Den som har barnbarn och är aktiv i sitt umgänge med sina barnbarn kan, enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Evolution and Human Behavior, se fram emot ett längre liv.

Enligt studien, publicerad i Evolution and Human Behavior i december 2016, kan alltså personer som aktivt tar hand om sina barnbarn få en längre livslängd än personer som inte tar hand om sina barnbarn.

Att ge utan att förvänta sig något tillbaka

Forskningsresultatet visar att en aktivitet som att ta hand om barnbarn ökar livslängden betydligt mer än faktorer som att vara frisk, aktiv och självständig. Enligt en av studiens författare, David Coall, finns det flera studier som visar hur omhändertagande ger hälsofördelar. Till The Sydney Morning Herald utvecklar han:

”När vi pratat med far- och morföräldrar har vi märkt att de ofta pratar om den lycka, tillfredsställelse och stolthet de känner när de tar hand om sina barnbarn. Det här kan vara den enda gången i ditt liv som du gör något för någon annan utan att vänta dig något tillbaka.”

Förlängd livslängd

Studien är den första av sitt slag som har visat på detta specifika samband. I studien, som pågick mellan 1990-2009, deltog 516 äldre tyska medborgare varav 80 regelbundet tog hand om sina barnbarn. Vartannat år fick deltagarna genomgå intervjuer och medicinska tester. I forskningen framgick det snart att de som regelbundet umgicks med sina barnbarn levde längre. Generellt kunde forskarna efter en 20-årsperiod, med hänsyn till ålder och allmänt hälsotillstånd, konstatera att de som tog hand om sina barnbarn minskade risken att dö med en tredjedel, jämfört med de äldre som inte tog hand om sina barnbarn. Uppskattningsvis verkade ca 15 timmar i veckan vara tillräckligt, för mycket ansvar kunde däremot ha en negativ effekt på hälsan.

Att som mor-eller farförälder inte ha någon kontakt alls med sina barnbarn kan alltså innebära en negativ effekt på hälsan, förklarade Sonja Hilbrand som är huvudförfattare till studien och doktorand i psykologi vid University of Basel i Schweiz. Sonja Hilbrand förklarade till Reuters att detta kan bero på att det är något djupt rotat inom oss och har sin förklaring i vårt evolutionära förflutna då omsorg om barnen var avgörande för människans överlevnad.

Hälften av alla mor- eller farföräldrar som tog hand om sina barnbarn (i måttlig omfattning) var fortfarande vid liv tio år efter studiens första intervjutillfälle. Detsamma gällde äldre som deltog i studien, som inte hade barnbarn men som däremot hjälpte sina vuxna barn på något sätt (med hushållet eller dylikt). Däremot visade det sig att hälften av alla som deltog i studien och som inte hjälpte andra dog inom fem år från studiens start.

Det intressanta var även att äldre som hjälpte andra levde längre även när personen som fick hjälp inte var släkt med den äldre. Hälften av alla barnlösa äldre som hjälpte vänner eller grannar levde i snitt sju år efter det att studien påbörjades, medan de som inte hjälpte andra levde i snitt fyra år efter studiens start. Bruno Arpino, professor vid Pompeu Fabra University i Barcelona, Spanien, var inte involverad i studien men förklarar i samband med ämnet:

“Att ge omsorg kan bidra till en känsla av mening med livet för den som ger omsorgen då omsorgsgivaren kan uppleva sig vara behövd av andra och av samhället. Att ge omsorg kan även ses som en aktivitet som bidrar till att omsorgsgivaren håller sig fysiskt och mentalt aktiv.”

Andra hälsofördelar

Inte nog med att livslängden ökar, tid med barnbarn (upp till 15 timmar i veckan) visar sig även minska risken att utveckla Alzheimers sjukdom och även minska risken för depression. Det som forskarna dock uppmärksammade var att de mor- eller farföräldrar som av olika anledningar tvingats ta hand om sina barnbarn på heltid har en kortare livslängd, enligt The Sydney Morning Herald. Lagom är alltså bäst!

5 hälsoeffekter av att umgås med barnbarn

1. Ditt immunförsvar blir starkare

Nära kontakt med barn utmanar ditt immunförsvar och låter det arbeta och bli starkare. Vidare har beröring såsom att hålla handen eller klappa/bli klappad på goda effekter på hälsan. Beröring som exempelvis att hålla handen eller klappa någon har visat sig bidra till att sänka blodtrycket, öka frigörandet av lyckohormoner, minska utsöndringen av stresshormoner och dämpa inflammatoriska processer i kroppen.

2. Du blir fysiskt mer aktiv

Regelbunden kontakt med barnbarn ökar sannolikheten för fysisk aktivitet såsom exempelvis att ta en promenad, tid i någon park eller bara aktivt lekande.

