Pensionen kan för många upplevas och betraktas som den bästa tiden i livet – tiden då drömmar kan förverkligas och dagarna kan tas som de kommer. Men välkomnas den alltid – av alla? Hur skiljer sig pensionsåldern åt i olika länder? 

Det har säkert inte undgått någon att det under våren har pågått omfattande demonstrationer i Frankrike, framför allt i Paris. Detta till följd av den franska presidenten Emmanuel Macrons kontroversiella pensionsreform som avser höja den allmänna pensionsåldern från 62 år till 64 år. Folk demonsterar dock inte enbart på grund av den höjda pensionsåldern utan även på grund av det faktum att många upplever stora brister i den sociala tryggheten i landet. Detta visar verkligen hur känslig frågan om pensionsåldern är.

Samtidigt har president Joe Biden vid en ålder av 80 år, meddelat att han avser att kandidera för omval vid nästa amerikanska val år 2024. Detta skulle i så fall göra honom till den äldste amerikanska presidenten som kandiderar för omval. Hans ålder har sedan tidigare väckt reaktioner och debatterats vilket visar hur känslig frågan om ålder är.

Pensionsåldern i olika länder

Den franska debatten handlar om ett komplext pensionssystem med 42 olika system för olika branscher. Systemet är problematiskt då det försvårar byte av arbete eftersom man även byter pensionssystem och riskerar att förlora tidigare intjänade pensionspengar.

Detta har resulterat i att vissa branscher lider av brist på arbetskraft medan andra har ett överskott av arbetskraft. Tiden man behöver vara i arbetslivet för att få full pension förlängs också med ett och ett halvt år till 43 år, något som kan drabba kvinnor som varit hemma flera år för att ta hand om barn. I Frankrike går 58 procent i pension när de är mellan 62 och 65 år, 18 procent fortsätter att arbeta längre medan 24 procent går i pension innan de har fyllt 62 år.

I USA har den förväntade pensionsåldern ökat från 62,6 år till 64 år. Enligt en studie gjord av Christian Mitchell från finansföretaget Northwestern Mutual, har den stigande inflationen resulterat i att fler oroar sig för att bli pensionär. I rapporten, som omfattar 2 381 deltagare, framkommer att fyra av tio amerikaner inte tror att pensionen kommer att räcka till på ålderns höst. Fler amerikaner än tidigare planerar att skjuta upp tidpunkten för att gå i pension och mer än hälften av dem uppger att de vill arbeta mer för att spara pengar pensionen.

I Norge är pensionsåldern 67 år, med möjlighet att gå i förtidspension vid 62 års ålder om vissa krav uppfylls. I Danmark är pensionsåldern för närvarande mellan 66 och 68 år, ålderspensionen betalas dock inte ut automatiskt utan man måste själv ansöka om den. Det är även möjligt att skjuta upp pensionen, vilket i så fall resulterar i högre pension. I Finland kan man få ålderspension från 65 år för personer födda 1965 eller tidigare. Det finns även möjlighet att få partiell ålderspension från 61 års ålder (25 eller 50 procent av sin intjänade pension). Detta innebär att man kan arbeta medan man får pension.

 

Pensionsåldern i Sverige

I Sverige har vi ingen fast pensionsålder men har ändå länge förhållit oss till 65-årsgränsen, som från och med 2023 har höjts till 66 år för garantipensionen. Vi har möjlighet att från och med 2023 arbeta till dess att vi blir 69 år. Tidigaste uttagsålder för allmän pension är 63 år från och med 2023. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg är tidigaste ålder för att få dessa förmåner 66 år (tidigare 65 år). Riktåldern styr när man tidigast kan ta ut allmän pension eller få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg och den kommer att följa medellivslängdens utveckling. Med tanke på att vi lever längre kommer riktåldern därför att höjas stegvis och tillämpas från och med 2026.

