Risken för upplevd ensamhet och social isolering ökar med åldern. Forskning visar att utbildning och användning av dator och internet kan minska ensamheten bland äldre personer. Problemet är att nästan hälften av alla över 75 år idag lever i digitalt utanförskap.

Meningarna går isär när det kommer till frågan om sociala medier och deras effekt på ensamhet. En del menar att ny teknik och sociala medier kan minska ensamheten medan andra menar att detta riskerar att göra oss mer ensamma. En del söker en gemenskap via sociala medier men har svårt att hitta den och menar att man inte får den där personliga kontakten. Någon som dock har tagit saken i egna händer är en ung dokumentärfilmare vid namn Melanie Aronson som flyttade till Sverige från USA 2014 och konstaterade att det var mycket svårare att få nya vänner i Sverige än i USA. Hon ville skapa ett enkelt sätt för människor att få kontakt med varandra och hennes idé resulterade i appen Panion. Något som förvånade Melanie var att många äldre (personer över 60 år) kontaktade henne med frågor kring funktioner i appen, något som hon gladdes över då det finns så många som känner sig ensamma och hon menar att hon gärna vill uppmuntra till nya vänskapsband över generationsgränserna.

Åldrandet som en riskfaktor

Med åldrandet minskar det sociala deltagandet, vilket kan påverka den psykiska hälsan negativt. Ofrivillig ensamhet kan resultera i nedsatt psykiskt välbefinnande och ökad förekomst av andra besvär som ängslan, oro, ångest och sömnproblem. Skyddsfaktorer för psykisk hälsa är istället känsla av delaktighet, ett socialt nätverk och möjligheten att få social stimulans. Ett sätt att öka äldre personers sociala deltagande, och därmed välbefinnande, är att använda sig av digitala verktyg som dator och internet. Enligt Folkhälsomyndigheten visar forskning att utbildning och användning av dator och internet kan minska ensamheten bland äldre.

Christel Lynch, projektledare på Folkhälsomyndigheten, förklarar:

”Att ensamheten ökar med åldern kan bero på många saker. Kanske att ens partner, vänner och bekanta blir sjuka och avlider, eller att den fysiska orken och rörligheten minskar. Digital teknik kan användas bland annat för att bibehålla kontakt med familj och vänner, men även till annan social stimulans som att lyssna på musik, se videoklipp eller spela interaktiva spel.”

Digitalt utanförskap

Idag uppskattas ca 400 000 personer över 65 år leva i digitalt utanförskap och riskerar därmed att stängas ute från flera delar av samhället. Som en följd av detta pågår nu initiativ i många kommuner för att öka den digitala kompetensen hos äldre. Detta är dock en utmaning och fler insatser behövs för att nå ut till alla.

It-coacher

Ett initiativ som pågår är så kallade it-coacher. Coacherna är äldre personer som utbildar och hjälper andra äldre med digital teknik. Ingrid Grange är digitaliseringsstrateg och initierade arbetet med it-coacher i Härryda kommun. Hon förklarar:

”Det är ett uppskattat arbetssätt som efterfrågas av många. It-coacherna håller i läsplattekurser och it-kaféer, till exempel på bibliotek, träffpunkter och äldreboenden. Coacherna gör även hembesök hos dem som har svårt att ta sig hemifrån. Kunskapsstödet blir ett utmärkt verktyg för it-coacherna i deras arbete.”

Samverkansprojekt för digitalt kunskapsstöd

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, Forte och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har tillsammans drivit ett projekt för att ta fram ett kunskapsstöd. Syftet med projektet är att ge kommuner vägledning i planeringen av insatser för att främja social stimulans och delaktighet bland äldre genom utbildning i och användning av digital teknik. På Folkhälsomyndighetens hemsida finns kunskapsstödet att ladda ner kostnadsfritt.

