Att vi mår bra av mänsklig kontakt är en vedertagen sanning. Närhet, beröring och känslan av gemenskap är viktig för oss alla. 

Helena Backlund Wasling, som forskar inom neurofysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, har skrivit boken Närmare, om det livsviktiga att röra vid varandra. Boken tar upp hur beröring fungerar som ett socialt klister som gör oss mer samarbetsvilliga, generösare samt även lyckligare. Att röra vid varandra påverkar vårt välbefinnande och gör oss mer resistenta mot både stress och sjukdomar.

När vi blir berörda på ”rätt sätt” dvs beröring med ett gott syfte, så skickas signaler till hjärnan som frigör må bra-hormonet oxytocin. Däremot händer inte detta om vi blir berörda på ”fel sätt”. Beröring gör att vi känner oss bekräftade och sedda. Närhet kan även skänka tröst. 

Under pandemin med dess krav på avstånd och isolering blev fler medvetna om betydelsen av fysisk beröring. Helena Backlund Wasling tog upp kopplingen mellan pandemin och hennes forskning i ett radioprogram. En lyssnare ringde då in för att påpeka att ett liv utan mänsklig gemenskap och avsaknad av fysisk kontakt är vardag för många som lever ofrivilligt ensamma. 

Backlund Wasling hoppas nu att ensamhetsaspekten och avsaknaden av fysisk beröring ska uppmärksammas ytterligare och även att en attitydförändring ska ske exempelvis inom äldrevården. Många äldre lever idag ensamma och kontakten med hemtjänsten är ett av de få tillfällen där kontakt med omvärlden sker. Personalen inom äldreomsorgen har dessvärre ofta så hög arbetsbelastning att de skyndar sig mellan de äldre och tiden för samtal och samvaro minskar till ett minimum. 

En som har tagit fasta på vårt behov av mänsklig kontakt och beröring är Sofia Kreissl som anordnar sk Cuddle Parties, event där människor träffas för att kramas. Ett Cuddle Party beskrivs som ”en möjlighet att träna på och få icke-sexuell beröring” enligt Sofia Kreissls hemsida. Det är en workshop för att hitta vad man behöver och mår bra av. Eventen riktar sig till den som vill uppleva gemenskap och få sig en härlig oxytocindos.

Alla eventen har tydliga gränser och det handlar lika mycket om att känna sig trygg med att bli berörd av någon annan som att uppleva fysisk kontakt med någon annan. Det finns tydliga regler för verbalt samtycke och beröring sker endast efter att någon frågat först. Många kommer till Sofias Cuddle Parties pga en längtan efter närhet men många kommer också för att lära sig att sätta gränser. Eventen inleds alltid med en del där deltagarna får träna på verbalt samtycke. 

En av besökarna på ett av Sofias Cuddle Parties berättar om sin erfarenhet; ”Jag sökte mig hit för att jag får för lite beröring i min vardag.” ”Det tar även emot att fråga om det eftersom det är stigmatiserat och ofta kopplat till sex.” ” Just nu har jag ingen partner men fysisk beröring är viktig för min emotionella hälsa.” 

Flera andra deltagare berättar om vilken boost de får av att deltaga på ett av Sofias event. ”Det är så härligt att vara nära andra människor! Nu har jag fyllt på mitt oxytocinförråd för flera veckor framåt!”

Källor:

Boken Närmare

Så berör du andra på rätt sätt

Mänsklig kontakt ett livsviktigt behov

Oändligt behov av mänsklig kontakt

Här träffas man för att gosa med främlingar

Cuddle Party

Som vi tog upp i detta inlägg så har det sedan den 1 juli 2022 varit lagkrav på en fast omsorgskontakt för personer som är beviljade insatser från hemtjänsten. Eller åtminstone så länge det inte bedöms vara uppenbart obehövligt.

Lagkravet tillkom som ett sätt att säkerställa att den enskildes olika behov tillgodosågs och på så vis öka både kvaliteten hos hemtjänsten men också tryggheten hos den som nyttjar hemtjänst. Återkommande personal som man skapar en relation med ger en ökad känsla av stöd. 

Många kommuner arbetar sedan tidigare med en kontaktperson inom hemtjänsten. Nu har detta arbetssätt reglerats till att omfatta en fast omsorgskontakt. From den 1 juli 2023 ska den fasta omsorgskontakten även ha titeln undersköterska. 

