Gruppen äldre klumpas ofta ihop och framställs som en homogen grupp – vilket inte kunde vara mer fel. Gruppen äldre är en stor heterogen grupp som sträcker sig från 65 år och uppåt till 100+ och består därmed av flera generationer. Då åldersspannet är så pass stort har gruppen givetvis olika förutsättningar. Därtill växer gruppen äldre  och prognosen visar att allt fler kommer att tillhöra denna framöver, inte minst gruppen äldre 80 år och uppåt.

Numera är även livslängden längre, att vi lever allt längre är i grunden positivt, men det ställer samtidigt höga krav på samhället för att kunna möta och tillgodose de behov som äldre har idag men också kommande behov framöver. Med en växande grupp förväntas behoven att öka, och då gäller det att samhället står redo för att kunna möta de ökade behoven.

Äldrerevision – extern utvärdering av insatser 

Riksföreningen Äldres Hälsa bedriver just nu ett Arvsfondsprojekt med titeln Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre, projektet syftar till att ta fram en metod för extern utvärdering av insatser som vänder sig till äldre där metoden utgår ifrån ett äldreperspektiv, då äldre medverkar i hela processen.

Vinster med metoden

Vi ser flera vinster med metoden, utifrån ett flertal perspektiv. Metoden bygger på att äldre personer, så kallade äldrerevisorer, intervjuar andra äldre som har olika typer av insatser från samhället, för att därefter analysera intervjusvaren och ta fram olika utvecklingsförslag. Inspiration har hämtats från den befintliga metoden brukarrevision som används framgångsrikt inom psykiatrin och socialpsykiatrin, där egenerfarna av psykisk ohälsa intervjuar patienter och brukare hos dessa verksamheter.

Syftet är att blottlägga vad som fungerar bra hos verksamheten och på så vis bekräfta att det de gör uppskattas, men också att blottlägga eventuella brister eller sådant som skulle kunna bli bättre utifrån målgruppens det vill säga omsorgstagarnas perspektiv. Det förekommer ofta att verksamheter genomför förändringar i all välmening och med omsorgstagarnas bästa i åtanke, men utan att tillfråga själva omsorgstagarna. De som faktiskt berörs mest av alla. Verksamhetens upplevda behov av förändring behöver inte alltid stämma överens med omsorgstagarnas upplevelser. Det finns ett uttryck som lyder ”Den som har skorna på sig vet var de skaver”, och därför tänker vi att äldre som har insatser av olika slag från samhället är de som bäst vet vad som fungerar och vad som kan bli bättre.

Vi har utbildat våra första äldrerevisorer

Vi planerar nu för piloter under hösten hos två av projektets samarbetsorganisationer och ser med spänning fram emot dessa piloter. I början av juni höll vi vår första utbildning i Göteborg för en grupp äldrerevisorer och vi planerar för ytterligare en utbildning i Skåne längre fram under sommaren.

Vi tror på den här metoden och hoppas att den framöver ska kunna bidraga till stöd och utveckling för verksamheter som vänder sig till äldre, så att de kan arbeta vidare utifrån omsorgstagarnas behov och önskemål. Vi tror att en situation där omsorgstagarnas behov och önskemål kan tillgodoses på bästa möjliga sätt kan påverka personalens arbetsmiljö positivt och på vis resultera i positiva effekter för hela verksamheten.

Riksföreningen Äldres Hälsa anser att vi måste tänka smart framöver och utforma insatser och stöd utifrån hur behoven faktiskt ser ut, för att öka möjligheten att lägga tid och resurser där de verkligen behövs och efterfrågas. Vi hoppas att metoden äldrerevision kan bidra till att utveckla äldreomsorgen i en positiv riktning framöver – det vill säga utifrån äldres perspektiv. 

Sedan den 1 november 2022 är det lagstadgat att alla som bedriver vård och omsorg för äldre ska ha rutiner för att upptäcka och förebygga undernäring. Idag riskerar ungefär 50 procent av Sveriges seniorer inom äldreomsorgen att drabbas av undernäring. Detta är orimligt säger Janina Blomberg, som tillsammans med Marie-Louise Ankersson grundat ÄTUP.

Janina Blomberg menar att det är lätt att förebygga undernäring hos äldre, det gäller bara att ha rätt kunskap. ÄTUP’s vision går ut på att erbjuda kunskapslyft om hur lätt det är att förebygga undernäring och behålla styrkan högt upp i åldern. Janina förklarar att undernäring är den vanligaste bidragande orsaken till de flesta fallolyckor eftersom undernäring ofta resulterar i att man tappar i muskelstyrka och står mindre stabilt. Om vi lär oss att förebygga undernäring så kommer vi därmed även att förebygga fallolyckor.

