Ätstörningar hos äldre

Studier visar att ätstörningar hos äldre över 80 år är minst lika vanligt som hos åldersgruppen 22-32 år. Kroppsidealen hänger inte alltid ihop med ålder utan många äldre lever fortfarande efter skönhetsidealen från när de var yngre.

Livsmedelsakademin i Skåne som driver projektet Nollvisionen för undernäring hos äldre, menar att vårdpersonal ofta har svårt att upptäcka ätstörningar hos äldre. En viktnedgång och minskad aptit antas vanligtvis bero på andra faktorer såsom bakomliggande sjukdomar.

Planen är nu att gå igenom de rutiner som finns hos dietister och vårdpersonal som möter undernärda äldre. Detta så att man lättare kan särskilja vad som beror på en bakomliggande sjukdom från vad som beror på ätstörningar.

Detta är glädjande nyheter då äldre med ätstörningar länge varit en bortprioriterad fråga inom vården. Eller rättare sagt äldre med psykisk ohälsa har länge bortprioriterats. Ätstörningar grundas ju först och främst i en bakomliggande psykisk ohälsa.

Ungefär 30 % av alla äldre uppger sig lida av depression, samtidigt visar studier att endast 1 % av de över 60 år får samtalsterapi.

Linda som är i 60-års åldern har kämpat med ätstörningar sedan tonåren. Ätstörningar börjar ofta med att man vill gå ned något kilo i vikt och när detta lyckats får man en kick som triggar igång en vilja att fortsätta att gå ned i vikt. Därefter går det lätt överstyr och en ond spiral av mindre mat och mer motion startar.

En ätstörning från yngre dagar kan ofta triggas igång senare i livet av olika kriser såsom skilsmässa, sorg eller utbrändhet. Så var fallet hos Linda som drabbades av nyss nämnda orsaker samtidigt. Linda har sedan dess haft återkommande ätstörningar genom hela livet. 

Hon har vid ett flertal tillfällen försökt att få bukt med sina ätstörningar genom att söka hjälp hos vården. Vid kontakt med primärvården hänvisades hon till en dietist som bad henne att föra matdagbok. Att be en person med ätstörningar att föra matdagbok är ungefär som att slänga bensin på en eld. Att föra matdagbok är väldigt vanligt hos ätstörda individer och en av orsakerna till att problemet upprätthålls. Vid kontakt med psykiatrin fick hon höra att hon inte var smal nog för att få KBT- terapi.

Linda menar att mycket av vården kring ätstörningar är utformad kring vissa fasta former och oftast efter yngre personer utan sjukdomsinsikt. Den som levt med ätstörningar i många år är vanligen väl medveten om problemet men vet inte hur de ska hantera det. Vården bör därför anpassas efter varje patient.

Epidemiologisk forskning visar att ca 200 000 personer i Sverige någon gång under livet drabbas av ätstörningar.  Av dessa är det inte många som får den vård de behöver. Alla oavsett kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, kroppsform och religion kan drabbas av ätstörningar. Det finns även ett stort mörkertal då många aldrig heller söker vård för sina problem. 

Vi anser att det är viktigt att fånga upp dessa individer tidigt vid minsta misstanke om ätstörningar. Primärvården, äldreomsorgen och psykiatrin bör uppdatera sina rutiner kring hur man betraktar personer med ätstörningar så att vården kan anpassas efter enskild patient. 

Källor:

Ätstörningar vanligt bland äldre

Äldre med ätstörningar ingen prioritering

Ätstörningar drabbar 200 000

Öka kunskapen om äldres psykiska ohälsa

Dysmorfofobi

Vi har väl alla lärt oss att med åren kommer självförtroendet och att man bara blir mer och mer nöjd och säker på sig själv med åldern. Men så är det dessvärre inte för alla.

Ett missnöje med sitt eget utseende är ett vanligt förekommande fenomen och något som främst är förknippat med ungdomar. Ingen har väl missat uttrycket SnapchatDysmorfofobi  vilket syftar på ungdomar med en önskan att ut som det filter man har använt.

I en allt mer utseendefixerad värld visar nu forskning att kvinnor över 80 år ofta känner skam och missnöje över sina kroppar, som inte passar in det yngre ideal som ständigt marknadsförs. Hela 90 procent av de tillfrågade kvinnorna uppgav att de var missnöjda med sitt eget utseende. Parallellt med detta är det ofta vanligt att tro att kvinnor över 80 år inte ska bry sig om sitt utseende och att det därtill är förknippat med fåfänga.

