Att kramas är bra för hälsan, om vi gör det rätt!

Att kramas är en helande kraft

Många människor gillar kramar, och kanske är det för att den får oss att må så bra men enligt forskare har vi dock lite att jobba på när det kommer till att kramas på det ultimata sättet, om vi ser det ur ett rent hälsoperspektiv, då vi ofta kramas alldeles för kort tid.

Den perfekta kramen

Alla kramar är viktiga och bättre än inga kramar alls, men det finns sätt att göra kramarna ännu hälsosammare om vi ska tro experter på det här området. Den genomsnittliga kramen varar i ungefär tre sekunder, vilket enligt experter på området är för kort tid för en riktigt hälsosam kram. En kram bör pågå i minst 20 sekunder med tanke på kramens terapeutiska effekter på oss människor. Vid en lång kram på 20 sekunder frisläpps nämligen hormonet oxytocin, ett hormon som medför många hälsofördelar.

Kramens (och oxytocinets) terapeutiska effekter

En lång kram bidrar alltså till att hormonet oxytocin frisläpps, och detta hormon är ett väldigt viktigt hormon för vårt välmående. Oxytocinet bidrar bland annat till att stärka våra relationer och gör att vi får lättare att känna gemenskap, bilda par, känna omvårdnadskänslor och följa sociala normer. En förhöjd halt av oxytocin skapar dessutom ökad tillit och minskar vår benägenhet att känna aggressioner och ångest.

Flera studier har dessutom visat att bara lätt fysisk beröring (som att sträcka ut sin hand och ta på någon annans arm) kan innebära många fysiska fördelar som bland annat långsammare hjärtfrekvens, ett lägre blodtryck och ett snabbare tillfrisknande vid olika åkommor (till exempel muskelsjukdom) enligt forskare från University of California i Kalifornien, USA. Utöver detta ökar oxytocinet även den autonoma hjärtkontrollen, något som i sin tur förbättrar vår förmåga att hantera stress.

Den ständiga längtan efter beröring

Vi människor har en tendens att tröttna på olika saker efter en tid, till exempel när det kommer till olika smaker eller dofter, dock inte när det kommer till beröring/fysisk kontakt. Detta enligt svensk forskning. Uta Sailer, professor vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har förklarat detta:

”Även om det är samma slags beröring hela tiden tar det väldigt lång tid innan människor tröttnar på det.”

En annan forskare, Rochelle Ackerley, forskare vid Sahlgrenska akademin, har utvecklat resonemanget kring beröringens betydelse för små barn:

”Internationella studier har visat att små barn som lider brist på beröring inte fullt ut utvecklar sitt nervsystem. På motsatt sätt kan beröring användas som extra stimulans hos för tidigt födda barn för att stimulera nervsystemets utveckling.”

Bli lycklig av att kramas!

En amerikansk familjeterapeut vid namn Virginia Satir menar att vi behöver 4 kramar om dagen för att överleva, 8 för att behålla en nivå av lycka och 12 om vi i förlängningen ska växa som människor.

Sex olika fördelar med att kramas

Det finns en sida på internet som har listat olika hälsofördelar som kramar medför, nedan redogör vi för sex av dem.

  1. Kramar får oss att slappna av – att kramas gör att eventuella spänningar i kroppen släpper i kroppens muskler.
  1. Kramar får hjärnan att frigöra oxytocin – oxytocin gör att vi knyter ann till den vi kramar, vilket stärker relationen och känslan av intimitet och engagemang ökar.
  1. Kramar kan minska smärta – kramar frigör endorfiner, lyckohormon. Endorfiner lindrar smärta genom att blockera smärtsignaler och öka cirkulationen till våra mjuka vävnader.
  1. Kramar motverkar nedstämdhet och kan öka serotoninnivåerna – kramar kan öka produktionen av dopamin och serotonin i hjärnan vilket kan motverka nedstämdhet. Personer drabbade av bland annat nedstämdhet och depression har just ofta låga dopamin- och serotoninnivåer. Det är alltså möjligt att öka någons välbefinnande genom att bjuda på en kram!
  1. Kramar minskar stress – kramar minskar stress genom att sänka nivåerna av kortisol (stresshormoner) i blodet. Detta bidrar till minskad känsla av stress. Det i sin tur minskar även risken för högt blodsocker framkallat av onormala kortisolnivåer.
  1. Kramar kan förebygga hjärt- och kärlsjukdom – i en studie vid University of North Carolina, USA, undersökte man en grupp deltagare och deras puls. En del av gruppen fick ha kontakt med sin partner under testet och den andra delen fick inte ha någon kontakt med sin partner under testet. Hos de deltagare som inte fick ha någon kontakt med sin partner ökade pulsen med tio slag per minut. Blad de deltagare som fick krama sin partner under experimentet ökade pulsen bara med fem slag per minut i jämförelse. Sänkt puls kan bidra till att sänka blodtrycket och förebygga hjärt- och kärlsjukdom.

Basala mänskliga behov

Forskning tyder alltså på att något så enkelt som en kram (eller helst flera kramar), och då gärna långvariga, kan bidra till en rad olika hälsoeffekter. Forskning visar också att kramar/fysisk mänsklig kontakt är viktigt under hela vår livstid, från det att vi är små spädbarn till dess att vi når vuxen ålder och så länge vi lever. Till en början är fysisk kontakt viktigt för vår överlevnad och normala utveckling, men därefter ett sätt att även kunna påverka vår hälsa och känsla av lycka.

När vi talar om ensamhet och isolering som många människor i vårt samhälle, inte minst många äldre, idag lider av är det viktigt att tänka på att just ensamhet och isolering samtidigt ofta innebär brist på fysisk mänsklig kontakt. Att bryta någons ensamhet och isolering, samt att bjuda på en kram eller två, kan alltså rädda en medmänniska! Hur fantastiskt är inte det?

Källor:

Kurera.se

Collective evolution

The Science of emotions: Dr Fahad Basheer

The psysiological benefits of hugging: Josh Richardson

Benefits of hugging: The Times of India

Newsner.com

Unna dig lite choklad och förläng livet!

Choklad – för ett längre och friskare liv

Det är ju, som många kanske vet, känt att choklad får oss att må bra och helst den kakaorika, mörka chokladen. Men vad är det som gör chokladen så nyttig? Och vad säger senare chokladforskning? Kan man förstärka den hälsosamma effekten?

Kakao har en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Nu har svenska forskare vid Linköpings universitet listat ut hur det kommer sig. Vid studier har det visat sig att mörk choklad hämmar ett enzym i kroppen som bidrar till att höja blodtrycket. Studiens resultat publicerades i tidskriften Journal of Cardiovascular Pharmacology.

Samma effekt som grönt te

Ingrid Persson som är läkemedelsforskare menar att man tidigare har visat att grönt te hämmar enzymet ACE, som är involverat i kroppens vätskebalans och blodtrycksreglering. Med anledning av att de aktiva substanserna katechiner och procyanider i grönt te och choklad är besläktade ville man nu undersöka effekten av kakao.

En svensk studie

I studien deltog 16 friska frivilliga försökspersoner som fick förhålla sig till restriktioner under tiden som studien pågick, de fick till exempel inte använda läkemedel eller tobak eller inta choklad eller något som innehåller liknande ämnen (exempelvis bär och frukter och inte heller kaffe, te eller vin).