Olika sätt att få nya vänner på via internet/appar

För den som hänger med i den digitala utvecklingen finns det idag olika tillvägagångssätt för att hitta nya vänner, här är några exempel (för alla åldersgrupper):

• Panion – Melanies app där människor i olika åldrar kan finna varandra utifrån gemensamma intressen.
• Meetup – en app där vem som helst kan initiera en träff öppen för alla, utifrån olika teman. Det kan t.ex. handla om att laga mat, se på film, utöva en sport eller starta en bokcirkel.
• Welcome – en app där nyanlända och svenskar kan mötas. Allt som skrivs översätts till svenska och man kan chatta samt bjuda in till aktiviteter.
• GoFrendly – en app enbart för kvinnor.
• Facebookgrupper – t.ex. gruppen ”Heja livet!” där nya vänner kan sökas, t.ex. med liknande särintressen eller för människor i samma livssituation.

Det ena behöver inte utesluta det andra

Det är en utmaning att nå ut till äldre genom digitala medier när många äldre fortfarande är digitalt isolerade, i ett digitalt utanförskap. Vi ser dock positivt på att resurser satsas på utbildning för äldre, för att därmed finna olika sätt för att motverka ofrivillig ensamhet och känslor av isolering. Samtidigt anser vi att det är viktigt att respektera de äldre som väljer andra alternativ än de moderna och digitala, och att somliga snarare känner sig mer ensamma genom deltagande i sociala medier då de menar att de inte får den där ”nära kontakten” som bara kan upplevas i ett fysiskt möte. Människor är olika, har olika behov och olika synpunkter. Det viktiga är därför, menar vi, att det finns olika alternativ att erbjuda för att råda bot på ensamheten som idag är väldigt utspridd bland många äldre. Digitala alternativ kan ses som ett komplement till fysiska möten men behöver för den sakens skull inte ersätta fysiska möten helt och hållet, det ena behöver inte utesluta det andra.

Källor:

SVT Nyheter; ”Fick inga vänner efter flytten till Sverige – skapade egen vänskapsapp” 2018-03-29

Folkhälsomyndigheten

Under våren 2018 visades ett avsnitt av SVT:s ”Korrespondenterna” som då fokuserade på ämnet ensamhet med programtiteln ”Ensamhetens epidemi”. Programmet handlade om det brittiska samhället Frome i södra England som har vänt trenden och lyckats motverka ensamheten.

Vi har tidigare skrivit om ensamhet som en hälsorisk. Även i SVT:s ”Korrespondenterna – Ensamhetens epidemi” framkommer att ensamhet gör oss sjuka. Ensamhet orsakar ökad stress och risk för hjärtinfarkt, stroke, demens och depressioner. Nio miljoner människor i Storbritannien lider ofta eller alltid av ensamhet. Ensamheten kostar miljarder för sjukvården och problemet känns igen i hela västvärlden. I Storbritannien har man nu därför världens första ensamhetsminister, som vi också tidigare har nämnt, och nere i södra England har man knäckt koden och tycks vara på väg att lyckas motverka ensamheten.

”Frome- modellen” för att motverka ensamhet

Frome är en liten stad med ca 30 000 invånare. Det hela började med att en allmänläkare i Frome upptäckte att väldigt många av de som sökte sig till sjukvården egentligen inte var sjuka, utan ensamma. Den upptäckten resulterade i ett närmast oöverskådligt projekt för hela samhället Frome. I detta lilla samhälle finns visserligen många mötesplatser där folk i olika åldrar möts i olika projekt, men detta är större än en mötesplats och någonting som involverar hela Frome. Julian Abel, vårdexpert, från Cornwall förklarar:

”På ett elementärt plan vet vi att sociala relationer och medmänsklighet är den bästa terapin. Men vi har inte vetat hur det ska omsättas i behandlingsmetoder – förrän nu. I Frome har vi listat ut hur man kan införliva sociala relationer och medmänsklighet i det dagliga arbetet. Hur man ska bemöta människor när de pratar om sina problem vilket är mer än att bara ta ett piller.”

Det hela kan beskrivas som en lokal samverkansmodell för hela befolkningen som påverkar alla, det handlar alltså inte enbart om de sjuka. Det handlar om hur vi är mot varandra som människor.