Psykoterapeut Andrea Huttley menar att det växande missnöjet med sitt utseende hos äldre kvinnor främst beror på avsaknaden av äldre kvinnor i media. Majoriteten av de kvinnor som figurerar i reklam och tidningar är yngre, samt så matas vi ständigt med hudprodukter som är anti-aging och föryngrande. Någonting som hos en del bidrar till känslan att åldrande det är någonting som minsann ska bekämpas. 

Samtidigt är den gängse normen hos äldre kvinnor att detta är gamla nyheter och inget man ska bry sig om, vilket leder till att dessa kvinnor känner skam över inte bara sitt utseende utan även sina känslor.

Det är även vanligt att man inte känner sig hemma i sin egen kropp. Man kan ofta känna sig ung men betraktas av samhället som gammal på grund av sitt utseende. Ålderism är vanligt förekommande vilket bidrar till ytterligare missnöje med sig själv och sitt åldrande. 

En negativ kroppsuppfattning hänger ofta ihop med psykisk ohälsa, depression och ångest. Hos en del kan detta trigga ett överdrivet fokus på ett upplevt fel i ens eget utseende. Dysmorfofobi, ett tillstånd som vanligen förknippas med ”Utseedefixerade kändisar som ägnar sig åt plastikkirurgi”. Detta är en vanlig missuppfattning vilket har lett till en felaktig uppfattning kring vad dysmorfofobi faktiskt innebär. Dysmorfofobi drabbar både män och kvinnor.

Som nämnt tidigare är fokus på sitt eget yttre ofta förknippat med fåfänga och därtill ansett som något dåligt. Vi har även uppfattningen att äldre kvinnor inte bör bry sig om sitt eget utseende. Vilket gör att många lider i tystnad. Dysmorfofobi är dock ungefär motsatsen till fåfänga. Om fåfänga handlar om ett överdrivet fokus på att beundra sig själv, så handlar dysmorfofobi om att trycka ner sig själv och att fokusera på ett upplevt fel i sitt utseende som inte finns. Detta orsakar ofta psykiskt lidande och ängslan. Äldre personer undviker ofta att prata om hur de känner kring sitt utseende för att inte uppfattas som fåfänga. I många fall leder dysmorfofobi ofta till operationer vilket vanligen leder till att personen i fråga hittar ett nytt område att vara missnöjd kring. I svåra fall kan tillståndet även leda till social isolering.

Har du en överdriven ängslan kring något i ditt utseende? Var inte rädd för att prata om detta. Kognitiv beteendeterapi kan även ofta hjälpa en att bli vän med hur man ser ut. 

Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa vill se ett samhälle som inkluderar människor av alla åldrar i media. Att åldras naturligt är vackert, att kunna se att en människa har levt berättar en historia. Vår förhoppning är att naturligt åldrade människor inkluderas i reklamkampanjer så att vi på sikt bryter skönhetsidealet. 

 

Källor:

Body image

How to tackle poor body image in older women

How we think and feel about our bodies

Fighting back against anti aging bodyimage as we age

BDD myths

Frisk luft och kalla bad

Att vinterbada är trendigare än aldrig förr. Överallt hör man folk berätta om hur kalla bad stärkt både deras psykiska och deras fysiska hälsa. De studier som bedrivits på området har hittills varit tämligen diffusa och svåra att tyda. Dessutom har studierna gjorts på redan erfarna vinterbadare.

Men nu har norska forskare sammanställt 104 nya studier om hur vinterbadande stärker hälsan och kommit fram till följande:

  1. Hjärt-och kärlhälsan stärks. Detta pga att det kalla vattnet sätter igång en kraftig reaktion som höjer pulsen på samma sätt som om man tränar riktigt hårt. Av samma anledning bör därför personer med hjärtproblem undvika att bada kallt.
  2. Man såg även att det så kallade bruna fettet aktiveras genom att vinterbada. Brunt fett är fettvävnad som förbränns för att reglera kroppstemperaturen och hålla värmen. Till skillnad mot vitt fett som istället lagrar energi.
  3. Studierna visade även att kroppens insulinkänslighet stabiliserades.
  4. Immunsystemet fick sig en boost.
  5. Många som vinterbadar upplever att de känner sig starkare mentalt och har mindre ångest. Enligt forskare inom biomedicin frisätts nämligen en lång rad humörhöjande hormoner.
  6. Att vinterbada minskar svullnad efter träning.