 

Den ofrivilliga pensionären

Men tänk om man brinner för det man arbetar med och helt enkelt inte känner sig redo för att gå i pension – vad gör man då? Någon som vet hur det känns att ofrivilligt behöva lämna in sitt passerkort och lämna sitt omtyckta arbete är Marianne Rundström som arbetade som programledare för Gomorron Sverige i SVT. För några år sedan kom hennes bok Passé – de ofrivilliga pensionärerna ut. Marianne har i intervjuer förklarat att hon inte förstår att en viss ålder är ett hinder för att arbeta vidare när man är fullt frisk och dessutom inte vill något hellre än att arbeta. Hon har sagt följande:

”Många med mig känner samma sak. Vi är för pigga helt enkelt. Men i Sverige har vi en ungdomskultur. Ungt är fint och gammalt fult. Vi lider av åldersnoja i det här landet.”

Marianne anser att alla vinner på att möjliggöra för fler att arbeta längre:

”Om fler jobbar längre ökar inkomsterna till staten och den individuella pensionen likaså. Det tjänar vi alla på.”

 

Behov av ett flexibelt system

Inställningen till pensionärslivet ser olika ut för olika personer, bland annat beroende på hälsa och arbetssituation. Enligt Marianne skulle det kunna betraktas som en klass- och statusfråga. Personer med välbetalda jobb som är mindre fysiskt krävande vill många gånger arbeta vidare, medan de som är underbetalda och utslitna rent kroppsligen ofta vill sluta så fort som möjligt.

Så, hur ska vi då tänka om somliga vill arbeta vidare upp i högre ålder medan andra inte vill något hellre än att gå i pension så tidigt som möjligt? Mariannes lösning är att skapa förutsättningar för att fler ska kunna arbeta längre om de själva vill. Detta kan exempelvis innebära ett behov av förändring av arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Samt möjlighet att byta till andra arbetsuppgifter och även att gå ner i arbetstid. För det är faktiskt så att arbetet för många fyller en viktig funktion. Marianne utvecklar resonemanget:

”Mycket av självkänslan sitter i att man är efterfrågad.”

 

 

 

Källor:

Dagens PS

Nordiskt samarbete – Dansk ålderspension

Nordiskt samarbete – Finsk ålderspension

Nordiskt samarbete – Norsk ålderspension

Pensionsmyndigheten

Senioren

Svenska Dagbladet

Svenska Yle

SVT Nyheter

Rubriken är namnet på en fotoutställning som hölls hösten 2022 på Musikaliska Kvarteret i Stockholm. Namnet uppkom då fotografen Evelina Carlbom bestämde sig för att bredda bilden av hur äldre människor ser ut, lever och agerar. Samhället målar ofta upp bilden av en äldre person som någon som är skör, har krokig rygg, tunn plånbok och rullator. Med utställningen vill Evelina Carlbom utmana denna syn på äldre människor.

Influencern Lady Silver är en av de fotograferade i utställningen. Anita Looström som hon egentligen heter är idag 85 år och vill inspirera människor till att ta till vara på livet. Hon driver ett träningskonto på Instagram som har nära 35 000 följare där hon delar med sig av sitt aktiva liv. Anita utmanar både den traditionella bilden av en tränings-influencer men också bilden av hur en 85-årig dam bör bete sig.

Tidningsdrottningen Amelia Adamo uttalar sig ofta i media kring hur man bör undvika att betrakta alla äldre vuxna som en och samma grupp. Hon menar att äldre vuxna är en ganska diversifierad grupp människor om man räknar alla mellan 65 år och uppåt. Detta är inte en grupp man kan slå ihop. Ej heller en grupp att tycka synd om. Den stora andelen äldre vuxna är aktiva och levnadsglada människor. 

Amelia är ordförande för Ensamhetskommisionen som fokuserar på ensamma äldre. Amelia berättar om deras arbete. ”Vi vill lyfta frågor för att förbättra situationen för äldre ensamma. Detta är en väldigt marginaliserad grupp bestående av äldre som inte har anhöriga och som ofta förbises av äldreomsorgen. Detta är ett viktigt arbete men det är även viktigt att komma ihåg att majoriteten av äldre vuxna lever ett aktivt liv i gemenskap. Vi får därför inte betrakta äldre som en homogen grupp som det är lite synd om.”