Inom den privata sektorn har det första steget i lagkravet inte varit svårt att implementera då många privata aktörer arbetat på detta sätt länge. Inom den privata vårdsektorn har hela 92 procent av vårdtagarna en fast omsorgskontakt. 

Steg två inom lagkravet ser dock ut att bli mer problematiskt. Nämligen kravet att den fasta omsorgskontakten ska vara undersköterska. Anna Bergendal som är näringspolitisk expert, äldrefrågor, hos Vårdföretagarna, menar att det blir problematisk att knyta ett yrke till en sådan titel.   

”Det kan innebära svårigheter att organisera arbetet på bästa sätt, personlig lämplighet är viktigare i det här sammanhanget”, säger Bergendal. ”Det finns även verksamheter som har matchat äldre med anställda som kan deras modersmål – vilket nu försvåras. Det råder även brist på undersköterskor i landet.”

Hos kommunerna har man ett liknande synsätt på kravet om yrkestiteln undersköterska. Av 171 tillfrågade kommuner svarar var tredje att de tror att det kommer att bli svårt att leva upp till det nya kravet inom hemtjänsten. Göteborg är en av kommunerna som säger att de behöver mer tid. Monika Bondeson som är chef för hemtjänsten i Göteborgs stad säger nämligen att undersköterskor är svåra att rekrytera. 

Den 1 juli 2023 blir undersköterska även en skyddad yrkestitel vilket innebär att det kommer att behövas ett bevis från socialstyrelsen. För tillsvidareanställda undersköterskor så innebär dock detta inte något problem då dessa kommer att arbeta på som vanligt. Tillfälligt anställda, personer som jobbar extra samt arbetssökande behöver däremot ansöka om bevis från socialstyrelsen. Enligt Monika Bondeson kommer denna process vara onödigt tidskrävande. 

Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar fast omsorgskontakt inom hemtjänsten med öppna armar. Det tillgodoser behoven av kontinuitet, trygghet, delaktighet, individanpassad omsorg samt god samordning. Vi ser även positivt på förslaget kring kompetenskravet, att den fasta omsorgskontakten ska vara undersköterska. Dels för att säkerställa kvaliteten hos vården men också då det kommer att höja statusen hos själva yrket.

Ett kompetenskrav som detta gör undersköterskor mer eftersökta på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan komma att höja lönerna på sikt. Något som skulle bidra till att fler personer väljer att stanna kvar på sitt jobb. Då processen att nyrekrytera undersköterskor är tidskrävande så önskar vi att redan anställd personal, utan titeln undersköterska, kan genomgå det så kallade kompetenslyftet inom äldreomsorgen. En statlig satsning där man som anställd inom äldreomsorgen kan vidareutbilda sig till undersköterska. Detta skulle innebära att man både säkerställer kompetenskravet och kvaliteten hos vården men också kan behålla samma personal som den äldre redan känner och har kontakt med. 

 

Källor:

Lagrådsremiss Socialdepartementet

Kunskapsguide om fast omsorgskontakt

Vägledning om fast omsorgskontakt i hemtjänsten

Fast omsorgskontakt knyts till yrkestiteln undersköterska

Svårt för kommunerna att klara nytt hemtjänstkrav

Undersköterska blir en skyddad yrkestitel

Kompetenslyft äldreomsorgen

Magnesium är ett mineral som hjälper våra nerver och muskler att fungera bättre. Den stärker vårt skelett, vårt immunförsvar samt hjälper vår kropp att ta upp mineraler och vitaminer från maten vi äter.

Under de senaste åren har försäljningen av kosttillskott med magnesium stigit i höjden. Främst för dess positiva påverkan på immunförsvaret i samband med COVID-19 pandemin, men också för att magnesium sägs hjälpa oss att sova bättre.

Behöver vi ta magnesium som kosttillskott eller får vi oss tillräckligt med magnesium via kosten? Vad säger forskningen?

Magnesiumbrist är ovanligt men förekommer. Kroppen kan inte bilda magnesium på egen hand så det är viktigt att vi får i oss magnesium via maten vi äter. Äter vi en varierad kost med mycket fibrer så täcker vi i regel kroppens dagliga behov av magnesium.

