Att känna sig yngre kan förlänga ens liv

Man är så ung som man känner sig. Det ligger någonting i det, för forskning visar nu att äldre som känner sig yngre tenderar att både leva längre och vara friskare. 

Ett forskningsprojekt vid University College i London visar att känner man sig minst tre år yngre än sin verkliga ålder så lever man 11% längre än de som antingen känner sig äldre än vad de är eller de som känner sig som sin faktiska ålder. 

Anledningen till detta är enligt experter att känner man sig yngre så tar man sig oftare tid till träning, rekreation och att vara kreativ. Man har en mental inställning till livet att inget är för sent, att man kan, att man orkar. Man vågar starta nya projekt. Man har tiden.

I gruppen av de som kände sig yngre än vad de är fanns även betydligt lägre förekomst av hjärt-kärl relaterade sjukdomar. 

Forskning gjord av hälsopublikationen Frontier visar att den mentala inställningen till sig själv och sin ålder påverkar hjärnan. Magnetröntgen visar att personer som känner sig yngre har mer grå hjärnsubstans än andra. De hade också bättre minne och färre depressiva tendenser. 

Känner man sig yngre så är man även mer motståndskraftig mot skadlig stress säger forskning. En mental inställning till både sig själv och till livet kan nog vara det svåraste att förändra när det kommer till ens hälsa. Det är mycket lättare att välja nyttigare alternativ när man äter eller gå några extra steg per dag. Ens mentala jag är mycket svårare att påverka. 

Men vad innebär det att känna sig yngre? Forskning har man kommit fram till följande : Att känna sig yngre är en attityd där man är lekfull, äventyrslysten,  emotionellt flexibel och kreativ. I kontrast till människor som upplever mycket stress i livet orsakat av tidigare trauma och erfarenhet där just avsaknad av kreativitet, förmåga att söka nya äventyr och känna förundran är centralt. 

Tänk bara på Mick Jagger och Rolling Stones som ytterligare en gång ger sig ut på en turné nu i sommar. Mick Jagger är 78 år, han känner sig inte som 78 år. Han ser turnén som en utmaning. För att förbereda sig går han på gym varje dag och pga ett tidigare hjärtproblem har han med sig sin kardiolog på turnén. Jagger säger att rock n roll egentligen inte bör utföras av sjuttioåringar, men vill man så får man anpassa sin livsstil. 

Studier visar att man själv kan påverka sin mentala inställning även om man tillhör kategorin av människor som upplever mycket stress orsakat av tidigare trauman och vad man varit med om. Livet är ju inte alltid så enkelt, tvärtom. Det finns mycket man kan göra för att få en ny inställning till livet och känna sig lekfull och ung på nytt. 

Börja med att fråga dig själv hur gammal du känner dig? Om du vill ändra din mentala ålder och inställning så tar forskning upp följande metoder som effektiva. 

  • Ta dig tid för att ha kul utan krav. Spela spel, sporta, umgås med andra människor.
  • Skratta minst en gång per dag.
  • Lär dig någonting nytt. Utforska en ny plats. Ge dig ut på ett äventyr.
  • Utforska något nytt som får dig att ifrågasätta det du tidigare har lärt dig.
  • Var spontan och gör något oväntat.
  • Upplever du mycket stress kan även meditation vara värt att testa.

 

Källor:

How to feel younger

Bara du känner dig ung så lever du längre

Dina tankar påverkar åldern på hjärnan

Mick Jagger Rock age

Ta hand om din mentala hygien för att höja humöret

Hygien är så mycket mer än att duscha och borsta tänderna säger förespråkare av mental hygien. 15 minuter tillägnad mental hygien per dag räcker för att bli mycket gladare och att slippa känna sig stressad. Förbättrade relationer, ökad kreativitet och lättare att fokusera är andra effekter av att ägna sig åt mental hygien. Låter ju toppen, så hur gör man frågar vi oss? 

Mental hygien handlar om enkla saker i vardagen, som hjälper oss att stärka vår livskvalitet, genom att förhindra negativa beteenden och istället stärka vår känslomässiga stabilitet, säger Hui Qi Tong som forskar i ämnet vid Stanford Center for Intergrative Medicine.

Ett exempel kan vara att lägga till en ny morgonrutin såsom en 15 minuters promenad, löprunda, meditation eller yogastund. Det som är huvudsaken är att man är närvarande i den aktivitet man utför. Det är just det att vara närvarande som är nyckeln i mental hygien. Fokus på det man gör istället för att grubbla. Något så enkelt som att helt fokusera på momentet när man borstar tänderna kan fungera och hjälpa om man utför tandborstningen medvetet.

En amerikansk studie visar att vuxna har svårt att hålla fokus ungefär hälften av den vakna tiden och att tankarna lätt vandrar till något annat än det de för stunden gör. Andra studier visar att folk som har lätt för att fokusera på det de gör och inte låter tankarna vandra är lyckligare. 

Slutsatsen kring detta är att det är ytterst viktigt att fokusera även på de små saker man gör i livet för att öka välbefinnandet. 

Ett sätt att lära sig fokusera och vara mer närvarande är att fokusera på våra fem sinnen. Forskaren Tong håller kurser i ämnet och hon brukar be sina studenter välja en vardagssyssla att fokusera på. Exempelvis tandborstning. Det går helt enkelt ut på att under momentet när man borstar tänderna så är man helt närvarande i detta istället för att tänka över samtalet vid frukost eller hur man ska lägga upp dagen. Tong menar att man istället kan fokusera på ens sinnen. Hur känns vattnet mot tänderna, är det varmt eller kallt? Hur smakar tandkrämen? Hur låter det när vi borstar tänderna? Vad gör den andra handen när vi borstar tänderna? 

Denna metod går att applicera på det mesta. Huvudsakligen att du fokuserar på det du gör och är sinnesnärvarande. 