Är du inte sugen på att ta dig under isen i vinter så varför inte hålla dig ovanför? En annan härlig vinteraktivitet är ju förstås långfärdsskridskor. Denna klassiska aktivitet slog igenom i Stockholm kring förra sekelskiftet. En tid som präglades av sundhetstänkande och en vurm för att ta sig ut i naturen. Som vi skriver i detta inlägg så är säkerheten på isen viktig. Man åker även i grupp vilket ger en fin gemenskap.

Känner du för att kombinera frisk luft, motion och en naturupplevelse med att lära känna nya människor så finns det flera långfärdsskridskogrupper som man kan kontakta. Friluftsfrämjandet anordnar exempelvis både långfärdsskridskoturer samt har särskilda aktiviteter för seniorer såsom vandringar. 

 

Källor:

Hälsofördelar av att vinterbada

Hälsoeffekterna du kan få som vinterbadare

Vinterbad ökar fettförbränningen

Långfärdsskridskoåkning

Friluftsfrämjandet seniorverksamhet

Kognitiv träning

Den kognitiva förmågan sätts ned vid stigande ålder, även ifall det inte går så pass långt som att man utvecklar demens. Sudoku och att lösa korsord vet vi sedan tidigare är bra för hjärnans stimulans. Men det finns fler sätt att träna hjärnan och den kognitiva förmågan.

Som Öivind Toverud nämnde här så har datorspel hjälpt honom att förbättra sin kognitiva förmåga. Han nämner att hans koordination har förbättrats genom att hjärnan skickar impulser till fingrarna när han spelar. På så vis har hans finmotorik blivit bättre.

Hjärnan mår bra av aktivitet. I ett datorspel med snabba händelser så behöver vi snabbt kunna agera vilket leder till att vår reaktionsförmåga stärks. Även synen tränas upp av de snabba förändringarna på skärmen. Hjärnan lär sig även att filtrera bort det som är oviktigt vilket leder till bättre koncentrationsförmåga.

Ishockey är en sport där det också händer mycket på kort tid. En snabb reaktionsförmåga är viktigt att ha. AIK Hockey har tagit fasta på detta och förutom isträning, fys och teknik så får spelarna även träna upp sin kognitiva förmåga. Även fotbollslag som IFK Göteborg, Liverpool FC samt Borussia Dortmund gör liknande i sin träning.

Spelarna får övningar som går ut på att förbättra reaktionsförmågan, samt öka samarbetet mellan höger och vänster hjärnhalva. Ett exempel är att hålla två tennisbollar i vardera hand. Kasta upp den ena bollen samtidigt som du släpper ned den andra bollen till marken. Fånga därefter bägge igen. Svårare än man tror.

Metoden heter Life Kinetik. Träningsformens fokus är att utveckla hjärnan. Målet är att skapa nya kopplingar (synapser) mellan våra hjärnceller. Metoden är rörelsebaserad och går ut på att göra ovana rörelser och rörelsekombinationer samtidigt som man får en tankeuppgift. Detta hjälper hjärnan att ta nya tankegångar.

Övningarna försvåras vartefter för att eftersträva utveckling. När hjärnan lärt sig en rutin läggs en ny rutin till direkt. Den överraskande framgången i att klara en ny rörelseuppgift bidrar till att sätta igång strukturella förändringar i hjärnan. 

Det finns en del studier som bedrivits kring Life Kinetik där man via MRT bilder kunde se en klar förbättring av konnektiviteten mellan olika områden i hjärnan. Vidare kunde studierna visa att hjärnans förmåga att processa visuell information hade förbättrats. Den motoriska reaktionsförmågan likaså. Slutligen visade studierna att koncentrationsförmågan stärkts hos ungdomar samt korttidsminnet förbättrats hos personer med demens.

 

Källor:

Hjärnträning för äldre

Hur tv-spel kan träna din kognitiva förmåga

Träningsprogram kan stärka dina kognitiva förmågor

Life Kinetik

Ett framgångsrecept för Liverpool och IFK Göteborg

Det är aldrig för sent

Som bekant så genomförde vi på Riksföreningen Äldres Hälsa vår första digitala konferens i början av december. Ett flertal intressanta gäster medverkade, bland annat Inger Grotteblad och Öivind Toverud, två representanter från Silver Snipers, världens första seniora lag i datorspelet CounterStrike.