Läkemedel som innehåller tetracykliner kan dock leda till att vi inte tillgodoser oss den magnesium som finns i maten. Tetracyklin är antibiotika som används för att behandla bland annat luftvägsinfektioner, lunginflammation, borrelia och klamydia. Flera antibiotikakurer på kortare tid kan därför orsaka magnesiumbrist. Även mag- och tarmsjukdomar kan leda till brist på magnesium. Symptomen på magnesiumbrist är väldigt diffusa såsom sömnproblem, kramper, försämrad koordination samt krypningar i kroppen. 

Magnesiumbrist är som sagt ovanligt. Äter vi en välbalanserad fiberrik diet så får vi oss i den magnesium som vi behöver. Kroppen är smart. Våra njurar hjälper till att bevara magnesium i kroppen. Skulle vi ha en period då vi inte äter så mycket magnesiumrik föda, så portionerar njurarna ut den magnesium vi behöver. Samtidigt gör sig njurarna av med överflödig magnesium genom att vi kissar ut det. 

Magnesiumrika livsmedel:

• Gröna bladgrönsaker
• Fröer
• Nötter
• Bönor
• Linser
• Fullkornsprodukter

Livsmedel med hög halt kostfiber har i regel hög halt magnesium. Pumpakärnor, chiafrön, mandlar, spenat samt cashewnötter är särskilt rika på magnesium. När vi blir äldre så ökar vårt behov av magnesium. Rekommenderat dagligt intag för män över 51 år är 420 mg samt för kvinnor 320 mg.

Studier

Magnesium har studerats länge och resultaten är varierande. Studier gjorda på äldre som tagit magnesium för benkramper nattetid visar ingen skillnad mot placebo. Däremot visar flera studier positiva resultat hos individer med magnesiumbrist. Där visar sig tillskott av magnesium vara effektivt. Har vi inte magnesiumbrist så är det dock onödigt att ta tillskott. Högre doser än rekommenderat dagligt intag kan orsaka diarré och magproblem. För folk med njurproblem så kan ett för högt intag av magnesium även bli giftigt. Även vissa mediciners verkan såsom vätskedrivande medicin och ett flertal hjärtmediciner kan störas vid intag av magnesiumtillskott. Äter vi tillräckligt med fibrer och är friska individer så behöver vi inte ta ett tillskott av magnesium.

På senare år har magnesium tillskrivits mirakulösa egenskaper och tillskottet tas snarare som ett skydd mot sjukdomar än mot magnesiumbrist. På många ställen kan man läsa att magnesium sänker blodtrycket, blodsockret, skyddar mot stroke, gör oss lyckligare, piggare och starkare. Vad säger forskningen om detta? Kan vi äta magnesium trots att vi inte behöver det för att skydda oss mot sjukdomar?

Ett par mindre studier visar faktiskt att magnesium hjälper till att sänka blodtrycket. Exempelvis såg man i en studie från 2006 att blodtrycket sjönk med ca tio procent. 2012 visade en annan studie att personer som tog magnesium sänkte risken för stroke med åtta procent. Ytterligare en studie visade att ett tillskott av 100 mg magnesium per dag sänkte blodsockret med 15 procent. Däremot rekommenderas inte folk med diabetes att försöka reglera sitt blodsocker på egen hand med hjälp av magnesium. 

De större studier som gjorts visar dock ingen större skillnad mellan magnesiumtillskott och placebo. En mindre studie gjord på magnesium och sömnen visade ett positivt resultat då magnesium binder GABA i hjärnan vilket får oss att slappna av. 

Är du nyfiken på att testa magnesium eller äter du det redan så tänk på följande:

• Tar du andra mediciner? Var noga med att magnesiumtillskottet inte motverkar medicinen.
• Har du njurproblem? Undvik i så fall magnesium.
• Har du nyligen ätit flera antibiotikakurer och har symptom på magnesiumbrist boka tid med din läkare eller på ett laboratorium.
• Magnesiumbrist är ovanligt om du är frisk i övrigt och äter en välbalanserad fiberrik kost. 
• Tar du magnesium för att sova bättre? Det finns en rad andra saker som får oss att varva ner på kvällen såsom att läsa, ta en promenad, meditera eller att dricka något värmande. 