Detta är dock svårare än vad man tror särskilt då det finns så mycket som så ofta pockar på vår uppmärksamhet. En amerikansk studie visar att den genomsnittliga koncentrationsförmågan har sjunkit från 12 sekunder till 8 sekunder.  Tack och lov går detta att träna upp. Forskning vid Harvard visar att efter 8 veckors praktiserande av mindfulness eller sinnesnärvaro så blir hjärnan mindre mottaglig för stress och oro. 

Ett annat sätt att öva upp sin sinnesnärvaro genom mindfulness är genom att fokusera på sin egen andning. Börja med att ta ett djupt andetag in genom näsan, fokusera endast på din inandning när du gör detta. Håll andan en stund och andas sedan långsamt ut igen antingen genom näsan eller genom munnen. Försök att endast tänka på andningen när du gör detta. Börjar tankarna vandra så hitta tillbaka till andningen. För fler andningsövningar klicka här.

Naturen är en bra plats för att bli sinnesnärvarande. Hitta en plats i naturen där du känner dig avslappnad. Ta in omgivningen. Vad ser du ? Vad luktar det? Hur känns underlaget under dig? Hur känns vinden mot din hud osv? Vad hör du? Skogsbad är frekvent använt inom psykologi där det kallas ekopsykologi. Att vara i naturen är läkande för människan.

Eva Sanner är terapeut och fokuserar på ekopsykologi i sitt arbete. Hon skriver i sin bok Naturens hemlighet att vi behöver naturen för att må bra. Enligt ekopsykologin så ingår människan och naturen i ett sammanhang där vi delar samma väv. Detta ger en känsla av tillhörighet, saknar vi den så mår vi dåligt.

Att fokusera på något särskilt som du hör är ett annat sätt att bli mer närvarande i sinnet. Denna övning kan göras var som helst. Försök att hitta ett ljud som du hör, exempelvis en fågel, en klocka, eller kanske ljud från trafik. Lyssna på ljudet en stund och välj sedan ett nytt ljud att fokusera på. 

Källor:

Mental health hygiene

Mindfulnessövningar

Tre enkla övningar i naturen

Gratis mindfulness övningar att lyssna på

Akupressur

Akupressur är kort och gott akupunktur utan nålar. Istället för att använda nålar så använder man fingrarna och applicerar tryck på samma punkter som inom akupunktur. Vi går igenom detta här. Akupressur har precis som akupunktur rötter i kinesisk medicin.

Som vi tog upp i vårt föregående inlägg om akupunktur, så grundar sig kinesisk medicin på teorin att kroppen består av meridianer. Längs med meridianerna finns punkter som akupressören stimulerar för att balansera flödet av energi, qi. Genom att balansera qi så hjälper man kroppen att läka sig själv. Det finns även en japansk form av akupressur som kallas Shiatsu. 

Likt akupunktur så frigör akupressur endorfiner, kroppens egen smärtstillande. Stimulering av specifika nervpunkter hjälper det centrala nervsystemet att fungera bättre.

Det är förvånansvärt lite forskning som gjorts om just akupressur, men den forskning som genomförts talar till dess fördel. 2017 undersökte man ifall akupressur hade någon effekt genom att ge skadade idrottsmän tre olika behandlingsmetoder. Den första metoden var tre minuter akupressur, den andra metoden tre minuter falsk akupressur dvs tryck på andra punkter än akupunkterna. Den tredje behandlingsmetoden uteslöt akupressur helt. Resultatet visade överlägset att akupressur minskade smärtan jämfört med de andra metoderna. 

Precis som med alla mer alternativa behandlingsmetoder så finns det en hel del skeptiker kring huruvida akupressur fungerar eller inte. Vi anser att det är upp till var och en att välja vad man vill testa eller inte. För många människor kan det hjälpa mot smärta. 

Akupressur är tämligen ofarligt och ger inga kända biverkningar. Har du problem med dina leder, såsom artros, behandlas för cancer, har en kronisk sjukdom eller en hjärtsjukdom så bör du dock tala med din läkare innan du prövar akupressur. 

Akupressur är lätt att testa hemma. Det finns en rad redskap på marknaden som möjliggör detta. De flesta har nog hört talas om spikmatta? 

Spikmattan är en vidareutveckling på den traditionella akupressurtekniken. Akupressurpunkterna  som aktiveras skapar harmoni och välbefinnande. Det sägs att kroppens läkeprocesser påskyndas. Blodcirkulationen ökar, musklerna blir uppvärmda och kroppen slappnar av. Man kan antingen ligga, stå eller sitta på en spikmatta. Den kan även med fördel rullas ihop och placeras under nacken. Den forskning som gjorts kring spikmatta visar att den kan lindra smärta men inte att den hjälper mot kronisk smärta. 

Akupressur-ring är ett annat hjälpmedel som kan hjälpa en att slappna av. Kort och gott en akupressur-ring är en ring med taggliknande spiraler som träs på fingret. Där kan man snurra den upp och ner längs fingret eller runt fingret. Folk som testat den anser att den hjälper dem att släppa nervositet och tar bort stressrelaterad huvudvärk. Ringen kan även hjälpa till att förbättra fingerfunktionen.

Det finns även en rad tofflor på marknaden som tar avstamp i både akupressur och zonterapi. Dessa tofflor har piggar som ska stimulera fötterna och få en att slappna av. Som vi tar upp i inlägget om zonterapi så anser man inom kinesisk medicin att hela kroppen finns representerad i fötterna i olika zoner. Genom att använda tofflor med piggar placerade efter dessa zoner så kommer du enkelt åt punkterna. Exempelvis så sätts blodcirkulationen igång, lymfan aktiveras och det sägs att du på så sätt minskar svullna fötter och rastlösa ben.

Källor:

Akupressur

The benefits of acupressure

Acupressure points and massage treatment

Egenvård rygg nacke

Spikmattan hjälper lite

Acupressure ring review

Akupressurring

Massagetofflor

Akupunktur

Akupunktur är en alternativ terapiform som använts i tusentals år, med rötter i kinesisk medicin, TCM. Behandlingen går ut på att punktbehandla kroppen genom nålstick. Akupunktören applicerar nålarna med olika djup för stimulera nervpunkter på huden och i musklerna.