För den oinvigda kan berättas att Counter-Strike är ett datorspel som går ut på att genom skjutning eliminera en motståndare. Spelet är ett så kallat flerpersonspel vilket innebär att flera personer kan spela detta samtidigt, således bilda ett lag.

Allting började med att Öivind Toverud, för fem år sedan, såg en annons där äldre som var intresserade av datorspel söktes. Han tyckte det lät lockande och beslutade sig för att söka. Med låg förhoppning kring att komma med så blev Öivind en av dem fem som blev uttagna till laget. 

Öivind berättar att datorspelandet har förbättrat hans koordination.”Det är nyttigt med hjärngympa, inte bara sudoku och korsord. Genom datorspelandet har jag blivit bättre att koordinera, hjärnan skickar impulser till händerna. Finmotoriken har förbättrats.”

Inger Grotteblad fortsätter. ” Mitt självförtroende har blivit mycket bättre. Jag känner mig yngre mentalt och har vi väldigt kul tillsammans”.

Under pandemin berättar Inger om hur jobbigt det kändes att inte kunna träffas fysiskt. Så hon startade en Facebokkgrupp där äldre kunde lära sig att spela datorspel. För att möjliggöra träffar så användes den digitala plattformen Discord, som är lite som den digitala mötesplattformen Zoom fast för gamers. Där träffas de fortfarande och inte bara för att spela tillsammans utan även för att prata om livet och att fika.

Inger och Öivind berättar vidare om hur de har fått en bättre koncentrationsförmåga av spelandet. Inger har blivit en bättre bilförare och Öivind har blivit bättre på att spela golf då han menar att han blivit mer skärpt och bättre på att sikta.

Öivind är idag 80 år och började alltså med datorspelande vid 75 års ålder. Han säger att det aldrig för sent att något nytt oavsett ålder. Det är kul med nya utmaningar! Golfandet började han med när han var runt 70 år.

Det är viktigt att känna att ens ålder inte är ett hinder för det man vill göra. Ingenting är någonsin för sent. 

Fauja Singh som har gått till historien känd som Turbaned Tornado, världens äldsta maratonlöpare, började faktiskt med löpning på allvar först när han var 89 år. Vid 90 års ålder sprang han sitt första maratonlopp vilket han därefter fortsatte med tills han var 100 år. Detta gör honom i dagsläget till den äldsta maratonlöparen i världshistorien. 

Singhs historia är inte bara intressant ur ett åldrande-perspektiv, utan även intressant kring hur vi så ofta betraktar människor med en funktionsnedsättning. Fauja Singh kunde nämligen inte gå förrän han var fem år, då hans ben var för tunna och svaga vilket ledde till att han blev mobbad. Han blev dock starkare med tiden och började, barndomen till trots, med löpning på hobbynivå under ungdomsåren.  

Ungdomsintresset togs upp igen på ålderns höst efter att Fauja Singh under loppet av några år förlorat flera familjemedlemmar. Både hustrun, hans äldsta dotter och hans femte son dog mellan åren 1992 och 1994 vilket ledde till att Singh flyttade till London där han började med löpning. 

Singh som idag är 111 år har numera lagt av med maratonloppen. Hans snabbaste tid att springa ett maraton är 5 h och 40 minuter. Under sin period som aktiv slog han även flera rekord, inom hans åldersgrupp, på kortare sträckor såsom 200 meter, 400 meter, 800 meter, 1500 meter och 3000 meter. 2004 medverkade han i en Adidas-reklam tillsammans med David Beckham och Muhammed Ali och 2012 så bar han den olympiska elden.

Fauja Singhs bästa tips för att hålla sig i form är en strikt vegetarisk diet och att upprepa ett mantra. Vid läggdags upprepar han sin guds namn för att slippa de negativa tankarna som så lätt dyker upp innan man somnar. Han säger även att han gör på ett liknande sätt vid ett maratonlopp. De första 3,2 milen är lätta säger han, resterande mil upprepar han sin guds namn. 

Är du intresserad av hur digitala spel påverkar äldres hälsa och välbefinnande så beställ gärna vår kostnadsfria skrift Game of health här.

Om du vill lära dig att spela datorspel och är intresserad av Inger Grotteblads Facebookgrupp, klicka här.

