Vi kommer nu att påbörja en serie inlägg här i bloggen där vi tar upp våra olika sinnen. Först ut är doftsinnet.

Doftsinnet är starkt sammankopplat med smaksinnet. Utan doftsinnet så skulle vi enbart känna grundsmakerna sött, salt, surt, beskt eller umami. Vi skulle inte känna maträttens nyanser. Vad den smakar, hur den smakar, vilka kryddor. 

Doftsinnet är ett egendomligt sinne jämfört med exempelvis synen eller hörseln då de flesta människor har svårt att beskriva och identifiera dofter i ord. Man associerar snarare med en händelse, en person eller en specifik sak. 

Maria Larsson forskar om självbiografiska doftminnen, dvs minnen som väcks av dofter. Hon säger att doftminnen kan ta oss hela vägen tillbaka till barndomen. Försökspersoner i en studie fick lukta på olika dofter och därefter berätta om sina associationer. Barndomsminnen kom upp till en mycket högre grad  än vid syn- och hörselintryck. Det är som om första gången vi präntar in en doft så sitter den. Doftintryck går nämligen in via det limbiska systemet i kroppen. Detta kallas också för känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet.

Lukt/doftsinnet har även en stark koppling till nervsjukdomar. Ett försämrat doftsinne är ett första tecken på problem i nervsystemet och Parkinsons sjukdom. Det finns även forskning som menar att ett försämrat luktsinne kan ha en koppling till demens. En forskare vid Umeå universitet följde 501 personer i åldrarna 65-90 år, inom ramen för den sk Betulastudien. Vid första undersökningstillfället uppvisade ingen av deltagarna några tecken på demens, när de ombads lukta på olika kryddor, blommor och frukter. Fem år senare genomfördes dofttestet igen. Samtidigt genomfördes tester kring kognitiv förmåga såsom minne och orienteringsförmåga. Samma deltagare som hade visat ett sämre luktsinne vid det första dofttestet uppvisade nu sämre resultat på de kognitiva testerna. 

Denna forskning innebär att på sikt skulle tester av luktsinnet i kombination med traditionell demensutredning kunna förbättra demensdiagnostiken. Det skulle exempelvis kunna innebära att symptomlindrande medicin kan sättas in i ett mycket tidigare skede.

När vi blir äldre så försämras vårt luktsinne naturligt, så oroa dig inte för att det är begynnande demens ifall du har fått ett sämre luktsinne.

Ett försämrat doftsinne kan leda till förlorad aptit då det inte är lika roligt att äta mat, när man inte längre känner ett helt smakspektra av måltiden. Vi vänjer oss också vid dofter, något som kallas att vi habituerar. Vi undrar därför om det går att öva upp sitt doftsinne?

De flesta människor kan förbättra ett nedsatt luktsinne genom att träna att lukta på olika dofter. Detta kallas för luktträning. Börja med att välja ut några dofter som du tycker om. De ska ha en tydlig men inte för stark doft, doften ska heller inte försvinna för fort. Produkterna ska inte innehålla alkohol. Dvs inga parfymer. Exempel på produkter är:

• Sylt, kaffe, vitlök, honung, lime
• Tandkräm, tvål, såpa
• Kanel, oregano, basilika, kardemumma

Du ska nu lukta på dina dofter två gånger om dagen. En gång på morgonen och en gång på kvällen. Lukta på varje doft i 10-20 sekunder. Koncentrera dig på doften och försök minnas hur den ska dofta. Dra inte in alltför mycket luft. Försök även att föreställa dig dofterna med dina tankar. 

Luktträning får bättre effekt om man byter ut dofterna en gång i veckan så att man tränar på nya dofter. Man kan sedan återanvända tidigare dofter vid ett senare tillfälle. Det är bra om man skriver ner upplevelserna av dofterna i en anteckningsbok, då kan man lätt följa hur ens upplevelse av dofterna utvecklar sig. Exempelvis så kan man värdera dofterna i en skala från 0-5 där 0 är mycket svag och 5 är mycket stark doft. Ha tålamod, det tar tid att förbättra sitt luktsinne. Man får oftast räkna med att det kan ta ungefär två månader av luktträning innan man märker att luktsinnet har blivit bättre. 