Vid själva studietillfället fick försökspersonerna äta 75 gram mörk, sockerfri choklad med en kakaohalt på 72 procent. För att analysera vad som hände med enzymet ACE togs blodprover i förväg och sedan en halvtimme, en timme och tre timmar efteråt.

Studiens resultat

I de prover som togs tre timmar efteråt påvisades en signifikant hämning av ACE-aktiviteten. Medelvärdet var 18 procent lägre aktivitet än före kakaodosen, vilket kan jämföras med effekten av läkemedel som hämmar ACE och som används som förstahandsbehandling vid högt blodtryck.

När enzymets aktivitet avtar sjunker blodtrycket på sikt. Denna studie pågick endast i två veckor, något som anses vara för kort period för att kunna påvisa detta hos dessa försökspersoner. Ingrid Persson, läkemedelsforskare, menar dock att studiens resultat ändå tyder på att livsstilsförändringar, med hjälp av livsmedel som innehåller höga halter av katechiner och procyanider, kan förebygga hjärt- och kärlsjukdom.

En lyckad (och kanske oväntad) kombination

Choklad har visat sig fungera som en kraftfull antioxidant tillsammans med mineralet zink. Kombinationen skyddar mot oxidativ stress och kan, enligt en ny studie, bidra till att förlänga livet då det saktar ner åldringsprocessen.

En tysk- amerikansk studie

Enligt forskare vid University of Erlangen i Nürnberg, Tyskland, och Auburn University i Alabama, USA, kan alltså kombinationen choklad och zink förlänga livet genom att det skyddar mot oxidativ stress, som är en form av gas, som bidrar till åldrande och sjukdomar som inflammation, cancer och degenerativa sjukdomar. Studien är publicerad i tidskriften Nature Chemistry.

Studiens resultat

Forskare gjorde ett laboratorieexperiment där de kombinerade polyfenolerna i choklad med zink för att studera effekten. Polyfenoler i choklad, kaffe och te har länge betraktats som hälsosamma, men ensamma har de ingen större effekt utan det är just kombinationen med zink som bildar ett kraftfullt enzym som har förmåga att skydda kroppen mot den oxidativa stressen.

Enzymet påminner om det kroppsegna superenzym som kallas SOD – superoxide dismutase enzyme, som även det har stark effekt mot gaserna. Detta är första gången som forskare har lyckats härma effekten av detta kroppsegna enzym.

Supermineralet zink

Tidigare försök har gjorts med järn och koppar, andra mineraler med antioxidativa egenskaper, men till skillnad från zink kan de även framkalla oxidativ stress och är därför inte helt lämpliga. Zink är mindre toxisk och borde därför, enligt forskarna, lämpa sig att tillsättas i vissa livsmedel, precis som med D-vitamin, för att skydda människors hälsa. De utesluter därför inte att man i framtiden kommer att kunna köpa en chokladkaka med tillsatt zink.

Glada chokladfakta

Sedan tidigare har choklad visat sig ha positiv inverkan på synen, förbättra minnet, minska stress och göra oss gladare rent allmänt.

Välkommen fakta

Vem skulle inte hellre vilja mumsa på en bit choklad än att behöva ta mediciner som i värsta fall kan medföra diverse biverkningar? Vi skulle då inte tacka nej till detta. Man bör visserligen inte själv experimentera hur som helst vid sjukdomar och när det kommer till läkemedel, men vi välkomnar ändå den här typen av forskningsstudier som ändå visar att man genom rätt kost och livsstilsförändringar kan påverka sin hälsa på ett positivt sätt.

Så varför inte investera lite i sin hälsa genom att införskaffa lite choklad inför alla hjärtans dag, eller helt enkelt helgen som närmar sig? Och vad kan betraktas som en bättre gåva än choklad för den som vill skämma bort någon annan med lite njutning i hälsans tecken? Och om choklad inte är din grej, finns det andra saker du kan äta för att sakta ned åldringsprocessen!

Källor:

Linköpings universitet

The Independent

Hur sockret påverkar vår hjärthälsa

Socker påverkar hjärthälsan

Nu när vi går in i februari månad tänkte vi främst fokusera på hjärthälsan och vi börjar med ett blogginlägg om hur socker påverkar hjärtat. Länge har det mättade fettet blivit utpekad som orsaken till uppkomsten av hjärtsjukdomar, men enligt senare forskning har sockret en större roll i detta än det mättade fettet.

Enligt experterna bakom dessa nyare studier behöver kostrekommendationer uppdateras. De menar att originalstudierna som våra kostråd sedan länge bygger på bestod av observationer, och idag har vi mer än ett halvt sekel av data och en ökad förståelse för hur näring påverkar kroppen och särskilt hjärtat. Det menar forskaren James DiNicolantonio.

Den ledande dödsorsaken i västvärlden

Aterosklerotisk kranskärlssjukdom (CHD) orsakar ett av sex dödsfall i USA och är den ledande dödsorsaken i hela västvärlden. Experter har i många år försökt att begränsa och kontrollera CHD genom att fokusera på åtgärder för att förebygga och – ur ett kostperspektiv – begränsa mängden mättat fett. Nu har dock senare forskning, bland annat en artikel i tidskriften Progress in Cardiovascular Diseases, visat att det snarare är socker än mättat fett som ligger bakom hjärtsjukdomen.

Fett vs socker

Teorin om att det är mängden mättat fett i vår kost som huduvdsaklig orsak till förhöjt kolesterol och hjärtsjukdom härrör från forskning från 1950-talets början och den amerikanske forskaren Ancel Keys, vars teorier sedan blev vägledande för de hälsoråd som både American Heart Association och USA:s regering ställde sig bakom under 1960- och 70-talen.

Vid samma tidpunkt, under 1950-talet, fanns det dock en brittisk fysiolog vid namn John Yudkin som hävdade att det snarare var sockerintaget man skulle skylla på, gällande både förekomsten av och dödligheten i kranskärlssjukdom.

Både John Yudkin och Ancel Keys tog stöd för sina teorier med hjälp av observationsstudier, eftersom människor äter mat snarare än enskilda näringsämnen. Mat med mycket mättat fett brukar dock också vara detsamma som mat med mycket socker – vilket får som följd att de som äter mycket socker också äter mycket mättat fett.

Utvärdering av gammal och ny forskning

Forskarna James J DiNicolantonio och James H O’Keefe har tillsammans med läkaren Sean C Lucan från Albert Einstein College of Medicine utvärderat alla de forskningsbevis som finns som länkar mättat fett och socker till hjärtsjukdom. Av dessa bevis drar de slutsatsen att sockerkonsumtion, särskilt i form av raffinerat socker, är en större riskfaktor för hjärtsjukdom än mättat fett.

Förändrad syn på fett

De metaboliska aspekter av mättat fett är komplexa men befintlig forskning tyder på att vissa av fettsyrorna faktiskt kan ge mätbara fördelar för lipidprofiler och risken för hjärt- och kärlsjukdom. Till exempel ökar vissa mättade fettsyror HDL-kolesterolet, som ofta kallas det ”goda kolesterolet”, eftersom detta lipoprotein också är kopplat till minskad risk för hjärtkärlsjukdom.