Källor:

Intervjun med Silver Snipers

Fauja Singh

The worlds oldest marathon runner breaks another record

 

Jakten på lyckan

Minns ni Christina Stielli, kvinnan som älskar att fira jul på egen hand, som vi skrev om i detta inlägg? Hon har skrivit en bok om en metod, som hon hävdar kan förändra livet på 90 dagar.

Metoden går ut på att varje dag, under 7 minuter reflektera över dagen och därtill skriva ned det man kommer fram till. Man ska ta upp frågor såsom vad du har gjort och hur du har mått. Vad har känts bra under dagen och vad kan du förbättra? Hur har du hjälpt någon annan? Hur har detta fått dig att känna? Vad är du tacksam över?

Boken lyfter fram att det är genom att skriva ned saker och framförallt positiva saker som vi får flest lyckofördelar. Att skriva ned det som är positivt hjälper oss att förtydliga samt att komma ihåg att vara positiva. Det blir då mer konkret och på riktigt.

En studie kring hur man uppnår lycka gjord på 300 personer visade att störst glädje uppnås när man skriver ned det man är tacksam över kombinerat med att vara generös. Att vara generös främjar nämligen utsöndrandet av dopamin. 

Generositet kan syfta på att vara generös med sin tid, generös med sina känslor, generös med sitt tålamod, att ge av sig själv, att hjälpa någon annan osv inte bara att vara generös med pengar eller materia.

Deltagarna i studien märkte framförallt fyra stora hälsofördelar, efter att under 90 dagar skrivit ned det de varit tacksamma för, kombinerat med att vara generösa; 

  • De blev  mer positiva. Fokuserar vi på det positiva får vi en mer optimistisk inställning till livet. Får vi dessutom ned våra tankar i skrift så blir det mer konkret och verklighetsförankrat. 
  • Att skriva ned det vi är tacksamma över gav en bättre självbild.
  • De sov bättre. Genom att fokusera på det som hade varit bra under dagen, istället för att bekymra sig över det som gått mindre bra, blir pulsen lägre, vilket i sin tur gynnar en bättre sömn.
  • De blev gladare. Genom att fokusera på det som är positivt ledde till att de drog till sig ytterligare roliga händelser. 

Vi människor är ofta kritiskt lagda. Vilket innebär att våra hjärnor naturligt dras till att tänka på negativa saker. Det är därför vi enligt boken behöver hjälpa våra hjärnor att även fokusera på det positiva.

Men är det verkligen så enkelt? Kan inte jakten på att ständigt vara lycklig och positiv istället skapa en ångest? I var och varannan självhjälpsbok läser vi ju samma sak. Fokus på det positiva och mer positivitet kommer. Tänk dig själv lycklig osv. Borde inte fler människor vara lyckliga då om det vore så lätt? 

Forskning visar att jakten på att vara lycklig fångar oss i en psykologisk fälla där vi låter oss styras av en felaktig föreställning om lycka. Lycka handlar inte enbart om att må bra. Lyckan är därtill ofta flyktig och svår att fånga. 

Metoden ACT (Acceptance and Commitment Therapy) en empiriskt belagd terapiriktning, har ett okonventionellt synsätt på lycka och meningen med livet. ACT bygger, istället för att fokusera på att uppnå lycka, på tekniker som kan användas för att komma bort från kamp, undvikande och bristande närvaro i nuet. Denna metod tar upp något som kallas psykologisk flexibilitet. 

Våra hjärnor tenderar inte enbart att lättare fokusera på det som är negativt. Vi tenderar även att fokusera på överlevnad. De första människornas främsta fokus var just överlevnad vilket skulle visa sig fungera ypperligt bra. Desto bättre våra förfäder var på att förutse fara, desto längre levde man. För varje generation blev den mänskliga hjärnan bättre på att förutse och undvika faror och så är det än idag. Den mänskliga hjärnan är ständigt på sin vakt och bedömer allt vi stöter på. På ett sätt kan detta ses som ett negativt tänkande, men är det verkligen dåligt? Gör det oss olyckliga eller gör det att vi faktiskt överlever? Ja och nej, en ständig känsla av att vara på sin vakt kan lätt generera oro för sådant som faktiskt aldrig inträffar. 

Ytterligare en avgörande faktor för de första människornas överlevnad var grupptillhörighet. Om någon stöttes ut från sin grupp dröjde det inte länge förrän vargarna hittade hen. Hur gör då hjärnan för att undvika att bli utstött från gruppen? Jo vi jämför oss med de andra. Passar jag in? Är jag bra nog? Hjälper jag till ordentligt? Är jag tillräckligt duktig? Vi har nog alla någon gång i livet fastnat i tankar som dessa. 