Ett annat sätt man kan använda dofter är genom aromaterapi. Dofter kan som sagt framkalla minnen och är nära förknippat med våra känslor. Inom aromaterapin anser man att eteriska växtoljor kan användas för att påverka både kropp och själ. För att pigga upp, balansera, lugna och revitalisera. Doftoljor har använts i läkande syfte så långt tillbaka i tiden såsom 3500 år före Kristus. 

Aromaterapi kan praktiseras på olika sätt. Ett enkelt sätt är genom att bada eller duscha med en doftolja. Även massage med en doftolja är ett härligt sätt att tillgodose sig doften. Det finns även ett flertal aromalampor på marknaden där man kan sprida doften till ett helt rum. Så vilka dofter ska man välja?

• Lavendel, lindblomma och geranium  lugnar och balanserar sinnet
• Bergamott är uppiggande för sinnet
• Grapeolja är uppiggande och motverkar även stress
• Rosmarin höjer humöret, dämpar oro och ökar energinivåerna

Tänk på att en ren eterisk olja inte ska användas direkt på huden. Blanda istället ut den med en bärande olja, eller i en duschkräm.

Källor:

Doftsinnet kör sitt eget race

Luktsinnet kan avslöja begynnande demens

Träna ditt luktsinne

Aromaterapi

Det finns flera sjukdomar som är kopplade till sköldkörteln, och i detta blogginlägg tänkte vi redogöra närmare för två av de vanligaste; hypotyreos och hypertyreos. Vidare tänkte vi redogöra för några tips på hur man kan stärka sin sköldkörtel, för att på så sätt stärka sin hälsa och sitt välbefinnande.

 

Namnen är snarlika och det finns vissa liknande symtom, men samtidigt är hypotyreos och hypertyreos varandras motsatser. Hypotyreos innebär en underfunktion i sköldkörteln vilket innebär att den bildar för lite hormoner (kroppen går på lågvarv så att ämnesomsättningen går långsammare, och organen och cellerna jobbar långsammare) medan hypertyreos innebär en överfunktion i sköldkörteln där det bildas för mycket hormoner (kroppen går på högvarv).

 

Hypotyreos – förväxlas lätt med andra tillstånd

Symtomen för hypotyreos är många och diffusa, och detta kan medföra en risk att sjukdomstillståndet kan förväxlas med andra sjukdomar och därmed försvåra möjligheten att få rätt diagnos.

 

Hypotyreos är betydligt vanligare förekommande hos kvinnor jämfört med män. Risken att få hypotyreos ökar också med stigande ålder (även om sjukdomen har ökat bland yngre kvinnor under 40 år med en fördubbling av antalet sedan 2006), med symtom som ofta uppkommer i medelåldern och därför riskerar att förväxlas med klimakteriebesvär.

 

Hur kan man då skilja på klimakteriebesvär och hypotyreos? Enligt Kerstin Brismar som är endokrinolog och senior professor vid Karolinska Institutet i Solna kan man skilja tillstånden åt genom att titta lite närmare på vissa symtom. Vid klimakteriebesvär känner man sig ofta varm och svettig, och vid hypotyreos upplever man en frusenhet och önskar därför värme.

 

Det finns även en risk att hypotyreos kan förväxlas med depression och utbrändhet då brist på sköldkörtelhormoner resulterar i att alla processer i kroppen går långsammare.

 

Hur ställs diagnosen?

Att ställa diagnosen hypotyreos görs vanligtvis genom ett vanligt blodprov som mäter THS som är ett hormon som är förhöjt när sköldkörteln inte fungerar som den ska. Enligt Kerstin Brismar är det dock inte alltid så enkelt. Ibland kan blodprovet visa värden som ligger högt men fortfarande inom det normala gränsvärdet, vilket innebär att det rent medicinskt inte innebär någon avvikelse. Problemet är att värdet är högst individuellt vilket kan innebära att värdet kanske inte är normalt för just den patienten. Vid fastställande av diagnos är det dock möjligt att även mäta andra värden än enbart THS, för att diagnosen ska bli så korrekt som möjligt.

 

Hur behandlas hypotyreos?

