Vi ser fram emot fler idéburna aktörer inom välfärden

Förslag om fler idéburna aktörer i välfärden

Den 7 juni 2018 kom ett pressmeddelande från den tidigare röd-gröna regeringen med budskapet att den dåvarande regeringen ville se fler idéburna aktörer i välfärden. Ett förslag som vi välkomnar varmt!

Enligt pressmeddelandet hade den dåvarande regeringen den 7 juni 2018 tillsatt en utredning med uppdrag att definiera vad som utgör en idéburen aktör i välfärden. Med en tydligare definition menade man att målet är att det ska bli lättare för organisationer att bland annat ingå samverkansavtal med det offentliga. Syftet, menade man, är att främja ett ökat idéburet deltagande i välfärden.

Andelen idéburna aktörer inom välfärden ska öka

Sverige har, till skillnad från exempelvis USA och Tyskland, en mycket låg andel idéburna aktörer inom välfärden. Tidigare civilminister Ardalan Shekarabi beskrev att den dåvarande regeringens ambition var att andelen idéburna aktörer inom välfärden ska öka. Den dåvarande regeringen ville även möjliggöra fler samarbetsmodeller för att förbättra den idéburna sektorns förutsättningar till samverkan med det offentliga. Utredningen ska vara klar senast den 14 december 2019.

Hälso- och sjukvårdssystem bidrar med 25 % till ett friskt liv

Vi välkomnar som sagt denna utredning och väntar med spänning på resultatet! Det är inte en dag för tidigt för Sverige att inhämta kunskap och inspiration från andra länder som har kommit längre på den här fronten. Internationell forskning visar att hälso- och sjukvårdssystem bidrar med 25 % till ett friskt liv. Vår slutsats är, utifrån denna statistik, att det behövs fler aktörer i samhället än enbart den offentligt finansierade vården och välfärden.

Hopp om framtida möjligheter

Med en förstärkt ideell sektor hade fler individer kunnat få hjälp och gamla ineffektiva system hade kunnat revideras till något mer modernt och välfungerande – något som (i praktiken) utgår ifrån individens behov. Detta hade inneburit att Riksföreningen Äldres Hälsa hade kunnat påverka politiken som rör äldreomsorgen i en positiv riktning, med de äldres behov och önskemål i fokus.

Källa: Regeringen

Psykisk ohälsa bland äldre

Psykisk ohälsa bland äldre

Enligt Socialstyrelsen visar statistik att ca 15-25 % lider av psykisk ohälsa vid 75 års ålder, detta betyder dock inte att alla dessa har en psykiatrisk diagnos. Dessa individer är främst hänvisade till primärvården eller äldreomsorgen, och behandlingar sker ofta med läkemedel.

Kvinnor och män

Situationen ser lite olika ut för kvinnor och män. Statistik visar att kvinnor lever längre än män, däremot har kvinnor en högre grad av ohälsa. Kvinnor får oftare antidepressiva läkemedel än män, men fler män än kvinnor tar sitt liv.

Orsaker till psykisk ohälsa

Människan är komplex och det finns därför en rad olika faktorer som kan orsaka psykisk ohälsa. Några exempel är biologiska förändringar i hjärnan och kroppslig sjukdom, ensamhet, låg fysisk aktivitet, bristfällig kost, missbruk och bieffekter av läkemedelsbehandling.

Pensioneringen i sig utgör en risk då detta innebär en ny livssituation som ibland innebär förlust av sociala nätverk. Åldrandet i sig medför förluster av olika fysiska förmågor men också ett försvagat socialt nätverk. Sorgen över förluster kan med tiden utvecklas till psykisk ohälsa om den inte bearbetas. Vidare kan tidigare, och obearbetade, trauman ge symtom under ålderdomen i form av exempelvis mardrömmar och ångest.

Tecken på psykisk ohälsa

Det finns flera tecken som kan indikera att en person lider av psykisk ohälsa och dessa tecken kan se väldigt olika ut. Nedan följer några exempel:

  • Sänkt grundstämning kan visa sig genom exempelvis avsaknad av aptit samt viktnedgång. Vidare kan detta visa sig genom sömnsvårigheter, orkeslöshet och värk samt minnesbesvär, koncentrationssvårighet och svårigheter att ta sig an vardagliga sysslor. Detta kan bero på nedstämdhet och symtomen kan komma smygande.
  • Överaktivitet kan visa sig genom bland annat ett kraftigt förhöjt stämningsläge, storslagna idéer och en överaktivitet som är svår för omgivningen att följa med i. Detta kan bero på mani. En person som är manisk kan få allt svårare att färdigställa påbörjade saker och omdömet kan börja svikta, något som kan resultera i negativa konsekvenser för individen. Omgivningen kan uppleva en bristande självinsikt hos individen samt inslag av irritabilitet, aggressivitet och förvirring.
  • Ångest påminner mycket om rädsla då dessa känslor har gemensamt att de är reaktioner på ett upplevt hot som gör oss beredda att fly eller slåss. För den som drabbas av ångest reagerar kroppen som om det föreligger ett verkligt yttre hot, och ångesten kan i vissa fall komma till uttryck i form av en panikattack. Med kraftig hjärtklappning kan personen lätt tro att det rör sig om en faktisk hjärtinfarkt, något som i sig kan förstärka panikkänslorna.
  • Oro är vanligt förekommande och kan ta sig uttryck i att personen har svårt att fatta beslut, även små beslut, och tenderar att oroa sig för allt möjligt. Det är vanligt att personer med oro oroar sig för exempelvis den egna hälsan, anhöriga och sin ekonomi. Oro kan påverka kroppen fysiskt i form av exempelvis svettningar, darrningar, huvudvärk, hjärtklappning, mag- tarmbesvär och försämrad sömn. Obehandlad oro kan resultera i nedsatt livskvalitet och i en förlängning innebära en funktionsnedsättning.
  • Hallucinationer kan bero på exempelvis psykisk sjukdom eller kroppslig sjukdom såsom exempelvis infektioner. Andra orsaker kan vara social isolering eller reaktion på läkemedel. Upplevelserna kan vara av såväl skrämmande som behaglig karaktär.
  • Vanföreställningar innebär att personen tolkar in budskap i vardagliga händelser och har en egen tolkning av dessa budskap, något som kan framkalla starka känslor i form av exempelvis vanmakt och rädsla samt panik. Bakomliggande orsaker kan vara psykos eller demenssjukdom, men vanföreställningar kan även drabba personer med syn- eller hörselnedsättning och ofta kombinerat med social isolering.

Läkemedel som behandling

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid depression och ångest rekommenderas behandlingar i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT). KBT handlar, förenklat uttryckt, om att förändra tanke- och beteendemönster i syfte att bättre kunna hantera känslomässiga problem. IPT fokuserar istället, förenklat uttryckt, på relationsproblem och individens förmåga att kunna hantera dessa mer effektivt, för att på så sätt minska de psykiska symtomen. Trots att dessa behandlingar är rekommendationer enligt Socialstyrelsen används de sällan, istället används ofta läkemedel som behandling vid dessa tillstånd.

Reflektioner

Med ovan nämnda i åtanke vill Riksföreningen Äldres Hälsa betona vikten av att bryta social isolering då detta i sig utgör en stor riskfaktor för psykisk ohälsa. Vidare vill Riksföreningen Äldres Hälsa, i likhet med Socialstyrelsen, även betona vikten av psykologiska behandlingar, inte minst med tanke på att även bieffekter av läkemedelsbehandlingar i sig kan utgöra en riskfaktor för psykisk ohälsa. Läkemedel är i många fall bra och kanske rent av nödvändiga vid psykisk ohälsa, dock bör man ha i beaktande att många äldre kan ha en känslighet mot läkemedel och man bör därför använda dessa med viss försiktighet.

Istället vore det, i likhet med Socialstyrelsens rekommendationer, önskvärt att äldre inte per automatik ordinerades enbart läkemedel vid psykisk ohälsa i form av depression eller ångest, utan i första hand terapi eller läkemedel i kombination med terapi. För att bättre kunna bemöta dessa personers individuella behov menar Riksföreningen Äldres Hälsa att det behövs mer än enbart läkemedel, då föreningen har en övertygelse om att det är svårt att medicinera bort känslor av ensamhet och social isolering.

Källor:

Socialstyrelsen

Psykologiguiden.se

Riksföreningen Äldres Hälsa

Välkomna till Riksföreningen Äldres Hälsas blogg

Välkomna till en ny förening med fokus på frågor som rör ämnet psykisk hälsa och ohälsa bland äldre!

Riksföreningen Äldres Hälsa är en nybildad förening som nu håller på att ta form. Det är med glädje vi nu drar igång bloggen! Vi hoppas genom den kunna sprida kunskap, tankar och reflektioner kring nyheter och artiklar inom detta område.

Trots att vi är en nystartad förening har tankarna på en förening funnits med oss en längre tid då vi, och många med oss, har upplevt behovet av en förening som fokuserar enbart på äldrefrågor och ämnet psykisk hälsa/ohälsa.

Idag finns det många föreningar, och bra sådana, som bidrar med värdefull kunskap och erfarenhet till våra beslutsfattare som i sin tur kan påverka politiken och lagstiftningen. På så sätt påverkar dessa föreningar samhällsutvecklingen i en positiv riktning, och utan dem hade ibland inte önskvärda (och kanske rent av nödvändiga) åtgärder blivit verklighet.

Det är därför med glädje som vår förening nu blir en del av den ideella sektorn! Förhoppningen är att föreningen ska kunna bidra med värdefull kunskap och erfarenhet, som i sin tur kan bidra till positiva förändringar på området!

 

Riksföreningen Äldres Hälsa
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.