När försök görs att byta ut de mättade fetterna innebär detta, nästan oundvikligen, att man istället ersätter dem med någonting annat. När det då istället blir kolhydrater, och särskilt raffinerade kolhydrater som socker, som ersätter det mättade fettet får detta istället en negativ inverkan på kolesterolet. Det goda kolesterolet (HDL) tenderar att minska och de farliga triglyceriderna ökar.

Effekter av sockerrik kost

Patienter med hjärt- och kärlsjukdom som har konsumerat en sockerrik kost har efter bara några veckor uppvisat en mängd avvikelser i form av till exempel förhöjt totalkolesterol, triglycerider, LDL (det ”onda” kolesterolet), oxiderat LDL, urinsyra, insulinresistens samt onormal glukostolerans, lågt HDL (det ”goda” kolesterolet) samt förändrad blodplättsfunktion (trombocyter). Den totala effekten av en sockerrik kost kan alltså betraktas som mer skadlig för allmänhälsan än en ökad konsumtion av mättat fett, vilket kan öka LDL (det ”onda” kolesterolet) men samtidigt höjda HDL (det ”goda” kolesterolet).

Tillsatt fruktos, exempelvis i form av sackaros (vanligt bordssocker framställt från sockerbetor) eller så kallat high fructose corn syrup (HFCS, som framställs genom att bryta ner till exempel majsstärkelse till glukos och sedan omvandla en del av glukosen till fruktos), i processad mat och dryck verkar speciellt farligt. Konsumtion av dessa typer av socker kan leda till leptinresistens, ett nyckelhormon för upprätthållandet av normal kroppsvikt. Överkonsumtion av tillsatt fruktos ökar alltså risken för fetma som också är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Ett överskott av fruktos ökar också risken markant för att drabbas av fettlever, som är den vanligaste leversjukdomen i USA och en stor riskfaktor för hjärtsjukdom. Sambandet mellan fettlever och hjärt- och kärlsjukdom bedöms till och med vara starkare än sambandet mellan hjärt- och kärlsjukdom och rökning, högt blodtryck, diabetes, att vara av manligt kön, högt kolesterol eller metabolt syndrom.

En sockerrik kost kan också orsaka så kallad prediabetes och diabetes, två tillstånd som innebär kraftigt ökad risk för hjärtsjukdom samt risk för en allvarlig förträngning av vänster huvudkranskärl.

Det dolda sockret

Socker som finns naturligt i frukter och grönsaker utgör ingen ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Det farliga sockret är det raffinerade sockret, och det dolda sockret i processad mat. Produkter med tillsatt socker utgör 75 procent av all förpackad mat och dryck i USA och innehåller för det mesta sackaros eller HFCS, vilket verkar öka risken för hjärt- och kärlsjukdom mer än andra typer av socker (som till exempel glukos).

”Clean eating” – den bästa kosten för hjärtat

Processade livsmedel innebär ofta mättat fett, men framför allt många tillsatsämnen och dolt socker. Det bästa rådet är därför att undvika hel- och halvfabrikat, men även light-produkter och fabrikspackade livsmedel med stora mängder dold, tillsatt, sötning. Det verkar alltså lämpligt att rekommendera att man undviker tillsatt socker snarare än att man bör minska mängden mättat fett, menar doktor DiNicolantonio och fortsätter:

”Viktigast är att rekommendationerna uppmuntrar till att äta riktig mat och till att undvika processade livsmedel.”

”Sockerförbudet” med en nypa salt

Diskussionen om hälsofarliga livsmedel har alltså under årens lopp ändrat fokus från det mättade fettet, som länge ansågs vara den stora boven, till att nu (enligt senare forskning) peka ut sockret som den största boven. Vi instämmer i uppfattningen om att det bästa för hälsan är att undvika processade livsmedel med tillsatsämnen och dolt socker, för att istället äta riktig mat från grunden – så kallad clean eating. Eller varför inte istället välja en kost som bromsar åldrandet? Samtidigt tror vi på en sund balans, det vill säga att ingenting bör gå till överdrift. Visst bör man undvika socker i stora mängder och helst hålla nere konsumtionen av hel- och halvfabrikat, men man måste också någon gång få unna sig en kakbit eller två någon gång då och då med gott samvete. Återigen, en sund balans som gynnar såväl den fysiska som psykiska hälsan.

Källa:

www.medicalxpress.com

Positiva effekter av träning för hela kroppen

Träning ger positiva effekter för hela kroppen

Forskning visar att träning har en mängd positiva hälsoeffekter på kroppen och dess organ och vävnader. Vi har redan skrivit om vikten av fysisk aktivitet för att undvika för tidig död och cancer samt berört träningens betydelse för hjärnhälsan. Nu vill vi redogöra för träningens övergripande betydelse för kroppen.

Hjärnan

Fysisk aktivitet ger bättre koordination, balans och reaktionsförmåga. Det bidrar även till ökad självkänsla, förbättrad sömn och lindring av depressionssymtom. Studier visar även effekter i form av bättre inlärning och minne samt nybildning av hjärnceller. Det här beror bland annat på att fysisk aktivitet påverkar hippocampus, som är den del av hjärnan där våra minnen lagras, på ett positivt sätt då fysisk aktivitet får hippocampus att växa istället för att minska som den normalt gör med åren. På detta sätt kan man genom träning och fysisk aktivitet förbättra sitt minne och inlärningsförmåga.

Hjärtat

Träning/fysisk aktivitet förbättrar hjärtats funktion, både vilo- och arbetspuls sjunker. Det gör att hjärtat pumpar effektivare och kranskärlen lättare släpper igenom blod till hjärtmuskeln. Risken för hjärtinfarkt minskar.

Blodet

Blodfettsprofilen förbättras vilket minskar risken för åderförkalkning. Träning förbättrar blodflödet till hjärtat och musklerna. Efter ett träningspass sjunker blodtrycket.

Musklerna

Tränad muskulatur tar upp blodsocker bättre samt blir uthålligare och mindre känslig för mjölksyra.

Hormoner

Den som är vältränad får en minskad frisättning av stresshormoner.

Skelettet

Träning som belastar skelettet ger ett tätare och starkare skelett. Risken för benskörhet och höftfrakturer minskar.

Lungorna

Träning förbättrar andningsmuskulaturens uthållighet och volymen på varje andetag blir större. Blodflödet ökar och syret i inandningsluften tas bättre tillvara.

Fettmassan

Träning/fysisk aktivitet kan minska fettmassan och är därför ett bra redskap för att förebygga och behandla övervikt och fetma.

Insulinkänslighet

Den som är vältränad har en ökad vävnadskänslighet för insulin, vilket kopplas ihop med en minskad risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar.

Träning – för kropp och knopp

Vi har nu redogjort för nio olika aspekter där träning/fysisk aktivitet, enligt forskning, ger positiva effekter. Fysisk aktivitet är viktigt för alla, oavsett ålder, och påverkar alltså hela kroppen på ett positivt sätt. Många av oss har sedan länge hört att träning stärker kroppen så detta kommer säkert inte som någon stor nyhet. Däremot kanske det inte är lika känt vad träningen ger för effekter, det vill säga hur träningen påverkar kroppens alla organ och inre system. Förhoppningsvis är denna bild lite tydligare nu och vi hoppas att detta kan bidra till att motivera fler till att börja/fortsätta med träning eller någon form av fysisk aktivitet.