Projektet knyter ihop sjukvården med hela samhället i ett nätverk där det finns 550 frivilliga sociallotsar, t.ex. frisörer, restaurangägare eller lärare. Alla kan slussa den som är ensam vidare till människor och aktiviteter. Målet är att Frome ska vara en bra plats att leva på, och ingen ska lämnas utanför. Resultaten har redan börjat synas inom sjukvården.

Statistiken visar tydliga resultat

Vårdexperten Julian Abel förklarar vidare att det största problemet för sjukvården i de flesta västländer är den stora ökningen av antalet akutfall. Det tär hårt på sjukvårdens resurser. De senaste tio åren har antalet akutfall i England ökat med 20 procent. För första gången har man nu lyckats med att få ner antalet akutfall i reala termer sett över hela befolkningen. Om vi tittar på antalet fall nu jämfört med 2013-2014 så har de gått ner 15 procent. Det har aldrig hänt tidigare. Julian Abel fortsätter:

”Tänk dig att det var ett piller! Det skulle ses som en fullständig revolution för sjukvården. Det är inget piller, det är medmänskliga samhällen.”

Vad är hemligheten?

Vad gör man då i Frome som lyckas så bra? Jo, det handlar om att samla alla de olika aktiviteter som redan finns, och utan att uppmana folk till bestämda aktiviteter. Istället handlar det om att erbjuda personen allt som finns att göra och fråga denne om någon aktivitet är av intresse. Om personen hittar någon intressant aktivitet kan han eller hon få hjälp i form av kontaktuppgifter men måste själv ta kontakten. Detta har alltså visat sig vara mycket framgångsrikt. För varje pund som projektet kostar får man tillbaka sex pund i minskade sjukvårdskostnader.

Att fånga upp ensamma människor

I Frome har man, som framgick ovan, ett väl utvecklat system med sociala lotsar. Deras uppgift går ut på att vara uppmärksam på människor och finnas där för en pratstund. Om någon känner sig ensam kan en social lots hjälpa personen att hitta sajter eller telefonnummer till organiserade grupper som sedan tar över. Denna insats gör en märkbar skillnad då många människor vill känna samhörighet.

I Frome finns även många mötesplatser, överallt finns saker att göra och hela staden lever. Ett exempel på mötesplats är ”Mens shed” som finns över hela världen, där män träffas för att bygga saker.

En man vid namn Anthony Hopkins, 78 år, berättar att han blev änkling två år tidigare. Han förklarar att man i den åldern kan känna sig ensam då många vänner har gått bort och goda grannar inte finns kvar. Han gick till vårdcentralen där han fick en lista på 24 sidor över vad som fanns att göra i hela regionen och ”The Shed” var ett av alternativen, så han tog kontakt. Anthony Hopkins förklarar vidare:

”Det har varit en räddare i nöden på många sätt. Det är en mötesplats. Över 20 personer kommer hit regelbundet. Vi är drygt 70 personer allt som allt. Det är alltid nåt på gång. Och jag har fått två dussin vänner.”

En annan man vid namn Steve Gray fick plötsligt en stroke och blev deprimerad, därefter lämnade hans fru honom och han blev alldeles ensam. Det gick så långt att han funderade på om det var värt att leva, men så tänkte han på sitt barnbarn och beslutade sig för att göra något åt sin situation och hittade då “The Shed”. Att komma till ”The Shed” förändrade hans liv, och räddade hans liv. Han berättar vidare:

”Jag har fått tillbaka självförtroendet. Jag har fått en massa nya vänner. Nu engagerar jag mig i volontärprojekt och hjälper till i lokalsamhället. Det hade inte hänt om jag inte kommit hit och lärt känna de här människorna.”

Steve Gray förklarar vidare att han nu har många vänner som han kan ringa till och umgås med, och det var länge sedan han hade sådana vänner.

Verkliga värden

Vi skulle vilja avsluta veckans blogginlägg med ett citat från den ovan nämnda vårdexperten Julian Abel från Cornwall (som vi bara kan instämma med):

”Om man tänker på hur världen har förändrats de senaste 50 åren har det mest handlat om konsumtion och det materiella och mindre om vikten av gemenskap och sociala relationer. Vi har villat bort oss, kan man säga. Och nu försöker vi hitta en väg tillbaka till ett sundare sätt att leva som människor. Det är en korrigering, därför att vi var på väg åt fel håll.”