3. Du lär dig mer och utvecklas

Tid med barnbarn innebär att du lär dig nya saker och utvecklas. Att engagera sig barnbarnens inlärning hjälper till att hålla den egna hjärnan igång. Dessutom har de yngre generationerna ofta ny kunskap om exempelvis teknik och dylikt som de kan dela med sig av till äldre generationer.

I en studie såg man att äldre som fick lära sig att använda Facebook och publicerade ett inlägg om dagen i åtta veckor hade 25 procent bättre resultat på kognitiva och sociala tester jämfört med kontrollgruppen.

4. Du minskar risken att bli deprimerad

Att tillbringa tid tillsammans är gynnsamt både för dig och ditt/dina barnbarn, då risken för att drabbas av depression minskar. Effekten har visat sig vara lika positiv för både barnet och den vuxna i relationen.

5. Du känner dig mindre ensam

Kontakt med barnbarn minskar känslan av isolering och ensamhet. En uppskattning för några år sedan var att ca 17 procent av personer över 65 år kände sig ensamma och 10 procent kände sig inte längre behövda. Alla aktiva familjerelationer hjälper till att minska de känslorna. Dessutom så stärker bandet med barnbarnet de äldres motivation till att ta hand om sin egen hälsa eftersom man har en värdefull relation som man vill upprätthålla.

Hopp även för den som inte har barnbarn

Men betyder detta att barnbarn är enda alternativet till en förlängd livslängd? Nej, absolut inte. Forskarna såg, som tidigare nämnts, samma resultat när de undersökte äldre som exempelvis fixade hemma hos sina äldre barn och de utan barnbarn som hjälpte varandra (exempelvis vänner eller grannar).

Ett annat alternativ är att skaffa ett husdjur då även detta har visat sig ge samma positiva effekter på hälsan, framför allt hundar har visat sig öka den fysiska aktiviteten men även andra husdjur minskar risken för depression och ger fysisk närhet och tröst.

Vad är hemligheten? 

Vad är då hemligheten? Jo, forskarna har två teorier. Den ena är att mor- och farföräldrar som fokuserar på sina barnbarn även tänker mer på att ta hand om sig själva. Den andra teorin är känslornas positiva påverkan, skriver Aftonbladet.

David Coall, forskare och en av författarna till studien, utvecklar på nytt:

”Det finns lite forskning som visar att beteendet att hjälpa andra och glädjekänslor det ger kan motverka stress. Människor som hjälper andra, utan att förvänta sig något tillbaka, det är den hjälpen som är mest hälsosam.”

Källor:

www.kurera.se

www.alzheimers.net

www.reuters.com

Reader’s Digest

Aftonbladet

Vi har nyligen fokuserat mycket på sorg vid förlust av någon närstående, men den här veckan tänkte vi fokusera på hur det kan vara att själv befinna sig på dödsbädden och kanske uppleva sorg över att det egna livet håller på att rinna ut. Vad tänker människor på som ligger inför döden, särskilt de med dödsångest? Och vad innebär ett ”dödsbäddsperspektiv”? Detta tänkte vi reda ut i veckans blogginlägg.

En sak som vi alla har gemensamt är att vi en dag kommer att dö, detta är lika säkert som att vi en dag föddes. Hur var och en väljer att leva sitt liv kan däremot skilja sig åt i allra högsta grad och är något högst individuellt. Personer med dödsångest tenderar dock att ha någonting gemensamt när de närmar sig slutet; nämligen ånger för olika saker.

De döendes visdom

Inspirationstalaren och författaren Bronnie Ware har lång erfarenhet av arbete inom palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede. I sitt arbete som sjuksköterska kom hon därför i kontakt med många som låg på dödsbädden, och vid samtal med dessa döende personer blev hon medveten om att personer med dödsångest hade något gemensamt, nämligen att de tenderade att ångra samma saker. Den här insikten blev inspiration till hennes blogg ”Inspiration and Chai” där hon skrev om den klarhet som döende personer tenderar att få i slutet av deras liv, samt hur vi skulle kunna ta lärdom av deras visdom. Bloggen fick sådan uppmärksamhet att den senare sammanställdes till en bok med titeln ”The Top Five Regrets of the Dying”, som blev en bästsäljare. I boken delar hon bland annat med sig av de fem saker som döende oftast önskar att de hade gjort annorlunda medan de hade chansen.

Ånger på dödsbädden

De fem vanligaste orsakerna till ånger på dödsbädden är, enligt Bronnie Ware, följande:

1. Jag önskar att jag hade haft modet att leva livet som jag själv hade önskat, inte enligt andras förväntningar på mig.

Detta var den vanligaste formen av ånger. När människor inser att deras liv nästan är över och ser tillbaka på det med klarhet är det lätt att se hur många drömmar som aldrig uppfylldes. De flesta hade inte ens uppfyllt hälften av alla sina drömmar och fick dö med vetskapen om att detta berodde på beslut som de hade tagit, eller inte tagit. Hälsa innebär frihet, vilket väldigt få förstår förrän de blir sjuka.