Så länge man inte har något medicinskt skäl till att inte röra på sig ser vi bara fördelar med fysisk aktivitet, för såväl den fysiska som psykiska hälsan. Att träning dessutom kan stärka hjärnan och hippocampus (där våra minnen lagras) och få hippocampus att växa istället för att minska, som den gör naturligt med åren och/eller vid mycket stillasittande, ser vi som en enorm bonus då detta kanske skulle kunna förhindra (eller åtminstone senarelägga) demenssjukdom.

Källa:

FYSS – Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling

”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” av Anders Hansen (2016)

Det är livsfarligt att sitta still

Stillasittande orsakar många dödsfall

Vi kommer denna vecka att fortsätta med temat träning/fysisk aktivitet och titta närmare på stillasittande som hälsofara. För att man ska förstå vikten av dess betydelse finns det siffror på att vart tionde dödsfall i Sverige beror på för lite fysisk aktivitet, enligt en världsomspännande kartläggning av dödsfall kopplade till fysisk inaktivitet som organisationen Global Observatory for Physical Activity (GoPA) gjort.

Visst har vi sedan tidigare hört att stillasittande är farligt och kan orsaka ökad risk för diverse hälsobesvär samt ökad risk för tidig dödlighet, nu har det dock gått så långt att erkända vetenskapliga tidskrifter som exempelvis The Lancet beskriver bristande fysisk aktivitet som en pandemi.

12 procent av svenska dödsfall

Enligt den stora kartläggningen som GoPA genomförde för några år sedan är ca 12 procent (11,8 procent) av svenska dödsfall relaterade till bristande fysisk aktivitet. Den genomsnittliga siffran för världen är nio procent. Men varför dör så många i förtid för något som ändå kan betraktas som lättåtgärdat?

Undersökningen

I undersökningen ingick 131 länder och resultatet presenterades i november 2015. Resultatet visade att fyra av de tio mest aktiva länderna finns i Asien, och fem av de mest inaktiva ligger i Europa. I Sverige uppskattas ca en tredjedel av befolkningen vara otillräckligt aktiva. Samtidigt vet man att risken för att dö i förtid är mellan 30 och 40 procent högre bland dem som rör på sig för lite. Resultaten kommer att uppdateras regelbundet vartannat år, enligt TT, och den aktuella siffran för Sverige är fortsatt 11,8 procent (2018).

Sverige varken bäst eller sämst

Enligt Maria Hagströmer, docent i fysioterapi vid Karolinska institutet och Sveriges representant i arbetet gentemot GoPA, förklarar att Sverige befinner sig någonstans i mitten, alltså varken bäst eller sämst.

Maria Hagströmer beskriver vidare det största problemet som utmaningen att nå de minst aktiva och förklarar att fysisk inaktivitet får mätbara och drastiska konsekvenser, med hänsyn till att mer än vart tionde dödsfall i Sverige beror på bristande fysisk aktivitet. Hon utvecklar sitt resonemang:

”Det är extremt svårt att nå dessa personer med vanlig information eller media, så där behövs riktade interventioner.”

Vikten av vardagsmotion

Enligt tidigare undersökningar kvarstår hälsoriskerna med stillasittande under längre perioder även om man motionerar bra i övrigt. Det farliga tycks vara långa perioder av stillasittande. Vardagsmotion kan därför betraktas som viktigare än intensiva motionspass med långa perioder av stillasittande däremellan.

Tre minuter om dagen

Många experter menar att det behövs mindre ansträngning än vad man kan tro för att få effekt på hälsan. Deras rekommendationer är fysisk aktivitet 30 minuter om dagen, fem dagar i veckan och minst tio minuter åt gången. Man ska dock inte ge upp om man inte uppnår detta. Det kan till exempel vara mycket effektivt att, om möjligt, använda en motionscykel och under 30 sekunder cykla så fort man kan för att sedan pausa, och upprepa sex gånger. Detta kan vara mer effektivt än en timmes joggning, enligt forskning från KI.

Stillasittande ökar cancerrisken

Forskning visar dessutom att ju fler timmar man sitter still desto större risk för att drabbas av tarm- och livmodercancer. Detta visar den hittills största undersökningen av sambandet mellan inaktivitet och cancer.

Två timmars ökning av det dagliga stillasittandet innebär att risken att få tarmcancer och livmodercancer ökar med ca tio procent. Forskarna drar slutsatsen efter att ha analyserat 43 studier med mer än fyra miljoner deltagare runt om i världen. En av studierna omfattade 34 000 kvinnor i Uppsala och Västmanlands län, enligt Upsala Nya Tidning.

Orsaker till den ökade risken

Det finns flera tänkbara biologiska förklaringar till sambandet, enligt studien. En möjlig förklaring skulle kunna vara att stillasittande kan påverka halterna av vissa hormoner, vitaminer och inflammationsämnen på ett sätt som bidrar till att cancer utvecklas. Detta skriver författarna till undersökningen som publicerades i den amerikanska cancertidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Resultatet som visar på sambandet mellan fysisk inaktivitet och ökad cancerrisk förvånar inte Christel Häggström som är cancerforskare vid Umeå universitet. Hon förklarar:

”Om man är mer stillasittande är det större risk att man också samlar på sig mer blodsocker och blodfetter i kroppen och då också större sannolikhet att få inflammationer och cancer.”

Enligt Christel Häggström finns det några (inte helt oväntade) rekommendationer för den som vill undvika cancer; nämligen att se till att vara rökfri, hålla bra nivåer på exempelvis BMI och att inte sitta still för länge.

Människan är byggd för rörelse

Här tjatar vi vecka in och vecka ut om detta kanske något uttjatade ämne. Vi vill dock inte på något sätt uppmana till hetsträning då detta kan orsaka andra problem, utan snarare (återigen) betona vikten av vardagsmotion. Man ska alltid lyssna på kroppen och rådgöra med sin läkare om man är osäker på något sätt. Enligt forskning är längre perioder av stillasittande alltid farligt, oavsett om man tränar för övrigt eller inte. Det viktigaste man kan göra, enligt dessa forskningsresultat, är alltså att försöka bibehålla eller, om möjligt, öka sin vardagsmotion.

När man tänker efter är detta kanske inte heller så konstigt om man tänker på att människan (och våra hjärnor) inte har utvecklats så värst mycket sedan stenåldern när vi längre perioder var på jakt efter mat och då behövde röra på oss regelbundet efter pauser av vila. Det är antagligen därför träning är så pass viktigt för oss – såväl för vår fysiska som psykiska hälsa – då vi (och våra kroppar) är gjorda för att vara i rörelse och inte gjorda för att sitta still större delen av dygnet.

Källor:

Global Observatory for Physical Activity

Kurera

KI

Metro

Så håller du dig evigt ung!

Att hålla sig ung – vi vet hemligheten!

I föregående blogginlägg uppmanade vi till träning för seniorer och vill därför spinna på ämnet god hälsa och att hålla sig ung.

Många känner säkert till (och kanske till och med kan sjunga med i) Alphavilles 80-talshit ”Forever young”. Och många har säkert någon gång tänkt tanken på att kunna bromsa sitt eget åldrande. Nu kan vi avslöja att detta faktiskt är möjligt – ja, till viss del i alla fall. Nu vill vi bara betona att vi inte är emot åldrandet i sig, utan snarare de nackdelar som åldrandet kan medföra.