 

Källor:

Svensk provtagning

Tetracyklin

FASS.se

Bristsjukdomar

Magnesium

Should you be taking magnesium supplements

Läkemedelsvärlden

I föregående inlägg  så diskuterade vi huruvida kosttillskott fungerar. Behöver vi dem eller är det en dyr onödig utgift? Nu har turen kommit till det omåttligt populära kosttillskottet Omega-3. Vad säger forskningen om detta?

Det finns två huvudsakliga sorters Omega-3 fettsyror. Dels eicosapentaenoic acid (EPA) men också docosahexanoic acid (DHA). Omega-3 finns även i formen alphalinolebic acid (ALA), en fettsyra som är ett förstadium till Omega-3. Fisk och fiskleverolja innehåller höga halter av både EPA och DHA och att inta detta är något som länge rekommenderats till personer med hjärt-och kärlproblem. 

Flertalet studier visar att Omega-3 även är antiinflammatoriskt, stärker hjärnans hälsa och kan lindra artros. Enligt forskare är det bästa sättet att få i sig Omega-3 genom kosten, men även tabletter har visat sig ha en viss effekt.

Studier gjorda kring kosttillskott med Omega-3 visar väldigt varierande resultat

En studie gjord på 8000 patienter med hjärt- och kärlsjukdomar påvisade positiva resultat. Hälften av patienterna fick placebo, medan den andra hälften fick Omega-3 tabletter med ren EPA fettsyra. Resultatet visade att Omega-3 gruppen fick färre hjärtattacker och strokes jämfört med placebo gruppen. Dessutom hade Omega-3 gruppens blodfetter sjunkit markant.

Andra studier gjorda kring kosttillskott med Omega-3 visar dock inte lika positiva resultat. Vid en studie undersökte man ett kosttillskott som kombinerade EPA med DHA. Samma princip gällde även vid denna studie; hälften fick Omega-3, den andra hälften placebo. Grupperna visade ingen skillnad alls i resultat. 

Ytterligare studier bekräftar att Omega-3 tillskott med enbart EPA gav effekt medan tillskott med DHA var verkningslöst. Ett flertal studier visar dock motsatsen. Där har kosttillskott innehållande DHA visat stora hälsoeffekter. 

Snurrigt värre kan man tycka. Det verkar onekligen skilja sig mycket åt beroende på vilket preparat man studerar. Det forskarna dock är eniga om är att bäst hälsoeffekt får vi när vi intar Omega-3 via kosten.

Klimatpåverkan

Ett annat problem med Omega-3 kosttillskott är dess påverkan på naturen och klimatet. För att framställa Omega-3 tabletter har man länge använt sig av fiskleverolja utvunnet från sardiner, lax och makrill. Men på sista tiden har en ny sorts olja dykt upp på Omega-3 marknaden; krillolja, gjord på krill från Antarktis. Krilloljan sägs vara lättare att ta upp för kroppen, vilket har lett till att Omega-3 gjord på krill har ökat i popularitet. (Många forskare understryker dock att det inte finns någon skillnad i upptagningsförmåga.) 

På grund av att fiskeindustrin ägnat sig åt överfiske som bidragit till att ett flertal fiskarter blivit utrotningshotade, så har krillolja marknadsförts som ett mer miljövänligt Omega-3 alternativ. Vilket dessvärre har visat sig vara motsatsen. De som är bekanta med hur marknadsekonomi och PR fungerar förstår säkerligen att är något populärt och marknadsförs på rätt sätt så köper vi produkterna. Populäriteten och efterfrågan på krillolja har nu blivit så pass stor att krillfisket hotar Antarktis biologiska mångfald.

Krill är själva nyckeln i Antarktis ekosystem. Den är rik på järn som ger Södra Oceanen näring och är basfödan för valar, sälar och pingviner. Den spelar även en central roll för havets förmåga att absorbera koldioxid. 

Minskar krillbeståndet så minskar även beståndet av valar, sälar och pingviner. Vi kan redan nu se att krillfisket har drabbat pingvinerna, som drastiskt minskat i antal. Det finns även studier som visar ett minskat bestånd av vissa valarter. Antarktis tillstånd är redan kritiskt pga den rådande klimatkrisens högre temperaturer, vilket har bidragit till att Antarktis isar smälter. Vi behöver därför värna extra om Antarktis ekosystem och dess biologiska mångfald för att inte spä på klimatkrisen ytterligare.