Lärdom: Var sann mot dig själv, du kommer att bli lyckligare och samtidigt bli en inspiration för andra!

2. Jag önskar att jag inte hade arbetat så mycket.

Detta var väldigt vanligt och något som Bronnie Ware mötte hos varenda manlig patient som hon skötte. På grund av sitt hårda arbete hade männen gått miste om sina barns uppväxt och även kvalitativ närhet med sin partner. Även kvinnor tog upp detta, men patienterna tillhörde en äldre generation då könsrollerna ofta var mer fördelade och männen i störst utsträckning var de som var yrkesarbetande.

Lärdom: Arbeta för att leva, lev inte för att arbeta! Fundera över vad du vill bli ihågkommen för, och sträva efter just detta!

3. Jag önskar att jag hade haft modet att uttrycka mina känslor.

Många upplevde att de hade hållit tillbaka sina känslor för att behålla en god relation till andra. Resultatet hade dock många gånger blivit att de istället utvecklade bitterhet och sjukdomar, enligt Bronnie Ware. Hon menar att vi bör tala sanning och berätta för andra hur vi känner, då detta är något som stärker relationer, och om inte så blir vi kanske ändå av med ohälsosamma relationer.

Lärdom: Var tydlig och modig men också förlåtande! Låt inte ilska och bitterhet ta över sinnestillvaron.

4. Jag önskar att jag hade hållit kontakten med mina vänner.

Många upplevde att de inte hade insett vikten av god vänskap. När slutet närmade sig var det inte heller så enkelt att spåra upp gamla vänner och ta ny kontakt. Många hade blivit så upptagna av sina egna liv att de hade förlorat kontakten med gamla vänner. Djup ångest uppstod när de insåg att de egentligen hade velat prioritera sina vänskapsrelationer. Alla saknar sina vänner när de ligger på dödsbädden.

Lärdom: Värna om dina vänner och var inte rädd för att vara den första att sträcka ut handen.

5. jag önskar att jag hade tillåtit mig själv att vara lyckligare.

Detta var likaså väldigt vanligt. Många inser inte förrän livet börjar ta slut att lycka är ett val. Många hade fastnat i gamla mönster och vanor. De hade låtit rädslan för förändring ta över och intalat sig själva att de var nöjda med det liv som de levde, medan de egentligen hade en saknad och längtan efter att få tramsa och skratta mer.

Lärdom: Ett skratt förlänger livet! Skratta och gör mer av sådant som gör dig lycklig, detta är hälsosamt och förlänger livet – samtidigt som du har roligare på vägen!

Dödsbäddsperspektivet

Detta begrepp låter kanske inte så tilltalande, men det finns en vacker logik bakom det. I boken ”Munken som sålde sin Ferrari” beskriver författaren Robin Sharma dödsbäddsperspektivet på följande sätt:

”Det är ett nytt sätt att se på livet, ett mer stärkande sätt. Man kommer helt enkelt ihåg att varje dag kan vara den sista, och därför lever man fullt ut och njuter av den så mycket man kan.”

Han beskriver vidare dödsbäddsperspektivet som en livsfilosofi, och förklarar vidare:

”Föreställ dig att du stiger upp på morgonen och ställer dig den enkla frågan vad du skulle göra om det vore din sista dag på jorden. Hur skulle du behandla din familj, dina kollegor, främmande människor? Tänk på hur produktiv och engagerad du skulle vara om du levde fullt ut i varje stund. Enbart dödsbäddspespektivet kan förändra hela ditt liv. Det ger ny energi och blåser liv och engagemang i allt du gör. Du börjar fokusera på allt som är meningsfullt, allt du tidigare skjutit upp, och du slutar slösa bort tid på småsaker som bara drar ner dig i kaos och kriser.”

Låt oss tala om döden

Döden är oundviklig, ändå har vi så svårt för att prata om döden. På äldre dagar, och/eller när vi av någon anledning börjar närma oss dödsbädden, uppstår dock ett naturligt behov av att prata om existentiella frågor och just döden. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på hur naturlig döden faktiskt är, och när vi börjar närma oss döden uppstår liksom för många ett behov av att ”bekanta” sig med den. Det största problemet är förmodligen att döden är så starkt förknippad med ovisshet då vi inte med säkerhet vet vad som väntar, vilket gör att många känner rädsla inför döden, men även sorg över att behöva skiljas från sina nära och kära och även sorg över att behöva skiljas från livet i sig.