Träning är svaret för att hålla sig ung

Ja, vi vet det allihop – innerst inne. Vi har alla hört det förut, att träning är positivt för hälsan är inga nyheter för någon av oss. Men vet vi egentligen varför? Och vet vi hur träning påverkar hjärnan och kan motverka hjärnans åldrande? Nja, kunskaperna kring just detta är förmodligen inte lika spridda. Vi tänkte därför ägna detta blogginlägg åt att djupdyka lite i detta ämne med hjälp av en amerikansk studie och Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som har skrivit boken ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna”.

Hjärnan hos en ”soffpotatis” åldras fortare

Stillasittande minskar hjärnan och gör att vi därmed åldras snabbare, både fysiskt och psykiskt. En amerikansk studie som publicerades i tidskriften Journal of Neurology (2016) visade att hjärnan hos ”soffpotatisar” åldras snabbare än hos personer som rör på sig. Forskarna kunde även koppla minskade hjärnvolymer till att man tidigare levt ett stillasittande liv.

En amerikansk studie

I studien som tidskriften Journal of Neurology redogjorde för följde forskarna 1 583 personer under en 20-årsperiod, där man bland annat mätte deras hjärnstorlek och konditionsnivå. Resultatet visade att de som inte motionerade i 40-årsåldern, och dessutom hade dålig kondition, också hade mindre hjärnor 20 år senare.

Bättre förutsättningar idag att studera hjärnan

Idag kan vi tack vare modern röntgenteknik lättare studera hur vår hjärna rent konkret påverkas av fysisk aktivitet. Genom magnetröntgen är det till exempel möjligt att se hur hjärnans storlek förändras över tid. I den amerikanska studien genomförde forskarna undersökningar genom magnetröntgen av deltagarnas hjärnor. Vidare fick deltagarna genomföra ett konditionstest där deltagarna fick springa på ett löpband så länge de orkade medan forskarna mätte deras syreupptagningsförmåga. Forskarna genomförde därefter, 20 år senare, samma tester. Personer som under tiden hade utvecklat andra sjukdomar uteslöts dock.

Studiens resultat

De personer som presterade sämst på konditionstestet, och dessutom hade högt blodtryck, var också de som hade minskade hjärnvolymer 20 år senare. Lite mer detaljerat visade resultatet att åtta enheter försämrat resultat på löpbandet resulterade i en minskad hjärnvolym som kan jämföras med två års åldrande. På detta sätt kunde forskarna koppla minskade hjärnvolymer till att personen tidigare i livet levt ett stillasittande liv.

Bli hjärnstark!

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, har specialiserat sig på hur träning påverkar hälsan – och hjärnan. Han har bland annat skrivit boken ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna”. Även Anders Hansen hänvisar till studiens resultat och påpekar att det kanske viktigaste vi kan göra för vår hjärna är att röra på oss.

Tidigare forskning om träning har visat hur viktig träningen är för hälsan, men då fokuserat på träningens positiva inverkan på kroppens celler. Nu tyder senare forskning på att träning även har positiv inverkan på våra hjärnceller.

Med åldrandet krymper våra hjärnor, vilket i sin tur ofta leder till sämre minne, fattningsförmåga och ökad risk att drabbas av demenssjukdomar. Anders Hansen drar sin slutsats:

”Lägger man ihop alla resultat som är kopplat till träning så är det solklart. Fysisk aktivitet leder till starkare hjärna.”

Bästa hjärngympan

Anders Hansen menar att fysisk aktivitet påverkar såväl den fysiska som psykiska hälsan, och hoppas att vetskapen om dess betydelse och hälsoeffekter ska få lika stor spridning som ett effektivt läkemedel kan få. Anders Hansen utvecklar resonemanget kring hjärngympa:

”Man kan ju tro att om man ska få starka ben så ska man träna ben och ska man få stark hjärna ska man hålla på med sudoku eller korsord. Men den bästa hjärngymnastiken är att röra på sig fysiskt.”

Så enkelt men ändå så svårt

Som vi tidigare nämnde så är det sedan länge känt att träning är bra för hälsan och för kroppen. Däremot har det inte tidigare varit lika känt vilka hälsoeffekter träning/fysisk aktivitet har på hjärnan. Vad innebär då denna nya vetskap? Varför har vi inte mer fokus på fysisk aktivitet för äldre (även om det generellt har blivit allt vanligare med FaR – Fysisk aktivitet på Recept)? Kommer dessa forskningsresultat på sikt att motivera fler till att ägna sig åt fysisk aktivitet? Detta är så klart svårt att sia om men förhoppningen är givetvis att fler ska förstå vikten av fysisk aktivitet och dess hälsoeffekter för såväl den fysiska som psykiska hälsan.

Riksföreningen Äldres Hälsa vill med detta blogginlägg, än en gång, uppmuntra till träning/fysisk aktivitet hos enskilda individer, men har också en förhoppning om att beslutsfattare och andra professionella på samhällsnivå tar till sig dessa forskningsresultat vid planering för olika insatser för äldre.

Även yngre personer har allt att vinna på att börja bli mer fysiskt aktiva, om de inte redan är det. På så sätt kan de senarelägga sitt åldrande och de besvär som åldrandet kan medföra. Att fokusera på förebyggande insatser är därför av stor vikt om vi ska tänka på morgondagens äldre.

Slutligen vill vi påminna om att det aldrig är för sent – eller för tidigt – att börja tänka på sin (hjärn)hälsa och bli mer fysiskt aktiv – om man nu vill förbli forever young!

Källor:

Journal of Neurology: ”Midlife exercise blood pressure, heart rate, and fitness relate to brain volume 2 decades later” (2016)

SVT Nyheter: ”Därför åldras du av att inte träna”, 2016-02-11

”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” av Anders Hansen (2016)

Nytt år, bättre hälsa?

Dags för nytt nyårslöfte – börja träna?

Så här i början på året är det många som gärna funderar ut nya löften för det nya året, och det berör inte sällan att börja träna. Kanske är detta löfte mer förekommande bland yngre, vad vet vi? En ny studie visar dock att även äldre personer kan bygga muskler, det är alltså aldrig för sent, så kanske är det värt att fundera på det här med träning ett varv till om du inte redan har gjort det!

En ny studie vid Umeå universitet visar att det med några enkla dagliga träningsrörelser går att öka musklernas massa och funktion även på äldre dar. Detta innebär att träning är viktigt för kroppen hela livet då effekten på ökad muskelmassa är viktig för ett längre och friskare liv, det menar Peter Nordström som är professor vid Umeå universitet.

Studiens upplägg

I en klinisk randomiserad studie följde forskarna vid Umeå universitet 70 personer över 70 år som tidigare hade låg muskelmassa. Halva gruppen fick genomgå ett tio veckor långt träningsprogram, medan den andra halvan fick fortsätta att leva som vanligt. Träningen gick ut på att personerna skulle genomföra enklare övningar där den egna kroppen användes som belastning, för att successivt utöka träningen med tillägg i form av bland annat ryggsäckar med tyngder. Den gruppen som genomförde träningsprogrammet fick dessutom ett litet tillskott av protein i form av näringsdryck för att komplettera sin kost.