Stenåldersmänniskans strategi för överlevnad blev således att starkast vinner. Det är därför inte särskilt förvånande att våra hjärnor än i dag ständigt söker efter mer och bättre. Evolutionen har alltså programmerat våra hjärnor till att jämföra oss med andra, kritisera oss själva, fokusera på det vi saknar och att ständigt oroa oss. Med facit i hand är det inte så konstigt att det är svårt att bli lycklig.

Lyckokänslor är oftast flyktiga. I alla fall om man klassificerar lycka som glädje, njutning eller tillfredställelse. En ständig strävan för att hålla kvar lyckan är lätt att misslyckas med och kan ofta skapa känslan av att det är något fel på en. Definierar vi däremot lycka som att leva ett meningsfullt liv är känslan inte lika flyktig. När vi gör sånt som verkligen betyder något för oss, när vi agerar efter det som vi själva anser vara klokt och riktigt, då upplever vi ofta en stark känsla av livskraft. Detta är ingen flyktig känsla utan detta är en känsla av att vi verkligen lever livet på rätt sätt. 

Ett sådant liv, det som känns rätt, bjuder på alla sorters känslor. Inklusive känslor som ilska, sorg och rädsla. Och det är okej. Det är så livet är. Försöker vi enbart fokusera på det som är positivt så är vi dömda att misslyckas på förhand. Låt istället alla känslor få komma och gå. Ha en psykologisk flexibilitet. Låt de negativa tankarna få komma men låt dem inte ta över. De är bara tankar. 

Låt oss nu kombinera dessa två teorier. Försök att fundera över din dag under sju minuter och skriv ned det du har kommit fram till. Vad har du gjort idag? Hur har det fått dig att känna? Ganska så snabbt ser vi att de flesta känslor kommer till oss varje dag. Samt att negativa känslor ibland kan leda oss till ett positivt agerande. Vi kanske blir upprörda över något vi läser som i sin tur får oss att engagera oss i ett syfte där vi kan skapa skillnad.

Ställ dig frågan vad du har gjort under dagen som fått dig att känna dig nöjd med dig själv? Många gånger behöver det inte vara så stort utan något litet såsom en hushållssyssla. Vad har du gjort under dagen som har fått dig att agera efter det som känns klokt och rätt?

Hur har du betett dig mot andra människor? Hur har det fått dig att känna? Vad vill du göra annorlunda imorgon? Hur har du hanterat negativa känslor som kommit upp? Har du upplevt många negativa känslor så försök att inte värdera den negativa känslan som bra eller dålig. De är bara känslor om än obehagliga. Låter man sina känslor bero istället för att aktivt trycka undan dem försvinner de oftast efter ett tag. 

 

Källor:

Stielli Christina och Olsson Sara, Dagbok för vardagslycka90 dagar som kan förändra livet, Mondial, 2022

Russ Harris, LyckofällanSkapa det liv du vill leva med ACT, mindfulness och engagemang, Natur & Kultur, 2012

 

Årskrönika 2022

Nu är snart 2022 till ända och det är dags att skåla in det nya året, 2023. Vi tänkte därför passa på att blicka tillbaka på året som har gått.

 

Under 2022 har Riksföreningen Äldres Hälsa bedrivit Hälsoprojektet – för och av äldre, för tredje och sista året. Ett projekt som har gjorts möjligt tack vare medel från Allmänna arvsfonden. Vi har under projektets gång tagit fram fyra skriftliga material, en studiecirkel som utgår från ett av de skriftliga materialen samt ett föreläsningsupplägg om ensamhet och hur ensamhet kan brytas. Under det tredje och sista projektåret har alla material färdigställts och presenterats vid en digital konferens.

 

Riksföreningen Äldres Hälsa har, likt 2021, varit beviljade verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten. Inom ramen för verksamhetsbidraget har bland annat nya informatörer i föreningen utbildats. Det har även anordnats träffar för informatörerna, såväl fysiska som digitala. Informatörernas främsta uppgift är att sprida information om föreningen och dess olika framtagna material.