Hypotyreos behandlas vanligtvis med läkemedlet Levaxin eller Euthyrox, men inte heller detta är helt okomplicerat. Det kan ta tid att hitta rätt dos och enligt Kerstin Brismar är det ca 20 procent som inte blir helt återställda trots bra läkemedel. Ibland måste man hitta en skräddarsydd dosering, och det kan ta tid. De flesta blir dock hjälpta med sina symtom på några veckor med rätt behandling, men ibland kan det ta upp till ett år.

 

 

Hypertyreos – när kroppen går på högvarv

Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormoner vilket gör att kroppens celler och organ jobbar mer. Kroppen förbrukar mer energi när ämnesomsättningen ökar. Den ökade mängden hormoner bidrar till att kroppen tillverkar mer adrenalin och noradrenalin, hormoner som är förknippade med stress. Hormonerna bidrar i sin tur till att blodtrycket och pulsen stiger och kroppen blir dessutom mer känslig för dessa hormoner.

 

Även hjärnan påverkas av hormonerna och det är förklaringen till att den drabbade kan påverkas i sin psykiska hälsa i form av bland annat ökad risk för ångest, närhet till ilska och sömnsvårigheter.

 

Hur behandlas hypertyreos?

Hypertyreos kan behandlas med läkemedlet tyreostatika för att helt stänga av sköldkörteln och istället ge läkemedel med sköldkörtelhormon eller i lägre dos för att delvis försöka stänga av sköldkörteln så att hormonnivåerna blir ”lagom”. Hypertyreos kan även behandlas med strålning eller operation.

 

 

Så stärker du din sköldkörtel – 11 tips

Det finns flera sätt att stärka sköldkörteln på, nedan redogör vi för några.

 

• Stressa mindre – stress ökar risken för att drabbas av sköldkörtelproblem och försämrar chanserna att tillfriskna, stress är negativt för både sköldkörteln och binjurarna. Först drabbas binjurarna och därefter sköldkörteln. Ett tips är därför att börja med att stärka binjurarna (genom exempelvis stresshantering, avslappning och eventuellt binjureextrakt som finns hos hälsokosten).

 

• Prioritera sömn – ge dina binjurar vila och återhämtning.

 

• Förebygg/behandla näringsbrister – ibland uppstår problem med sköldkörteln till följd av näringsbrister då många näringsämnen påverkar sköldkörteln, den vanligaste är jod. Se därför till att få i dig tillräckligt med näringsämnen och framförallt jod som ibland finns tillsatt i salt (gourmetsalter och mineralsalter innehåller sällan jod så kolla noga på förpackningen). Jod kan förebygga både hypotyreos och struma.

 

• Se till att få i dig vitaminer och mineraler – selen, zink och järn är särskilt viktiga för sköldkörtelns funktion, men även A-vitamin, D-vitamin, C-vitamin och omega-3 är viktiga.

 

• Ät ägg – detta innehåller upp till 16 procent av det jod och 20 procent av det selen vi behöver.

 

• Ät bra livsmedel – exempelvis frukt och grönsaker (gärna ekologiska), paranötter, frön, bär, kött och kyckling, fisk och skaldjur samt alger. Även kallpressad olivolja och kallpressat kokosfett är bra och lätt för kroppen att bryta ner.

 

• Ät lagom mängd av vissa livsmedel – exempelvis kål, raps och sojaprodukter. Undvik, eller minska på intag av, socker, stärkelse och snabba kolhydrater då detta resulterar i ett ojämnt blodsocker. En del mår bra av att utesluta mjölkprodukter då de har en överkänslighet (visar sig inte i tester). Minska eller uteslut koffein då detta belastar binjurarna.

 

• Undvik hårda dieter – satsa exempelvis på antiinflammatorisk kost, ät ofta och försök hålla blodsockret på en jämn nivå då lågt blodsocker är påfrestande för uttröttade binjurar.

 

• Träna försiktigt – motion är alltid bra men träna inte för hårt.

 

• Undvik för mycket fluor – fluor är bra för tänderna men inte lika bra att få i sig då detta stör sköldkörtelns funktion genom att fluor tar över platsen från jod vilket får effekten att sköldkörtelhormonet inte fungerar som det ska i cellerna.

 

• Var försiktig med vissa läkemedel – läkemedel så som betablockerare och dopaminrelaterade läkemedel (även SSRI-preparat/antidepressiva läkemedel då de sänker kortisolnivåerna), även värktabletter med acetylsalicylsyra och lugnande medel. Rådgör dock alltid med din läkare vid behov av något av ovan nämnda läkemedel!