Källa: Korrespondenterna; “Ensamhetens epidemi”, SVT, 2018-05-19

SVT Nyheter rapporterade i mars 2018 om Storbritannien som är det första landet i världen att utse en ensamhetsminister med uppdrag att bekämpa ensamhet.

En rapport visar att 9 miljoner britter ofta eller alltid känner sig ensamma. Av en befolkning på drygt 65 miljoner (2015) invånare innebär det ca 14 % av befolkningen. Premiärminister Theresa May valde med anledning av detta att utse Tracey Crouch, som sedan tidigare är minister med ansvar för frågor som rör sport och civilsamhället, i uppdrag att få bukt med problemet.

Tracey Crouch utsågs i början av året (2018) till ensamhetsminister och i slutet av året ska en strategi presenteras. Enligt Crouch ville man lägga fokus på att minska ensamhetens stigma i samhället och låta människor medge sin ensamhet. Regeringens uppgift, menade hon, skulle bli att finna lösningar på problemet.

Ensamhet i Sverige

Statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att ensamhet är utbrett även här. Enligt SCB:s statistik saknar var sjätte person i Sverige en nära vän (11 % bland kvinnor och 17 % bland män) och nära 4 % (290 000 personer) uppskattas vara socialt isolerade. Med detta menas att de är ensamboende och träffar släktingar, vänner eller bekanta mer sällan än en gång i veckan.

Ingen ensamhetsminister i Sverige

Enligt Anna Starbrink, sjukvårdspolitisk talesperson för Liberalerna, fanns det vid denna tidpunkt (våren 2018) inga planer på att utse någon ensamhetsminister i Sverige, även om hon medgav att hon gärna hade sett en liknande utveckling i Sverige som i Storbritannien. Däremot menade hon att det fanns initiativ att på andra sätt föra upp frågan om att bekämpa ensamhet.

Anna Starbrink (L) lyfte just frågan om att bekämpa ensamhet tillsammans med två partikollegor under våren 2018. Tillsammans med sina två partikollegor skrev hon en debattartikel och fick ett enormt gensvar, något som fick henne att förstå att det här med ofrivillig ensamhet berör människor djupt.

Några förslag som Anna Starbrink och Liberalerna lyfte fram, istället för förslag om en ensamhetsminister, var följande:

• Möjligheten att arbeta till 71 års ålder
• Att äldre ska få möjlighet att få maten lagad hemma
• Att ingen ska behöva dö ensam

Socialdemokraternas Lena Hallengren som tog över efter Åsa Regnér som barn,- äldre- och jämställdhetsminister ville, efter inslaget med Storbritanniens nytillträdde ensamhetsminister, inte uttala sig i frågan då hon vid denna tidpunkt inte hade tagit ställning till huruvida Sverige behöver en ensamhetsminister eller inte. Dock medgav hon att det är viktigt att vi tar frågan om ensamhet på allvar.

En utmaning för samhället

Det är inte lätt att genom politiska beslut få bukt med problem som ensamhet. Samtidigt är det svårt att lösa problem utan politiska beslut. Ofta kan det säkert behövas samverkan mellan olika myndigheter och aktörer i samhället samt beslut som fattas på olika nivåer. Forskning visar att personer som upplever ofrivillig ensamhet tenderar att dra sig undan, vilket gör utmaningen än större. Riksföreningen Äldres Hälsa tror därför att resurser till uppsökande verksamhet är av betydande vikt för att nå fram till personer som behöver stöd. Vidare ser vi gärna en utveckling med fler träffpunkter, aktiviteter och väntjänster för äldre.

Källor:

SVT Nyheter

SCB

Wikipedia

Riksföreningen Äldres Hälsa har fått sitt första projektstöd! Ett stort tack till Svenska Postkodstiftelsen!

