Medveten andning

Medveten andning

/i /av

Under årets första veckor har vi fokuserat på mindfulness, och vi tänkte även denna vecka röra oss inom samma ämne. Något som är nära förknippat med mindfulness är vår andning, och närmare bestämt medveten andning. I veckans blogginlägg tänkte vi ägna oss helt åt detta och redogöra för andningens betydelse för vår hälsa. 

Hur många går inte genom livet utan att tänka på något så basalt som andningen? Ändå är detta, det vill säga medveten andning, så viktigt och betydelsefullt för det psykiska välbefinnandet och även den fysiska hälsan.

Vår basala och värdefulla andning
Vi tar ungefär 25 000 andetag på en dag, vilket blir drygt 9 miljoner andetag på ett år, men trots detta är det inte många som är medvetna om andningens effekter på vår hälsa. Experter hävdar dessutom att många av oss andas helt fel. Men hur vet man om man har bra eller dåliga andningsvanor?

Enligt andningscoachen (ja, det finns sådana) Anders Olsson, som håller kurser i medveten andning, andas väldigt många på fel sätt. Istället för optimala 8-12 andetag per minut i vila, tar vi 15-25 andetag per minut. Anders har i en intervju med Kurera förklarat följande:

”Medveten andning handlar om att andas med enbart näsan. Man låter luften landa i magen och kontrollerar sin andning, är medveten om den.” 

Andningens dag
Tidningen Hälsa startade 2012 ”Andningens dag” som inträffar den 3 februari varje dag för att lyfta fram verktyg, kunskap och metoder som syftar till att förbättra medvetenheten om andningen som hälsometod.

Andningens effekter på hälsan 
Andningen sägs kunna påverka allt från blodtryck, smärta, stress och sexliv till hur utseendet utvecklas. Forskning på medveten andning visar på tydliga och positiva hälsoeffekter, bland annat när det kommer till hjärthälsan och tillstånd som högt blodtryck och förmaksflimmer. Det finns även studier som visar att andningen har positiva effekter vid sömnbesvär, som smärtlindrare och som smärtreducerare (t.ex. profylax). De flesta har helt enkelt stora möjligheter att själva kunna sänka sina stressnivåer, få bättre sömn och stärka immunförsvaret – bara genom att börja tänka på sin andning.

Kurera redogör i en artikel om en intervju med andningsexperten Pia Lahdenperä på organisationen Art of Living, en organisation som bland annat arbetar med att föra ut andningen som ett dagligt verktyg för att reducera stress och höja individens energinivå. Pia Lahdenperä har ett talessätt som lyder ”andas in hälsa, andas ut stress”, för precis så är det menar hon. Pia utvecklar:

”Med rätt andning kan vi andas ut 80 procent av kroppens toxiner, där sresshormonet kortisol är en av de största.”

Experternas tips 
Det finns, enligt experter på området, fem principer för att uppnå optimal andning, dessa är följande:

1. Genom näsan
Andningen ska ske in och ut genom näsan. I näsan förbereds luften för luftvägar och lungor då den värms, fuktas och rensas från bakterier. Andning genom munnen ger en kall, torr, rå luft full av bakterier som når lungorna. Utflödet av vatten är 40 procent större vid munandning jämfört med näsandning.

2. Från magen 
Andningen ska nå ”djupt ner i magen” så att luften hamnar i de nedersta delarna av lungorna. Förväxla dock inte djupt med stort.

3. Avspänd och lugn 
En bra andning är avspänd, lugn och långsam. Många av oss har en spänd andning högt uppe i bröstet. Dessutom andas vi ofta för snabbt. Många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar för mycket koldioxid.

4. Rytmisk
”Rätt” andning är rytmisk och regelbunden. Rytmiska rörelser får oss att må bra, exempelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt, månen, hormoner – alla följer de en rytm. Hjärnans rytm mäts med EEG och hjärtats rytm med EKG. Många gånger andas vi på samma sätt som om vi körde bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa sekund. Det innebär att andningen är orytmisk och kroppen upplever det som jobbigt.

5. Tyst 
När vi suckar, stånkar, pustar, snörvlar, hostar, harklar eller snarkar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. Dessa andetag är i allra högsta grad oregelbundna och är ett ineffektivt sätt att andas på som tar mer av kroppens resurser än nödvändigt.

4 tecken på att din andning kan förbättras
• Du andas med öppen mun.
• Du suckar och harklar dig regelbundet.
• Övre delen av bröstkorgen rör sig när du andas.
• Din andning hörs vid vila.

6 tips för ”rätt” andning 
• Andas med näsan, inte med munnen.
• Andetaget ska nå ”djupt ner i magen”, till de nedersta delarna av lungorna.
• En bra andning är avspänd, lugn och långsam.
• Optimalt antal andetag per minut i vila är 8-12 (inte 15-25 som ofta sker vid stress).
• Andningen ska vara rytmisk och regelbunden.
• Du ska se hur nedre delen av bröstkorgen rör sig när du andas. Rör sig den övre delen är andningen för ytlig.

Fakta om andning 
• Vid stress tenderar du att andas snabbare än vad du bör, vilket kan leda till trötthet, sämre immunförsvar och en långsammare förbränning.
• När du andas ytligt och snabbt genom munnen signaleras stress till kroppen. Detta ökar den sympatiska aktiviteten och kroppen ställer in sig på kamp/flykt, vilket gör att matsmältningen går på sparlåga, du får ökad puls och stresshormoner pumpas ut.
• En djupare andning genom näsan ökar den parasympatiska aktiviteten (alltså bromspedalen), något som leder till återhämtning och minskad stress.
• När du andas för snabbt får du brist på koldioxid på grund av att du andas ut mer koldioxid än du producerar. Detta leder till att blodkärlen drar ihop sig och att mindre syre når celler i organ och muskler, något som i sin tur kan leda till trötthet, övervikt och sockersug.

Positiva hälsoeffekter av rätt andningsteknik 
• Avslappning och reducering av stress, bidrar till att kortisolet minskar.
• Musklers och cellers syresättning.
• Immunförsvaret.
• Ämnesomsättningen.
• Blodcirkulationen ökar.
• Motverkar känslomässiga obalanser som ångest och depression (mild, måttlig och svår).
• Motverkar hjärtsjukdomar och stroke.
• Hjärnans funktion – ökar mentalt fokus, lugn och återhämtning från stress- stimuli.
• En bättre tarmfunktion.
• Ökad optimism.
• Ökad känsla av välbefinnande och sinnesfrid.
• Bättre energiförbränning.
• Lättar mentala blockeringar.
• Renar kroppen från slaggprodukter och toxiner.
• Avlastar njurar och lever.
• Ger liv åt håret och huden.
• Rätt andning kan även ge ett bättre samliv eftersom medveten andning gynnar lusten.

Andningens fantastiska kraft
Tänk att någonting så basalt som andningen kan ha en sådan stor betydelse och påverkan på vår hälsa i stort, när det kommer till såväl vår psykiska som fysiska hälsa! Med kunskap och andningsövningar kan vi uppnå en medveten andning och på så sätt en mer korrekt andningsteknik som gynnar vår hälsa. Enligt andningsexperter kan vi enbart med rätt andning andas ut 80 procent av kroppens toxiner, och detta om något tycker i alla fall vi är fantastiskt! Andas gör vi ju hela tiden, hela livet, så varför inte börja redan idag med ett större fokus på andningen för att på så sätt uppnå en bättre hälsa?

Källa:
kurera.se (och andningscoacherna Anders Olsson och Pia Lahdenperä)

Mindfulness som behandling av oro och trauma

Meditation och mindfulness som behandling vid oro och trauma

/i /av

Nya studier visar att mindfulness är effektivt mot oro och trauma. Meditation och mindfulness är utmärkta alternativ när det kommer till att ta hand om oss själva, inte minst vid oro och ångest.

Ny forskning från Danmark visar att mindfulness kan hjälpa kroppen att göra sig av med negativa känslor som rädsla och oro.

Vad är ångest?

Ångest kan beskrivas som en rädsla för något som skulle kunna hända eller som redan har hänt och skulle kunna hända igen, det handlar alltså inte om något som händer just nu. Kroppen befinner sig ”här och nu” men sinnet befinner sig någon annanstans, i en framtid där individen förväntar sig att något särskilt skulle kunna hända eller förväntar sig nya repetitioner av tidigare verkligheter. Sinnet hos en person med ångest har sitt eget liv och försöker konstant att undvika framtida faror, vilket slutar med att kroppen lider av olika typer av ångestproblem.

Att vända obalans till balans

Det uppstår problem när kroppen och sinnet inte är synkade. Med meditation och mindfulness kan vi dock skapa en balans mellan tankarna, känslorna och kroppen. Det är en process som innebär att man behöver förena de olika delarna.

Den danska studien

De danska forskarna utgick från en grupp som bestod av 26 personer som sedan delades in i två grupper, en testgrupp och en kontrollgrupp. Testgruppen fick genomgå ett fyra veckor långt meditationsprogram, med daglig träning av djupandning eller meditation genom en app på deras smartphone (mobiltelefon), till skillnad från kontrollgruppen som inte fick göra det.

Efter en månad undersöktes deltagarna i ett labb för att slutföra ett experiment om känslor. Forskarna utsatte deltagarna för olika bilder, vars syfte var att framkalla rädsla och chock. Samtidigt kunde forskarna mäta deltagarnas reaktioner förknippade med känslor som rädsla. I samband med chocken uppstod en fysiologisk reaktion av rädsla i kroppen. Vanligtvis är dessa inlärda rädsloreaktioner förvärvade genom någon form av trauma och kan vara väldigt svåra att komma över.

Nästa dag fick deltagarna på nytt testa sina reaktioner genom att se samma bilder som föregående dag. Forskarna upptäckte då att objekt som deltagarna hade fokuserat på i samband med mindfulness inte längre väckte några rädsloreaktioner likt dagen innan. Deltagarna visade ingen respons eller reaktioner när de utsattes för samma bilder som föregående dag. Slutsatsen som forskarna drog av detta är att det finns ett samband mellan mindfulness och reducering av känslor som hänger samman med rädsla och oro. Detta är första gången en studie har visat detta samband med direkt fysiska bevis.

Vi har länge känt till de positiva effekterna som mindfulness kan bidra till hos enskilda individer, men denna studie är banbrytande på så sätt att den bevisar hur övningar med mindfulness kan hjälpa någon som lider av rädsla och oro som följd av tidigare trauma. Genom exempelvis guidad meditation skulle dessa personer kunna lära sig att bättre kontrollera sina responser vid så kallade triggers (sådant som framkallar rädsla och oro).