Studiens resultat

Vid uppföljning visade resultaten att träningsgruppen hade ökat sin muskelmassa med i genomsnitt 1,2 kilo och minskat sin fettmassa med ett halvt kilo jämfört med kontrollgruppen. Vidare presterade grupperna något olika vid vissa fysiska tester.

Professor Peter Nordström förklarar att det hela inte handlar om någon bantningskur utan om att stärka kroppen genom att byta ut fett mot muskler, även om effekterna kanske inte ser så stora ut räknat i kilon. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMDA.

Svenskarnas kondition har försämrats

Enligt en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har konditionen hos den svenska arbetsföra befolkningen minskat kraftigt mellan åren 1995 och 2017, vilket har fått forskare att efterlysa hälsoförebyggande insatser både inom och utanför vården. Studien involverade 350 000 män och kvinnor i arbetsför ålder och visade att konditionen minskade med 10,8 procent i hela studiepopulationen, och andelen med en hälsofarligt låg kondition ökade från 27 procent till 46 procent.

Resultaten visade, förutom en kraftig nedgång i hela studiepopulationen, större nedgång hos män, yngre åldersgrupper, lågutbildade och de som bodde i landsbygdslän. Bara en tredjedel av nedgången berodde på en samtidig viktuppgång. Detta innebär att den större delen av nedgången troligtvis berodde på minskad fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet för att bibehålla eller påverka konditionen.

GIH skrev följande i ett pressmeddelande:

Resultaten är alarmerande och bekräftar den utbredda uppfattningen att vi rör på oss mindre idag än tidigare. Det är viktigt att insatser sätts in för att bryta denna nedgående trend, speciellt i de grupper där nedgången är som störst. Preventivt hälsoarbete, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården med vägledning och motivationsstöd är en metod som vi vet har vetenskapligt stöd att fungera.”

Aldrig för sent att börja träna

En kortfilm av Åse Fougner från 2011 med titeln ”Aldrig för sent – gympagrupp för 90+”, som finns tillgänglig på SVT play, tar oss med till en vårdcentral i Sickla i södra Stockholm där kanske världens äldsta gympagrupp bildades för några år sedan. Medelåldern är 95 år och trenden tycks ha spridit sig något även till andra kommuner i landet, även om Sickla i Nacka troligtvis var först och därmed är det område som har fått mest uppmärksamhet i media.

Vikten av fysisk aktivitet

Vi är medvetna om att det här med nyårslöften inte passar alla, och det är inte själva nyårslöftet i sig som är det viktigaste i det här sammanhanget. Och det behöver inte heller handla om hård fysisk träning. Det som är det viktigaste att fokusera på, och prioritera, är fysisk aktivitet i sitt dagliga liv för att motverka trenden som visar att vi blir mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva, vilket på sikt får följder för vår hälsa.

Nya studier visar alltså att det aldrig är för sent att börja träna/bli fysiskt aktiv för att omvandla fettmassa till muskelmassa – något som i alla fall vi tycker är värt att uppmärksamma då fysisk aktivitet har så många fördelar för hälsan och det totala välbefinnandet. Vi anser att man kan betrakta Sickla i Nacka kommun som en förebild och hoppas att andra kommuner tar efter och börjar satsa mer på gympa för seniorer. Sickla hälsocenter fick år 2012, med anledning av sitt engagemang för seniorer (90+), besök av prins Daniel som ju har ett stort intresse av träning och dess betydelse för hälsan.

Så här strax efter nyårshelgen vill vi dock betona att vi inte anser att man nödvändigtvis måste förknippa träning eller fysisk aktivitet med just nyårslöfte utan detta är något som man när som helst under året kan bestämma sig för att satsa på, om man inte redan gör det – det viktigaste är bara att det blir av. Som man brukar säga; ”den träning som är bra är den som blir av”.

God fortsättning på det nya året önskar Riksföreningen Äldres Hälsa!

Källor:

Umeå universitet

Gymnastik- och idrottshögskolan

SVT play

Kungahuset

Gott nytt år!

Gott Nytt År!

Så här när året börjar lida mot sitt slut och ett nytt år väntar runt hörnet tänkte vi passa på att sammanfatta året som gått genom att blicka tillbaka på några av de händelser som har skett under året samt blicka tillbaka på några av de ämnen som har tagits upp i bloggen.

För Riksföreningen Äldres Hälsa blev 2018 ett speciellt år, detta blev nämligen året då föreningen bildades och därmed även föreningens första år.

Ett händelserikt år

Under våren 2018 blev Riksföreningen Äldres Hälsa medlemmar i IIMHL (International Initiative for Mental Health Leadership) och deltog i deras årliga evenemang som i år hölls i Sverige, och närmare bestämt i Stockholm men även med seminarier på andra håll i Norden. Flera hundra ledare och andra aktiva aktörer inom området psykisk hälsa runt om i världen deltog i evenemanget, och det var minst sagt en givande erfarenhet för en nystartad förening som Riksföreningen Äldres Hälsa.

Under hösten 2018 beviljades föreningen projektstöd från Svenska Postkodstiftelsen för ett projekt som bland annat handlar om att ta fram underlag och sammanställa ett intressepolitiskt program som kommer att ligga till grund av föreningens fortsatta arbete och inriktning. Detta projekt har nu påbörjats och pågår för fullt.

Vidare har föreningen sammanställt ett expertråd som inom kort kommer att presenteras närmare.

Riksföreningen Äldres Hälsa har dessutom börjat inleda en dialog med PRO (Pensionärernas Riksorganisation), som förhoppningsvis kommer att vidareutvecklas under 2019.

Många viktiga ämnen

Det finns otaliga ämnen som är viktiga och därmed värda att belysa när det kommer till psykisk hälsa och ohälsa hos äldre. Några ämnen som vi under 2018 har fokuserat på handlar om vad psykisk ohälsa är och några riskfaktorer för psykisk ohälsa som exempelvis ensamhet. I detta sammanhang har vi vidare berört ett ämne som länge har varit en het diskussionsfråga – kvarboendeprincipen, och dess betydelse för äldre och svensk äldreomsorg (på gott och ont). Vi har även försökt belysa goda exempel från andra länder, framför allt Storbritannien, där man försöker komma till bukt med ensamhetsproblematik – och på en del håll är på god väg. Storbritannien som under året blev det första landet i världen att tillsätta en ensamhetsminister, något som signalerar att landet är redo att ta detta problem på allvar, och vidare fokuserar mycket på sociala aktiviteter för att bekämpa och förebygga ensamhet.

Det är inte alltid möjligt att helt och hållet ta ett system som fungerar i ett annat land och införa detta i Sverige då länder kan skilja sig åt och därmed även ländernas politik och kultur mm. Däremot anar vi att svenska politiker ändå har en nyfikenhet och i alla fall i viss mån är beredda att blicka utåt mot andra länder som har kommit längre i dessa frågor för att inhämta inspiration, vilket vi ser som mycket glädjande och positivt för utvecklingen här i Sverige. Vidare betraktar vi utvecklingen som positiv då dagens politiker (oavsett partitillhörighet) ger uttryck för vikten av den idéburna sektorn, och vi hoppas naturligtvis att detta kommer att stärkas än mer framöver då vi är övertygade om att den idéburna sektorn kommer att få en viktig roll allteftersom den äldre befolkningen i Sverige (men även runt om i världen) ökar och därmed blir en utmaning för  välfärden.