 

Ämnen som har uppmärksammats i bloggen

I Riksföreningen Äldres Hälsas blogg skriver vi om hur vi på olika sätt kan främja både vårt mentala välbefinnande samt vår fysiska hälsa. Under 2022 har vi exempelvis skrivit om våra sinnen, hur vår inställning påverkar livet, intressepolitik, hur ideellt engagemang kan stärka hälsan och varför vi bör styrketräna.

 

På gång nästa år

Vi lämnar ett händelserikt år bakom oss och välkomnar det nya året. 2023 går vi in i ett nytt Arvsfondsprojekt med titeln Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre. Ett projekt med fokus på att utvärdera och utveckla olika verksamheter och deras insatser. Mer information kommer framöver.

 

Vi vill tacka alla som har följt oss under året och vill samtidigt passa på att önska Gott Nytt År! Följ oss gärna även under 2023!

 

 

 

 

 

 

 

Ensamhet under julen

Julhelgen närmar sig med stormsteg. En härlig tid av gemenskap, god mat och glädje för många, men dessvärre inte för alla. Många i Sverige är socialt isolerade och för många av dessa upplevs ensamheten extra tydligt under julen.

Statistik visar att ungefär två tredjedelar av alla över 60 år i Sverige bor ensamma. Av dessa räknas ca 300 000 som socialt isolerade. 

Många av dessa ser ofta ensamheten som något skamfyllt och får därtill ännu svårare att ta kontakt med folk. Känner man så är det viktigt att försöka tänka om, att inte se ensamheten som något man själv orsakat. Ensamhet beror oftast på en rad faktorer som man på individnivå oftast inte kan rå över, såsom förlust av närstående eller att någon har flyttat.

Ännu vanligare är det att känna sig ensam just under julhelgen. En del väljer även att självmant avstå från julfiranden med släkt och familj exempelvis på grund av bråk som har uppstått under tidigare firanden eller på grund av social fobi. Att vara tvungen att känna sig glad tillsammans med andra även fast man inte är det, kan också bidra till att många väljer bort julfiranden med andra. 

En studie kring ensamhet gjord av MIND, visar att ungefär en tredjedel av studiedeltagarna upplever ensamhet under julen. Därtill kom det även fram att många upplever en skam kring detta. Att känna sig ensam under julen är således vanligt.

Vill du bryta ensamheten så finns det mycket som du kan göra. Till att börja med så är det viktigt att tänka att det inte är skamfyllt varken att vara eller att känna sig ensam. Vill du ha kontakt med nya människor så börja i liten skala. Ett leende mot någon du möter eller att hälsa på en granne som verkar trevlig kan vara en början. För fler tips så beställ gärna vår kostnadsfria skrift Vägar ur ensamhet.

Har du inga planer inför julhelgen och vill göra något tillsammans med andra så anordnas det på olika håll alternativa julfiranden. För dig som bor i Stockholm så anordnas Jul i gemenskap av Frälsningsarmén sedan tio år tillbaka. Dit är alla välkomna, läs mer här om du vill deltaga. Ett annat sätt att hitta gemenskap under julhelgen är genom volontärarbete, exempelvis hos Stadsmissionen där du kan hjälpa bostadslösa.

Julen är vänlighetens och medmänsklighetens tid och detta har dessa två eldsjälar tagit fasta på. Gavin Hill i Vallda vill inte att någon ska sitta ensam under julhelgen och öppnar därför upp sitt eget hem för ensamma på julafton. Hör Gavin berätta om sin idé för P4 Halland här.

Även Borlängebon Carina Danielsson har ett liknande tänk. Hon har hyrt en lokal dit alla är välkomna. Ingen ska behöva vara ensam under julhelgen. 

Varför inte inspireras av Gavin och Carina och bjuda in någon som du tycker verkar vara ensam till ditt eget julfirande? 

Sen finns det ju dem som förstås älskar att fira jul på egen hand. Christina Stielli började att fira jul ensam efter en separation för 17 år sedan. Första julen hon firade ensam beskriver hon som fruktansvärd, men nu tror hon på att göra julen till det man själv vill att den ska vara. Hon köper nya myskläder och en speciell julkopp. Därefter myser hon till det på egen hand med god mat, levande ljus och tv-tittande.

Källor:

The challenge of christmas

Lonely at christmas

Många känner sig ensamma under julen

Så kan du bidra i jul

Julen en tung tid för ensamma

Carina anordnar julfirande för ensamma

Bästa tipsen för ensamfirande

Din psykiska hälsa

Nyttigare julgodis

Fika och julgodis hör julen till, vi tänkte därför passa på att bjuda på lite inspiration till julgodis för den som vill testa några nyttigare alternativ.