Behandlingen anses av många hjälpa kroppen att läka sig själv antingen genom att vitalisera och balansera kroppens energi eller genom att lugna nerverna. I följande text kommer vi att gå igenom på vilket sätt som akupunktur kan hjälpa och även varför, samt vad säger forskningen ? 

Inom kinesisk medicin så anser man att sjukdomar uppstår i kroppen när Qi, kroppens livskraft, har obalans mellan yin och yang. Enligt kinesisk medicin så har kroppen 14 meridianer i kroppen där Qi flödar genom. Har man en obalans i kroppen så stagnerar energin där. Det finns enligt teorin 361 akupunkter, nervpunkter, där man kan nå meridianerna och genom att applicera nålar där så kan man återupprätta energibalansen i kroppen. 

Innan man får akupunktur så blir man undersökt, akupunktören tittar ofta på din tunga och tar din puls. Därefter får man behandling utifrån de symptom man beskrivit. Behandlingsstrategin går ut på att skapa jämnvikt i kroppens flöden av bland annat blod och hormoner. Samt jämvikt i det parasympatiska och sympatiska nervsystemet. 

En studie från 2017 visar att många av dessa punkter är sammankopplade med det centrala nervsystemet. Stimulering av dessa punkter kan hjälpa kroppen att hantera smärta genom blodflödet ökar i vissa delar av kroppen.

Forskning visar att akupunktur kan vara hjälpsamt mot huvudvärk, artros, värk i ländryggen, nackvärk och knävärk. Andra studier visar att akupunktur kan lindra illamående, fibromyalgi, reumatism och migrän.

I studien kring värk i ländryggen så gav akupunktur bättre resultat mot värk än konventionell behandling mot ryggvärk. Liknande resultat uppvisade studier kring huvudvärk. Gällande fibromyalgi så kan akupunktur hjälpa mot oro och trötthet, två symptom som är sammankopplade med fibromyalgi. 

Endel forskning tyder på att akupunktur frigör endorfiner, kroppens eget smärtstillande, som ökar blodflödet och påverkar hjärnans aktivitet. Det finns dock skepticism kring detta som menar att effekten som kommer från akupunktur endast är en placeboeffekt.

De positiva forskningsresultat som uppvisats har fått godkännande av WHO, dock inte i Sverige.  En förenklad variant av akupunktur godkändes 1984 av Socialstyrelsen som en metod att behandla smärta i sjukvården men gick då under namnet sensorisk stimulering. Denna utförs i regel av sjukgymnaster /fysioterapeuter som gått en kurs på ett par veckor i ämnet. Behandlingen utförs ofta under principen ”stick där det gör ont”. Går man till en akupunktör har denna person i regel en treårig utbildning i akupunktur samt 40 poäng i basmedicin. Akupunktur är komplext och det tar i regel tid för att bli kompetent inom ämnet.

Många inom akupunkturförbundet i Sverige är upprörda över hur svensk lagstiftning kring detta fungerar. Motioner för att inkludera äkta akupunktur inom svensk vård har förts sedan 1970-talet. En akupunktör betalar idag moms och är inte legitimerad vilket innebär att en behandling kostar runt 500 kr. Många som vänder sig till akupunktörer gör det pga att de inte fått hjälp med sin smärta hos den traditionella sjukvården. Akupunkturförbundet menar även att det skulle vara av samhällsekonomiskt intresse om man tog bort vårdmonopolet och öppnade upp för specialistkompetens som akupunktörens. En legitimering av akupunkturören skulle innebära Socialstyrelsens insyn och kontroll vilket de välkomnar med öppna armar. Den legitimerade akupunktören skulle vara ett effektivt alternativ för läkare vid remittering. 

Rådgör alltid med din läkare om du känner att du vill testa akupunktur och se behandlingen som ett komplement till annan medicinering. Om du har pacemaker eller äter blodförtunnande medicin så bör akupunktur undvikas helt. 

Det är av högsta grad viktigt att gå till en erfaren och välutbildad akupunktör. Det du kan förvänta dig vid en behandling är förutom nålar, värmebehandling, koppning, örter samt att behandlaren har ett kortare samtal kring din livsstil och dina matvanor. 

 

Källor:

Medical News Today

Acupuncture

Akupunkturförbundet

Akupunktur kan lära vården vårda

Snabbutbildning i akupunktur är vår tids kvacksalveri

Om forskning rörande akupunktur

Zonterapi

Zonterapi eller reflexologi, bygger kortfattat på teorien att en kroppsdel är sammankopplad med en annan. Zonterapi utövas främst på händer och fötter där man följer en karta över handen eller foten med olika zonen kopplade till olika organ eller andra kroppsdelar.

Teorin går ut på att kroppen består av tio lodräta skikt, zoner, från huvud till fötter och händer. Genom dessa zoner strömmar energi. Har vi problem med ett organ eller en kroppsdel så tappar den energi och den sammanlänkande zonen reagerar med smärta.

Genom att applicera tryck på dessa zoner så ökar man energin och man säger sig behandla det sammankopplade organet/kroppsdelen. 

Det finns en del forskningsresultat som tyder på att zonterapi skulle kunna hjälpa smärre åkommor.  Men att det skulle bota större sjukdomar visar inga forskningsresultat.

Trots detta är zonterapi populärt och frekvent använt för att lindra åkommor. Zonterapi kan användas för att lindra symptom men inte bota den bakomliggande sjukdomen. Inom palliativ vård, vård i livets slutskede, används zonterapi för att öka välbefinnandet hos patienten och på så sätt öka livskvaliteten.

De främst använda metoderna inom zonterapi är Ingham metoden och Rwo shur metoden. Den första metoden använder inga redskap till skillnad från den andra metoden där en trästicka används för att behandla zonerna.