Riksföreningen Äldres Hälsa ansökte i början av sommaren 2018 om projektstöd från Svenska Postkodstiftelsen, för att kunna bedriva sitt första projekt inom området psykisk hälsa hos målgruppen äldre. Projektet heter just ”Äldres psykiska hälsa” och kommer att bedrivas under nio månader, med start 2018-11-01 till och med 2019-07-31. Svenska Postkodstiftelsen gick ut med en pressrelease 2018-10-10, WHO:s världsdag för psykisk hälsa.

Stor temautlysning

Projektet ingår i en större temautlysning med namnet ”Psykisk hälsa genom livet” och finansieras alltså med stöd från Svenska Postkodstiftelsen.

Svenska Postkodstiftelsen skriver följande på sin hemsida:

”God psykisk hälsa är oerhört viktigt. Det är en förutsättning bland annat för att känna meningsfullhet och att kunna växa som individ. Psykisk ohälsa är utbrett i livets alla skeenden och är en av vår tids största folksjukdomar. Symptom som ängslan och oro ökar bland unga. Bland äldre finns det faktorer som en förändrad identitet i samband med åldrandet, och försvagade sociala nätverk som påverkar. Psykisk ohälsa drabbar inte bara den eller de som mår dåligt – det angår oss alla.”

En satsning som välkomnas!

Vi instämmer med Svenska Postkodstiftelsen och välkomnar varmt denna satsning, inte enbart för att vi är en av de föreningar som har fått stöd för att bedriva ett projekt utan för att detta är ett område som på många sätt är eftersatt och därför behöver all möjlig uppmärksamhet.

Det är med glädje som vi nu drar igång projektet från och med november månad!

Kommentar från Svenska Postkodstiftelsen

”Psykisk ohälsa angår alla och måste utmanas! Äldre tenderar att bli en bortglömd grupp när man pratar om denna fråga. Vi är därför stolta över att stötta Riksföreningen Äldres hälsa, som kommer att genomföra en kartläggning om äldres behov och önskemål kring stöd”,

Marie Dahllöf, generalsekreterare för Svenska Postkodstiftelsen.

Källa: https://postkodstiftelsen.se/temautlysning/

Enligt Socialstyrelsen visar statistik att ca 15-25 % lider av psykisk ohälsa vid 75 års ålder, detta betyder dock inte att alla dessa har en psykiatrisk diagnos. Dessa individer är främst hänvisade till primärvården eller äldreomsorgen, och behandlingar sker ofta med läkemedel.

Kvinnor och män

Situationen ser lite olika ut för kvinnor och män. Statistik visar att kvinnor lever längre än män, däremot har kvinnor en högre grad av ohälsa. Kvinnor får oftare antidepressiva läkemedel än män, men fler män än kvinnor tar sitt liv.

Orsaker till psykisk ohälsa

Människan är komplex och det finns därför en rad olika faktorer som kan orsaka psykisk ohälsa. Några exempel är biologiska förändringar i hjärnan och kroppslig sjukdom, ensamhet, låg fysisk aktivitet, bristfällig kost, missbruk och bieffekter av läkemedelsbehandling.

Pensioneringen i sig utgör en risk då detta innebär en ny livssituation som ibland innebär förlust av sociala nätverk. Åldrandet i sig medför förluster av olika fysiska förmågor men också ett försvagat socialt nätverk. Sorgen över förluster kan med tiden utvecklas till psykisk ohälsa om den inte bearbetas. Vidare kan tidigare, och obearbetade, trauman ge symtom under ålderdomen i form av exempelvis mardrömmar och ångest.

Tecken på psykisk ohälsa

Det finns flera tecken som kan indikera att en person lider av psykisk ohälsa och dessa tecken kan se väldigt olika ut. Nedan följer några exempel:

• Sänkt grundstämning kan visa sig genom exempelvis avsaknad av aptit samt viktnedgång. Vidare kan detta visa sig genom sömnsvårigheter, orkeslöshet och värk samt minnesbesvär, koncentrationssvårighet och svårigheter att ta sig an vardagliga sysslor. Detta kan bero på nedstämdhet och symtomen kan komma smygande.