 

 

 

 

Källor:

 

Må bra – ”Allt fler kvinnor får problem med sköldkörteln – här är symtomen”

Må bra – ”Bästa och sämsta maten för din sköldkörtel”

Vårdguiden 1177 – ”Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon”

Sköldkörtelförbundet – ”Hypertyreos – behandling”

Kurera – ”11 tips för naturlig hjälp vid sköldkörtelproblem”

 

 

 

 

 

 

Insulin är ett hormon som produceras av bukspottkörteln för att balansera blodsockernivåerna i kroppen efter en måltid. Kontroll av blodsocker är särskilt viktigt om man har diabetes typ 1, där kroppen inte producerar tillräckligt med insulin. Eller diabetes typ 2 där man har nedsatt känslighet för insulin.

Diabetes typ 2 brukar oftast komma smygande, många kan ha förhöjda blodsockernivåer i kroppen utan att veta om det. Diabetes typ 2 påverkas, tillskillnad från diabetes typ 1, till stor del av hur man lever. Felaktig kost och fysisk inaktivitet spelar stor roll för att utveckla diabetes typ 2. Är blodsockernivåerna i kroppen förhöjda är risken stor att utveckla diabetes . Men man kan hålla sjukdomen i schack så länge insulinbehovet inte överstiger kroppens egen insulinproducerande förmåga. På så vis kan man undvika att utveckla diabetes typ 2.

Bästa tipsen för att hålla en stabil blodsockernivå:

Forskning visar att ett effektivt sätt att sänka blodsockret är en kost låg på kolhydrater och rik på protein. I kroppen omvandlas nämligen kolhydraterna till socker. För en person med normala blodsockervärden är detta ingen fara men för en person med begynnande eller högt blodsocker så är det värre. Är intaget av kolhydrater för högt så kan blodsockret nämligen stiga i höjden. 

Det är främst de snabba kolhydraterna som detta gäller såsom socker, bakverk, vitt bröd och vit pasta. Välj hellre långsamma kolhydrater som kroppen inte bryter ner till socker lika snabbt exempelvis fullkornsprodukter och sötpotatis. 

Mat med lågt GI värde är också lämpligt att äta för att hålla blodsockret stabilt. GI eller glykemiskt index är en rankning kring hur snabbt mat får blodsockret att stiga. Mat med ett GI värde under 55 betraktas som lågt och exempel på dessa är:

• Sötpotatis
• Quinoa
• Linser & bönor
• Bladgrönsaker
• Nötter & Frön
• Kött
• Fisk
• Mjölk med låg fetthalt

Fibrer hjälper kroppen att sakta ner nedbrytningsprocessen av kolhydrater samt hur kroppen därefter absorberar socker. Det är främst lösliga fibrer som är effektivt för detta såsom:

• Grönsaker
• Linser & bönor
• Fullkorn
• Frukt

Frukt är ett känsligt kapitel gällande blodsocker då frukt i sig är bland det nyttigaste vi kan äta. Frukt innehåller vitaminer, mineraler, fibrer och tillför många näringsämnen till kroppen. Men alla kolhydrathaltiga livsmedel innehåller någon form av socker som omvandlas till glukos under matsmältningsprocessen vilket påverkar kroppens blodsockernivå. Frukt innehåller naturliga sockerarter, fruktos och vissa har även höga halter fruktos, som i sin tur kan göra så att kroppens blodsocker fluktuerar kraftigt. Exempelvis på dessa är bananer, ananas och melon. Har man diabetes eller förhöjt blodsocker bör man undvika dessa frukter.

Dock visar studier att diabetiker som äter frukt tre gånger i veckan minskar risken att dö i förtid. Samma studie visade även att folk utan diabetes som åt frukt löpte lägre risk att utveckla diabetes. Både Socialstyrelsen och Karolinska Institutet rekommenderar också att diabetiker ska äta frukt. De bästa frukterna för diabetiker är bär, då dessa i regel har lågt GI värde, citrusfrukter, dessa innehåller fibrer som hjälper blodsockret att hållas stabilt, päron och äpplen, likaså också fiberrikt. Stenfrukter är bra om de äts färska för då har de lågt GI värde, torkas dem så bör man bli lite mer försiktig.