De som förespråkar zonterapis positiva fördelar brukar prata om att zonterapi öppnar upp energiflödet i kroppen. 

Zonterapi har använts så långt tillbaka i historien som under det gamla Egypten, 2230 år före Kristus. I Europa har det använts sen 1300 talet. Den sk fadern av modern zonterapi Dr William Fitzgerald (1872-1942) utvecklande zonterapi i USA runt 1915 där han insåg att punktterapi av kroppsdelar ledde till smärtlindring.

Smärta i kroppen stressar hela systemet. Studier visar att endorfin, kroppens smärtlindring, utsöndras vid zonterapi. Endorfin hjälper kroppen att hantera smärta och läka skador. Just stress är ytterligare något som zonterapi kan hjälpa mot. Forskning visar att stress är den bakomliggande orsaken till 80 % av våra sjukdomar. Att punktbehandla delar av kroppen ger avslappning och lindrar stress. Det är alltså därför som zonterapi kan lindra sjukdomssymptom. Genom att lindra stress så hindrar vi att sjukdomar uppstår.

 

 




Genom att applicera tryck på dessa olika zoner så hjälper man det organ eller kroppsdel att slappna av, släppa stress och utsöndra endorfin som hjälper kroppen att hantera smärta.

Nyligen publicerade studier bland patienter med ryggsmärta visar att en tredjedel av patienterna fick mindre ont efter zonterapi. Patienter med migrän deltog i en annan studie som visade att hälften av patienterna upplevde en lättnad, hos 23 % försvann symptomen och hos 12% av patienterna fungerade zonterapi så effektivt att de kunde sluta med medicin.

Källor:

Science direct

Zonterapi ett sätt att hjälpa kroppen läka sig själv

Zonterapi

 

Taktil massage

Taktil massage är en svensk massagemetod som bygger på mjuka följsamma rörelser med syftet att ge lindring och öka välbefinnandet hos patienten. Massagemetoden skiljer sig åt från vanlig massage då man inte knådar eller arbetar med musklerna.

Taktil massage är frekvent använt inom vård av strokepatienter, dementa, anorektiker, folk med oro eller ångest, cancerpatienter och inom palliativ vård, dvs vård i livets slutskede. Massagemetoden kan utöver detta användas i de flesta sammanhang.

Massagens syfte är att ge trygghet och säkerhet. Under behandlingen ligger man inlindad i en filt och det är endast den kroppsdel som blir behandlad som är exponerad.  Behovet att bli berörd ökar när vi skador oss eller blir sjuka. Slår man i knäet exempelvis är man ju ofta snabbt där och gnider med handen.

Maria Henrikson, sjuksköterska, forskare och författare till boken Taktil beröring och lätt massage från livets början till livets slut, har undersökt taktil massage och berättar om hennes upptäckter.

”Studier visar att taktil massage sänker både puls, blodtryck och blodsockernivåer. Massagen ger även ökad kroppsuppfattning, därav är det en lämplig behandlingsmetod för både strokepatienter och anorektiker. Taktil massage skänker även en känsla av trygghet, bekräftelse och närhet hos patienterna.”

”Inom psykiatrin har patienter som behandlats regelbundet med taktil massage kunnat minska sin medicinering. De har fått mer ork och mer livsglädje att göra saker. På äldreboenden finns det äldre som har slutat med sömntabletter för att kunna sova efter behandling med taktil massage.”

Under lång tid har man haft uppfattningen att det är pga oxytocin, kroppens eget må-bra hormon som gör taktil massage så effektivt. Att beröring frigör oxytocin är en sanning, men att all beröring gör det har dock forskning motbevisat. Det är helt enkelt skillnad på beröring och beröring.

Massage och taktil massage är definitivt välgörande, det finns flera studier som tyder på att taktil massage är effektivt för att lindra smärta, oro, andning, puls och sömn. Men att det skulle vara pga oxytocinet saknar helt vetenskapligt stöd. Det finns även studier som ger ett motsatt resultat. Så vad beror det på?

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet forskar på signalämnen och hormoner i hjärnan. Han menar att oxytocin-teorin är en vandringssägen och att det inte finns något som tyder på att oxytocin frisätts vid taktil massage. 

Att forska kring vad det är som händer i kroppen vid taktil massage har blivit alltmer populärt. Sjuksköterskan Lenita Lindgren vid Universitetssjukhuset i Umeå har kommit fram till flera intressanta teorier. Resultaten från Lenita Lindgrens forskning visar att det sker en förändring i form av minskad aktivitet, i det sympatiska nervsystemet, det som även kallas stressystemet.

Magnetröntgen visar att massage aktiverar ett specifikt område i hjärnan som även aktiveras vid glädje och välbehag. Denna del av hjärnan fungerar även som kroppens eget smärthämmande system. Detta öppnar upp för att använda taktil massage inom smärtvården. Patienter med långvarig smärta har ofta problem med att bli betrodda då smärta sällan syns på röntgen eller i provsvar. Genom denna forskning kan man nu synliggöra smärta samt även hitta nya lösningar för att behandla smärta.

Källor:

Vad är taktil massage

Beröring taktil massage

Lätta händer som lugnar

Måste allt som lindrar bevisas

Känselsinnet, ack så viktigt men ändå så underskattat

Känseln är kanske vårt mest underskattade sinne samt även det mest outforskade sinnet. Det har gjorts exempelvis dubbelt så mycket forskning kring både synen och hörseln. Ändå är känseln så grundläggande för att vi människor ska må bra och överleva. 

Många av de processer som har med känseln att göra är automatiska säger Alberto Gallace som forskar i ämnet. Vi får hela tiden in en massa information från känselsinnet som vi knappt är medvetna om. Exempelvis nu sitter du kanske på en stol och läser detta, du reflekterar knappast över hur din bak känns mot stolen eller känslan när dina fingertoppar rör vi bordets yta, om du sitter vid ett bord. Du tänkte knappast på hur detta kändes först förrän du läste dessa ord. 