En av Ensamhetskommisionens ledamöter är äldreforskaren Ingmar Skoog. Han menar att äldre idag är yngre än någonsin. 70 är det nya 50. Vi måste se saker från olika håll för att undvika att diskriminera folk utifrån hur gamla de är. 1,5 miljoner svenskar är idag 70 år eller äldre. Av dessa bor 88 000 personer i särskilt boende och ca 200 000 har hemtjänst. Dessa siffror är viktiga menar Ingmar Skoog när det gäller åldersdiskriminering. Det är alltså inte så stor andel av de äldre som behöver hjälp och eller är sjuka. Vi kan alltså inte definiera gruppen äldre vuxna som en grupp som behöver hjälp. Det blir helt fel. Åldrandet idag har förändrats. Ingmar Skoog, som forskar vid Göteborgs Universitet, föreläser om H70-studierna som undersökt äldre sedan 50 år. Studierna visar att äldre idag är både intellektuellt, psykiskt och fysiskt bättre än när studierna startade. 

Nyligen bortgångna riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) arbetade aktivt för att motverka åldersdiskriminering. ”Det är dags att sluta definiera människor enbart efter deras ålder och istället ta tillvara på den resurs som åldersrika människor är. Ålderismen sker i allt yngre åldrar, redan i 40 års åldern börjas det, då minskar chansen för att bli kallad till en arbetsintervju och vid 65 års ålder är chansen närmast obefintlig.” skrev Barbro i en debattartikel i Altinget (2017). WHO har gjort en studie i 57 länder där man frågat mer än 83 000 personer om deras attityd gentemot äldre människor. Den visade låg respekt mot äldre. 

Forskning visar att äldre människor idag är både friskare, starkare, smartare och mer välutbildade. Trots detta har varken arbetsmarknaden eller samhället hängt med. Det finns mycket fördomar om äldre vuxnas digitala kunskaper som bidrar till att äldre vuxna ofta snabbt åker ut från arbetsmarknaden. En stor andel är dock vana att arbeta digitalt. ”Årsrika människor är inte ett kollektiv. Vi är alla individer som lagt år till livet på olika sätt. Kronologisk ålder är därför ett dåligt mått på vad vi kan prestera.” enligt Barbro Westerholm. 

Nu är samhället redo för en ny typ av äldresort. Amelia Adamo menar att äldre människor idag är spänstigare, snyggare och har en helt annan livsstil. En ny typ av äldre som tidigare inte fått plats syns nu i reality- program som Hotell Romantik och Första Dejten men också i serien Äntligen! skapad av Lorry-gänget. Amelia fortsätter;” det är bra att de äldre som syns i media nu är friska och har en aktiv livsstil.” Hon pratar även om den kommersiella aspekten. ”Tidigare såg man inte äldre vuxna som en kommersiellt gångbar målgrupp. Nu är dem det, de har både pengar och fortsätter att konsumera, framförallt TV. Och då vill de se sig själva.”

 

Källor:

Har samhället en snäv bild av äldre?

Fotoutställning breddar bilden av äldre

Trend med fler äldre i tv-serier

Amelia Adamo vill vänja världen vid äldre kroppar

Jag vill inspirera till att ta till vara på livet

Ensamhetskommisionen

70 är det nya 50

Det måste bli ett slut på åldersdiskrimineringen

När vi åldras genomgår kroppen en rad förändringar helt naturligt. Det är en del av livets gång, men som kanske inte alltid är så lätt att handskas med. Det kan bli svårt att anpassa sig när vi känner att vi inte är lika starka eller pigga såsom vi en gång var.

Kroppens åldrande ser liknande ut för de flesta. Men kan upplevas på olika sätt. I stort sätt hela kroppens funktioner påverkas och ibland är det lätt att oroa sig kring vad som händer med ens kropp och hälsa. 