Huvudförfattaren till studien, Johannes Björkstrand, förklarar att detta innebär att studien inte bara, likt tidigare studier, visar att mindfulness har positiv effekt när det kommer till subjektiva erfarenheter av negativa känslor, utan att vi nu dessutom kan se tydliga effekter på autonoma positiva responser även vid träning i begränsad omfattning.

Mer forskning att vänta

På grund av studiens begränsade storlek vill forskarna nu genomföra en större studie, med i stort sett samma upplägg som den lilla studien men med fler deltagare och dessutom med utrustning i form av magnetkamera för att på så sätt kunna få fram data med ett annat djup.

Huvudförfattaren till studien, Johannes Björkstrand, förklarar att de med en mer avancerad utrustning hoppas kunna återskapa de befintliga resultaten och dessutom kunna visa vilka processer i hjärnan som bidrar till att skapa dessa effekter.

Tips och råd

Om du vill komma igång med din egen meditation och mindfulness finns det många enkla övningar att börja med. Ett flertal övningar, för att uppnå mer mindfulness i vardagen, redogjorde vi för i förra veckans blogginlägg.

Behandling genom mindfulness

Behandling genom mindfulness kan brytas ned och ses som tre processer, vilka är följande:

  • Bli medveten om ens inre innehåll med en ökad klarhet.
  • Man expanderar sin vision av sig själv och får en djupare förståelse för vad som händer och dess respektive orsaker.
  • Man låter tankar, känslor, minnen och dylikt uppkomma istället för att blockera dem.

Mindfulness påminner mycket om kognitiv beteendeterapi. Genom att observera de känslor som är relaterade till ångest utan att döma dem och utan att försöka fly eller undvika dem, kan man reducera den emotionella reaktionen. Det emotionella obehaget kommer inte att verka lika obehagligt och hotfullt eftersom dess subjektiva betydelse har förändrats. Detta kan i sin tur leda till en förbättring i den tolerans man har mot svåra känslor och situationer. Vi vet att ångest behöver motstånd för att stanna kvar eller öka. Utmaningen ligger i att befinna sig i dess närvaro den tid som krävs.

Källor:

mindbodygreen.com

utforskasinnet.se

Olika vägar till medveten närvaro

Olika vägar till medveten närvaro

/i /av

 Vi tänkte fördjupa oss ytterligare i begreppet mindfulness och hur man på olika sätt kan uppnå medveten närvaro. Något som är viktigt för vårt psykiska välbefinnande är att vi upplever en känsla av balans, sammanhang och tillhörighet. Risken är annars att vi känner oss vilsna.

För att uppnå medveten närvaro behöver vi börja med oss själva, och börja inifrån, då vägen till sammanhang ofta går genom vår egen medvetna närvaro – eller mindfulness.

10 vägar till ökad medveten närvaro

Det finns många olika sätt att uppnå ökad närvaro, några exempel redogör vi för här nedan:

  1. Samtal med någon – Att samtala med någon annan, eller bara att höra någon annans röst, bidrar ofta till en känsla av tillhörighet. Vid samtal med någon annan får vi möjlighet att vara omtänksamma och empatiska, vi flyttar vårt fokus till en annan människa. Vi kan lyssna och verkligen finnas där, vilket i sig motverkar känslor av ensamhet och isolering.
  1. Lyssna på musik – Med hjälp av musik kan vi lättare uppleva medveten närvaro. Musik har en tendens att beröra själen inom oss samt locka fram både gott humör och livslust. Detta i sig bidrar ofta till en känsla av tacksamhet och gör att vi känner oss hela.
  1. Andning – Fokusera på en långsam in- och utandning för att lättare stanna upp i nuet. Genom rätt (det vill säga långsam) andning kan vi lättare komma i kontakt med våra inre känslor.
  1. Reflektera över vår fascinerande natur – Stanna upp och låt dig förundras över träden runt omkring dig, blommorna och himlen. Förundran över en vacker omgivning tenderar att bidra till en känsla av tacksamhet, glädje och tillhörighet.
  1. Byt miljö – Om du vistas en längre tid på samma ställe ökar risken för att uppleva känslor av att vara fast eller instängd, exempelvis i det egna hemmet. Detta i sig kan göra oss frustrerade och dömande. Ett tips är därför att byta miljö genom att exempelvis ta en promenad eller dylikt, om man har möjlighet. Med nya intryck ersätts känslan av frustration av tacksamhet och lugn.
  1. Skriv dagbok – Att skriva dagbok är ett utmärkt sätt att bli mer närvarande. Genom att skriva ner hur du känner dig blir du klarare och får möjlighet att gräva på djupet, vilket gör att du förstår hur du verkligen känner och tänker samt mår. Detta i sig gör dig mer närvarande och gör förhoppningsvis så att du kommer närmare din egen sanning.
  1. Skapa ögonkontakt – Man brukar ju säga att ögonen är själens fönster. Att se in i någon annans ögon gör oss mer närvarande. Öva på att se folk i ögonen och notera hur det förstärker känslan av lugn. Med ögonkontakt kan vi se oss själva i andra, och andra i oss själva.
  1. Se dig själv i spegeln – Öva på affirmationer framför spegeln och var så närvarande du kan. Det kan till exempel vara affirmationer som handlar om att du känner dig hel, och att du är vacker och fullständig som du är.
  1. Ta en dusch – Att duscha kan vara väldigt lugnande. Känn vattnet mot din hud och notera hur intensivt vattnet rör dig. Känn temperaturen och hur din kropp reagerar mot den. Hur känner du dig? Vad tänker du på? Duschen är en perfekt plats och tillfälle för medveten närvaro.
  2. Skriva en tacksamhetslista – När vi inte är närvarande i nuet är det lätt att glömma bort sådant som vi är tacksamma för, och tacksamhet har en förmåga att dra oss tillbaka till nuet. Ett tips är därför att ägna några minuter åt att skriva en lista över några saker som du känner tacksamhet över.

Mindfulness varje dag

Ofta tenderar vi att tro att vi behöver ägna oss åt specifika aktiviteter som meditation eller yoga för att uppnå mindfulness. Dessa aktiviteter är visserligen väldigt hälsosamma i sig, men man behöver inte nödvändigtvis ägna sig åt just dessa aktiviteter för att uppnå mindfulness under dagen. På det stora hela handlar det helt enkelt om hälsosamma vanor, och förutom exemplen ovan är några ytterligare exempel på sådana vanor som kan leda dig på rätt väg för att uppnå mindfulness följande:

  • Stretcha på morgonen – att ägna de första vakna minuterna åt lite stretchning och djupandning kan ge dig energi inför den nya dagen.
  • Drick vatten under hela dagen – drick mycket vatten under hela dagen, och starta med ett glas vatten till frukosten. Under natten blir kroppen uttorkad och att starta dagen med att fylla på med vätska kan hjälpa dig att bli mer närvarande och ge dig energi.
  • Tugga långsamt – fokusera på maten som du äter och njut av konsistensen och smaken, du kan på så sätt snabbare uppleva att du blir mätt och blir även mer fokuserad på nuet.
  • Skriv ner dagens prioriteringar – skriv ner dagens prioriteringar (exempelvis tre stycken), det första du gör under dagen innan annat hinner fånga din uppmärksamhet. Vad vill du uppnå med just den här dagen?
  • Lyssna på musik – ibland kan vi fångas av ändlöst ”tjatter” från radio och TV, detta kan visserligen många gånger vara intressant men bidrar inte alltid till att stärka vår inre energi. Ett alternativ är därför att lyssna på musik som väcker din förundran och bidrar till energi som dessutom kan bidra till att du gör medvetna val att lyssna på sådant som stärker dig.
  • Skriv dagbok – skriv ner dina mål och reflektioner kring hur du ska uppnå dessa mål, detta kan bidra till en överblick över ditt liv samt bidra till värdefulla perspektiv.
  • Fokusera på det positiva i tillvaron – hur eländigt saker och ting ibland än verkar så finns det nästan alltid något positivt i tillvaron, försök att fokusera på just detta (även om det är något litet).
  • Djupandas – om du tar tre djupa andetag från magen innan och efter en konversation kan du bli mer närvarande under samtalet och även kunna rensa dina tankar efteråt.
  • Lyssna innerligt – att lyssna innerligt på någon annan utan någon egen agenda stärker relationen.
  • Rör på dig och stretcha – många talar om sittandet som ”den nya rökningen”, rör därför på dig regelbundet och helst åtminstone fem minuter varje timme för att stärka din hälsa och ditt välbefinnande.
  • Delge dina känslor – tala om för någon hur mycket du uppskattar personen. Det är en av de finaste gåvorna man kan ge någon!
  • Här och nu – om tankarna vandrar iväg till det förflutna eller framtiden, försök att försiktigt föra tankarna tillbaka till nuet.
  • Ät klokt – ät bra mat och undvik processad mat, detta kommer att hålla dig mätt längre och ge dig mer energi och fokus under dagen.
  • Ifrågasätt dina värderingar – ifrågasätt hur du ser på andra människor och olika situationer.
  • Ring en gammal vän – det vill värma bådas hjärtan, din väns hjärta och ditt!
  • Skriv personliga meddelanden – skriv en personlig lapp till någon som uttrycker tacksamhet eller kärlek, personen kommer antagligen att uppskatta detta mer än du kan ana.
  • Existentiell reflektion – ägna en stund varje dag åt att reflektera över ditt liv och syftet med ditt liv, och fira/uppmärksamma en sak varje dag som bidrog till att uppnå detta syfte.
  • Sov ordentligt – du behöver en god natts sömn och vila för att morgondagen ska bli så bra som möjligt!

Källor:

mindbodygreen.com

kurera.se

Börja året med minfulness

Vad är mindfulness?

/i /av

Många har kanske hört talas om mindfulness, något som det har talats allt flitigare om de senaste åren. Mindfulness beskrivs som ett effektivt, naturligt och billigt sätt för att öka sitt psykiska välmående.

Vad är mindfulness?

Mindfulness är en meditationsform som har funnits i tusentals år inom buddismen. Mindfulness brukar översättas som medveten närvaro och handlar om att träna på att fokusera på här och nu samt vara noga med att lyssna på kroppens signaler.