Så hur kan vi få i oss Omega-3 för att stärka vår hälsa utan att spä på klimatkrisen?

Fiskeindustrin har länge hotat världshavens fiskbestånd. Detta har skapat en obalans i de marina ekosystemen där alla havslevande organismers överlevnad står på spel. Se bara på vårt eget Östersjön där sillen och strömmingens bestånd numera är hotad. Andra faror som fiskeindustrin bidragit till är den ökade halten tungmetaller och mikroplaster som vi får i oss genom att äta fisk. Odlad fiskar är dessvärre inte lösningen, då fiskfarmar ofta är dåligt övervakade, fulla av antibiotika och släpper ut gifter till närliggande vattendrag. 

Fröer såsom linfrön, chiafrön samt valnötter är rika på Omega-3 men i formen ALA vilket innebär att kroppen måste omvandla ALA till EPA och DHA, vilket är en komplex process. En del forskning tyder även på att det är en ytterst marginell del av ALAn som faktiskt konverterar till EPA och DHA. Det finns dock mycket andra nyttigheter i fröer och nötter så fortsätt för all del att äta fröer.

Så vad är lösningen? Miljövänlig Omega-3:

1. Odlade ostron. Ostronfarmars påverkan på naturen är minimal. Ostron innehåller stora mängder både DHA och EPA. De innehåller även vitamin B12, zink, magnesium samt antioxidanter.
2. Alger. Ett miljövänligt sätt att få i sig Omega-3 är genom att äta alger. Alger innehåller ca 80 % mer DHA och EPA än fiskleverolja.
3. Ägg från frigående höns är ett bra sätt att få i sig Omega-3. Hönsen äter fröer rika på ALA som de sedan konverterar om till DHA och EPA.
4. Regnbåge, denna laxfisk som leker i sötvatten är ett bra val både för miljön och hälsan enligt Världsnaturfonden. Men vi bör då välja Regnbåge odlad främst i Norden och i Schweiz.

 

Källor:

Health Harvard

License to krill

Krill oil vs fish oil

Ocean friendly ways to get more Omega 3s

WWF Fiskguiden

Pensionen kan för många upplevas och betraktas som den bästa tiden i livet – tiden då drömmar kan förverkligas och dagarna kan tas som de kommer. Men välkomnas den alltid – av alla? Hur skiljer sig pensionsåldern åt i olika länder? 

Det har säkert inte undgått någon att det under våren har pågått omfattande demonstrationer i Frankrike, framför allt i Paris. Detta till följd av den franska presidenten Emmanuel Macrons kontroversiella pensionsreform som avser höja den allmänna pensionsåldern från 62 år till 64 år. Folk demonsterar dock inte enbart på grund av den höjda pensionsåldern utan även på grund av det faktum att många upplever stora brister i den sociala tryggheten i landet. Detta visar verkligen hur känslig frågan om pensionsåldern är.

Samtidigt har president Joe Biden vid en ålder av 80 år, meddelat att han avser att kandidera för omval vid nästa amerikanska val år 2024. Detta skulle i så fall göra honom till den äldste amerikanska presidenten som kandiderar för omval. Hans ålder har sedan tidigare väckt reaktioner och debatterats vilket visar hur känslig frågan om ålder är.

Pensionsåldern i olika länder

Den franska debatten handlar om ett komplext pensionssystem med 42 olika system för olika branscher. Systemet är problematiskt då det försvårar byte av arbete eftersom man även byter pensionssystem och riskerar att förlora tidigare intjänade pensionspengar.

Detta har resulterat i att vissa branscher lider av brist på arbetskraft medan andra har ett överskott av arbetskraft. Tiden man behöver vara i arbetslivet för att få full pension förlängs också med ett och ett halvt år till 43 år, något som kan drabba kvinnor som varit hemma flera år för att ta hand om barn. I Frankrike går 58 procent i pension när de är mellan 62 och 65 år, 18 procent fortsätter att arbeta längre medan 24 procent går i pension innan de har fyllt 62 år.