Detta är bara början

Detta har som sagt varit ett mycket händelserikt år på många sätt och vis, och det finns många viktiga ämnen att belysa där vi enbart har hunnit beröra några. Men vi vill påminna om att detta bara är början! Vi ser med glädje och spänning fram emot nästa år och välkomnar 2019 med nyfikenhet inför allt som väntar!

Gott Nytt År önskar Riksföreningen Äldres Hälsa!

Många upplever ensamhet i juletider

Ensamhet i juletid

Julen närmar sig med stormsteg och många är nog spända och förväntansfulla inför högtiden som väntar, inte minst alla barn där ute. Samtidigt är det säkert många som är stressade inför allt som ska ordnas nu in i det sista. Men så är det också många som förmodligen känner en påtaglig ensamhet som blir starkare nu vid julen – högtiden som ska vara en tid för glädje och fest, men även omtanke och kärlek, då familj och nära och kära samlas för att tillbringa tid tillsammans. Vi vill påminna om att många dessvärre inte känner denna glädje som andra tar för givet, och vill med detta blogginlägg ägna dessa personer en tanke i denna juletid.

Psykologen Anna Bennich Karlstedt har femton års erfarenhet av klientarbete och hon menar att vi nu måste ta denna fråga om ofrivillig ensamhet på allvar och förklarar:

”De längre ledigheterna kan vara känslomässiga nära döden-upplevelser för många.”

Anna Bennich Karlstedt syftar här på personer i arbetsför ålder som under ledigheter inte får sin vanliga dagliga kontakt med kollegor och andra personer i sin omgivning, men vi menar att högtider även kan upplevas som påfrestande för äldre personer.

Ensamheten extra påtaglig

Den som redan upplever ensamhet i sin tillvaro kan vid högtider som jul, påsk och midsommar känna en ännu starkare känsla av att inte ha någon nära. Enligt våra sociala normer är det vid dessa högtider som familjen, samt nära och kära, samlas för att tillbringa tid tillsammans. Psykologen Anna Bennich Karlstedt beskriver det som en ”mental prövning” för den som inte frivilligt har valt att tillbringa högtiden på egen hand. Det som också kan förstärka denna känsla är att staden/närmiljön kan vara tom vilket innebär att man inte ens har tillgång de ytliga kontakterna som annars finns där.

Ensamhet – en hälsorisk

Vi har tidigare tagit upp hälsorisker med ensamhet och detta är något som även psykologen Anna Bennich Karlstedt vill lyfta då hon anser att denna fråga nu måste tas på allvar.

När vi pratar om hälsa kommer vi ofta in på ämnen som kost, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, sömn och stress som alla påverkar hälsan positivt eller negativt. Det vi vet om ofrivillig ensamhet är att detta ofta leder till exempelvis ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar samt risk för att utveckla alzheimer tidigare. Detta innebär att samhörighet på många sätt fungerar som ett vaccin mot dessa risker.

Oro kring ensamhet är något som ofta tenderar att uppmärksammas i samband med högtider jämfört med andra tidpunkter på året, enligt Anna Bennich Karlstedt. Hon vill nu att samhället ska ta ett grepp om ensamhetsproblematiken.

Vad kan vi göra?

Det är viktigt för den som upplever ensamhet att våga hitta nya möjligheter till sociala kontakter, samtidigt är det viktigt att omgivningen kommer ihåg att bjuda in. Ibland är vi rädda för att vara ”klumpiga” i sociala relationer, men Anna Bennich Karlstedt menar att vi behöver våga vara ”klumpigare”. Med detta menar hon att det är viktigt att vi vågar fråga om vi får komma förbi någon och hälsa på en liten stund eller bjuda in någon bekant på fika.

”Många gånger vinner man mycket på att våga bjuda lite mer på sig själv och sitt liv. Man behöver inte känna att man har hela ansvaret för någon annan för att man bjuder på en kopp kaffe.”

En solskenshistoria

För att sprida lite hopp i vintermörkret vill vi avsluta detta blogginlägg med en solskenshistoria om Sara Nilsson Bergman som uppmärksammades i en av Stockholms lokaltidningar under våren 2018 för att hon gör precis det som psykologen Anna Bennich Karlstedt föreslår; bjuder på kaffe och gemenskap.

Sara Nilsson Bergman bor i Vasastan i Stockholm, och hennes dörr står nästan alltid öppen. Sara anordnar varje månad fika för äldre Vasastadsbor i sin lägenhet och blev för detta nominerad till lokal Vasastadshjälte.

Under åren har Sara, men även maken Patrik och sonen Ragnar, blivit nära vän med flera av sina fikagäster. En granne har blivit som en ”extrafarfar” åt sonen Ragnar, förklarar Sara. När hon får frågan om hur hon hinner med detta, i en tillvaro med eget företag och pressat schema, förklarar hon att hon är trött på att allt beskrivs som så hektiskt idag. Sara förklarar:

”Vi är så upptagna av våra mobiler och tv-serier. För mig är det väldigt värdefullt att få sitta ned och prata.”

Fler hjältar behövs

Vi kan inte annat än instämma med psykologen Anna Bennich Karlstedt som menar att vi nu behöver lyfta denna fråga om ofrivillig ensamhet på samhällsnivå. Samtidigt gläds vi åt alla vardagshjältar som Sara Nilsson Bergman är ett bra exempel på. Fler hjältar behövs där ute! Det är aldrig för sent att låta sig inspireras av andra och själv bli en hjälte, och den stundande julen är ett ypperligt tillfälle att låta sig förvandlas till en hjälte i juletid!

God Jul önskar Riksföreningen Äldres Hälsa!

Källor:

SVT Nyheter ”Psykologen: Ensamheten blir tyngre kring högtider”, 2018-03-29

Mitt i Vasastan ”Sara bjuder på kaffe och gemenskap”, 2018-04-03

Det borde finnas fler boendealternativ för äldre

Behov av nya boendeformer för äldre

Vi har under de senaste veckorna fokuserat på boendesituationen för många äldre samt för- och nackdelar med den så kallade kvarboendeprincipen som innebär att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som de önskar. När man diskuterar detta ämne är det lätt att landa i slutsatsen att det behövs fler platser på särskilda boenden för äldre och även fler olika boendeformer.

Tre moderata debattörer lyfte boendefrågan för äldre i Svenska Dagbladet i januari 2016. Det är visserligen ett tag sedan men vi anser att det fortfarande är en aktuell diskussion och vill därför lyfta frågan här och nu.

En het fråga

De tre moderata debattörerna Bertil Persson, Margareta Olgart Holmberg och Inger René menar att den som vill bo kvar hemma självklart ska få göra det, men även att den som upplever ett starkt behov av trygghet och gemenskap också ska ha rätt till det. Debattörerna efterfrågar bättre lösningar för äldres boende.

Dagens samhälle förändras i snabb takt och livslängden ökar dramatiskt, samtidigt som näringslivet förändras och miljöhoten växer. Detta leder till ständigt nya utmaningar för samhället och politikerna vars främsta uppgift är framtidsplanering. Äldrefrågor har under senare år fått alltmer uppmärksamhet, och har uppmärksammats av både kvinnor och män oavsett partitillhörighet. Många anser att äldre har rätt till vissa förväntningar efter ett långt och strävsamt liv.