Vetenskapliga studier här i väst har på senare tid visat att meditationsformen kan vara effektiv i behandling av psykiska åkommor som depression, ångest, oro och stress. Dessutom är det både naturligt, billigt och mycket enklare än vad många tror. Mindfulness går som sagt ut på att vara närvarande i nuet, och med regelbunden övning på att vara just detta går det att märka skillnad snabbt. Detta kan visa sig genom att du exempelvis upplever att stress och oro börjar minska, och att din känsla av att ha balans i livet börjar öka.

En skånsk studie

Kurera skrev år 2014 om professor Jan Sundqvist som själv var skeptisk till mindfulness innan han inledde sin studie som gick ut på att jämföra gruppträning i mindfulness, i syfte att lindra ångest och depression, med individuell KBT-behandling (KBT står för kognitiv beteendeterapi) hos en psykoterapeut. I studien ingick 215 patienter från skånska vårdcentraler, vilka lottades till de två olika typerna av behandling. Professor Jan Sundqvist häpnade själv över resultatet och förklarade följande för TT:

”På åtta veckor halverades symtomen på nedstämdhet, depression och ångest i båda grupperna”.

Ingen statistisk skillnad märktes mellan behandlingarna, trots att det alltså i det ena fallet handlade om individuell behandling och i det andra fallet om gruppträning. Det ska dock nämnas att personer med allvarligare former av depression, ångest eller psykiska sjukdomar inte ingick i studien – dessa behandlas inte på vårdcentral utan inom psykiatrin.

Tips från professorn: mindfulness inom vården

I studien hade mindfulness- instruktörerna yrkesbakgrund inom vården, som bland annat läkare, psykologer och sjuksköterskor. De fick sex dagars utbildning för att bli certifierade mindfulness- instruktörer. Professor Jan Sundqvist förklarade efter studiens resultat att han ansåg att vårdcentralerna borde överväga att utbilda fler av sin personal i mindfulness.

En dansk studie

Ett danskt forskningsteam konstaterade år 2016 att mindfulness har en direkt påverkan på hjärnan. Janus Christian Jakobsen, doktor och forskare i evidensbaserad medicin vid Copenhagen Trial Unit (CTU), Centre for Clinical Intervention Research vid Köpenhamns universitetssjukhus, har förklarat följande till Science Nordic:

”Vår studie visar att mindfulness har en effekt på hjärnan hos de människor som har erfarenhet av metoden, och den effekten tycks vara fundamentalt annorlunda från den som vi känner från psykoterapi och andra drogfria behandlingsformer. Mindfulness kan vara ett redskap för att nå människor som inte kan hjälpas med andra kända metoder.”

Hur praktiserar man mindfulness?

Så, hur gör man då för att lyckas med mindfulness? Jo, det finns flera sätt att lyckas med mindfulness. Mindfulness går ut på att vara uppmärksam på det som händer just nu, i detta ögonblick. Det är nuet som vi går miste om när vi ägnar oss åt att planera eller oroa oss för framtiden, eller när vi grämer oss över sådant som redan har hänt.

Nedan följer fem övningar som du kan börja fokusera på för att göra mindfulness till en naturlig del av din vardag:

  • Medveten andning – Tänk på andningen, den är det mest grundläggande verktyget i mindfulness! Hitta en plats där du känner lugn och ro och låt andningen vara i ditt fokus. Ta några minuter per dag och vänd hela din uppmärksamhet mot andningen. Koncentrera dig på in- och utandningen. Låt tankar komma och gå, men försök att släppa tanken så fort den kommer. Försök att inte älta något. När du har vant dig vid övningen kan du ta med dig den överallt och praktisera mindfulness var du än är. Det gäller att, likt Pavlovs hundar, betinga beteendet (dessa hundar lärde sig att associera mat med en ringande klocka och utsöndrade till sist saliv så fort klockan ringde då de förväntade sig mat efter ringandet). Detta innebär att du i takt med regelbunden träning av medveten andning automatiskt kommer att känna en omedelbar känsla av ett större lugn. Särskilt effektivt är övningen att ta till när du känner dig upprörd eller stressad.
  • Öppna dina sinnen – Använd dina fem sinnen; hörsel, syn, känsel, smak och doft och gör vad du kan för att de ska vara så öppna och ostörda som möjligt. Ta gärna en promenad utan fokus på mobiltelefon eller klocka, och se till att du inte har någon tid att passa. Känn vinden mot kinden, solen som värmer, doften av skogen, och var uppmärksam på ljudet av löv som prasslar eller kvistar som knäcks. Ta in världen omkring dig!
  • Observera och acceptera tankarna – Att öva på att acceptera sina känslor och tankar är en fundamental del för den som vill lyckas med mindfulness. Vid stress och när tankarna snurrar i huvudet kan bara tanken på att du skulle sätta dig några minuter för att meditera/ägna dig åt medveten andning snarare öka stresskänslan. Men gör det ändå och öva på att observera tankarna som kommer, men utan att engagera dig i dem. Låt istället tankarna bara komma, notera att du tänker dem – och acceptera dem. Efter ett tag kan du uppleva att ditt sinne tystnar.
  • Uppmärksamma din kropp – Lär känna din kropp och försök att ”uppleva” den. Detta kan du göra när du exempelvis går, står eller ligger ner. Du kan till exempel börja med att notera hur din kropp känns när den står upprätt genom att känna efter om du lägger lika mycket tyngd på båda benen, om du har ont någonstans, hur fötterna känns i skorna, benen i byxorna och så vidare. Hur känns det i kroppen när du tar ett steg? Rör dig sakta så att du känner varenda rörelse. Öva på detta ofta. Att på liknande sätt gå igenom hela kroppen, del för del, kallas i detta sammanhang för kroppsscanning.
  • Var närvarande – Öva på att vara mer närvarande i din vardag. Något som kan rekommenderas att börja med här är två lustfyllda aktiviteter som matlagning och att äta. Sannolikheten är stor att du kommer att uppleva att maten som du äter smakar mycket bättre när du äter den med närvaro (att äta med närvaro innebär att äta utan telefon, TV eller annat som kan störa din koncentration). Detta innebär att du kommer att uppleva såväl smak som doft och konsistens mycket mer, hur maten känns att skära med och äta med besticken och hur maten bryts ner i munnen. Att vara helt närvarande under minst en av dagens måltider är en god vana.

Tid att stanna upp

Meditationsformen mindfulness har alltså visat sig vara lika effektivt vid behandling av ångest och depression som KBT-behandling (KBT står för kognitiv beteendeterapi), åtminstone för de patienter som inte besväras av svårare former av ångest och depression. Konsten är att lära sig att stanna upp och vara uppmärksam på framför allt den egna kroppen och de fem sinnena samt de egna tankarna, utan att för den sakens skull ägna för mycket uppmärksamhet åt tankarna. Att helt enkelt låta tankarna komma och gå. Med hjälp av mindfulness kan vi lindra psykiska besvär såsom stress, oro, ångest och depression. Vi kan med andra ord påverka vår hjärna positivt med hjälp av mindfulness, så varför inte starta det nya året och decenniet på ett hälsovänligt sätt med hjälp av mindfulness som en ny vana för att stärka den psykiska hälsan och välmåendet?

Källor:

MSN.com

Kurera.se

 
Riksföreningen Äldres hälsa har beviljats projektstöd från Allmänna arvsfonden.

Projektstöd från Allmänna Arvsfonden

/i /av

Riksföreningen Äldres Hälsa är stolta över att kunna meddela att föreningen nyligen har beviljats projektstöd från Allmänna Arvsfonden för att bedriva ett projekt under tre års tid med syftet att bekämpa ensamhet och depression bland äldre.

 

Som vi tidigare har tagit upp (och som många säkert känner till vid det här laget) är det många äldre som upplever ofrivillig ensamhet och isolering, vilket kan leda till psykisk ohälsa som exempelvis depression.

 

Hälsoprojektet – för och av äldre

Riksföreningen Äldres Hälsa har nu beviljats projektmedel för att kunna bedriva ett projekt, kallat Hälsoprojektet – för och av äldre, under tre års tid. Projektet syftar till att, med inspiration från olika modeller från andra länder, ta fram nya metoder och testa dessa i några svenska verksamheter som vänder sig till äldre, samt implementera dessa, med syftet att motverka ensamhet och depression bland äldre och på så sätt bidra till ökad livskvalitet.

Allmänna Arvsfonden skriver följande på sin hemsida:

”Projektet syftar till ökad livskvalitet och minskad social isolering, ensamhet och depression hos äldre. Målet är att ta fram nya metoder och arbetssätt som motverkar ensamhet och isolering som ska användas på äldreboenden, dagverksamheter och inom hemtjänst. Projektet genomförs i samarbete med verksamheter för äldre i sex kommuner. Målgruppen och professionella ska arbeta tillsammans med att utveckla metoderna. De ska inspireras av arbetssätt från USA och Spanien, till exempel tv-spel för att få igång fysisk aktivitet och gruppaktiviteter för att motverka ensamhet. De nya metoderna testas sedan ute i verksamheterna och utvecklas löpande utifrån feedback från målgrupp och professionella. Efter projektet ska arbetssätten leva vidare hos samarbetsorganisationerna och inom föreningen. Metoderna ska även spridas till andra kommuner och organisationer som vill arbeta på liknande sätt. Föreningen kommer erbjuda utbildningar och informationsmaterial för fortsatt spridning.”

För den som vill läsa vidare om Allmänna Arvsfondens beviljade projektstöd i december 2019 kommer här en länk:

https://www.arvsfonden.se/projektstod-december-2019

 

Ensamhet i juletid

Högtider, såsom exempelvis julen, är för många en underbar tid när familj och vänner kan samlas och ta hand om varandra. Samtidigt är högtider som julen den kanske svåraste tiden på året för de som saknar familj och vänner, ensamheten kan då bli extra påtaglig.

 

Ett experiment om ensamhet

TV4 presenterade i december 2017 ett experiment om ensamhet och beskrev då ensamhet som den värsta typen av fattigdom. Enligt statistik som de presenterade är svenskar eventuellt världens mest ensamma folk. Ensamhushållen blir allt fler och i hälften av alla hushåll bor man idag ensam, och i Stockholm är det ännu fler än så. Ju äldre man blir desto mer ensam tenderar man även att bli.