Men, samtidigt är det fantastiska att ligga på dödsbädden faktiskt kan lära oss något – något värdefullt om livet. Det är svårt att tala om döden utan att tala om livet. Vad är meningen med livet, egentligen? Och hur har just du valt att leva ditt liv? Bara du kan svara på vad som är meningen och syftet med ditt liv, samt huruvida du har uppfyllt detta syfte. Men, om vi ska ta lärdom av vad sjuksköterskan Bronnie Ware har kommit fram till i sina möten med personer i livets slutskede så handlar mycket om att lyssna till sitt inre och följa sin inre röst, värna om vänskapsrelationer och det sociala livet framför arbete. Det kan för många vara lättare sagt än gjort att faktiskt tillåta sig själv att verkligen leva och tillåta sig själv att vara lycklig, men ack så viktigt.

För flera år sedan var uttryck såsom ”carpe diem” (fånga dagen) väldigt populära, och just detta uttryck har nu blivit minst sagt uttjatat. Men samtidigt ligger det någonting väldigt fint och viktigt i dessa ord, vilket även ett ”dödsbäddsperspektiv” utgår ifrån. Det handlar om att leva i nuet och leva livet som om varje dag vore den sista, för att på så sätt ta vara på varje dag och varje stund för att verkligen njuta av livet.

Vill du ligga på din dödsbädd och minnas alla drömmar som du förverkligade under livets gång, eller vill du ligga på din dödsbädd och tänka på alla drömmar som förblev ouppfyllda? Att skjuta upp sina drömmer gör ingen lycklig, så finns det någon dröm som du kan förverkliga redan idag?

Källor:

www.theguardian.com – ”Top five regrets of the dying”

www.kurera.se – “De 5 vanligaste sakerna folk ångrar när de dör”

”Munken som sålde sin Ferrari” av Robin Sharma, 2008

Sorg och saknad kan uppstå vid förluster av något slag och händer de flesta någon gång i livet, vi tänkte i detta blogginlägg fokusera på förlust av någon närstående i samband med dödsfall. Sorg är ett ämne som ofta är svårt och jobbigt att tala om, men ack så viktigt och något som berör oss alla på ett eller annat sätt.

Vad innebär sorg?

Sorg kan beskrivas på olika sätt. Tidigare har sorg beskrivits som något som följer vissa bestämda faser. Exempelvis kan faserna delas in i fyra övergripande faser; chockfasen, reaktionsfasen, reparationsfasen och nyorienteringsfasen. Numera utgår forskningen snarare från en modell där den som sörjer pendlar mellan två lägen. Det ena läget kännetecknas av förlusten, medan det andra läget kännetecknas av den nya tillvaron utan personen som har dött.

Denna nya modell, att pendla mellan två lägen, innebär att den som upplever sorg ena stunden kan tänka och känna väldigt starkt samt ha svårt att acceptera att personen är död, medan nästa stund i stort sett kunna fungera mer eller mindre som vanligt. Detta innebär att sakta men säkert kunna skapa en tillvaro som fungerar utan personen som har dött. Ibland kan personen som upplever sorg pendla mellan dessa två lägen väldigt hastigt, med några minuters mellanrum, men andra gånger kan personen stanna i ett av dessa lägen en längre tid som flera timmar, dagar eller till och med veckor. Så småningom brukar personen som upplever sorg kunna fokusera alltmer på sin nya tillvaro.

Att acceptera ett dödsfall och med tiden kunna skapa en ny, fungerande tillvaro innebär dock inte att sorgen upphör. Sorgen kan finnas där och plötsligt, efter lång tid, göra sig påmind. Detta innebär inte att sorgen börjar om från början utan snarare att sorgen finns kvar hela livet och vid olika tidpunkter eller tillfällen kan göra sig påmind, även om den ofta upplevs kunna mildras med tiden. Det hela handlar helt enkelt om att lära sig leva med sorgen.

Vad händer i kroppen vid sorg?

Sorg innebär en stress för kroppen då den aktiverar samma system i kroppen som stress gör. Detta innebär att sorgen kan påverka hur du fungerar och beter dig. Höga halter av stresshormoner i kroppen påverkar också immunförsvaret, vilket kan innebär en extra känslighet för infektioner.

Sorg påminner ibland om depression, men det är dock inte samma sak.

Olika reaktioner vid sorg

Att uppleva och hantera/bearbeta sorg är högst individuellt. En del gråter mycket när de sörjer medan andra inte gråter alls. En del har behov av att prata om det som har hänt medan andra vill sörja för sig själva. Det är även så att en och samma person kan sörja på olika sätt vid olika tillfällen. Reaktionerna kan alltså växla.

Nedan är några vanliga reaktioner vid sorg:

• Overklighetskänslor
• Saknad och längtan efter den som har dött
• Förtvivlan och nedstämdhet
• Känslor av övergivenhet, tomhet eller meningslöshet
• Oro eller ångest
• Ilska och irritation
• Ständiga tankar på den som har dött och på döden
• Skuldkänslor

Existentiella tankar

När vi upplever sorg kan även existentiella tankar väckas till liv och vi kan börja fundera på frågor om varför vi finns till. Vad är meningen med livet? Hur kunde detta hända? Varför drabbas just jag? Hur kan mitt liv bli meningsfullt igen?