Att planera sin ålderdom

Debattörerna liknar denna fråga vid en ”tickande bomb” som med stor sannolikhet kommer att brisera under det kommande decenniet. Då dagens politiker inte riktigt vågar ta i denna fråga, vilket innebär att samhällets beredskap inte kommer att räcka till, bör, enligt debattörerna, varje svensk pensionär planera för ett fungerande boende inför sin kommande ålderdom. Som tidigare nämndes ökar livslängden dramatiskt. Sverige har idag två miljoner seniorer (65 år och äldre) vilket är nästan en tredjedel av väljarkåren. Idag ligger medellivslängden på 83 år och de som föddes år 2000 beräknas kunna nå en medellivslängd på 100 år. Detta är i sig något glädjande och positivt, och för fem års ökad livslängd kan detta innebära fyra friska år och ett sjukt år ytterligare. Detta innebär att en utveckling med fler äldre även innebär fler hjälpbehövande äldre.

Nya generationer äldre – med förväntningar och krav

Idag är alla s.k. ”fyrtiotalister” pensionärer och förväntas inom det närmsta decenniet att få ett ökat behov av hjälp från samhällets sida, något som sannolikt inte kommer att ske i tysthet. Denna generation är många till antalet men också, till skillnad från tidigare generationer äldre, mycket talföra och skrivkunniga. Dessa fyrtiotalister tenderar även att ha åsikter som de är vana att få gehör för. För fyrtiotalisterna blev det vanligare att skaffa sig en kvalificerad utbildning och göra karriär. Med fyrtiotalisterna framdrevs bättre fungerande samhällsservice, stabilare ekonomi och gynnsammare skatteregler. Det är därför inte förvånande att de också sannolikt kommer att ha vissa bestämda förväntningar på samhällsservicen för äldre.

Under ”ädelreformen” avskaffades alla långvårdsplatser och på senare år har över 30 000 platser i särskilda boenden avvecklats. I Sverige har vi tillämpat ”kvarboendeprincipen” då den har angivits vara ekonomiskt fördelaktig.

”Efterhand har den för alldeles för många utvecklats till ett tvång att bo kvar hemma så länge det över huvud taget är teoretiskt möjligt.”

Debattörerna menar att många äldre med stora hjälpbehov tvingas bo kvar i sina hem med städhjälp och en pottstol i vardagsrummet, och att detta skapar isolering och otrygghet. Debattörerna menar vidare att detta har skapat utrymme för en ny kriminalitet riktad mot ensamboende äldre. Samtidigt innebär detta ensamarbete, stress och ofta dålig arbetsmiljö för hemtjänstens personal. Vidare belastas anhöriga hårt, något som kan betraktas som ännu en kvinnofälla.

”Idag tvingas ca 140 000 medelålders kvinnor att gå ned i arbetstid eller att ta ut pension, bara för att vårda äldre anhöriga – med sämre ekonomi och pension som följd.”

Vidare menar debattörerna att man tenderar att missa ”osynliga kostnader” vid kvarboende i form av växelvård, korttidsvård, avlastning, dagvård och kvarliggare i sjukvården. Dessutom tenderar detta att resultera i en stagnerad bostadsmarknad.

”Myndigheten för vård- och omsorgsanalys uppskattar att tre fjärdedelar att de kostnader som kommunerna förväntas spara med detta system vältras över på landstingen, och närmare 20 procent på de äldres närstående.”

Dessutom motiverar ”flyttskatten” många äldre att bo kvar i sina hem av rent ekonomiska skäl, ibland stora bostäder som de äldre själva inte orkar sköta och som många barnfamiljer efterfrågar.

Nya boendeformer efterfrågas

Debattörerna menar att behovet av nya lösningar skulle kunna tillgodoses genom bra mellanformer av äldreboenden. Med detta menas inte så dyra bostadsrätter som byggbranschen gärna levererar idag med begränsad service och avsaknad av underhåll.

”När ’fyrtiotalisterna’ själva på 80-talet byggde bostäder åt sina egna föräldrar, blev dessa helt annorlunda. I de större städerna skapades rejäla serviceanläggningar med 250-400 små pensionärslägenheter, med restaurang, tillgång till personal dygnet runt, sjukvårdsmottagning, gym, bastu, simbassäng, samlings- och aktivitetslokaler, sociala aktiviteter, gästrum, park eller trädgård. Dessa har tyvärr sedan ofta lagts ned och sålts bort.”

Det är just den här typen av mellanform av äldrebostäder som vi nu behöver återskapa. Debattörerna menar att dessa inte innebär några oöverskådliga svårigheter när det kommer till aspekter såsom planeringsmässigt, ekonomiskt eller byggnads- och driftsmässigt. Dessa bostäder tenderar vidare att kunna erbjuda de boende en trivsam miljö, trygghet och välbefinnande. Samtidigt innebär en sådan boendeform att de äldres anhöriga avlastas. Då den här typen av bostadsprojekt inte prioriteras av byggindustrin krävs politiska beslut.

Ett växande behov

Enligt PRO:s beräkningar uppskattas ett behov av ca 350 000 nya äldrebostäder under de kommande 15 åren, varav 35 000 i särskilda boenden. Även ”Swedish National study of aging and care” drar slutsatsen att kvarboendeprincipen är alltför fyrkantig och konstaterar ett behov av mellanform av boenden med personal och service. Vidare visar en SOU (statlig offentlig utredning) om äldres boende likaså att det finns ett behov av en mellanform med service och gemenskap och menar att kvarboendeprincipen har drivits för långt.

En gynnsam bostadsmarknad

Om en utveckling med ovan nämnda boendeformer skulle ta fart hade detta i sin tur resulterat i att frigöra villor och stora lägenheter som många barnfamiljer efterfrågar. Debattörerna vill vidare se en utveckling där personer fyllda 80 år erbjuds en genomgång av hemtjänstbehovet och att personer fyllda 85 år erbjuds möjlighet till lämpligt äldreboende.

”Åtminstone vid denna ålder bör man anses gammal nog att själv kunna få påverka sitt boende. Tvångsvård i hemmen löser inga problem. Adekvata boendelösningar är nu ett måste.”

En fråga som inte kan vänta

Idag ser vi att många av de s.k. mellanformer av äldreboenden har avvecklats runt om i landet, samtidigt som vi idag kan konstatera ett stort och växande behov av just dessa boendeformer. Utvecklingen kan därför tyckas gå i fel riktning, något som nu behöver korrigeras. Om vi ska kunna lösa problemen för många äldre (men även indirekt andra målgrupper på arbetsmarknaden) kan vi inte längre blunda för problemet som grundar sig i bristen på lämpliga boendeformer för äldre. Kvarboendeprincipen i all ära, självklart ska den som vill bo kvar i sitt hem kunna göra det, men många äldre vill inget hellre än att flytta till en annan boendeform. Dessa äldre har inte alltid så pass omfattande omvårdnadsbehov att de uppfyller kriterierna för att få flytta till ett särskilt boende, men det betyder samtidigt inte att situationen alltid fungerar bra i hemmet. Många efterfrågar mer service, gemenskap och trygghet som de saknar i sitt eget boende, något som kan vara svårt att tillgodose med punktinsatser från hemtjänsten. Det är dags att prioritera boendefrågan för äldre – om vi inte tar tag i detta nu kommer problemen bara att växa, och det är en utveckling vi inte vill se!

Källa: Svd