Initiativtagaren till ”Ingen är ensam”, Pierre Katmerian, ville lyfta problematiken kring ensamhet och lät sig inspireras av en kampanj i Storbritannien. Han utsatte sig själv för ensamhet som experiment för att veta vad han talade om, han ville alltså själv uppleva ensamhet för att se hur detta skulle påverka honom. I en veckas tid var han isolerad i sin bostad utan telefon, tv, dator eller annan teknik och inte eller några som helst sociala kontakter med omvärlden. Han hade helt enkelt bara sig själv.

Det som Pierre upplevde var främst ensamhet i form av psykisk påfrestning men även biverkningar efter denna vecka av isolering. Han förklarade att han kände sig deppad, fick svårt att sova och saknade efter några dagar den fysiska kontakten med andra människor. Detta gjorde att han till sist började prata med sig själv och försökte få kontakt genom fönstret med andra människor som gick förbi utanför. Pierre upplevde att han fick väldigt mycket tid för sig själv, och ofta har vi inte den tiden att för oss själva reflektera över våra liv (vi blir ofta distraherade av andra saker runt omkring). Pierre förklarar följande i samband med att han efter fem dagar bröt ihop i sin soffa:

”Man reflekterar över sitt eget liv och hur man är som människa, och hur man är mot sina medmänniskor.”

 

Den värsta typen av fattigdom

Nu var ju detta ett experiment och Pierre hade en ”deadline”, det vill säga ett slut på experimentet, något som många andra inte har. Hur är det då för de som upplever ofrivillig ensamhet utan ett naturligt avslut, likt detta experiment? Pierre hänvisade till Moder Teresa som brukade beskriva ensamhet som ”den värsta typen av fattigdom”. Pierre instämde i denna beskrivning och menade att ensamhet påverkar en på ett farligt sätt, både fysiskt och psykiskt. Det är farligare än att röka.

 

”The swedish theory of love”

Men hur har vi i Sverige kommit att bli så ensamma? Pierre Katmerian hänvisade till dokumentären The swedish theory of love som lyfter fram problematiken kring hur vi någonstans klippte banden från att hjälpa varandra till att bli mer självständiga och på så sätt klara oss själva, till skillnad från andra kulturer där man fortfarande har ett band till sina äldre.

 

Vad kan du göra som vill hjälpa andra?

Syftet med initiativet var att upplysa om ämnet samt att få folk att fundera kring hur de själva är mot sina nära och kära. Pierre lyfte även fram andra fina initiativ där ute, som exempelvis Julglimten som, tillsammans med Stadsmissionens Äldrecenter, anordnar jullunch för äldre. Om man själv vill bidra och vara volontär så är Stadsmissionen ett alternativ. Pierre själv valde att, med sitt initiativ ”Ingen är ensam”, delta vid Julglimtens jullunch för att sprida lite glädje till de äldre genom sin närvaro, gåvor och sång genom den gode vännen och artisten Danny Saucedo.

Du behöver dock inte delta i något större initiativ eller liknande utan något till synes så enkelt som att bara hälsa på någon på tunnelbanan kan betyda mycket, hålla upp dörren åt någon eller bara att le mot någon. Det kan vara vad som helst, men det kan betyda väldigt mycket.

 

Du behöver inte vara ensam!

Så vad kan du själv göra om du upplever ofrivillig ensamhet? Under de senaste veckorna har vi belyst olika hälsofrämjande faktorer som exempelvis barnbarn och husdjur, men alla har inte barnbarn och alla kan av olika anledningar inte skaffa husdjur. Men det finns även andra sätt att främja hälsan och förebygga ofrivillig ensamhet. Några exempel är att umgås med familj (barn eller andra familjemedlemmar om man har några), vänner eller grannar. Sedan vill vi även slå ett slag för att engagera sig som volontär eller dylikt i någon förening – det vill säga om man vill, kan och orkar. För det är ju faktiskt så att det har visat sig vara starkt hälsofrämjande att engagera sig i andra – oavsett om det gäller människor eller djur. Det finns alltid någon där ute som kan behöva en medmänniska, så om du vill kan just du bli betydelsefull för någon annan!

Slutligen vill vi rikta ett stort tack till Allmänna Arvsfonden som har beslutat att ge Riksföreningen Äldres Hälsa projektmedel för att kunna arbeta vidare med dessa viktiga frågor som rör ensamhet bland äldre – tack!

Vi vill även passa på att skänka en tanke till alla ensamma äldre där ute, vi tänker på er! Med den glädjande nyheten att föreningen har beviljats projektstöd för att motverka ensamhet vill vi till sist önska alla en riktigt God Jul och hoppas att fler kan finna någon att fira julen tillsammans med!

 

 

 

 

 

Källor:

www.arvsfonden.se

www.tv4.se/nyhetsmorgon – “Den värsta typ av fattigdom är ensamhet”, 2017-12-31

ljusglimten.org/julglimten

 

 

 

Forskning bekräftar att vårt välbefinnande ökar av att tillbringa tid med djur.

Husdjur som hälsofrämjande faktor

/i /av

Det finns forskning som bekräftar att vårt välbefinnande ökar av att tillbringa tid med djur. Enligt försäkringsbolaget Agria finns det studier som visar att sällskapsdjur kan förbättra vår hälsa och livskvalitet. Speciellt positiv inverkan verkar djur ha på barn och äldre.

Djur inom vård och omsorg

Forskning visar också att djur kan användas framgångsrikt i vården, bland annat som assistanshundar för personer med rörelsehinder eller i ridterapi. Ibland är det tillräckligt med möjligheten att få kela med en katt. I England och USA är det vanligt att ideella organisationer besöker sjukhus och skolor tillsammans med sällskapsdjur för att ge patienter och elever möjlighet att träffa djur. Besökshundar och annan terapi med djur blir allt vanligare även i Sverige.

En tjeckisk studie om hundägare

En tjeckisk studie visar att hundägare överlag har bättre hälsa än de som inte har några husdjur, framför allt när det kommer till den kardiovaskulära hälsan. Husdjursägare både rörde sig mer och åt bättre än de som inte hade sällskapsdjur, enligt studien. Studien publicerades i tidskriften Mayo Clinic Proceedings och visar att husdjur, och då främst hundar, bidrar till en god hjärthälsa. Studien som inleddes mellan 2013 och 2014 har samlat in uppgifter om hälsa och socioekonomisk status från 2000 personer i Tjeckien. Forskarna gör uppföljningar vart femte år fram till 2030.

Den senaste utvärderingen gjordes i år, 2019, och då tittade forskarna på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Man jämförde med en lista över sju vanor och faktorer från American Heart Association, även känd som ”Life’s Simple Seven”. Där ingår BMI, kost, fysisk aktivitet, rökning, blodtryck, blodsocker och kolesterolvärden.

När forskarna jämförde hjärthälsan hos husdjursägare med personer utan sällskapsdjur visade det sig att husdjursägare i allmänhet var mer fysiskt aktiva än de utan, att de oftast åt hälsosammare och hade bättre blodsockernivåer. Vidare jämförde man hundägare med samtliga deltagare överlag och fann då att oavsett ålder, kön eller utbildningsnivå låg hundägare absolut bäst till när det kom till hjärt- kärlhälsa. Detta resultat överensstämmer med tidigare studier som har visat att hundägande leder till mer fysisk aktivitet. Samtidigt bidrar husdjur i allmänhet till minskad stress och bättre självkänsla, dessutom gör det oss mer sociala.

En av forskarna i teamet, Francisco Lopez-Jimenez, förklarade till CNN att det som gör studien så betydelsefull är att den visar att fördelarna med att ha hund handlar om så mycket mer än enbart nyttan med den ökade fysiska aktiviteten. Det gäller att se helheten och inte bara fokusera på en enda faktor. Dock påpekade han samtidigt att resultaten kunde vara missvisande då många var just hundägare. Av de 42 procenten av deltagarna som hade någon typ av husdjur, hade 24 procent hund.

En svensk studie om hundägare

Forskare vid Uppsala universitet har, i samarbete med Karolinska Institutet och Stanford University samt Sveriges Lantbruksuniversitet, undersökt om hundägare har bättre chanser till överlevnad efter en hjärtinfarkt eller stroke. I studien har forskarna använt sig av information från sju olika register, bland andra jordbruksverkets hundägarregister samt Svenska Kennelklubbens register. Resultaten visar att både strokepatienter och hjärtinfarktpatienter som äger en hund löpte lägre risk att dö under uppföljningen än de som inte hade hund. En tidigare studie från 2017, av samma forskarteam, visade att hundägande generellt var kopplat till lägre dödlighet. Det intressanta i sammanhanget var att ägare till olika raser skiljde sig åt vad gällde hjärt-kärlhälsa, där exempelvis ägare till hundar av olika jaktraser utmärkte sig som friskare.

Den senare studien visar alltså att hundägande kopplas till bättre överlevnadschanser efter både hjärtinfarkt och stroke, och tydligast var effekten för ensamstående hjärtpatienter som drabbats av hjärtinfarkt. Där löpte hundägarna 33 procent lägre risk att dö än ensamstående patienter utan hund. Enligt forskarna kan detta ha ett samband med att social isolering och ensamhet är en stark riskfaktor för sämre hälsa och tidigare död. Tidigare studier har visat att hundägare upplever mindre isolering och har mer social interaktion med andra människor. Likt forskaren Francisco Lopez-Jimenez betonar även de svenska forskarna vikten av fysisk aktivitet som en viktig faktor i rehabilitering och välmående, vilket hundägande också bidrar till.

Vad är hönan och vad är ägget?

Den här sortens studier ger dock inte alltid svar på alla frågor. De kan visa på samband men dock inte alltid ge svar på om och på vilket sätt hundar faktiskt skyddar från hjärtsjukdom och för tidig död. De goda resultaten kan bero på att hundar påverkar ägarens livsstil och välbefinnande positivt. Men det kan, enligt forskarna, även vara så att de som väljer att skaffa hund har bättre förutsättningar genom att de redan från början har en mer aktiv livsstil. Mer forskning kring hur orsakssambanden ser ut välkomnas med andra ord.

En solskenshistoria

Kurera har berört detta ämne och lyfter bland annat fram Soltorps äldreboende i Sollentuna (ligger strax norr om Stockholm) som exempel där djur används inom äldreomsorgen. Äldreboendet utgörs av tre våningsplan och fem boendeenheter. Det finns totalt 32 platser för personer med demenssjukdom samt nio korttidsplatser. Dessutom finns det två katter och en hund. Ja, det är nämligen så att personalen sedan några år tillbaka använder sig av djur som medicin hellre än tabletter.