Inom initiativet ÄTUP har man tagit fram ett digitalt kunskapslyft för personal inom äldreomsorgen – yrkesverksamma som möter äldre personer inom hemtjänsten, på träffpunkter och/eller dagverksamhet. Personalen får under utbildningen lära sig vilken typ av mat en 80-åring behöver. En sak som tas upp är behovet av protein. Janina utvecklar:

”Det är inte många som förstår att en 80 åring är i större behov av protein än en 20 åring som tränar regelbundet. Detta är kunskap som de flesta behöver känna till.”

ÄTUP-metoden används nu av 40 äldreboenden och hemtjänstverksamheter där alla medarbetare arbetar tillsammans för starkare seniorer och minskad undernäring. 

Sollentuna kommun utbildar seniora ÄTUP inspiratörer

Som första kommun i Sverige har Sollentuna kommun nu utbildat seniora ÄTUP-inspiratörer. Tanken är att de ska inspirera andra seniorer om mat som förebygger undernäring och fallskador. 

Christine Tell som är verksamhetschef på en av Sollentuna kommuns träffpunkter berättar att projektet är väldigt populärt. Utbildningen blev fullsatt direkt och projektet bidrar även till social hälsa.

Christine beskriver att träffpunkternas vision är att alla ska få leva ett bra och meningsfullt liv i trygghet. Deras arbete sker både ute på träffpunkterna och genom uppsökande verksamhet. Arbetet utgörs av en kombination av att arbeta hälsofrämjande och att sträva efter att motverka ofrivillig ensamhet bland kommunens seniorer.

Caroline Helenius, som är hälsopedagog i Sollentuna kommun, berättar att mat är något som ofta lockar fram gamla minnen och intressanta samtal. Många seniorer lever ensamma och upplever att det inte är lika roligt att varken äta eller laga mat längre. Det är där de så kallade ”matlagen” kommer in i bilden. Matlagen består av ungefär åtta seniorer som träffas och lagar mat tillsammans. Fokus är proteinrika och hälsosamma livsmedel. Matlagen har blivit väldigt populära och blir fullbokade snabbt. Här får seniorerna möjlighet att träffas och inspireras av varandra och bli en del av ett större sammanhang.

ÄTUP-initiativet välkomnas varmt av oss på Riksföreningen Äldres Hälsa och vi hoppas att fler kommuner implementerar ÄTUP’s kunskapslyft så att undernäring och därtill fallolyckor kan förhindras.

Källor:

ÄTUP

Webbinarie med ÄTUP 22 maj 2024

En internationell jämförelse visar att Sverige är det land med minst antal vårdplatser på sjukhus i hela Europa.

Det är flera faktorer som ligger bakom detta. Dels har Sverige, tillsammans med Nederländerna, den största andelen vårdplatser i långtids- och hemsjukvård, vilket har påverkat behovet av vårdplatser på sjukhus. Men även en förbättrad folkhälsa samt medicinsk utveckling har lett till att behovet av vårdplatser på sjukhus har minskat. Många hälsoproblem som tidigare krävde sluten sjukhusvård kan idag istället förebyggas eller skötas i öppna vårdformer. En positiv utveckling, men som även har inneburit ett minskat antal budgeterade vårdplatser. 

Hur påverkas äldreomsorgen av ett minskat antal vårdplatser?

Ett lågt antal budgeterade vårdplatser rimmar dessvärre illa med en åldrande befolkning. SCB:s befolkningsprognoser visar att antalet personer över 80 år beräknas öka med nästan 50 procent till 2032. För åldersgruppen 80 år och äldre innebär detta istället ett kraftigt ökat behov av vårdplatser. Detta ställer höga krav både på tillgängliga vårdplatser men även på tillgänglig personal. Ungefär 60 000 fler anställda kommer att behövas till år 2032.

En åldrande befolkning innebär även en ökning av personer med demenssjukdomar. Enligt Socialstyrelsen förväntas antalet personer med en demensdiagnos öka från dagens cirka 140 000 till 190 000 år 2032. Detta ställer ytterligare krav på omsorgen. 

Idag finns det cirka 88 000 bostäder som är klassade som särskilda boendeformer för äldre. I och med den åldrande befolkningen behöver antal vårdplatser på särskilda boenden utökas med ungefär 28 000 nya platser till år 2032. 