Angående vanligt socker så påverkas inte blodsockret så mycket om du exempelvis, någon gång ibland, får i dig en mindre mängd socker, sirap eller honung i en dessert. Blodsockret påverkas nämligen mindre om du äter sött tillsammans med en måltid. 

Sötningsmedel har liknande riktlinjer. Sötningsmedel har i regel färre kalorier än vanligt socker vilket kan hjälpa viktminskning. Dock kan vissa sötningsmedel påverka blodsockret precis som vanligt socker exempelvis sorbitol och xylitol. Andra sorter såsom aspartam, sackarin och sukralos påverkar inte blodsockret. Debatten kring sötningsmedel är lång och komplex. Enligt Livsmedelsverket så påverkar sötningsmedlet aspartam inte hälsan negativt så länge man äter små doser. 

Det är också viktigt som vi nämnt vid ett flertal tillfällen förut att se över sin livsstil. Att minska på alkohol, stress och att sova bra är viktigt. Fysisk aktivitet och en eventuell viktnedgång är viktigt för att hålla blodsockret i schack. Regelbunden motion håller blodsockret under kontroll då musklerna använder sockret till energi. 

Att dricka tillräckligt med vatten är också viktigt för att hålla blodsockernivåerna låga. Dricker vi det vatten vi behöver, så undviker vi att bli uttorkade vilket i sin tur hjälper njurarna att ta bort överflödigt socker genom urinen. 

Du kan med fördel använda en skvätt äppelcidervinäger i vatten som måltidsdryck. Som vi skriver i vårt inlägg om äpplen så har äppelcidervinäger en lång rad hälsofördelar. För diabetiker är detta extra hjälpsamt då studier visar att äppelcidervinäger hjälper kroppen att hålla blodsockret i balans. Äppelcidervinäger minskar nämligen svängningarna både i blodsockernivåer och insulinnivåer.

 

Källor:

Mat vid diabetes typ 2

Manage blood sugar

Kostråd för diabetiker

Äppelcidervinäger har positiv effekt på hälsan

Diabetes

Nästan hälften av alla människor mellan 65-85 år i Sverige har ett högt blodtryck. De flesta vet inte om det då symptomen ofta är lindriga och diffusa såsom trötthet eller huvudvärk. Det är därför viktigt att man regelbundet kontrollerar sitt blodtryck.

Blodtrycket är trycket som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut i kroppen från hjärtat och därefter tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst när hjärtat tömmer sig. Detta kallas systoliskt blodtryck. När hjärtat vilar mellan sammandragningar så sjunker blodtrycket och detta kallas det diastoliska blodtrycket. 

Det finns flera orsaker till att blodtrycket rubbas. Det vanligaste är stigande ålder och livsstil. Men det kan även finnas andra orsaker såsom biverkningar från mediciner såsom kortison som bidrar till ett högt blodtryck. Det är därför viktigt att reda ut vad som är vad med din läkare.

Som vi nämnt i flera inlägg tidigare så är det viktigt att sänka ett högt blodtryck för att undvika sjukdomar såsom  stroke samt hjärt- och kärlsjukdomar

Det finns mycket vi kan göra för vår hälsa på egen hand som kan sänka ett högt blodtryck. Självklart ska du ta även blodtrycksmedicin om du blivit ordinerad det av din läkare. Ligger dina värden på gränsen så tillämpa råden nedan för att undvika att börja med blodtrycksmedicin.

Så sänker du ett högt blodtryck

• Rör på dig regelbundet. Se till att få in vardagsmotionen, ta trapporna istället för hissen, testa några av övningarna i detta inlägg Promenera istället för att åka kollektivt eller ta bilen. Cykla.
  
• Konditionsträning och uthållighetsträning är det som är mest effektivt för att sänka blodtrycket, särskilt för män. Hjärtat blir starkare och pumpar lättare vilket leder till minskad belastning för artärerna, vilket i sin tur sänker blodtrycket. 
• Även väldigt lätt träning är effektivt för att sänka blodtrycket, huvudsaken är att man gör någonting för att aktivera sig. Känn ingen press på att fysisk aktivitet ska ske på ett visst sätt.
• Gå ner i vikt om du är överviktig.
• Minska på socker och snabba kolhydrater som vitt bröd, bakverk, pasta. Socker, särskilt fruktos höjer blodtrycket mer än vad salt gör visar en studie från 2014. Studier från 2020 som gjordes kring olika dieter visar att de dieter där man kraftigt minskat på fett och kolhydrater är de mest effektiva för att bibehålla ett normalt blodtryck.