Huden som är vårt största organ omsluter oss och skyddar oss mot omvärlden. Denna yta är full av känselreceptorer som reagerar på olika former av tryck.  Våra fingertoppar är ett av de mest känsliga områdena där varje fingertopp kan innehålla över tio tusen känselceller. Känselcellerna skickar sedan information kring vad de upplever in till nervsystemet.  Där slussas det in till hjärnan som tolkar informationen som den har fått. Nervsystemet hos en människa består av ca fem miljarder nervceller. På så vis kan vi genom känseln, med hjälp av våra andra sinnen, gestalta vår omgivning. För människor med nedsatt syn eller hörselförmåga har känseln extra stor betydelse. Synskadade får exempelvis den största delen av sina sinnesförnimmelser via känselsinnet. 

Känselsinnet varnar även kroppen för faror som riktas mot kroppen. Exempelvis en vass eller varm yta. När vi åldras försämras de flesta av våra sinnen, inklusive känseln. Känselsinnet är som mest aktivt när vi är runt 16-17 år, därefter försämras det. På ett sätt kan detta vara bra, då vi blir mer toleranta för smärta. Neurobiologen och forskaren David Linden menar även att våra hjärnor utvecklas olika pga känselsinnet och blir större i områden som den använder ofta. Spelar man exempelvis violin så expanderar den del av hjärnan som får information från handen som använder stråken mer jämfört med den del av hjärnan som får information från den hand som håller i violinen. David Linden menar också att ett försämrat känselsinne kan vara orsaken till att många äldre ramlar lättare. Han säger att detta är pga att känselreceptorerna under fötterna inte skickar lika precis information om underlaget till vår hjärna.

Det finns två sorters känselsystem. Ett för att processa information om vår omgivning och ett så kallat emotionellt känslosinne. Känseln är vårt första sinne. Ett sex veckor gammalt foster som varken kan se eller höra kan reagera på beröring. Studier visar att tvillingar söker varandra för beröring i livmodern. Ett nyfött barn är känsligast runt munnen. Att föra saker till munnen är barnets sätt att bekanta sig med omgivningen.

Behovet av beröring grundläggs således tidigt och vi söker oss ofta till det som är varmt och mjukt. Exempelvis att ta ett varmt bad i ett badkar. Taktil depravation dvs att inte bli berörd är nedbrytande för både människan och djur. Studier som gjorts på apor visar att apor som fått en mjuk ”låtsasmamma” växte bättre än apor som som fått en låtsasmamma i metall. Kängurumetoden för barn som fötts för tidigt är ett annat exempel på hur beröring är viktigt. Metoden uppkom 1978 i  Colombia pga brist på kuvöser. Istället fick barnen bäras hud mot hud med en förälder, vilket ledde till ökad överlevnad. En studie visar även att vi tenderar att dricksa mer om kyparen rör oss. När en kypare rörde vid hälften av gästerna när de skulle betala så visade sig att de som blivit berörda gav mer dricks än de andra. 

Vid fysisk beröring frigörs må bra hormonet oxytocin. Brist på beröring kan vara ett problem för ensamma människor med få sociala interaktioner. I vår nyligen publicerade broschyr Vägar ur ensamhet tar vi upp detta. Vi människor har ett grundläggande behov av att känna samhörighet med andra. Detta har att göra med att i vår tidiga utveckling var beroende av varandra för att skydda oss mot faror av olika slag. Att vi än idag mår dåligt av upplevd ensamhet är alltså en reaktion och ett varningssystem som tros leva kvar som en del av evolutionen.

Att känna sig ensam är vanligt. Så länge ensamheten är självvald så är den inte skadlig. Ofrivillig ensamhet kan däremot ha hälsofarliga konsekvenser. Man kan känna sig nedstämd vilket ofta har en övergripande påverkan på vår hälsa. Det finns många vägar ur ensamheten och saker man kan göra för att må bättre vid ofrivillig ensamhet, vilka vi tar upp i vår broschyr. Brist på beröring från andra kan exempelvis ersattas med värme som också utsöndrar må bra hormonet oxytocin. Ett varmt bad, bada bastu eller en vetekudde som man värmer och lägger över axlarna kan ge en känsla av välmående.

Naturen skyddar känselsinnet och det är ovanligt med genetiska störningar av känseln och få människor saknar helt känsel. En hjärnskada som drabbar känseln kan ofta medföra dramatiska konsekvenser för individen. Kroppsupplevelsen försvinner och man har svårt att röra sig. Hjärnan är lättpåverkad när det gäller känseln och är även lätt att lura. Ett exempel är Pinocchio-experimentet. Försökspersonen får här hålla två fingrar på näsan samtidigt som en massageapparat pressas mot armen som håller i näsan. Detta bidrar till att det uppstår en känsla av att ens näsa växer. 

 

Källor:

När händerna upptäcker världen

Känseln är vårt mest underskattade sinne

Känselsinnet i samspelet

Vägar ur ensamhet

Touch facts

Tips vid hörselnedsättning

Människan är en social varelse, och för ett socialt samspel och upplevd delaktighet är kommunikationen något grundläggande. Med detta i åtanke är det inte svårt att förstå att en hörselnedsättning kan leda till upplevd ensamhet och till och med depression om man som drabbad inte får eller söker hjälp.

 

För att kunna delta i samtal och känna delaktighet med vår omgivning behöver vi kunna kommunicera med andra människor, något som kan vara en utmaning för den som har en hörselnedsättning. Det finns dock tips och saker som är värda att tänka på som kan underlätta tillvaron lite. I detta blogginlägg redogör vi för några värdefulla tips.

