröna Rehab i Göteborgs botaniska trädgård startades 2006 och har sedan dess hjälpt människor med stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom. Verksamheten går ut på att kombinera natur och trädgård med bildarbete, gruppsamtal, kroppskännedom och skapande i naturmaterial.
Vi har träffat arbetsterapeuten Anette Öhrn som arbetar med den Gröna rehab-modellen. Hon har genom Solna Stad tillsammans med Föreningen Glöden startat upp en terapiträdgård vars syfte är att rikta sig till personer som upplever psykisk ohälsa, beroendesjukdomar och samsjuklighet.
Anette tar emot oss en solig vårdag, visar runt oss i trädgården och berättar att deras grundidé är medlemsstyre som bygger på gemenskap. Det sociala arbetskooperativet är en blandad grupp människor med olika bakgrund i olika åldrar och har även volontärer, exempelvis pensionärer som behöver ett sammanhang. För många är det ett första steg till sysselsättning som bryter social isolering.
Vi fortsätter att promenera runt i trädgården som känns som en liten grön oas insprängd mitt emellan en bensinmack och studentbostäder. Anette berättar att en trädgårdsmästare har hjälpt dem att bygga upp trädgården och att kooperativet sedan har lärt sig att sköta om den. Hon fortsätter:
Tanken är att bygga upp en trädgård som står på tre ben. Dels själva trädgårdsarbetet där vi rensar ogräs och odlar grönsaker som vi sedan lagar till i köket. Vidare har vi delen aktivitet och lek som främjar gemenskap, en kille har skapat ett schackbord av grenar och betong och vi ska även ha en boulebana. Det tredje benet handlar om att bara få vara utan prestationskrav. En barfotagång kommer att finnas där man kan testa att gå barfota på olika material och på så vis grunda kroppen. Eller så kan man slå sig ned i stillhet och bara titta på hästarna i den intilliggande hästgården.
Genomgående idéer hos kooperativet är skapande och återbruk. Föreningen driver en secondhandbutik där de även säljer hantverk med återbrukstänk. Sommartid har de ett café där man kan njuta av det som kooperativet har bakat och under våren en Vårsalong. Anette berättar att de bjöd in kungafamiljen till årets Vårsalong, dessvärre kunde de inte medverka men de skickade ett fint tackkort.
Anette fortsätter berätta om de hälsoeffekter hon ser hos brukarna när de vistas i trädgården. Forskning har länge visat att naturen är verksam för att dämpa ångest och stress men här blir det ytterligare en hälsofrämjande effekt då kooperativet även kopplar in det sociala i form av gemenskap.
– Vi arbetar tillsammans. När det är trädgårdsdag är vi utomhus från klockan tio på morgonen till klockan tre på eftermiddagen. Efter den senaste trädgårdsdagen berättade en av deltagarna, som tidigare haft sömnproblem, hur gott han hade sovit hela natten. Man blir lugn och lever i nuet av att vistas i trädgården.
Anette fortsätter berätta om hur tydligt hon ser att stress och ångest försvinner hos deltagarna när de arbetar i trädgården. En av deltagarna som är i full färd med plantering i en pallkrage berättar om hur mycket gladare hon blivit och hur bra hon mår genom att bara få vara med naturen genom säsongerna. Anette tillägger:
– Det finns en förtröstan i naturen och det återkommande i att höra fåglarna börja sjunga igen om våren, att se träden knoppa och grödor gro. Även om man har det jobbigt i sitt liv, här finns något som är som vanligt. Något som får mjuklanda i hjärnan.
Som vi tog upp i föregående inlägg så finns det ett flertal hälsofördelar med att vistas i en trädgård; vi blir lugnare och släpper stress, och väljer vi dessutom att sätta händerna i jorden så får vi ett starkare immunförsvar och slipper ångest. Odling gör att vi mår bättre helt enkelt, oavsett om det sker i en trädgård eller på balkongen. Men alla de som varken har trädgård eller balkong då? Misströsta inte, växter inomhus ger även dem en lång rad hälsofördelar.