Gällande fysiska funktioner i det kardiovaskulära systemet sker förändringen i form av förlorad elasticitet hos blodkärlen och eller att fettdepåer lättare byggs upp i artärerna. Två orsaker som gör det svårare för hjärtat att pumpa runt blodet och anledningen till att vi kan utveckla högt blodtryck. Ett högt blodtryck och en känsla av att hjärtat slår hårdare utlöser ofta ångest och oro kring vår egen hälsa. Det kan därför vara värt att komma ihåg att förändringar i hjärt- och kärlsystemet är en del av åldrande processen. Misstänker du att du har högt blodtryck så tveka dock aldrig att ta kontakt med din läkare.

Även vår benmassa påverkas av åldern. Benmassan förlorar både storlek och täthet med åren. Vilket gör att risken för benbrott ökar. Även musklerna försvagas vilket leder till att vi står mindre stabilt. Rädslan för att ramla och bryta benen är vanligt, framförallt hos äldre kvinnor. Denna rädsla leder ofta till inaktivitet, vilket i sin tur leder till ytterligare ökad ostadighet. En ond cirkel av minskad rörlighet, muskelsvaghet och begränsad fysisk aktivitet har nu startat. 

Även synen och hörseln påverkas av åldern. Vilket kan begränsa en i sociala situationer. Nedsatt hörsel drabbar hela två tredjedelar av alla över 60 år. Hjärnan mår faktiskt som allra bäst av att höra. Det finns flera studier som visar sambandet mellan hörselnedsättning hos äldre och ökad risk för att utveckla demenssjukdom. Har du nedsatt hörsel, tveka därför inte att ta kontakt med vården, det finns hjälp att få.

Vårt behov av toalettbesök förändras även när vi åldras. Tjocktarmens struktur förändras nämligen, vilket gör att vi lättare blir förstoppade. Även urinblåsan påverkas av åldern. Den blir mindre elastisk vilket leder till att vi behöver gå på toaletten oftare. Bäckenets muskulatur försvagas även, vilket kan leda till att vi förlorar kontrollen över urinblåsan och det kan vara svårt att tömma blåsan ordentligt. Vi kan även utveckla problem med inkontinens. Hos män är prostataproblem vanligt. Ta alltid kontakt med läkare och gör regelbundna kontroller ifall du märker att något inte känns som det ska.

För att åldras så hälsosamt som möjligt så visar forskning att regelbunden fysisk aktivitet är a och o. För att hjälpa hjärtat att pumpa och få ned ett högt blodtryck så rör på dig regelbundet, då undviker du även ytterligare hjärtproblem. För att stärka skelettet och musklerna så är det viktigt att du styrketränar. Har du en stark kropp så står du stabilare och du minskar dessutom risken för benbrott om du skulle ramla.

Genom att hålla en hälsosam diet bestående av ett högt intag av grönsaker och fullkorn så hjälper du både ditt hjärta att må bra samt undviker förstoppning. Att fylla på kroppen regelbundet med vätska kan hjälpa dig att kissa regelbundet.

Det finns såklart ytterligare saker som sker i kroppen när vi åldras. Den stora utmaningen för många är dock hur kroppsliga förändringar påverkar en mentalt. Förändringar i kroppen kan påverka vårt sätt att leva och vi måste försöka att anpassa oss till de nya förutsättningarna så gott det går. Vi kanske blir begränsade och kan inte leva såsom vi tidigare har gjort.

Vi har pratat med Börje 68 år, som har drabbats av ateroskleros, åderförfettning, ett tillstånd där fett har ansamlats i vadernas blodkärls väggar. Detta har gjort blodkärlen trängre och blodet har fått svårt att passera. Börje har tidigare varit rökare under många års tid vilket antas vara den primära orsaken till sjukdomen. Forskning visar nämligen en tydlig kontinuerlig och linjär relation mellan rökning och ateroskleros. I praktiken innebär detta att Börje upplever stor smärta när han går.

Vi frågar honom om hur hans tillstånd har påverkat hans liv. Börje berättar att det har förändrats radikalt. Han är fullt medveten om att det är viktigt att röra på sig, men det gör dessvärre så pass ont att han undviker att gå i onödan.