 

Risk för utanförskap

För den som inte har en hörselnedsättning kan det uppfattas som en självklarhet att kunna delta i samtal och småprat med andra människor kring fikabord, på kafébesök eller restaurangbesök med familjen, släkten eller vänner. För den som har en hörselnedsättning kan det däremot uppfattas helt annorlunda och kräva mycket ansträngning vilket i sin tur kan resultera i en påtaglig trötthet. En del undviker därför sociala sammanhang för att det helt enkelt upplevs som något ansträngande och jobbigt. En hörselnedsättning kan också orsaka missförstånd och irritation för såväl den enskilde som för dennes omgivning, och det kan kännas olustigt att inte kunna hänga med i samtal som förs. Resultatet kan då bli att man drar sig undan och isolerar sig vilket i sin tur riskerar att resultera i nedstämdhet och depression. Det kan därför vara viktigt att få hjälp från andra för att bli stärkt och våga tro på sig själv.

 

Några tips för att motverka utanförskap

  • Var snäll mot dig själv och våga tro på dig själv.
  • Försök att acceptera din hörselnedsättning.
  • Berätta för omgivningen att du hör dåligt.
  • Tala om vilka behov du har.
  • Våga testa hörselhjälpmedel som exempelvis hörapparat.
  • Försök att träffa andra i samma situation, detta kan resultera i en känsla av att bli förstådd och kan i sin tur motverka känslor av ensamhet.

 

Hörselnedsättningens påverkan på hälsan  

Gerhard Andersson är psykolog och professor i klinisk psykologi, och verksam vid Linköpings Universitet och Karolinska Institutet. Han menar att en hörselnedsättning har en biologisk, en psykologisk och en social sida. Enligt Gerhard kan nedsatt hörsel, precis som smärta, vara en stressfaktor och kan orsaka ångest och depression vilket resulterar i samsjuklighet (nedsatt hörsel och depression). Problemet då är att en depression kan resultera i nedsatt ork vilket kanske i sin tur gör att personen inte orkar göra den kraftansträngning som behövs med följden att lusten och motivationen inför sociala sammanhang försvinner. Han utvecklar detta:

 

– Om du använder ett organ mindre så kommer det att degenerera och tappa i funktion. Hjärnan får också mindre stimulans om du inte använder hörseln fullt ut.

 

Gerhard Andersson menar vidare att många drar sig för att undersöka sin hörsel, vilket han tror kan handla om åldersstigma. Däremot är hans intryck att det stigma som tidigare fanns kring hjälpmedel har blivit mindre då många idag går omkring med små apparater i öronen. Vidare menar Gerhard att rätt hjälpmedel kan möjliggöra att hörselnedsättningen inte behöver påverka livskvaliteten negativt, vilket kan vara värt att tänka på för den som har en hörselnedsättning.

 

Några tips för att stärka hälsan vid hörselnedsättning

Nedan följer några tips hämtade från Hörselskadades Riksförbund:

 

  • Lyssna på dig själv och reflektera! När mår du bra? När och på vilket sätt blir kommunikationen ett problem? Hur skulle din situation kunna bli bättre?

 

  • Ta kommunikationspauser! Ta pauser från prat och konversationer emellanåt så att orken räcker till. Om du har en hörapparat, stäng av den ibland och vila både öronen och hjärnan.

 

  • Ta ljudpauser! Vi behöver alla pauser ibland från alla ljud i vårt moderna samhälle, oavsett om vi har någon hörselnedsättning eller ej. Något som, enligt forskning, är nyttigt är att få komma ut i naturen och ta del av alla naturliga ljud som vår hörsel är skapad för. Sus i trädkronor och kluckande och brusande vatten gör oss lugnare och mer harmoniska. Dessutom kan dessa ljud vara bra maskeringsljud för tinnitus.

 

  • Isolera dig inte! Det enkla alternativet är att skippa den där festen eller middagen som man har fått en inbjudan till, men istället för att göra det är ett tips att undersöka och, om möjligt, försöka förbättra sina förutsättningar. Kanske finns det möjlighet att sitta vid något mindre bord där miljön är lite lugnare? Kanske kan något kommunikationshjälpmedel vara på sin plats?

 

  • Våga resa! Begränsa dig inte på grund av nedsatt hörsel, ofta går det att kommunicera med enkla medel som exempelvis papper och penna – även på andra språk.

 

  • Ta hand om din kropp! Vår fysiska och psykiska hälsa hänger ihop. Ett tips är därför att ta hand om din fysiska hälsa för att på så sätt även förbättra din psykiska hälsa. Detta kan flytta fokus från huvudet till kroppen, från ansträngningen av att höra till en positiv och fysisk kick.

 

  • Avslappning genom yoga, medveten andning och mindfulness. Hörselbesvär kan upplevas som en stressfaktor och stress gör ofta att vi spänner oss och då börjar andas på fel sätt, vilket påverkar vårt mående negativt. Här kan exempelvis yoga bidra till ett inre lugn och välbefinnande. Det kan ta lite tid att komma igång så ge inte upp för tidigt.

 

  • Ta en ”power nap” (tupplur) vid behov för att hämta ny energi.

 

  • Träffa andra i sociala medier! Kontakt med andra för att utbyta erfarenheter kan bidra både till nya tips och inspiration men också dämpa känslor av ensamhet.

 

  • Fråga Hörsellinjen – Hörselskadades Riksförbund – på tel.0771-888 000 eller hörsellinjen.se.

 

 

 

 

Källor:

Resound.com – ”Lätt att hamna utanför med dålig hörsel

Hörselskadades Riksförbund – ”15 enkla tips för en hörselsmart sommar!

 

 

 

 

 

 

Stärk din ögonhälsa

Ofta tenderar vi att ta våra sinnen för givet så länge vi inte upplever besvär. Synen är inget undantag. Men det finns saker som är viktiga att tänka på och som, i alla fall till viss del, kan förebygga åldersrelaterade ögonsjukdomar. I detta blogginlägg ska vi redogöra för några saker som är viktiga att tänka på samt reda ut vilken betydelse olika färger har för vår hälsa och vårt välbefinnande.