Djur lugnar och sprider glädje

Katterna som tillhör Soltorps äldreboende heter Kajsa och Dolly, de är hittekatter som har adopterats från ett katthem. De tillhör tredje våningsplanet där de får ströva omkring fritt och har en stor terrass att gå ut på. På samma våningsplan finner man den portugisiska vattenhunden Kompis. Han bor hemma hos sin hundförare Cindy Johansson men jobbar som terapihund på äldreboendet. Här på Soltorps äldreboende har man nämligen förstått hur effektivt det är att använda sig av djur för att lugna, glädja, träna och leka med de boende.

De boende på Soltorps äldreboende kan själva välja om de vill få besök av djuren i sina rum (det är till och med möjligt med övernattning) eller om de föredrar att hälsa på djuren – vilket i sig innebär en anledning att lämna den egna lägenheten. Undersköterskan Elina Hiertner Hanqvist förklarar till News55:

”Jag har märkt att djuren känner av när någon är ledsen eller orolig, då kan de lägga sig nära personen vilket ger en lugnande effekt.”

Terapihunden Kompis är lekfull, men när han kommer till Soltorp är det arbete som gäller. Han är tränad att hålla ett lugn och ha tålamod. Detta gör honom bra som kontaktperson, men även som sjukgymnast och arbetsterapeut. Hunden hjälper bland annat de äldre att träna motoriken, hjälper dem till fysisk aktivitet med promenader samt med finmotoriska uppgifter som att använda fingrarna för att till exempel bli bättre på att greppa. Inte minst fungerar han som motivationskraft för de boende att vara mer sociala – samt som ”medicin” istället för antidepressiva läkemedel, resonerar man på boendet.

Hundens Hus

Terapihunden Kompis var från början tänkt som en vanlig sällskapshund men uppmärksammades för sina ”terapeutiska” egenskaper vilket gjorde att hans ägare såg potentialen i honom. Hon valde därför att utbilda honom på Hundens Hus i Stockholm för att lära sig bli mer kontaktsökande, ha tålamod, vara trygg i sig själv och kunna jobba mot en tredje person.

Hjälper personer med demens

Terapihunden Kompis arbetar vissa pass per vecka, två gånger per vecka och fyra timmar per pass på Soltorps äldreboende. Vissa av de boende med demenssjukdom anses ha ungefär 30 sekunders minne, men trots detta tenderar minnet av terapihunden Kompis att stanna kvar längre än så. Hundföraren Cindy Johansson förklarar:

”Ibland är det så att de frågar efter Kompis, samtidigt som de inte kommer ihåg vad släktingarna heter. Det tycker jag talar mycket för de positiva effekterna djur har på människor.”

Hundföraren Cindy tror och hoppas på en större användning av djur inom vård och omsorg framöver. Kompis arbetar sedan december år 2014 inom äldre- och demensvården i Stockholm tillsammans med sin terapihundförare Cindy. Kompis har en blogg och går även att följa på Instagram.

Människans bästa vän

I veckans blogginlägg har vi fokuserat på våra fyrbenta vänner, med lite särskilt fokus på hundar som ofta beskrivs som människans bästa vän. Oavsett ålder kan djur ha en stor betydelse för hälsan och välbefinnandet, inte minst för barn och äldre. Som vi tidigare har tagit upp är ofrivillig ensamhet och social isolering något av det värsta en människa kan utsättas för, och sällskapet av ett husdjur kan därför vara otroligt viktigt för att motverka känslor av just ensamhet och isolering. Vidare kan djur ha en lugnande effekt genom beröring, som exempelvis katter när de kryper upp tätt intill och börjar spinna, och vi vet ju sedan tidigare att beröring är starkt förknippat med positiva känslor då flera hormoner frisätts genom beröring som i sig har en lugnande effekt (såsom exempelvis oxytocin). Detta är alltså väldigt gynnsamt för hälsan! Vidare har vi fokuserat mycket på hundar då hundägande i regel bidrar till bland annat fysisk aktivitet, som ju också sedan tidigare är känt som en hälsofrämjande faktor.

Med detta blogginlägg vill vi betona vikten av djur inom vård och omsorg för att, om möjligt, kunna minska förekomsten av (samt förebygga) psykisk ohälsa utan enbart mediciner som ju så ofta medför olika typer av biverkningar. Vi hoppas därför på en positiv utveckling med fler djur inom vård och omsorgs för äldre!

Som vi har tagit upp i veckans blogginlägg är det alltså gynnsamt för hälsan med husdjur. Det vi dock vill betona, innan vi uppmanar till att skaffa husdjur, är att endast skaffa husdjur om man upplever att man har goda möjligheter och kunskap att ta hand om djuret på ett bra sätt.

Källor:

Agria

Manimails

Kurera

News55

CNN Health

Bustle.com

Uppsala universitet

Barnbarn kan leda till ett längre liv

Barnbarn som hälsofrämjande faktor

/i /av

Den som har barnbarn och är aktiv i sitt umgänge med sina barnbarn kan, enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Evolution and Human Behavior, se fram emot ett längre liv.

Enligt studien, publicerad i Evolution and Human Behavior i december 2016, kan alltså personer som aktivt tar hand om sina barnbarn få en längre livslängd än personer som inte tar hand om sina barnbarn.

Att ge utan att förvänta sig något tillbaka

Forskningsresultatet visar att en aktivitet som att ta hand om barnbarn ökar livslängden betydligt mer än faktorer som att vara frisk, aktiv och självständig. Enligt en av studiens författare, David Coall, finns det flera studier som visar hur omhändertagande ger hälsofördelar. Till The Sydney Morning Herald utvecklar han:

”När vi pratat med far- och morföräldrar har vi märkt att de ofta pratar om den lycka, tillfredsställelse och stolthet de känner när de tar hand om sina barnbarn. Det här kan vara den enda gången i ditt liv som du gör något för någon annan utan att vänta dig något tillbaka.”

Förlängd livslängd

Studien är den första av sitt slag som har visat på detta specifika samband. I studien, som pågick mellan 1990-2009, deltog 516 äldre tyska medborgare varav 80 regelbundet tog hand om sina barnbarn. Vartannat år fick deltagarna genomgå intervjuer och medicinska tester. I forskningen framgick det snart att de som regelbundet umgicks med sina barnbarn levde längre. Generellt kunde forskarna efter en 20-årsperiod, med hänsyn till ålder och allmänt hälsotillstånd, konstatera att de som tog hand om sina barnbarn minskade risken att dö med en tredjedel, jämfört med de äldre som inte tog hand om sina barnbarn. Uppskattningsvis verkade ca 15 timmar i veckan vara tillräckligt, för mycket ansvar kunde däremot ha en negativ effekt på hälsan.

Att som mor-eller farförälder inte ha någon kontakt alls med sina barnbarn kan alltså innebära en negativ effekt på hälsan, förklarade Sonja Hilbrand som är huvudförfattare till studien och doktorand i psykologi vid University of Basel i Schweiz. Sonja Hilbrand förklarade till Reuters att detta kan bero på att det är något djupt rotat inom oss och har sin förklaring i vårt evolutionära förflutna då omsorg om barnen var avgörande för människans överlevnad.

Hälften av alla mor- eller farföräldrar som tog hand om sina barnbarn (i måttlig omfattning) var fortfarande vid liv tio år efter studiens första intervjutillfälle. Detsamma gällde äldre som deltog i studien, som inte hade barnbarn men som däremot hjälpte sina vuxna barn på något sätt (med hushållet eller dylikt). Däremot visade det sig att hälften av alla som deltog i studien och som inte hjälpte andra dog inom fem år från studiens start.

Det intressanta var även att äldre som hjälpte andra levde längre även när personen som fick hjälp inte var släkt med den äldre. Hälften av alla barnlösa äldre som hjälpte vänner eller grannar levde i snitt sju år efter det att studien påbörjades, medan de som inte hjälpte andra levde i snitt fyra år efter studiens start. Bruno Arpino, professor vid Pompeu Fabra University i Barcelona, Spanien, var inte involverad i studien men förklarar i samband med ämnet:

“Att ge omsorg kan bidra till en känsla av mening med livet för den som ger omsorgen då omsorgsgivaren kan uppleva sig vara behövd av andra och av samhället. Att ge omsorg kan även ses som en aktivitet som bidrar till att omsorgsgivaren håller sig fysiskt och mentalt aktiv.”

Andra hälsofördelar

Inte nog med att livslängden ökar, tid med barnbarn (upp till 15 timmar i veckan) visar sig även minska risken att utveckla Alzheimers sjukdom och även minska risken för depression. Det som forskarna dock uppmärksammade var att de mor- eller farföräldrar som av olika anledningar tvingats ta hand om sina barnbarn på heltid har en kortare livslängd, enligt The Sydney Morning Herald. Lagom är alltså bäst!

5 hälsoeffekter av att umgås med barnbarn

  1. Ditt immunförsvar blir starkare

Nära kontakt med barn utmanar ditt immunförsvar och låter det arbeta och bli starkare. Vidare har beröring såsom att hålla handen eller klappa/bli klappad på goda effekter på hälsan. Beröring som exempelvis att hålla handen eller klappa någon har visat sig bidra till att sänka blodtrycket, öka frigörandet av lyckohormoner, minska utsöndringen av stresshormoner och dämpa inflammatoriska processer i kroppen.

  1. Du blir fysiskt mer aktiv

Regelbunden kontakt med barnbarn ökar sannolikheten för fysisk aktivitet såsom exempelvis att ta en promenad, tid i någon park eller bara aktivt lekande.

  1. Du lär dig mer och utvecklas

Tid med barnbarn innebär att du lär dig nya saker och utvecklas. Att engagera sig barnbarnens inlärning hjälper till att hålla den egna hjärnan igång. Dessutom har de yngre generationerna ofta ny kunskap om exempelvis teknik och dylikt som de kan dela med sig av till äldre generationer.

I en studie såg man att äldre som fick lära sig att använda Facebook och publicerade ett inlägg om dagen i åtta veckor hade 25 procent bättre resultat på kognitiva och sociala tester jämfört med kontrollgruppen.

  1. Du minskar risken att bli deprimerad

Att tillbringa tid tillsammans är gynnsamt både för dig och ditt/dina barnbarn, då risken för att drabbas av depression minskar. Effekten har visat sig vara lika positiv för både barnet och den vuxna i relationen.