Det är inom de närmaste åren som befolkningen beräknas öka som snabbast. Uppskattningsvis handlar det om en ökning med hela 30 000 personer över 80 år varje år. Detta innebär ett behov av ungefär 3 000 nya platser per år. Dock är det inte enbart behovet av vårdplatser på särskilda boenden som beräknas öka, även vårdbehovet genom hemtjänst beräknas öka.

För att matcha behovet av fler platser på särskilda boenden så är lösningen tämligen enkel – det behöver byggas fler äldreboenden. Om behovet är 28 000 nya vårdplatser till 2032 så innebär det ungefär 460 nya äldreboenden. Många äldre och deras anhöriga upplever redan idag lång väntan för en plats på ett särskilt boende. En väntan som många gånger är förknippad med oro och stor arbetsbelastning för de anhöriga. Denna platsbrist som redan nu råder förväntas således öka med åren, med ännu längre väntan som följd. Det behövs därför åtgärder redan nu för att lindra den platsbrist som råder och förväntas bli värre framöver. 

Vi välkomnar en utbyggnad av äldreomsorgen för att kunna möta dagens och morgondagens behov, dock är det viktigt att vården och omsorgen som erbjuds är av god kvalitet.

Källor:

Fakta om vårdplatser

Stort behov av nya platser på äldreboenden

Runt om i hela landet så finns det så kallade mötesplatser och träffpunkter där seniorer och andra daglediga har möjlighet att träffas och umgås med varandra. Ett socialt liv är många gånger nyckeln till ett hälsosamt åldrande.

Inom Stockholms stad så finns det 47 stycken träffpunkter som riktar sig till seniorer. Här kan man träffa andra, umgås och hitta gemenskap i olika aktiviteter. Tanken är att det ska finnas någonting för alla och att det ska vara fri entré. Rioträffen är en av Stockholm stads träffpunkter och ligger i anslutning till Rio vård- och omsorgsboende i Norra Innerstaden. Här finns ett brett spektrum av aktiviteter som boule, bridge, dans, musik, café, träning i naturen, qigong, cykling, måleri, IT och balansträning. 

Vi tog oss till Rioträffen och träffade Elba Pineda Gustafsson som är hälsoinspiratör med egen mottagning på Rio vård- och omsorgsboende. Elba är ett riktigt energiknippe och lyser som en sol när hon tar emot oss på Rioträffen. Vi slår oss ner vid ett bord och slås direkt av den uppsluppna stämningen i rummet. Det är livligt, folk pratar högt och glatt vid borden, några spelar kort och en man spelar musik på en bärbar dator.

Elba har varit verksam inom hälsobranschen i nästan fyrtio år. Hon berättar att fysisk aktivitet alltid varit en naturlig del av hennes liv och att hon under barndomen i El Salvador gick fram och tillbaka till skolan varje dag; fem kilometer på förmiddagen och därefter fem kilometer på eftermiddagen. Som vuxen var hon sedan verksam som modern dansare för att sedan utbilda sig till personlig tränare. Elba tillägger att tränaryrket på den tiden var mansdominerat9 och mest fokuserade på att bygga muskler. 

Elba var pionjär inom området och såg snabbt behovet av att träning ska vara något för alla, varpå hon fördjupade sig inom näringslära, medicin, fysiologi och anatomi. I dagsläget ger Elba föreläsningar, utbildar andra hälsoinspiratörer, organiserar fjällvandringar, driver eget företag och är engagerad i en mängd olika föreningar. Hon fyllde nyligen 70 år men att dra sig tillbaka finns inte på kartan.

På Rio har Elba stavgångsvandring på Djurgården varje tisdag sedan tjugo år tillbaka. Hon arbetar systematiskt och tror på regelbundenhet och erbjuder även gymnastik för seniorer för trettonde året i rad, samt träning specifikt inriktat på personer med osteoporos sedan tolv år tillbaka. Elbas träning är populär och klienterna återkommer år efter år för att träna tillsammans och sedan umgås över en fika.

Elba ser tydliga positiva effekter av fysisk aktivitet i grupp och i synnerhet för seniorer gällande både den fysiska och mentala hälsan. Hon förklarar:

En viktig aspekt är att bryta isolering då många seniorer lever ensamma. Att träffas och utöva fysisk aktivitet tillsammans, utan något krav på prestation, ger glädje. Träning ska vara roligt och lustfyllt. Jag ser hur både glädjen och välmåendet sprider sig i gruppen när vi umgås, pratar med varandra och känner gemenskap.

Är du intresserad av att delta i aktiviteter så kolla upp vad just din kommun erbjuder – kanske hittar du en ny hobby och/eller en ny vän. 

Källa:

Rioträffen