• Överaktivitet kan visa sig genom bland annat ett kraftigt förhöjt stämningsläge, storslagna idéer och en överaktivitet som är svår för omgivningen att följa med i. Detta kan bero på mani. En person som är manisk kan få allt svårare att färdigställa påbörjade saker och omdömet kan börja svikta, något som kan resultera i negativa konsekvenser för individen. Omgivningen kan uppleva en bristande självinsikt hos individen samt inslag av irritabilitet, aggressivitet och förvirring.

• Ångest påminner mycket om rädsla då dessa känslor har gemensamt att de är reaktioner på ett upplevt hot som gör oss beredda att fly eller slåss. För den som drabbas av ångest reagerar kroppen som om det föreligger ett verkligt yttre hot, och ångesten kan i vissa fall komma till uttryck i form av en panikattack. Med kraftig hjärtklappning kan personen lätt tro att det rör sig om en faktisk hjärtinfarkt, något som i sig kan förstärka panikkänslorna.

• Oro är vanligt förekommande och kan ta sig uttryck i att personen har svårt att fatta beslut, även små beslut, och tenderar att oroa sig för allt möjligt. Det är vanligt att personer med oro oroar sig för exempelvis den egna hälsan, anhöriga och sin ekonomi. Oro kan påverka kroppen fysiskt i form av exempelvis svettningar, darrningar, huvudvärk, hjärtklappning, mag- tarmbesvär och försämrad sömn. Obehandlad oro kan resultera i nedsatt livskvalitet och i en förlängning innebära en funktionsnedsättning.

• Hallucinationer kan bero på exempelvis psykisk sjukdom eller kroppslig sjukdom såsom exempelvis infektioner. Andra orsaker kan vara social isolering eller reaktion på läkemedel. Upplevelserna kan vara av såväl skrämmande som behaglig karaktär.

• Vanföreställningar innebär att personen tolkar in budskap i vardagliga händelser och har en egen tolkning av dessa budskap, något som kan framkalla starka känslor i form av exempelvis vanmakt och rädsla samt panik. Bakomliggande orsaker kan vara psykos eller demenssjukdom, men vanföreställningar kan även drabba personer med syn- eller hörselnedsättning och ofta kombinerat med social isolering.

Läkemedel som behandling

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid depression och ångest rekommenderas behandlingar i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT). KBT handlar, förenklat uttryckt, om att förändra tanke- och beteendemönster i syfte att bättre kunna hantera känslomässiga problem. IPT fokuserar istället, förenklat uttryckt, på relationsproblem och individens förmåga att kunna hantera dessa mer effektivt, för att på så sätt minska de psykiska symtomen. Trots att dessa behandlingar är rekommendationer enligt Socialstyrelsen används de sällan, istället används ofta läkemedel som behandling vid dessa tillstånd.

Reflektioner

Med ovan nämnda i åtanke vill Riksföreningen Äldres Hälsa betona vikten av att bryta social isolering då detta i sig utgör en stor riskfaktor för psykisk ohälsa. Vidare vill Riksföreningen Äldres Hälsa, i likhet med Socialstyrelsen, även betona vikten av psykologiska behandlingar, inte minst med tanke på att även bieffekter av läkemedelsbehandlingar i sig kan utgöra en riskfaktor för psykisk ohälsa. Läkemedel är i många fall bra och kanske rent av nödvändiga vid psykisk ohälsa, dock bör man ha i beaktande att många äldre kan ha en känslighet mot läkemedel och man bör därför använda dessa med viss försiktighet.

Istället vore det, i likhet med Socialstyrelsens rekommendationer, önskvärt att äldre inte per automatik ordinerades enbart läkemedel vid psykisk ohälsa i form av depression eller ångest, utan i första hand terapi eller läkemedel i kombination med terapi. För att bättre kunna bemöta dessa personers individuella behov menar Riksföreningen Äldres Hälsa att det behövs mer än enbart läkemedel, då föreningen har en övertygelse om att det är svårt att medicinera bort känslor av ensamhet och social isolering.

Källor:

Socialstyrelsen

Psykologiguiden.se