Så vad ska man äta för att sänka blodtrycket?

• Öka potassium och minska sodium. Potassium finns i mejeriprodukter såsom mjölk och yoghurt, men välj då mejeriprodukter med låg fetthalt. Fisk. Frukter såsom banan, apelsin, aprikoser och avokado. Grönsaker/rotsaker såsom sötpotatis, potatis, tomater och spenat.  
• Sodium finns i salt. Vissa människor är mer känsliga för salt, för dessa människor höjs blodtrycket vid höga intag av salt. Andra människor har en annan tolerans för salt och för dessa påverkas inte blodtrycket av salt. Vi är alla olika och fungerar på olika sätt. 
• Ät mindre mängd skräpmat och processad mat såsom pizza, soppa på burk, charkuterier och chips. 
• Ät mörk choklad! Den måste ha minst 60-70 procents kakao för att vara hjälpsam mot ett högt blodtryck. Mörk choklad innehåller nämligen antioxidanten flavanoider.
• Ät mer vitlök. Studier visar att personer som äter mycket vitlök sänker blodtrycket. 
• Se till att din diet innehåller mycket protein. Har du problem med njurarna kan dock ett högt proteinintag vara problematiskt för dig. Rådgör alltid med din läkare om du är osäker. Mat med hög halt protein inkluderar exempelvis; lax, tonfisk på burk, ägg, kyckling, nötkött, bönor, linser, nötter, nötsmör, kikärtor och ost. 
• Det finns flera kosttillskott på marknaden som bevisligen sänker ett högt blodtryck. Omega 3 kapslar är ett lätt sätt att få i sig nyttigt fett och sänker signifikant ett högt blodtryck. Proteinpulver på vassle kan också vara effektivt för att sänka blodtrycket. Magnesiumbrist är relaterat till att ha högt blodtryck. Är så fallet så kan kosttillskott med magnesium vara aktuellt.

Se över din livstil

• Sluta rök.
• Stressa mindre. Livet bidrar ofta med krav och måsten. Men man kan på olika sätt ändra sin inställning till hur man hanterar dessa krav och måsten. Stressen sitter ofta i hur man hanterar situationen. Kan man kontrollera sin reaktion kring något kan man känna sig mindre stressad. 
• Det är viktigt att föra in aktiviteter i sitt liv som man får energi av, där man har roligt och kan slappna av. Vad detta är skiljer sig från person till person. Det kan vara allt från promenader, sport, läsning, kultur, umgänge med andra, stillhet, måleri, handarbete, till tv-program. De flesta vet vad man tycker om att göra för att må bra.
  
• Yoga kan vara ett annat sätt att sänka blodtrycket. Studier från 2013 visar att yogautövare sänkte blodtrycket jämfört med de som inte utövade yoga. Yoga finns för de flesta nivåer och behöver inte ha en religiös förtext om man känner sig obekväm med det. Övningarna kan ses som gymnastiska övningar som stärker kroppen samtidigt som man hittar lugn och fokus inombords med hjälp av andning. Här hittar ni enkla yogaövningar
• Se till att du sover ordentligt. När vi sover sänks blodtrycket. Utsätter vi kroppen för sömnbrist blir blodtrycket instabilt och kan påverkas på sikt. En studie från 2010 visar att om man regelbundet sover mindre än fem timmar per natt, så är risken stor att blodtrycket påverkas negativt. 
• Dra ner på din alkoholkonsumtion, då ett stort alkoholintag kan höja blodtrycket

Källor:

High blood pressure, lower it fast

Högt blodtryck

Riskfaktorer högt blodtryck

 

Hela 1,8 miljoner svenskar har en hjärt-kärlsjukdom, vilket också är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Över 4 miljoner européer dör i hjärt-kärlsjukdom årligen. Det finns dock mycket som vi själva kan göra för att förbättra vår hjärt-kärlhälsa, oavsett om det är i förebyggande syfte eller när vi väl har drabbats av hjärt-kärlsjukdom. I detta blogginlägg ska vi redogöra närmare för detta.