Ilska 

Det är även vanligt med reaktioner i form av ilska gentemot den som har dött och lämnat den sörjande kvar, eller ilska gentemot en läkare som inte kunde rädda personen. Vidare kan det vara vanligt förekommande att den som sörjer blir arg på någon som säger något som känns opassande eller dumt.

Skuldkänslor

En annan vanlig reaktion är skuldkänslor. En del upplever skuldkänslor för att de lever, när någon som de känner har dött. Andra kan känna skuldkänslor för att de till exempel har tänkt eller sagt något dumt till eller om den som har dött.

Fördröjda känslor

Känslor och reaktioner kan växla snabbt. Ibland blir känslorna även fördröjda. Det kan kännas svårt att förstå det som har inträffat och den som sörjer kan uppleva sig vara bedövad eller avskärmad från omgivningen. Detta kan innebära att personen inte känner någonting alls, vilket i sig kan vara svårt att förstå då personen själv förväntar sig vara ledsen.

Hur sorg påverkar oss

Sorg framkallar som sagt en stressreaktion för kroppen och kan påverka oss på olika sätt.

Nedan följer några exempel på vad den sörjande kan uppleva:

• Känslor av trötthet och orkeslöshet
• Svårigheter att somna, eller för lite/för mycket sömn
• Huvudvärk, ont i magen eller ont någon annanstans i kroppen
• Personen äter mer eller mindre än vanligt
• Lusten att göra saker avtar
• Ökad risk för infektioner

Sorg kan påverka hur och vad vi tänker

Sorg kan påverka din koncentration eller förmåga att förstå eller minnas saker. Du kan få svårt att bestämma dig för att göra saker, och det kan ta längre tid för dig att göra saker än vad du är van vid.

Det är även vanligt att den som sörjer upplever att den som är död har kommit tillbaka, och korta stunder kan den sörjande tycka sig höra, se eller känna att personen är närvarande. En del pratar till och med med den som har avlidit.

Sorg kan se olika ut

Sorg kan också se olika ut, och upplevas olika, beroende på vad som har hänt. Det kan vara skillnad på om den sörjande visste att personen skulle dö och hann vänja sig vid tanken, till skillnad från om personen dog hastigt och oväntat.

Något annat som kan påverka sorgen är relationen mellan den sörjande och den som har avlidit, samt om den som avlidit var en vuxen person eller ett barn. Om den som har avlidit är en yngre person är det också vanligt att förutom att sörja personen i sig även sörja allt som den personen inte fick en chans att uppleva.

Sorg är, som vi tidigare har tagit upp, individuellt och alla sörjer på olika sätt. Det finns inget sätt som är rätt eller fel.

Sådant som kan påverka är:

• Vem du är som person
• Din ålder
• Hur din uppväxt har varit
• Vad du har varit med om tidigare i livet
• Hur din omgivning visar sorg
• Vilket stöd du har från din omgivning

När tiden stannar

När någon, som man brukar säga, ”gått ur tiden” kan det kännas just som att tiden stannar upp och står still, med andra ord en overklighetskänsla när världen runt omkring rullar på som om ingenting har hänt medan hela ens tillvaro har vänts upp och ner. Den som någon gång har upplevt sorg kan säkert instämma i att man ofta får ett nytt perspektiv på livet och vad som egentligen är viktigt.

Trots att sorg är något högst individuellt är det samtidigt något som förenar oss alla då det är sällsynt att gå genom livet utan att aldrig behöva uppleva sorg. Många har, eller får någon gång under livets gång, en koppling till döden på något sätt. Många upplever då en tröst i samvaron med någon eller några andra som har gått igenom samma sak medan andra föredrar att sörja på egen hand. Alla sörjer på olika sätt och det finns inga sätt som är rätt eller fel, men för många är en värdefull tröst att ha en omgivning som lyssnar och visar stöd och omtanke.

En utmaning är att själv försöka hitta de redskap som man behöver för att kunna ta sig igenom sorgen, för att med tiden kunna få en insikt om att livet faktiskt kan gå vidare trots att sorgen alltid på ett eller annat sätt alltid kommer att finnas där. Sedan, om det känns som någon tröst, kan man även se sorgen som något vackert då den kan betraktas som ett tecken på kärlek till personen som har avlidit. Stark saknad är ett tecken på starka kärleksfulla känslor, vilket i sig är något högst mänskligt och väldigt fint.

Källa:

Vårdguiden – 1177.se

depression.se

Som de flesta vet lider många idag av psykisk ohälsa som kan orsakas av bland annat ångestproblematik. Det saknas än idag kunskap om orsakerna bakom ångestproblematik, men en japansk studie har nu hittat ett samband med vissa näringsbrister som kan ge oss några ledtrådar.