 

De flesta är medvetna om vilken betydelse kosten har för hälsan, och detta gäller även för vår ögonhälsa. Det finns studier som visar att hela 50 procent av alla synskador skulle kunna förhindras, eller bromsas upp, med rätt kost (och rätt behandling av symtomen i rätt tid).

 

Ta hand om dina ögon genom att ta hand om din hälsa

Hela 90 % av ögonsjukdomar härstammar från andra sjukdomar och problem. Det börjar alltså i regel med att man börjar se dåligt, sedan kommer resten. Ett tips kan därför vara att överlag ta hand om sin hälsa, bland annat genom att äta en varierad och näringsrik kost.

 

Detta innebär samtidigt att det är viktigt att undvika dålig mat och fetter som höjer blodtrycket och ger högre blodvärden vilket orsakar att blodkärlen i ögonen kommer närmare varandra och som i sin tur leder till försämrad syn. Processade livsmedel (så kallad skräpmat) har visat sig öka risken för åldersförändringar i gula fläcken (åldersrelaterad makuladegeneration). Enkelt uttryckt orsakas detta av inflammation och skada i ögonen. Det finns även studier som visar att högt kolesterol och kött kan bidra till en ökad risk för försämrad syn.

 

Vidare har det visat sig finnas ett samband mellan rökning och åldersförändringar i gula fläcken som är en åldersrelaterad ögonsjukdom som drabbar området mitt i ögat där synen är som skarpast. Ett tips är därför att fimpa cigaretterna om du röker!

 

Ett annat tips är att skydda dina ögon med solglasögon för att skydda mot solens UV-strålar som kan ge bestående skador på näthinnan. Håll då utkik efter CE-märkning då detta är en garanti på att solglasögonen blockerar hela 98-100 procent av UV-strålningen.

 

När vi har kommit upp i åldern lite kan det vara klokt att boka in regelbundna besök hos sin ögonläkare med tanke på att risken för att drabbas av ögonsjukdomar ökar med stigande ålder. Redan efter 50 års ålder kan det vara klokt att överväga mer frekventa besök hos ögonläkare. Genom tester kan då indikationer på eventuella sjukdomar upptäckas och behandling sättas in i ett tidigt skede.

 

Kosttips

 

  • Medelhavskost – präglas av frukter, olja, grönsaker, ägg, nötter, mandlar, ljusare kött och fisk – allt detta är bra för ögonen. Mindre salt, färre processade livsmedel och mer kalium så minskas risken för både grå starr och åldersförändringar i gula fläcken. Dessutom har denna diet en blodtryckssänkande effekt också.

 

  • Viktiga vitaminer och mineraler – vitamin A, vitamin C, vitamin E och zink samt omega-3 kan motverka åldersrelaterade sjukdomar som grå starr. Omega-3 kan även hjälpa mot trötta ögon.

 

  • Grönkål och spenat – innehåller rikligt med antioxidanter, några är lutein och zeaxantin vilka ger ett bättre skydd mot solen och dess UV-strålar. En rekommendation är intag av någon av dessa två till fyra gånger i veckan för bästa effekt, det går exempelvis att blanda ner i en smoothie.

 

  • Flavonoider – detta gynnar god syn och finns i blåbär och andra bär, grönt te, choklad och citrusfrukter. Just blåbär innehåller mycket antioxidanter och sägs ha en bromsande effekt på åldersförändringar i gula fläcken (fler studier efterfrågas dock).

 

  • Fisk (särskilt fet fisk som lax och makrill) – innehåller näringsämnen som är viktiga för näthinnans funktion samt för hela ögats struktur. Fisk kan med fördel ätas minst tre gånger i veckan.

 

  • A- vitamin – kan förebygga nattblindhet och till och med blindhet och finns i allt från ägg, ost, fisk, lever, mjölk, grönsaker och rotfrukter och då inte minst orangefärgade sådana som har en hög halt av betakaroten som är en form av A-vitamin. A-vitamin kan förebygga nattblindhet och till och med blindhet. Håll dig dock till ett normalt intag/mängder då ett överdrivet intag kan resultera i huvudvärk och trötthet.

 

  • Ginkgo biloba – innehåller flavonoider och har visat sig öka cirkulationen till den optiska nerven och bidrar till att minska oxidativ stress och kan förebygga att tillståndet förvärras hos patienter med glaukom.

 

  • Tillaga maten – ämnen som är viktiga för ögonen (så som betakaroten, lutein och zeaxantin) tas lättare och snabbare upp av kroppen om de tillagas genom att kokas, ångkokas, wokas eller mixas.

 

 

Färgernas kraft för hälsa och välbefinnande

Året var 1920 när den amerikanska läkaren Harry Riley Spitler upptäckte att färger hade en positiv effekt på hans patienter. Han exponerade sina patienter för olika färgpaletter för att understödja deras förmåga till självläkning och lindra tillstånd som sömnbesvär, depression, astma och koncentrationsproblem. Inom färgterapi används olika färger beroende på åkomma eftersom färger har olika egenskaper.

 

Blå – symboliserar visdom och intelligens och är känd för att skapa en känsla av förtroende och säkerhet. Den blå färgen kan öka vår produktivitet, lindra vinterdepression, återställa vår dygnsrytm och lindra trötthet.

 

Orange – symboliserar kommunikation, glädje, kraft, energi, kreativitet och optimism samt rörelse och framsteg. Orange färg anses kunna stärka hjärnans funktion.

 

Gul – symboliserar glädje, överflöd och viljestyrka. Den gula färgen kan bidra till skärpt koncentration och ge oss styrka att stå i centrum för andras uppmärksamhet, likt solen i vårt solsystem.

 

Grön – symboliserar tillväxt och positiv energi, naturen och vår gemenskap med världen omkring oss. Den gröna färgen bidrar till att skapa balans och harmoni då den ligger i mitten av färgspektrumet, och kan hjälpa oss att rikta fokus inåt och återfå balans.