Patrik Grahn, professor vid SLU Sveriges Lantbruksuniversitetet, har sedan 1980-talet forskat i och jobbat med hur hälsa och växter hänger ihop. Initialt handlade arbetet om hur gröna offentliga miljöer påverkade människors hälsa.
En lång rad grupper bestående av bland annat skolor, förskolor, äldreboenden, sjukhus och föreningar fick under ett års tid föra dagbok avseende sin vistelse i parker och stadsnära natur. Samtliga gruppers dagböcker fylldes av anteckningar om att stress släpptes. Förskolorna skrev om förbättrad motorik och skolorna skrev om bättre koncentrationsförmåga. Äldreboendena upplevde bättre sömn, mindre nedstämdhet och oro. Resultatet påvisade klart och tydligt att vi mår bättre när vi vistas nära växtlighet.
Patrik menar att resultatet även kan överföras till inomhusmiljö. Växter inomhus är avstressande. Forskning från Kina och Japan visar exempelvis att blodtrycket blir lägre och kortisolmängden minskar när vi har krukväxter runt omkring oss.
Ett flertal studier visar även att växter hjälper till att förbättra inomhusmiljön. Krukväxter hjälper mot torr och syrefattig luft då växter tillför syre genom fotosyntesen. Ju större plantan är desto bättre syresättning blir det. Krukväxter fungerar även som luftfuktare, även detta sker genom fotosyntesen. Upplever du torr luft hemma kan hortensia (Hydrangea macrophylla) vara en bra lösning. En studie visade nämligen att luftfuktigheten ökade från 30 till 40 procent på fyra timmar med hjälp av nio hortensior. Ett riktmärke är ju mer vatten växten behöver desto bättre luftfuktare är den. Azalea (Rhododendronsläktet) är således en bra luftfuktare då den ofta kräver mycket vatten. Två luftfuktande krukväxter per rum räcker ofta för att bidra till bättre luftfuktighet inomhus.
Växter kan även rena luften från gifter. Men det handlar om ytterst små mängder. Studier från amerikanska NASA visar att vissa inomhusväxter kan ta bort formaldehyd från luften i slutna rum. Växterna absorberar formaldehyden via sina blad och transporteras sedan ned det till rötterna där det bryts ned av mikrober. Formaldehyd finns exempelvis i strykfria kläder, golvmaterial och färgämnen. Växter såsom ormbunkar (Pteridophyta), gerbera (Gerbera), Benjaminfikus (Ficus benjamina), murgröna (Hedera helix) och doftdracena (Dracaena fragrans) absorberar alla formaldehyd.
Studier har även visat att växter kan absorbera andra hälsovådliga ämnen. Fredskalla (Spathiphyllum Wallisii) kan exempelvis absorbera aceton som bland annat finns i kosmetika. Växter som tulpaner (Tulipa gesneriana), rosenkalla (Anthurium Andraeanum-gruppen) och buskpalm (Rhapis exelsa) renar alla luften från ammoniak. Bensen som återfinns i bland annat tobaksrök och klister kan minskas genom att ha murgröna (Hedera helix) eller dracena (Dracaena fragrans) i rummet. Datorskärmar kan avge xylen och tolouen, har du brudorkidé (Phalaenopsis) eller prickblad (Dieffenbachia seguine) i dessa rum kan du minska halten av dessa ämnen i luften.
En tumregel att tänka på är att ju mer ljus en växt får desto bättre renar den luften. Men som sagt, det är små mängder hälsovådliga ämnen som absorberas av växterna så många gånger är det även effektivt att vädra ofta.
Källor:
Att vi mår bra av att spendera tid i trädgården, odla och sköta om våra växter är inga nyheter, i alla fall inte för oss som redan är trädgårds-frälsta. Men numera finns dessutom forskning som stödjer detta.
Ett forskningsprojekt vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har kommit fram till att det är kombinationen av fysisk, psykisk och social stimulans som gör att trädgårdsarbete bidrar med så många hälsoeffekter.