Ångest tar sig uttryck i form av nervositet och rastlöshet, ökad hjärtfrekvens, hyperventilation, svettning och svårigheter att koncentrera sig. Den upplevda oron påverkar hela livstillvaron.

Många möjliga orsaker

Det finns många teorier om vad som orsakar ångestproblematik. Det spekuleras bland annat om bakomliggande orsaker i form av genetik, hjärnkemi, miljöfaktorer eller andra medicinska faktorer (exempelvis sjukdom). Ingenting har dock bevisats definitivt, och många forskar vidare för att finna olika ledtrådar som kan ge oss svar.

Näringsbrist som en möjlig orsak

En mindre japansk studie har visat ett samband mellan näringsbrister och mental ohälsa. Studien visar att låga nivåer av vitamin B6 och järn kan utlösa de kemiska förändringar i hjärnan som orsakar panikattacker, hyperventilation och andra former av ångest.

Den japanska studien

Forskningsteamet analyserade näringsnivåerna hos 21 deltagare som samtliga led av olika nivåer av ångest, panikattacker och hyperventilation. Medan vissa upplevde mindre attacker som var hanterbara så var andra tillräckligt allvarliga för att resultera i besök på psykiatrins akutmottagning. Man testade dessa deltagare för ett antal olika näringsbrister eller avvikelser i hopp om att identifiera ett mönster. Samtidigt genomfördes en liknande uppsättning tester på en kontrollgrupp på 20 personer. Därefter jämfördes de båda grupperna.

Resultatet

Testerna visade att de som upplevde ångest visade sig ha lägre nivåer av B6 och järn än de i den friska gruppen. Vad betyder då detta? En av de mer accepterade teorierna om utvecklingen av ångest är att den orsakas av en kemisk obalans i hjärnan, där serotonin ses som en nyckelaktör. Det beror på att serotonin är ett av våra ”lyckohormon” som påverkar hjärnans belöningssystem.

Näringsbrist påverkar dessa serotoninnivåer. Serotonin syntetiseras från aminosyran tryptofan, och både järn och vitamin B6 spelar en viktig roll i denna process. Detta är anledningen till att en brist på dessa näringsämnen i slutändan kan leda till en minskning av serotoninnivåerna. Många av dagens antidepressiva läkemedel arbetar med samma teori genom att öka serotoninnivåerna för att reglera mental hälsa. Även om mer forskning kring detta välkomnas, så är detta en värdefull ledtråd för oss när det kommer till att förstå sambandet mellan näringsrik kost och mental hälsa (samt näringsfattig kost och mental ohälsa).

Det viktiga vitaminet B6 – även kallat Pyridoxin

Vitaminet B6 är nödvändigt för att bibehålla ett bra immunförsvar.

Orsaker till näringsbrist kan vara bland annat följande:

• Celiaki (glutenintolerans) eller andra tarmsjukdomar
• Kroniska sjukdomar
• Långvariga febertillstånd
• Hög alkoholkonsumtion
• Diabetes
• Stress
• Exponering för strålning
• Brännskador
• Mag-tarmoperationer
• Bantning
• Tobak
• Luftföroreningar
• Hjärtsvikt
• Användning av vissa läkemedel

Tecken på B6-brist visar sig vanligtvis tydligast på hud, slemhinnor och nervsystem men kan även påverka andra kroppsfunktioner.

Vanliga bristreaktioner är:

• Aptitlöshet
• Avmagring
• Svaghet
• Nervositet
• Depression
• Sömnlöshet
• Allmän olust
• Hudfjällningar
• Sprickor och svullnader på läpparna
• Inflammationer i munhålan och tungan, svullnad av tungan
• Kramper

Tillskott av B6 kan hjälpa vid:

• Allergi och astma
• Karpaltunnelsyndrom
• Bortdomning i händer och fötter
• Svullna ömma leder, minskad rörlighet i fingrarna
• Hudallergireaktioner, nässelutslag
• Depression, schizofreni och demens
• Stress
• Anemi
• Sömnbesvär
• Huvudvärk och migrän
• Diabetes

Vad ska man då äta för att få i sig tillräckligt med vitaminet B6? Jo, ät en kost rik på nedan nämnda råvaror för att motverka näringsbrist när det kommer till ämnet.

Detta innehåller vitaminet B6:

• Vetegroddar
• Vetekli
• Grislever
• Rå lax
• Banan
• Kalkon
• Kyckling
• Avokado

Är vi på väg att lösa gåtan?