 

Det finns några riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom, som exempelvis hög kolesterolhalt i blodet och övervikt (speciellt bukfetma), som kan motverkas genom bra matvanor och fysisk aktivering. Genom att följa Livsmedelsverkets kostråd skulle drygt 5000 dödsfall orsakade av hjärtinfarkt och stroke varje år kunnat undvikas, enligt Hjärt-Lungfonden. Studier har visat att fysisk träning även är en viktig nyckel till bättre hjärt-kärlhälsa, inte minst för äldre personer som har mest att vinna på att bli fysiskt aktiva.

 

Vad menas med hjärt-kärlsjukdom?

Hjärt-kärlsjukdom (kallas även kardiovaskulära sjukdomar) är ett samlingsbegrepp som rör sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat eller blodkärl.

 

Hjärt-kärlsjukdom finns i olika former, några exempel är följande:

 

• Diabetes – typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Tillstånden uppkommer när betacellerna i bukspottkörteln producerar lite eller inget insulin alls och/eller när kroppen har en begränsad möjlighet att svara på insulinet.

 

• Hjärtinfarkt – uppstår när det bildas en blodpropp i något av hjärtats kranskärl.

 

• Hjärtsvikt – hjärtat är en muskel som i normala fall anpassar sig vid ökad belastning, ibland orkar dock inte hjärtat pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen vid ökad belastning och då uppstår svikt. Detta innebär att cellerna i kroppen inte får tillräckligt med näring och syre.

 

• Kärlkramp (angina pectoris) – innebär en tillfällig nedsättning av blodflödet i hjärtats kranskärl vilket resulterar i övergående bröstsmärta.

 

• Plötsligt hjärtstopp – orsakas ofta av en hjärtinfarkt och innebär att hjärtats normala rytm oftast övergår i ett så kallat kammarflimmer (ventrikelflimmer), hjärtats pumpförmåga upphör då omedelbart att fungera. För att den drabbade ska överleva måste hjärtrytmen återställas inom ett par minuter.

 

• Stroke (kallades tidigare för slaganfall) – är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det är ett samlingsnamn på det tillstånd med plötsliga symtom som uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel i det berörda området.

 

Vikten av sunda levnadsvanor

Ett bra sätt att förebygga eller lindra hjärt-kärlsjukdom är att införa sunda levnadsvanor.

 

Detta kan handla om:

• Att förbättra sina matvanor genom att äta en sund kost.
• Att minska sitt stillasittande för mer rörelse i vardagen, exempelvis försöka motionera regelbundet.
• Att prioritera sömn.
• Att stressa mindre.
• Att avstå tobak.
• Att gå på hälsoundersökningar.

 

Vägen till goda matvanor

Kosten är en viktig nyckel till bättre hjärt-kärlhälsa och nedan följer några tips.

 

• Välj nyckelhålsmärkta varor i butiken.
• Välj fullkorn vad gäller pasta, bröd, mjöl och flingor (om du mår bra av detta, alla mår inte bra av för mycket fibrer så pröva dig fram).
• Satsa på ett stort intag av grönsaker, frukt, fisk och skaldjur.
• Byt ut hårda matfetter till oljor.
• Byt ut feta mejerivaror till mindre feta.
• Minska intaget av kött- och charkprodukter.
• Minska intaget av socker och salt.

 

 

Fördelar med fysisk aktivering

Fysisk aktivering är viktigt för såväl vår fysiska som psykiska hälsa och välbefinnande. All rörelse för att i möjligaste mån minska mycket stillasittande är bra.

 

Några fördelar med regelbunden fysisk aktivering är:

• Blodtrycket och pulsen sänks.
• Känslomässig och fysisk stress minskar.
• Vid övervikt kan träning resultera i reducering av överviktskilon, vilket gynnar hjärtat.
• Kan hjälpa hjärtpatienter att snabbare bli bättre och kan till och med resultera i ett minskat behov av mediciner.
• Upplevd oro och ångest kan minskas i takt med att den fysiska hälsan förbättras.

 

 

 

 

Källor:

 

Hjärt-Lungfonden

 

Kurera

 

Wikipedia