 

Röd – symboliserar eld, passion, styrka och fysisk energi. Den röda färgen kan också symbolisera närvaro i stunden och förmågan att bejaka livet, likt vårt röda blod som förser varenda cell med energi.

 

 

 

 

 

 

Källor:

Allt om linser – ”Hur påverkar din kost dina ögon?

Kurera – ”Naturliga sätt att bevara god syn

Rituals – ”Färgterapi: Färgernas betydelse för vårt välmående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vikten av en god munhälsa

Visste du att vi sväljer ner cirka en liter saliv varje dygn – saliv som innehåller hundratals miljoner mikroorganismer? I munnen har vi flera hundra sorters bakterier, något som kanske kan förklara varför det, enligt Tandläkarförbundet, finns ett samband mellan munhälsan och den allmänna hälsan. Med stigande ålder blir även sambandet mellan mun- och allmänhälsan tydligare.

 

Såväl sjukdomar som medicinering påverkar munhälsan, och flera sjukdomar kan påverkas av munhälsan. När det kommer till sjukdomar visar flera studier att bakterier och inflammationsämnen från munnen kan påverka sjukdomsförloppet vid exempelvis diabetes typ-2, reumatism och kolorektal cancer. Andra sjukdomar och tillstånd som kan medföra ökad risk för försämrad munhälsa är depressions- och ångestsjukdomar, psykossjukdomar, emotionella personlighetsstörningar, missbruk och demenssjukdomar.

 

Psykisk ohälsa kan medföra sämre munhälsa

När man lider av psykisk ohälsa kan man uppleva svårigheter att planera och prioritera sin vardag, svårigheter att utföra uppgifter självständigt, svårigheter att hantera dagliga rutiner och svårigheter att uppsöka hjälp vid behov och att följa hälsoråd. Det kan exempelvis handla om att inte prioritera vanor såsom tandborstning eller användandet av tandtråd, vilket kan öka risken för försämrad munhälsa i form av exempelvis karies och tandlossningssjukdomar. Även medicinering, så som antidepressiva läkemedel, kan påverka munhälsan negativt i form av orsakad muntorrhet vilket i sin tur ökar risken för karies.

 

Munhälsans koppling till fysisk ohälsa

Vidare verkar det finnas ett samband mellan olika sjukdomstillstånd och försämrad munhälsa, det är dock oklart vilket som orsakar vilket men mycket tyder på att det finns ett samband. 40 procent av befolkningen över 40 år har fördjupade tandköttsfickor, vilket är ett tecken på tandlossningssjukdom, och 10 procent av befolkningen över 50 år har mer allvarlig tandlossning och har förlorat en eller flera tänder, enligt Björn Klinge som är övertandläkare och professor i parodontologi på Malmö universitet.

 

Vad händer då vid tandlossningssjukdom och på vilket sätt påverkas kroppen? När vävnaden blir inflammerad uppstår små sår i insidan av tandköttskanten där bakterier och inflammationsämnen läcker ut i blodbanan. Där ställer de till besvär för blodkärlen och för inflammationen hos personer med exempelvis reumatism eller tarmsjukdom. Tandhälsan hos dessa personer verkar förvärras av deras sjukdom, samtidigt som tandhälsan i sig verkar ha en negativ påverkan på själva sjukdomsförloppet. Enligt Björn Klinge finns det mycket att upptäcka när det kommer till kopplingen mellan munnens bakterieflora och bakteriefloran i mag-tarmkanalen samt hur detta påverkar hela människan, och kunskapen växer inom det här området.

 

Munhälsans koppling till självkänslan

En försämrad munhälsa påverkar inte bara fysiska sjukdomar och den psykiska hälsan negativt utan kan även påverka den upplevda hälsan och välbefinnandet negativt. Skadade tänder, eller avsaknad av tänder, kan påverka självkänslan negativt och resultera i isolering från sociala kontakter. Med nya tänder eller förbättrad tandvård ökar istället självkänslan och därmed även den psykiska hälsan.

 

Dags att inkludera tandvården i den vanliga sjukvården?

Björn Klinge anser att tandvården bör ingå i den vanliga sjukvårdens högkostnadsskydd, åtminstone vad gäller behandling av infektion och inflammation. Han menar att infektionssjukdomar eller inflammationer som råkar uppstå i munnen inte bör kosta mer att behandla än om de uppstår någon annanstans i kroppen. Björn Klinge pekar vidare på det orimliga i att de patienter som inte har råd att betala för behandling tvingas dra ut sina tänder då detta är billigare. Han menar att detta kan jämföras med en amputation, något som aldrig skulle ske med exempelvis ett finger vid en nagelinflammation av kostnadsskäl om amputering skulle vara billigare än behandling av fingret. Tyvärr har vi inte samma uppfattning när det kommer till tänderna och munhälsan.

 

Tandläkarens nya roll?

Nedsatt tandhälsa och tandlossning har, som sagt, kopplats samman med vissa sjukdomar och enligt Björn Klinge skulle tandläkare framöver eventuellt kunna få en något förändrad roll i form av att fånga upp patienter som tillhör olika riskgrupper i ett tidigt skede.

 

Några munhälsotips

Vi vill avsluta med några tips för en god munhälsa:

  • Motverka muntorrhet med salivstimulerande tabletter, fuktgel eller fluortuggummi.
  • Undvik småätande och söta drycker.
  • Håll dig till regelbundna måltider och drick vatten.
  • Var noggrann med tandborstningen och använd fluortandkräm vid tandborstningen två gånger om dagen.
  • Munskölj kan användas men bör betraktas som ett komplement och bör därför inte ersätta tandborstning.
  • Besök tandläkare eller tandhygienist regelbundet.

 

 

 

 

 

Källor:

Tandläkarförbundet – ”Munhälsa och allmän hälsa hänger ihop

Depression.se – ”Kopplingen mellan depression och munhälsan

Kurera – ”Björn Klinge: ”Vår. Hälsa sitter i munnen

Vetenskap & hälsa – ”Munnen och kroppen hör ihop