Vi vet att sömn och fysisk aktivitet är några väldigt viktiga faktorer för att uppnå och/eller bibehålla en god fysisk och psykisk hälsa. Utöver detta verkar forskare nu även ha kommit en bit i sin strävan att knäcka gåtan då mycket tyder på att även kosten, och närmare bestämt vissa näringsämnen såsom vitaminer och mineraler, verkar spela en nyckelroll. Hjärnan är komplex och väldigt känslig, om en brist uppstår kan det därför bli så allvarligt att det påverkar hela vår upplevda sinnestillvaro negativt.

Så, även om detta låter klyschigt så vill vi påminna om hur viktigt det är med en varierad och näringsrik kost! Det kan ha större betydelse än vi tidigare trott!

Källor:

Kurera.se

Awarenessact

Näringsguiden

Den 10 september uppmärksammades internationella suicidpreventiva dagen, ett globalt initiativ för att förebygga suicid. I Sverige uppmärksammades detta med hjälp av Folkhälsomyndigheten, Stockholms läns landsting, Mind, NASP, SPES och Suicide Zero som anordnade ett seminarium i Stockholm under temat ”Att vilja leva länge” – med fokus på psykiskt välbefinnande och suicidprevention sent i livet. Riksföreningen Äldres Hälsa var där!

Internationella dagen för suicidorevention lanserades 2003 av World Health Organization (WHO), World Federation for Mental Health (WFMH) och International Association for Suicide Prevention (IASP) för att sätta arbetet med att förhindra självmord på agendan.

Fakta om suicid

Globalt sett dör över 800 000 personer i världen i suicid varje år, vilket innebär 2 200 självmord varje dag. Detta är fler än dödsfall i exempelvis malaria, bröstcancer eller influensa. Globalt sett utgör självmord 57 % av allt dödligt våld. Detta är mer än dödligt våld i krig och mord (även dråp) tillsammans.

I Sverige utgör självmord 94 % av allt dödligt våld, och i Sverige är självmord 6 gånger vanligare än dödsfall i trafiken.

Fokus på äldre

Socialstyrelsen gav ut rapporten Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre under hösten 2018 som visar att äldre personer som lider av psykisk ohälsa och suicidtankar har svårare att få specialistvård och att äldre inte alls i samma utsträckning som yngre personer får andra typer av insatser än läkemedel (insatser som kan vara livräddande).

Margda Waern, professor och överläkare vid AgeCap Center (sektionen för psykiatri och neurokemi) vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, var en av föreläsarna som höll föredrag om suicid bland äldre. Hon har studerat suicidalt beteende över livscykeln och hur man kan jobba med suicidprevention med ett särskilt fokus på äldre och. Margda Wearn poängterar vikten av att forskning behövs då äldre utgör en växande åldersgrupp med hög risk för suicid, särskilt bland äldre män. Äldre personer berättar i regel inte om sina suicidala tankar i samma utsträckning som yngre personer. De gör färre suicidförsök men när de gör suicidförsök är risken att det sedan blir ett fullbordat självmord 67 gånger högre än när en ung person gör suicidförsök.

Magda Waern berättar om sitt forskningsresultat och understryker att det inte finns någon särskild depressionsbild för äldre som tar livet av sig utan det kan se väldigt olika ut. Hon nämner bland annat faktorer som klinisk/mild depression till suicidalt beteende, könsskillnader, interpersonella konflikter samt kroppslig sjukdom och funktionsstörning som kunde påverka utfallet till suicidförsök. Man såg även en koppling till ökad risk för suicid vid användande av läkemedel som lugnande mediciner och likaså sömnmedel. Vid registerforskning, där man undersökt flera olika nationella register, har det visat sig att 25 % (en fjärdedel) av alla personer över 75 år har fått recept på antidepressiva medel. 43 % av alla som dog i suicid hade recept på antidepressiva medel och 66 % av alla som gjorde suicidförsök.

I en annan liknande studie i Västra Götaland där personerna som hade överlevt suicidförsök fann man snarlika bilder av att både klinisk depression och mild depression utgjorde risk för suicidalt beteende. Man kunde även se sambandet mellan ensamhetsproblematik och alkoholproblematik som en betydande riskfaktor för suicidförsök. Vidare sågs en ökad risk hos män födda i andra nordiska länder och hos kvinnor födda utanför Norden.

När det kommer till kopplingen mellan somatisk sjukdom och risken för suicid ser bilden lite olika ut beroende på kön. Bland äldre kvinnor med allvarlig somatisk sjukdom verkar det inte föreligga ökad risk för suicid, däremot är det raka motsatsen bland äldre män där risken för suicid tenderar att öka markant vid allvarlig somatisk sjukdom.

Vid ofrivillig ensamhet har risken för suicidförsök visat sig öka 7-faldigt och vid alkoholproblematik har risken visat sig öka med 9,5 gånger hos män och 12,2 gånger hos kvinnor.