En person som såg sambandet mellan trädgårdens läkande kraft och hälsan är Mattias Grusell, läkare och trädgårdsmästare. På Ingarö utanför Stockholm startade han projektet Läkande trädgård hösten 2020 i samarbete med Boo vårdcentral och Tyresö husläkarmottagning med syfte att förbättra hälsan hos personer med PACS, postakut covidsyndrom. Idén till trädgården kommer från Hippokrates (460-377 fKr) som av många kallas för den moderna läkekonstens fader. Hippokrates menade att naturen har en avgörande betydelse för hälsan och när Hippokrates anlade sitt sjukhus på ön Kos så gjorde han det i en glänta i skogen. Hundratals växter planterades in och en vacker och välgörande trädgård skapades.
I trädgården på Ingarö tar Mattias emot patienter som är långtidssjuka efter covid. De erbjuds varmt te med örter från trädgården och får komma till ro. Mattias såg tidigt att patienter med post-covid syndrom sällan erbjuds den vård de behöver. Patienterna togs sällan på allvar och blev ofta förringade, så därför kändes det viktigt att istället lyssna på patienterna. Mattias menar att på grund av de stora variationerna i besvär som patienter med post-covid syndrom besväras av så behövs ofta ett multidisciplinärt team vid utredningen av patienten. Någonting som kännetecknar de flesta post-covid patienter är dock att kroppen är utsatt för enorm stress och då behövs något som aktiverar kroppens lugn och ro- system. Det är där trädgården kommer in i bilden menar Mattias och fortsätter; ”Trädgården hjälper oss att komma ned i varv. Naturen är en fantastiskt läkande plats.”
Källor:
Natten mot söndag är det återigen dags att övergå till sommartid. Många av oss använder uttrycket ”Nu ställer vi fram trädgårdsmöblerna” för att veta om klockan skall ställas fram eller vridas tillbaka. Under denna natt förlorar vi en timmes sömn. En timme kan tyckas vara lite men förlust av en timmes sömn kan påverka kroppen mer än man tror.
Tidsomställningen stör nämligen kroppens inre klocka som bland annat styr ämnesomsättningen och hormonutsöndringen. Detta är förstås rent individuellt, en del påverkas inte alls medan andra upplever en rad negativa konsekvenser av tidsomställningen.
Är du en av de som påverkas så kan du kanske uppleva att humöret påverkas negativt dagarna efter omställningen. Koncentrationsproblem är ytterligare en negativ effekt och undersökningar visar att antalet trafikolyckor ökar dagarna efter att vi gått över till sommartid.
Vi vet redan att för lite sömn ökar mängden stresshormon i kroppen vilket höjer blodtrycket, men under dagarna kring övergången till sommartid blir detta extra kritiskt. Undersökningar från Michigan University visar att antalet hjärtinfarkter ökar med hela 24 procent dagarna efter omställningen. När vi övergår till vintertid minskar istället risken.
De som påverkas mest av omställningen är vanligtvis de som behöver fasta sömntider. Är du en av dem så kan du vänja kroppen för omställningen några dagar innan genom att gå och lägga dig en halvtimme eller 45 minuter tidigare.
Det är många som anser att tidsomställningen bör avskaffas och att vi istället har antingen sommartid eller vintertid hela året. Men vilken tid är i så fall den bästa? Enligt Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms Universitet är vintertid prio eftersom vi behöver morgonljuset.
Morgonljuset ser nämligen till att vår dygnsrytm blir tidigarelagd. Exempelvis gör morgonljuset att vår kroppstemperatur ökar tidigare på morgonen samt att produktionen av sömnhormonet melatonin startar tidigare på kvällen, vilket gör att vi bli sömniga och går och lägger oss tidigare. På så vis får vi en bättre sömnkvalitet. De flesta människor drar även åt att vara kvällsmänniskor, av denna anledning är vi i större behov av morgonljuset eftersom det gynnar återhämtning. Hade vi haft sommartid året runt skulle det bli svårare att somna om kvällarna. Arne Lowden slår dock ett slag för att behålla både sommartid och vintertid, på så vis får vi det bästa av två världar. Med sommartid får vi extra ljus på kvällarna utan att morgnarna blir mörka och med vintertid så får vi ljusa morgnar.
Källor:
070-201 62 68
Org.nr: 802514-5767
Bankgiro: 516-0262
Swish: 123 119 99 75