  1. Du känner dig mindre ensam

Kontakt med barnbarn minskar känslan av isolering och ensamhet. En uppskattning för några år sedan var att ca 17 procent av personer över 65 år kände sig ensamma och 10 procent kände sig inte längre behövda. Alla aktiva familjerelationer hjälper till att minska de känslorna. Dessutom så stärker bandet med barnbarnet de äldres motivation till att ta hand om sin egen hälsa eftersom man har en värdefull relation som man vill upprätthålla.

Hopp även för den som inte har barnbarn

Men betyder detta att barnbarn är enda alternativet till en förlängd livslängd? Nej, absolut inte. Forskarna såg, som tidigare nämnts, samma resultat när de undersökte äldre som exempelvis fixade hemma hos sina äldre barn och de utan barnbarn som hjälpte varandra (exempelvis vänner eller grannar).

Ett annat alternativ är att skaffa ett husdjur då även detta har visat sig ge samma positiva effekter på hälsan, framför allt hundar har visat sig öka den fysiska aktiviteten men även andra husdjur minskar risken för depression och ger fysisk närhet och tröst.

Vad är hemligheten? 

Vad är då hemligheten? Jo, forskarna har två teorier. Den ena är att mor- och farföräldrar som fokuserar på sina barnbarn även tänker mer på att ta hand om sig själva. Den andra teorin är känslornas positiva påverkan, skriver Aftonbladet.

David Coall, forskare och en av författarna till studien, utvecklar på nytt:

”Det finns lite forskning som visar att beteendet att hjälpa andra och glädjekänslor det ger kan motverka stress. Människor som hjälper andra, utan att förvänta sig något tillbaka, det är den hjälpen som är mest hälsosam.”

Källor:

www.kurera.se

www.alzheimers.net

www.reuters.com

Reader’s Digest

Aftonbladet

Vad kan vara bra att tänka på vid samtal med någon som ligger för döden?

Samtal inför döden

/i /av

Vi har tidigare behandlat ämnet döden utifrån olika perspektiv, och därigenom även livet. Vi tänkte stanna kvar i detta ämne lite till, för att redogöra för vad som kan vara bra att tänka på vid samtal med en person som ligger för döden.

Döden är, som vi tidigare har tagit upp, ett för många väldigt känsligt ämne då det är starkt förknippat med väldigt starka känslor såsom bland annat sorg och rädsla. Kanske är det dessa starka känslor som skrämmer många av oss när döden kommer upp som samtalsämne, inte minst när vi möter någon som ligger för döden. Men det finns några saker som är viktiga att tänka på vid samtal med en döende person, för att kunna vara ett så bra stöd som möjligt.

5 punkter

Många känner kanske igen sig i rädslan för att säga någonting olämpligt om vi skulle hamna i en situation där vi behöver möta en anhörig eller vän som ligger för döden. Problemet är att tendensen att ”dra sig undan” eller inte säga någonting ofta är värre för den döende som då kan uppleva isolering och ensamhet. Ett kort och koncist tips är att bara vara sig själv, men att prata mindre och lyssna mer.

Nedan följer fem punkter som kanske kan vara till stöd:

  1. Prata mindre, lyssna mer – Många människor är själva medvetna om att de är döende, inte minst med tanke på att läkare idag informerar patienterna om detta. Men det betyder dock inte att det är det enda som den döende personen vill prata om. En bra öppningsfras är att fråga hur vederbörande mår. Om personen förklarar att han eller hon upplever rädsla, ställ då ytterligare frågor kring just denna rädsla. Uppmana inte personen att inte oroa sig. Ofta är rädslan förknippad med själva dödsprocessen samt oro för hur anhöriga ska hantera det hela efteråt. Fråga hur du kan vara till hjälp.
  1. Uttryck känslor med respekt – Försök att inte tala om att du vet hur personen mår eller känner, för det kan du faktiskt inte veta. Men det är fint att uttrycka sina känslor, att man gillar eller älskar personen, samt att förklara att man kommer att sakna personen när han eller hon är borta. Tillåt dig att gråta om du upplever behov av det.
  1. Fokusera på minnen – Om det är någon som står dig nära som ligger för döden så kan du föreslå olika sätt som kan hjälpa dig att minnas personen, t.ex. att sätta ihop en låda/ask med minnen eller att sätta ihop en film. Att diskutera er gemensamma historia och vad ni har betytt för varandra kan också vara en fin tröst för er båda.
  1. Prata om annat än döden, eller sitt i tystnad – Det är inte obligatoriskt att tala om döden, en del personer och även vissa kulturer föredrar att undvika detta. Det går bra att bara sitta tillsammans i tystnad om man föredrar det.
  1. Gör det bästa med tiden som återstår – Psykologen Susan Wright uppmanar till sådant som får personen att fortfarande känna sig levande. Hon menar att man inte bör fokusera på hur eländigt allting är, utan snarare försöka fylla personens resterande tid i livet med så mycket kvalitet som möjligt.

Att vara närstående vid livets slut

När en person är svårt sjuk kan det finnas funderingar kring själva sjukdomsförloppet, och om man som närstående själv kommer att klara av att möta den sjukes försämring. För många dyker funderingar upp kring förmågan att räcka till för att trösta och stödja den som är sjuk.

Dessa funderingar kan i sin tur väcka skuldkänslor för att man som närstående tänker på sig själv. Vidare kan rädslan för döden, och ovissheten kring vad som händer därefter, väcka en massa funderingar. Även om vi vet att vi ska dö känns det oftast inte riktigt verkligt, kanske för att vi i vårt moderna samhälle sällan kommer i närkontakt med döden och döendet.

Tillvaron kan för en närstående beskrivas som en svår balansgång mellan att ge omsorg till den som är sjuk och behovet av att ta hand om sig själv som närstående. Det är vanligt att närstående sätter den sjukes behov framför sina egna behov, vilket kan resultera i att den närstående glömmer bort sig själv. Detta kan i längden göra de psykiska påfrestningarna ännu större för den närstående. Med anledning av detta är det viktigt att närstående kan finna stöd och hjälp för egen del, och även i någon mån kunna fortsätta leva sitt liv samtidigt som den närstående kan finnas till hands för den som är sjuk. Att den närstående tar hand om sig själv innebär indirekt ett stöd även för den som är sjuk. Det kan vara en tröst för den som är sjuk om han eller hon vet att den/de närstående har andra som kan stödja psykiskt och hjälpa till praktiskt. Det är nämligen vanligt att den som är döende oroar sig för hur den/de närstående ska klara av sjukdomsperioden, dödsfallet och tiden efter. Dessutom är det inte ovanligt att den som är sjuk upplever dåligt samvete för att ha satt sin närstående i den svåra situationen som det innebär att vara närstående till någon som är döende. Om den sjuke då vet att den närstående kan få hjälp och tröst från andra kan det upplevas som en lättnad och avlastning för den som är sjuk, då ansvaret för att trösta den närstående på så sätt kan delas med andra.

Många upplever en lättnad när de känner att de kan börja prata om döden, inte minst för den som är sjuk som då inte längre behöver upprätthålla en falsk fasad på grund av omtanke om de närstående. På något sätt är det som att den som är döende behöver ”få tillåtelse” att dö. Vidare kan det kännas bra för den som är sjuk att få vara med och diskutera hur praktiska frågor i de närståendes liv kan lösas. Det kan dessutom, både för den som är sjuk och för de närstående, vara skönt att prata om begravning, kvarlåtenskap och andra praktiska frågor som ska lösas när den sjuke inte finns längre.

Att ta farväl

Avsked är sällan lätt, och allra minst när det gäller definitiva avsked som vid dödsfall. I vårt moderna samhälle idag har vi en väl utvecklad vård och omsorg, till skillnad från många andra länder och till skillnad från hur Sverige såg ut för länge sedan. Detta har inneburit att många lever längre och är också friskare längre. Detta är ju i sig någonting väldigt positivt, men samtidigt innebär detta att vi inte längre kommer i närkontakt med döden och döende personer i samma utsträckning som tidigare. Detta i sig kan innebära att många närstående behöver mycket stöd såväl inför som efter ett dödsfall. Vidare är det en balansgång, som så ofta när det kommer till anhöriga och närstående, att både finnas till som stöd för den som är sjuk och döende samtidigt som man som närstående behöver tänka på sig själv för att orka vara ett stöd. Det är därför viktigt att ha någon eller några omkring sig som kan vara stöd. Men trots att det för många kan upplevas som obehagligt och/eller jobbigt att tala om döden kan det samtidigt upplevas som befriande att tillsammans med den döende (om han eller hon vill) tala öppet om känslor och funderingar kring döden samt praktiska frågor i samband med dödsfallet. Utöver detta är det kanske viktigaste att bara ta vara på tiden tillsammans genom att exempelvis prata om gemensamma minnen.

Oavsett vilket avsked det gäller här i livet så kan det ofta upplevas svårare att bli lämnad kvar och se sin närstående eller vän resa iväg, även när ”resan” innebär att lämna livet bakom sig, men det viktiga är då att försöka finna stöd och tröst hos andra som också är lämnade kvar.

Källor:

www.theguardian.com – ”Hov to talk to someone who is dying”

www.cancerfonden.se – ”Närstående vid livets slut”

Vad innebär ett ”dödsbäddsperspektiv”?

Att befinna sig på dödsbädden

/i /av

Vi har nyligen fokuserat mycket på sorg vid förlust av någon närstående, men den här veckan tänkte vi fokusera på hur det kan vara att själv befinna sig på dödsbädden och kanske uppleva sorg över att det egna livet håller på att rinna ut. Vad tänker människor på som ligger inför döden, särskilt de med dödsångest? Och vad innebär ett ”dödsbäddsperspektiv”? Detta tänkte vi reda ut i veckans blogginlägg.

En sak som vi alla har gemensamt är att vi en dag kommer att dö, detta är lika säkert som att vi en dag föddes. Hur var och en väljer att leva sitt liv kan däremot skilja sig åt i allra högsta grad och är något högst individuellt. Personer med dödsångest tenderar dock att ha någonting gemensamt när de närmar sig slutet; nämligen ånger för olika saker.

De döendes visdom

Inspirationstalaren och författaren Bronnie Ware har lång erfarenhet av arbete inom palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede. I sitt arbete som sjuksköterska kom hon därför i kontakt med många som låg på dödsbädden, och vid samtal med dessa döende personer blev hon medveten om att personer med dödsångest hade något gemensamt, nämligen att de tenderade att ångra samma saker. Den här insikten blev inspiration till hennes blogg ”Inspiration and Chai” där hon skrev om den klarhet som döende personer tenderar att få i slutet av deras liv, samt hur vi skulle kunna ta lärdom av deras visdom. Bloggen fick sådan uppmärksamhet att den senare sammanställdes till en bok med titeln ”The Top Five Regrets of the Dying”, som blev en bästsäljare. I boken delar hon bland annat med sig av de fem saker som döende oftast önskar att de hade gjort annorlunda medan de hade chansen.