Resultat av studien

• Drygt 1 av 10 som gjort suicidförsök rapporterade livströtthet, dödsönskan eller suicidtankar/planer.
• Depression var kopplad till ökad risk för dessa tankar men de flesta med dessa tankar uppfyllde inte kriterierna för depression.
• Fysisk aktivitet var inte en riskfaktor.
• Brist på sociala kontakter var en riskfaktor.
• Sömnstörning visade sig vara en riskfaktor.

Efterlevande som riskgrupp (gäller alla åldrar)

Vid ett självmord drabbas 6-14 närstående och upp till 135 i den yttre kretsen. Efterlevande löper ökad risk för psykisk ohälsa och egna suicidala handlingar. Personer som har förlorat en partner löper 6-8 gånger högre risk för självmord. Det finns inte tillräckliga vetenskapliga belägg, men stigma tros bidra till suicidriskökningen. Många upplever att de stängs ute från sitt normala sociala sammanhang, och att man inte har rätt att sörja. Många efterlevande upplever psykosociala svårigheter kopplade till sorgen i form av exempelvis nedstämdhet och meningslöshet.

Enligt en studie som SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd) har gjort har många efterlevande upplevt att andra personer har agerat undvikande eller oförstående till deras sorg. Social distans upplevdes framför allt bland vårdpersonal, vänner och kollegor men mindre bland familj, sociala medier och stödgrupper. Vidare visade studiens resultat att informella stödkällor, såsom familj och litteratur samt andra efterlevande, upplevdes som mer hjälpsamma och större stöd än formella stödkällor såsom psykiatrin och arbetsplatsens personalvård. Något som för många upplevdes som viktigt var att få en förståelse för varför personen hade tagit sitt liv, och för en tredjedel upplevdes en religiös tro som ett stöd.

Psykisk ohälsa hos äldre

Det finns många faktorer som kan leda till depression, några exempel på faktorer är:

• Undernäring/nutritionsproblematik
• Social belastning
• Läkemedelsbehandling
• Psykisk belastning
• Somatisk sjukdom
• Biokemisk störning

En svensk kommuns satsning för suicidprevention bland äldre

Sedan 2013 har man i Gävle kommun arbetat strategiskt inon området psykisk ohälsa och suicid. Alla som arbetar i direkt kontakt med äldre personer, och även de som sitter i kundtjänst, har gått utbildning i form av första hjälpen till psykisk hälsa. Utbildningen finns i tre delar för de som arbetar med unga, vuxna eller äldre.

Målsättningen med utbildningen var att öka kunskapen inom området psykisk ohälsa och suicid. Utvärdering av utbildningen har visat att personalen har fått större kunskaper inom området psykisk ohälsa och suicid. Detta har i sin tur gjort att personalen efter utbildningen har känt sig mer trygg och vågat agera, dessutom ser man idag tecken på psykisk ohälsa i högre grad än vad man gjorde tidigare tack vare denna nya kunskap.

Suicidprevention – ett viktigt ämne att uppmärksamma

Riksföreningen Äldres Hälsa deltog i seminarium på den internationella dagen för suicidprevention på Hilton hotell i Stockholm. Det blev en givande eftermiddag med intressanta föreläsningar och duktiga föreläsare! Detta ämne är så viktigt att uppmärksamma, och därför har Riksföreningen Äldres Hälsa också detta ämne som en egen punkt i vårt intressepolitiska program.

Vi vill dock betona att Riksföreningen Äldres Hälsa inte är emot mediciner. Dessa är många gånger nödvändiga och räddar i många fall människors liv, men vi anser samtidigt att vi behöver vidga våra vyer och även värdera andra behandlingsformer lika högt – om inte högre. Läkemedel hjälper inte alla och dessa räcker inte alltid som enda behandlingsform utan behövs ibland i kombination med exempelvis samtalsstöd. Vidare skiftar olika riskfaktorer utifrån olika aspekter som exempelvis ålder och kön. Detta innebär att vi alltid behöver ha fokus på individen och dennes behov då gruppen äldre inte på något sätt är homogen utan består av unika individer. Några generella riskfaktorer för suicid/suicidförsök verkar dock vara depression (även mild depression), ofrivillig ensamhet, alkoholproblematik och sömnproblematik. När vi kan finna lösningar på dessa problem och besvär kan vi förmodligen alltså bättre förebygga självmord och självmordsförsök hos äldre.

Med kunskap, bra bemötande och rätt stöd är det möjligt att jobba med suicidprevention och på så vis fånga upp självmordsnära personer innan det är för sent!

Källor/föreläsare 2019-09-10:

Folkhälsomyndigheten

NASP

”Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre”, Socialstyrelsens rapport publicerad i oktober 2018

Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri med fokus på suicidologi

SPES

Gösta Bucht, professor emeritus i geriatrik och sakkunnig hos SPF Seniorerna för vård- och omsorgsfrågor

Välfärd Gävle/Gävle kommun