I USA har den förväntade pensionsåldern ökat från 62,6 år till 64 år. Enligt en studie gjord av Christian Mitchell från finansföretaget Northwestern Mutual, har den stigande inflationen resulterat i att fler oroar sig för att bli pensionär. I rapporten, som omfattar 2 381 deltagare, framkommer att fyra av tio amerikaner inte tror att pensionen kommer att räcka till på ålderns höst. Fler amerikaner än tidigare planerar att skjuta upp tidpunkten för att gå i pension och mer än hälften av dem uppger att de vill arbeta mer för att spara pengar pensionen.

I Norge är pensionsåldern 67 år, med möjlighet att gå i förtidspension vid 62 års ålder om vissa krav uppfylls. I Danmark är pensionsåldern för närvarande mellan 66 och 68 år, ålderspensionen betalas dock inte ut automatiskt utan man måste själv ansöka om den. Det är även möjligt att skjuta upp pensionen, vilket i så fall resulterar i högre pension. I Finland kan man få ålderspension från 65 år för personer födda 1965 eller tidigare. Det finns även möjlighet att få partiell ålderspension från 61 års ålder (25 eller 50 procent av sin intjänade pension). Detta innebär att man kan arbeta medan man får pension.

 

Pensionsåldern i Sverige

I Sverige har vi ingen fast pensionsålder men har ändå länge förhållit oss till 65-årsgränsen, som från och med 2023 har höjts till 66 år för garantipensionen. Vi har möjlighet att från och med 2023 arbeta till dess att vi blir 69 år. Tidigaste uttagsålder för allmän pension är 63 år från och med 2023. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg är tidigaste ålder för att få dessa förmåner 66 år (tidigare 65 år). Riktåldern styr när man tidigast kan ta ut allmän pension eller få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg och den kommer att följa medellivslängdens utveckling. Med tanke på att vi lever längre kommer riktåldern därför att höjas stegvis och tillämpas från och med 2026.

 

Den ofrivilliga pensionären

Men tänk om man brinner för det man arbetar med och helt enkelt inte känner sig redo för att gå i pension – vad gör man då? Någon som vet hur det känns att ofrivilligt behöva lämna in sitt passerkort och lämna sitt omtyckta arbete är Marianne Rundström som arbetade som programledare för Gomorron Sverige i SVT. För några år sedan kom hennes bok Passé – de ofrivilliga pensionärerna ut. Marianne har i intervjuer förklarat att hon inte förstår att en viss ålder är ett hinder för att arbeta vidare när man är fullt frisk och dessutom inte vill något hellre än att arbeta. Hon har sagt följande:

”Många med mig känner samma sak. Vi är för pigga helt enkelt. Men i Sverige har vi en ungdomskultur. Ungt är fint och gammalt fult. Vi lider av åldersnoja i det här landet.”

Marianne anser att alla vinner på att möjliggöra för fler att arbeta längre:

”Om fler jobbar längre ökar inkomsterna till staten och den individuella pensionen likaså. Det tjänar vi alla på.”

 

Behov av ett flexibelt system

Inställningen till pensionärslivet ser olika ut för olika personer, bland annat beroende på hälsa och arbetssituation. Enligt Marianne skulle det kunna betraktas som en klass- och statusfråga. Personer med välbetalda jobb som är mindre fysiskt krävande vill många gånger arbeta vidare, medan de som är underbetalda och utslitna rent kroppsligen ofta vill sluta så fort som möjligt.

Så, hur ska vi då tänka om somliga vill arbeta vidare upp i högre ålder medan andra inte vill något hellre än att gå i pension så tidigt som möjligt? Mariannes lösning är att skapa förutsättningar för att fler ska kunna arbeta längre om de själva vill. Detta kan exempelvis innebära ett behov av förändring av arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Samt möjlighet att byta till andra arbetsuppgifter och även att gå ner i arbetstid. För det är faktiskt så att arbetet för många fyller en viktig funktion. Marianne utvecklar resonemanget:

”Mycket av självkänslan sitter i att man är efterfrågad.”

 

 

 

Källor:

Dagens PS

Nordiskt samarbete – Dansk ålderspension

Nordiskt samarbete – Finsk ålderspension

Nordiskt samarbete – Norsk ålderspension

Pensionsmyndigheten

Senioren

Svenska Dagbladet

Svenska Yle

SVT Nyheter