Han tillägger; ”det är ju skönare att sitta still och slippa smärta än att gå och ha ont. I början kändes det lite deppigt säger Börje men det gäller att göra det bästa av situationen. Tidigare var promenader bland det bästa jag visste. Att promenera runt och upptäcka staden, uppleva årstiderna, att se människor komma och gå. Besöka ett museum. Det känns nedstämt att inte kunna uppleva allt det spontant längre. Jag väljer numera mina tillfällen då jag måste ta mig ut med omsorg.”

Han har även ett fysioterapeutiskt program som han försöker att följa för att stärka kroppen så gott det går. Han fortsätter. ”Rörelsenedsättningen har förändrat mitt sätt att leva men det är ingen idé att bli deprimerad för det. Det gäller att göra det bästa av det man har nu, jag försöker numera upptäcka världen genom dokumentärer istället. Jag försöker se det såhär; nu har jag mer tid att förkovra mig i kunskap och film!”

 

Källor:

Healthy aging in depth

Hörselnedsättning

Fallprevention

Läkartidningen

Alla kan nog känna igen sig i att någon gång blivit sårade. Det kan handla om saker som skett för länge sedan såsom under uppväxten eller något som skett alldeles nyss. Att förlåta kan vara svårt många gånger särskilt eftersom man ofta vill hålla fast vid känslan av att man blivit felaktigt behandlad.

Förlåtelse och försoning handlar inte om att erkänna att den andra har gjort rätt och ett rättfärdigande av en felaktig behandling. Försoning handlar mer om att sätta saker i perspektiv och att istället betrakta händelsen utifrån ett helhetsperspektiv.

Enligt en doktorsavhandling av Lena Karin Gustafsson vid Mälardalens högskola om försoning så har man kommit fram till att försoning har två innebörder: en yttre och en inre.

Den yttre aspekten av försoning innebär en övergång från en upplevelse av olika delar till en  upplevelse av helheten, medan den inre aspekten innebär en läkandeprocess där vi kopplar samman dåtid med nutid för att gå vidare in i framtiden. Försonas vi så slutar lidandet. Med detta sagt behöver inte försoning betyda samma sak som acceptans. Exempelvis så tar vissa relationer slut av en anledning. Vi behöver inte gå tillbaka till destruktiva förhållanden eller händelser. Detta handlar mer om att försonas med själva upplevelsen. Erkänna den för att därefter kunna släppa den. Många gånger kan detta kännas motsägelsefullt. Förlåtelse och försoning kan ju nästan kännas som att man tillåter att oförrätten var okej. 

Är det svårt att förlåta någon eller något så kan man försöka fokusera på de hälsofördelar som förlåtelse och försoning ger. Om du visar empati mot andra i konfliktfyllda situationer, så mår du nämligen bättre rent fysiskt. Det menar Oskar Palmenfeldt som är utbildningsansvarig på Medlingscentrum då vårt ”må bra”-hormon oxytocin frisätts när vi känner empati. Oxytocin frisätts främst vid beröring, men nya rön visar alltså att oxytocin även kan frisättas genom empatiska handlingar utan någon fysisk kontakt.

Paul J Zak har forskat på oxytocinets betydelse för moral och tillit. Vid konflikter så utsöndras stresshormonet kortisol som sedan kan dröja sig kvar i kroppen och göra oss retliga. Men vid medling så höjs istället oxytocin nivån i kroppen vilket gör oss lugna och harmoniska.

Psykologen Siri Helle, skriver om förlåtelse i boken Känslofällan, ta makten över dina känslor, tankar och ditt beteende. Hon menar att försoning handlar om att skapa ett nytt förhållningssätt till det smärtsamma som har hänt. Det är väldigt lätt annars att börja älta saker som man har varit med om. Vilket gör att vi istället stannar kvar i den smärtsamma upplevelsen. Detta kan vara särskilt vanligt i perioder då annat också påverkar ens psykiska mående. Man känner sig kanske extra sårbar och ledsen. Det är därför viktigt att vara medveten om hur man mår generellt och ställa sig lite utanför och betrakta situationen. Några frågor man kan ställa sig är. Hur reagerar jag här egentligen? Varför ältar jag detta? Kan jag se detta på ett annat sätt?