Ånger på dödsbädden

De fem vanligaste orsakerna till ånger på dödsbädden är, enligt Bronnie Ware, följande:

  1. Jag önskar att jag hade haft modet att leva livet som jag själv hade önskat, inte enligt andras förväntningar på mig.

Detta var den vanligaste formen av ånger. När människor inser att deras liv nästan är över och ser tillbaka på det med klarhet är det lätt att se hur många drömmar som aldrig uppfylldes. De flesta hade inte ens uppfyllt hälften av alla sina drömmar och fick dö med vetskapen om att detta berodde på beslut som de hade tagit, eller inte tagit. Hälsa innebär frihet, vilket väldigt få förstår förrän de blir sjuka.

Lärdom: Var sann mot dig själv, du kommer att bli lyckligare och samtidigt bli en inspiration för andra!

  1. Jag önskar att jag inte hade arbetat så mycket.

Detta var väldigt vanligt och något som Bronnie Ware mötte hos varenda manlig patient som hon skötte. På grund av sitt hårda arbete hade männen gått miste om sina barns uppväxt och även kvalitativ närhet med sin partner. Även kvinnor tog upp detta, men patienterna tillhörde en äldre generation då könsrollerna ofta var mer fördelade och männen i störst utsträckning var de som var yrkesarbetande.

Lärdom: Arbeta för att leva, lev inte för att arbeta! Fundera över vad du vill bli ihågkommen för, och sträva efter just detta!

  1. Jag önskar att jag hade haft modet att uttrycka mina känslor.

Många upplevde att de hade hållit tillbaka sina känslor för att behålla en god relation till andra. Resultatet hade dock många gånger blivit att de istället utvecklade bitterhet och sjukdomar, enligt Bronnie Ware. Hon menar att vi bör tala sanning och berätta för andra hur vi känner, då detta är något som stärker relationer, och om inte så blir vi kanske ändå av med ohälsosamma relationer.

Lärdom: Var tydlig och modig men också förlåtande! Låt inte ilska och bitterhet ta över sinnestillvaron.

  1. Jag önskar att jag hade hållit kontakten med mina vänner.

Många upplevde att de inte hade insett vikten av god vänskap. När slutet närmade sig var det inte heller så enkelt att spåra upp gamla vänner och ta ny kontakt. Många hade blivit så upptagna av sina egna liv att de hade förlorat kontakten med gamla vänner. Djup ångest uppstod när de insåg att de egentligen hade velat prioritera sina vänskapsrelationer. Alla saknar sina vänner när de ligger på dödsbädden.

Lärdom: Värna om dina vänner och var inte rädd för att vara den första att sträcka ut handen.

  1. jag önskar att jag hade tillåtit mig själv att vara lyckligare.

Detta var likaså väldigt vanligt. Många inser inte förrän livet börjar ta slut att lycka är ett val. Många hade fastnat i gamla mönster och vanor. De hade låtit rädslan för förändring ta över och intalat sig själva att de var nöjda med det liv som de levde, medan de egentligen hade en saknad och längtan efter att få tramsa och skratta mer.

Lärdom: Ett skratt förlänger livet! Skratta och gör mer av sådant som gör dig lycklig, detta är hälsosamt och förlänger livet – samtidigt som du har roligare på vägen!

Dödsbäddsperspektivet

Detta begrepp låter kanske inte så tilltalande, men det finns en vacker logik bakom det. I boken ”Munken som sålde sin Ferrari” beskriver författaren Robin Sharma dödsbäddsperspektivet på följande sätt:

”Det är ett nytt sätt att se på livet, ett mer stärkande sätt. Man kommer helt enkelt ihåg att varje dag kan vara den sista, och därför lever man fullt ut och njuter av den så mycket man kan.”

Han beskriver vidare dödsbäddsperspektivet som en livsfilosofi, och förklarar vidare:

”Föreställ dig att du stiger upp på morgonen och ställer dig den enkla frågan vad du skulle göra om det vore din sista dag på jorden. Hur skulle du behandla din familj, dina kollegor, främmande människor? Tänk på hur produktiv och engagerad du skulle vara om du levde fullt ut i varje stund. Enbart dödsbäddspespektivet kan förändra hela ditt liv. Det ger ny energi och blåser liv och engagemang i allt du gör. Du börjar fokusera på allt som är meningsfullt, allt du tidigare skjutit upp, och du slutar slösa bort tid på småsaker som bara drar ner dig i kaos och kriser.”

Låt oss tala om döden

Döden är oundviklig, ändå har vi så svårt för att prata om döden. På äldre dagar, och/eller när vi av någon anledning börjar närma oss dödsbädden, uppstår dock ett naturligt behov av att prata om existentiella frågor och just döden. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på hur naturlig döden faktiskt är, och när vi börjar närma oss döden uppstår liksom för många ett behov av att ”bekanta” sig med den. Det största problemet är förmodligen att döden är så starkt förknippad med ovisshet då vi inte med säkerhet vet vad som väntar, vilket gör att många känner rädsla inför döden, men även sorg över att behöva skiljas från sina nära och kära och även sorg över att behöva skiljas från livet i sig.

Men, samtidigt är det fantastiska att ligga på dödsbädden faktiskt kan lära oss något – något värdefullt om livet. Det är svårt att tala om döden utan att tala om livet. Vad är meningen med livet, egentligen? Och hur har just du valt att leva ditt liv? Bara du kan svara på vad som är meningen och syftet med ditt liv, samt huruvida du har uppfyllt detta syfte. Men, om vi ska ta lärdom av vad sjuksköterskan Bronnie Ware har kommit fram till i sina möten med personer i livets slutskede så handlar mycket om att lyssna till sitt inre och följa sin inre röst, värna om vänskapsrelationer och det sociala livet framför arbete. Det kan för många vara lättare sagt än gjort att faktiskt tillåta sig själv att verkligen leva och tillåta sig själv att vara lycklig, men ack så viktigt.

För flera år sedan var uttryck såsom ”carpe diem” (fånga dagen) väldigt populära, och just detta uttryck har nu blivit minst sagt uttjatat. Men samtidigt ligger det någonting väldigt fint och viktigt i dessa ord, vilket även ett ”dödsbäddsperspektiv” utgår ifrån. Det handlar om att leva i nuet och leva livet som om varje dag vore den sista, för att på så sätt ta vara på varje dag och varje stund för att verkligen njuta av livet.

Vill du ligga på din dödsbädd och minnas alla drömmar som du förverkligade under livets gång, eller vill du ligga på din dödsbädd och tänka på alla drömmar som förblev ouppfyllda? Att skjuta upp sina drömmer gör ingen lycklig, så finns det någon dröm som du kan förverkliga redan idag?

Källor:

www.theguardian.com – ”Top five regrets of the dying”

www.kurera.se – “De 5 vanligaste sakerna folk ångrar när de dör”

”Munken som sålde sin Ferrari” av Robin Sharma, 2008

Det finns hjälp att få om sorgen blir för tung att bära

När sorgen blir för tung att bära

/i /av

Sorgen och saknaden vid förlust av en närstående försvinner aldrig utan är något vi helt enkelt behöver vänja oss vid att leva med, däremot brukar den vanligtvis mildras allt eftersom tiden går. Men vad händer om man inte upplever att sorgen mildras trots att tiden går? Vad kan man då göra? Och vart kan man vända sig?

Vanligtvis är sorgen intensiv i början, för att därefter mildras med tiden. Ibland händer det dock att sörjande inte upplever att sorgen mildras med tiden.

”Komplicerad sorg”

Som vi tog upp i förra veckans blogginlägg är sorg något högst individuellt, detta innebär att olika personer sörjer på olika sätt. Det finns inga rätt eller fel, utan alla behöver utgå ifrån sig själva och sina egna behov. Det händer dock att sörjande ibland ”fastnar” i sorgen och därmed inte upplever att den mildras med tiden. Ett begrepp för detta är ”komplicerad sorg”. Anledningar till komplicerad sorg ser också olika ut från person till person. Komplicerad sorg räknas som en diagnos, något som kräver vård.

Ibland kan det uppstå behov av att bearbeta känslor och händelser i samband med själva dödsfallet, något som för den sörjande kan ha upplevts som traumatiskt. Några exempel är om dödsfallet exempelvis skett på grund av en olycka, självmord eller mord. Traumatiska händelser kan resultera i att den sörjande utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Råd till dig som sörjer

Det finns saker som du själv kan göra om du upplever sorg, några exempel följer nedan:

  • Rutiner – Försök att äta och sova på regelbundna tider.
  • Prata med andra – Berätta för andra hur du känner, även om det ibland kan kännas som att ingen riktigt förstår. Andra kan ha svårt att veta hur de ska göra eller vad de ska säga. Då är det bra om du kan försöka berätta vilket sorts stöd du vill ha. Ibland kan det vara skönt att bara ha någon hos sig för att slippa vara ensam, även om man inte vill prata.
  • Stödgrupp – Kontakta en stödgrupp. En del tycker att det känns bra att få prata med någon eller några som har liknande erfarenheter.
  • Skriv – Skriv ner dina tankar. Du kan pröva att skriva hur sorgen känns. Både när du är som mest ledsen och när du känner dig mindre ledsen. Du kan skriva till personen som har dött och förklara dina tankar och känslor. Du kan också pröva att till exempel lyssna på musik, läsa böcker eller se filmer som handlar om sorg. För en del hjälper det att se att andra känner ungefär som de själva gör.
  • Red ut eventuella oklarheter – Försök att ta reda på sådant som kanske känns oklart och förvirrat i samband med dödsfallet. Det kan hjälpa dig att komma vidare i sorgen. Du kan till exempel boka ett samtal med inkopplad personal om det finns någon sådan som tog hand om personen innan eller i samband med dödsfallet.
  • Ceremonier – Det brukar vara bra att vara med i ceremonier för att ta farväl av den som har dött, till exempel en begravning. Ritualen och minnet av den kan hjälpa till att göra så att det som har hänt känns mer verkligt.
  • Känsla av närvaro – En del mår bra av att bevara känslan av närvaro med den som är död. Det kan vara att tända ett ljus eller att utföra någon annan handling. Det kan också vara att besöka en särskild plats eller att spara något föremål som betyder mycket.
  • Ta en paus från sorgen – Sorgen kan bli lättare att hantera om du tillåter dig att emellanåt försöka göra sådant som du brukar tycka om att göra eller som du behöver göra. Det är även bra att röra på sig regelbundet. Att promenera, träna eller göra någon annan fysisk aktivitet som är möjlig för dig kan hjälpa om du till exempel känner dig rastlös eller orolig, har ont i kroppen eller har svårt att sova.

Att försöka stå ut med sorgen

För många är det första året svårast, när man ska gå igenom alla högtider och årstider för första gången utan personen som har dött. Därefter kan det bli lättare. För andra är det vardagen som är svårast, med alla rutiner som man delade tillsammans med den som har dött. En del tycker att tiden före en begravning, och själva begravningen, är jobbigast och att det därefter blir något lättare.

Sorgen finns kvar hela livet, men den förändras med tiden. Många lär sig leva med det som har hänt och erfarenheterna gör att de kan hantera sina minnen på ett annat sätt. Trots detta kan sörjande ändå känna sig lika ledsna vid vissa händelser eller dagar som de gjorde i början av sorgen, även efter många år. Vidare kan tillvaron bli så pass annorlunda att den påverkar känslan av trygghet och identitet. Andra livsomställningar senare i livet kan kännas svårare. Erfarenheterna kan förändra den sörjande som person och vad personen betraktar som viktigt här i livet.

Hur man hanterar sin sorg är alltså individuellt, var och en får försöka upptäcka strategier som fungerar för just dem. En del påbörjar stora projekt som kräver mycket arbete eller går snabbt in i en ny relation om de har förlorat sin partner. De agerar utifrån sina behov just då. Andra föredrar att vänta med stora beslut.

Det kan vara klokt att försöka ha lite tålamod även om sorgen gör så ont att du helst vill slippa ifrån den. Var särskilt försiktig med alkohol och andra beroendeframkallande substanser om du försöker dämpa smärta och sorg, då det är lätt att utveckla ett beroende. Vidare är det bra att undvika att isolera sig.

Sårbarhet

Sorg kan påverka relationer på olika sätt. En del upplever att de kan stötta varandra och hitta sätt att hantera förlusten tillsammans, medan andra känner att de har en egen sorg som är alltför privat för att dela med andra. En del känner sig mer sårbara. Sårbarheten kan göra att man säger saker som man inte menar, eller lägger skulden för det som har hänt på exempelvis en närstående. Sårbarheten kan även göra att man undviker andra personer. Men för en del innebär sårbarheten att de söker mer stöd och samtidigt blir mer försiktiga i sitt sätt att prata med varandra.

När och var du bör söka hjälp

De flesta kan, med hjälp och stöd från närstående eller andra personer i omgivningen, hantera sin sorg. Men det finns som sagt situationer som kräver hjälp i annan form.

Några exempel följer nedan:

  • Det finns flera stödlinjer som du kan kontakta, antingen via chatt eller mail på nätet eller via telefon.
  • Du kan delta i en sorgegrupp eller kontakta en stödförening.
  • Kontakta din vårdcentral om du behöver mer stöd, till exempel om du tror att du har fått en depression, PTSD eller om sorgen på något annat sätt gör att du har svårt att fungera i din vardag.

Vid akuta situationer:

  • Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv.
  • Ring vårdguiden 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Sorgegrupper

Alla religiösa samfund ger stöd i någon form åt personer som sörjer. Sjukhuskyrkan och Svenska Kyrkan ger stöd även om du har en annan tro än kristendomen eller inte är troende alls. Sjukhuskyrkan finns på de flesta sjukhus i Sverige.

Det finns sjukhusavdelningar som startar stödgrupper för personer som har förlorat någon. På vissa orter erbjuder Röda Korset stöd om du upplever sorg. Ibland leds grupperna av specialutbildad personal. Fråga på en vårdcentral eller sjukhuset om du vill veta var du kan få kontakt med en stödgrupp.

Självhjälpsgrupper

En person som själv har upplevt och bearbetat egen sorg kan kontakta andra personer med sorg för att erbjuda sitt stöd. Att delta i en sådan självhjälpsgrupp kan vara ett enkelt sätt att få hjälp. Kontakta en vårdcentral eller sjukhuset om du vill komma i kontakt med en självhjälpsgrupp eller starta en egen grupp.

Fråga alltid om du osäker och vänd dig exempelvis till Sjukhuskyrkan för att stämma av ifall du får erbjudanden om stöd som du är osäker på, då det faktiskt finns oseriösa aktörer där ute som erbjuder stöd vid sorg. Du kan även själv ta reda om på den som erbjuder stöd kontrolleras av en tillsynsmyndighet, exempelvis Socialstyrelsen.

Stödföreningar

Det finns flera föreningar, organisationer och nätverk för personer med sorg (gäller flera olika målgrupper/åldersgrupper).

Några exempel är följande:

  • Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandes Stöd – SPES – https://spes.se
  • Vi som mist någon mitt i livet – VIMIL – vimil.se
  • Föreningen Vi som Förlorat Barn – VSFB – https://vsfb.se
  • Nätverk för föräldrar som har förlorat barn – Febe – febe.net
  • Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade – RAV – rav.se
  • Randiga Huset – randigahuset.se

För dig som är närstående till någon i sorg

Sorg kan se så olika ut och det är inte alltid som den sörjandes beteende är lätt att förstå för en närstående eller utomstående. Det viktiga är dock att du visar att du bryr dig och inte tänker att du måste ha en lösning på den situation som personen är i. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa. Det är vanligt att den som har sorg vill prata om den som har dött och berätta hur det känns. Lyssna, och försök avstå från att ge goda råd.

Något annat som kan vara värdefullt är att bara prata om allt och inget, eller bara vara tysta om den sörjande föredrar det. Du kan föreslå att ni gör någonting tillsammans. Kanske kan du hjälpa till med någon vardagssyssla. Det kan vara att laga mat, städa eller gå och handla. Detta kan vara till stor hjälp då det är mycket vanligt att den som upplever sorg är för överväldigad och trött för att orka ta några initiativ. Ta kontakt själv och gärna flera gånger, även om du tidigare har blivit avvisad. Kom gärna med konkreta förslag!

Tips på läsning om sorg

Det finns flera bra böcker som behandlar ämnet sorg, något som kan upplevas som en tröst för den som själv försöker hantera sin sorg.

Några exempel är följande:

  • Anteckningar under dagar av sorg, C S Lewis: om att förlora en partner på grund av sjukdom.
  • Jag är lyckligt gift, min man är bara lite död, Christina Karlberg, Marita Warborn Lundgren: Om att oväntat och hastigt förlora en partner.
  • Min man dog tusen gånger, Rebecka Nordström Graf: Om hur sorgen kan göra sig påmind.
  • Ett år av magiskt tänkande, Joan Didion: Om att förlora sitt vuxna barn och sin partner.
  • Timme för timme, dag för dag, Cyndee Peters: Om att förlora en förälder och sin partner.
  • Låt oss hoppas på det bästa, Carolina Setterwall: Om att förlora sin partner och bli ensam förälder.
  • I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, Tom Malmquist: Om att samtidigt förlora sin partner och bli förälder.
  • Vi var alltid beredda, Annika Koldenius: Om att förlora ett barn på grund av sjukdom.
  • När det inte blev som du tänkt dig, Barbara Kjellström: Om förlust på grund av missfall.
  • När livet stannar, Malin Sävstam: Om att förlora sin familj i en olycka.
  • Våra älskade orkade inte leva, Joanna Björkqvist; Reportagebok med intervjuer med närstående till personer som har tagit sitt liv.
  • Förluster – om sorg och livsomställning, Barbro Lennéer Axelson: Faktabok om olika förluster.
  • Att möta den som sörjer. Flera perspektiv på sorg efter dödsfall, Inger Benkel: Faktabok.

Dessa är några boktips, nu kanske inte alla tips känns helt aktuella för just dig i dagsläget. Ibland kan det dock finnas sådant som kanske varit aktuellt för dig tidigare i livet, och då kan dessa tips på böcker kanske ändå upplevas som en tröst. Vi bär ju med oss minnen och en livshistoria som präglat oss som individer, och ibland kan vi bära med oss sådant som inte är helt bearbetat som då gör sig påmint på äldre dar. Välj helt enkelt utifrån din egen situation och dina egna behov.

Livet och döden

Det finns kanske inte något som så tydligt väcker existentiella tankar inom oss som traumatiska händelser, som exempelvis dödsfall och förlust av någon närstående. När hela ens tillvaro skakas om och stannar upp är det inte helt ovanligt att man frågar sig vad meningen med allt, eller livet, är. Det är vanligt att under sorgeprocessen uppleva känslor som meningslöshet. Ibland kan man fastna i denna känsla och helt enkelt inte förmå sig kunna ta sig ur sorgen som liksom har fått ett fast grepp om en. Det viktiga då är att veta att det finns hjälp att få, några exempel har vi redogjort för i veckans blogginlägg. Så, om livet känns svårt och sorgen känns för tung att bära, tveka då inte att söka hjälp! Det finns många olika alternativ i form av stödföreningar och sorgegrupper, böcker eller förhoppningsvis någon närstående som vill finnas där för just din skull och lyssna på dina tankar. Välj den stödform som passar dig bäst!

Livet är inte lätt, ofta talas det om livets olika prövningar och sorg (efter en förlust av någon) är utan tvekan en av livets svårare prövningar. Med rätt stöd och lite tålamod brukar dock även sorgen gå att bearbeta, och en vacker dag kan man förhoppningsvis skymta ljuset i den mörka tunneln och återfå hoppet om livet.

Vi avslutar veckans blogginlägg med ett citat av författaren Kahlil Gibran:

”Ju djupare sorgen tränger sig in i dig, desto större glädje kan du uppnå.”

Källa:

Vårdguiden – 1177.se

KONTAKT

info@aldreshalsa.com

070-201 62 68

Org.nr: 802514-5767

Bankgiro: 516-0262

Swish: 123 119 99 75

STÖD OSS

Bli medlem

Bli informatör

Ge en gåva

FÖLJ OSS
FACEBOOK
INSTAGRAM
YOUTUBE
PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV
MED STÖD AV

               

Riksföreningen Äldres Hälsa
Powered by  GDPR Cookie Compliance
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.