I boken Förlåtelse av Desmond och Mpho Tuto (2004) tar man upp tiden med Apartheid och den försoning som Sydafrika behövde. Bokens fokus är främst på offren och hur dessa behövde förlåta för att kunna bli fria från övergreppen och förövarna. I boken tar man även upp hur förlåtelse skördar lika stora hälsoeffekter som att sluta röka. Men hur kan man förlåta något så hemskt som apartheid kanske man undrar? Återigen, det handlar inte om att förlåta själva oförrätten, händelsen, det som förövaren gjort mot en. Det boken menar är att vägen till att försonas går genom berättelsen. Att sätta ord på det som har hänt. Det handlar om att lyfta fram det onda i ljuset, inte glömma det, för att därefter kunna släppa taget om det.

Källor:

Avhandlingar.se

Empati är bra för hälsan

Sträck ut handen nu och bli vänner

Förlåtelse

Sigrid Helle om att sluta älta

Ålderism genomsyrar vårt samhälle på flera sätt. Vi bombarderas konstant av ett skönhetsideal av idel unga rynkfria människor. Oavsett egentlig ålder så verkar slät hud vara idealet.

En som tagit idealet till sin spets är Madonna, 64 år, som verkar vara besatt av att ha ett ungdomligt rynkfritt ansikte. Hon fyller konstant sitt ansikte till bristningsgränsen med olika injektioner. Detta menar vi är beklagligt för Madonna, i grunden en naturlig skönhet, som blir allt annat än naturlig efter alla injektioner.

Fillers har varit en rådande trend de senaste åren. En behandling där man injicerar hyaluronsyra in i huden för att återskapa volym och släta ut huden, till skillnad från botox som också injiceras men är ett muskelavslappnande ämne. 

Att spruta in ämnen i ansiktet är inget nytt, tvärtom. Redan i början av 1900-talet så var det populärt att spruta in paraffin i huden för att släta ut rynkorna. Det fanns vid den här tiden sk paraffininstitut, främst i Stockholm, dit man kunde gå för att få sig en behandling. Trots att läkarkåren varnade för paraffinets farliga effekter så var behandlingen mycket populär. 

Att se ung ut har alltid haft hög status historiskt. En del teorier kring varför grundar sig i människans rädsla för att åldras och framförallt för att dö. En gängse inställning tycks vara; ”Kan vi inte stoppa tiden så kan vi iallafall försöka stoppa vår huds åldrande?”

Det är absolut inget skamligt att ta hand om sitt utseende, men det finns andra sätt, då fillers dessvärre inte hindrar huden från att åldras. Resultatet varar mellan 1-12 månader. Fillers kan dessutom, om det injiceras felaktigt, skapa blindhet och vävnadsdöd. Hyaluronsyran kan även skapa störningar i blodcirkulationen om det injiceras på fel sätt. Ju äldre vi är desto större är risken för komplikationer. Detta på grund av att när vi är äldre har vi oftare kroniska sjukdomar, hormonell obalans och mindre tät benstomme. 

Marknaden har länge varit oreglerad och Sverige har länge haft ett bristande regelverk kring vem som får starta en fillersklinik. På grund av ett stort antal anmälningar på felaktigt utförda fillers kom en ny lag in 2021 med ett kompetenskrav på den som utför behandlingarna.  

Vi börjar nu se fillers-trenden avta då fler och fler väljer att injicera Hyaluronidase, ett enzym som bryter ned hyaluronsyran. Folk berättar att de längtar efter att se naturliga ut igen och har tröttnat på att se plastiga ut. Detta känns som rätt riktning och vi hoppas på att vi får se ett mer naturligt skönhetsideal framöver.

Källor:

Läppförstoringar botar dödsrädsla

Allt fler gör skönhetsingrepp trots skaderisk

Vem som helst kan injicera fillers

Anmälningarna till ivo ökar efter ny lag

Ny lag ger säkrare skönhetsbehandlingar

Fillers in elderly patients