 

Låt dig inspireras av våra nyttigare recept på julgodis och njut av lite kökspyssel till jul!

 

Pepparkaksbollar med dadlar och mandel, ca 25 st

 

Ingredienser

2 dl sötmandel

100 g urkärnade färska dadlar

2 msk agavesirap

2 msk kokosolja

3 msk kakao

1/2 tsk pepparkakskryddor

1 krm salt

ca 2 dl rostade mandelspån

 

Gör så här

Mixa alla ingredienser förutom mandelspånen till en jämn massa. Ställ i kylskåpet ca 2 timmar.

Rulla till ca 25 små bollar (för 25 st). Smula mandelspånen och rulla bollarna i dem. Förvara i kylskåp.

 

Chokladpopcorn med flingsalt, ca 1 l

 

Ingredienser

100 g mörk bakchoklad

1 l poppade popcorn

1/2 tsk flingsalt

 

Gör så här

Bryt chokladen i bitar och lägg den i en skål, smält i vattenbad eller i mikrovågsugn.

Blanda popcornen med chokladen och lägg upp dem på ett bakplåtspapper.

Strö över saltet och låt chokladen stelna. Förvaras i rumstemperatur.

 

 

Chokladpopcorn med kanel och tranbär, ca 1 l

 

Ingredienser

100 g mörk bakchoklad (mjölkproteinfri för vegansk)

1 l poppade popcorn

1 dl torkade tranbär

1/2 tsk kanel

1/2 tsk flingsalt

 

Gör så här

Bryt chokladen i bitar och lägg den i en skål, smält i vattenbad eller i mikrovågsugn.

Blanda popcorn och tranbär med chokladen och lägg upp på ett bakplåtspapper. Sära lite på popcornen.

Strö över kanel och salt, låt chokladen stelna. Förvaras i rumstemperatur.

 

Chokladdoppade clementinklyftor, ca 20 st

 

Ingredienser

2 clementiner

100 g mörk bakchoklad

1/2 tsk kardemummakärnor

 

Gör så här

Skala clementinerna och bryt isär klyftorna.

Bryt chokladen i bitar och lägg den i en skål, smält i vattenbad eller i mikrovågsugn.

Krossa kardemumman i en mortel.

Doppa klyftorna i chokladen och lyft upp dem på ett bakplåtspapper.

Strö över kardemummasmulet och låt chokladen stelna. Förvaras i kylskåp.

 

Kanel- och dadelbollar, ca 16 st

 

Ingredienser

2 dl havregryn

150 g torkade kärnfria dadlar

1 tsk kanel

2 krm flingsalt

ca 2 msk vatten

2 1/2 msk kakao

 

Gör så här

Mixa först sönder havregrynen i en matberedare. Mixa sedan med dadlar, hälften av kanelen, saltet och lite i taget av vattnet till en smet.

Blanda kakaon med resten av kanelen. Rulla bollar av smeten och rulla dem i kakaoblandningen. Förvaras i kylskåp.

 

Vegansk chokladfudge (kan såklart göras icke vegansk)

 

Ingredienser

1 burk kondenserad kokosmjölk

2 veganska chokladkakor

en nypa Himalayasalt

en nypa chiliflingor

 

Gör så här

Smält den kondenserade mjölken i en kastrull. Tillsätt chokladen tills denna också smälter.

Tillsätt salt och chili. Rör om.

Häll upp i en form och ställ i kylen minst två timmar. Skär upp i lämplig storlek, pudra med matcha.

Trevlig Lucia önskar Riksföreningen Äldres Hälsa!

 

 

 

 

Källa

Ica – Bjud på nyttigare julgodis

 

 

 

 

Riksföreningen Äldres Hälsas digitala konferens om Hälsoprojektet

Fredagen den 2 december höll Riksföreningen Äldres Hälsa sin första digitala halvdagskonferens med föreningens Arvsfondsprojekt Hälsoprojektet – för och av äldre i fokus.

 

Under konferensens gång presenterades material som tagits fram under projektet, vilka är:

 

Plötsligt kom ensamheten – nio röster om äldre ensamhet, en bok baserad på intervjuer.

 

Vägar ur ensamhet – för dig eller någon i din närhet, en informationsbroschyr.

 

Hälsoguiden – för ett hälsosamt åldrande, ett arbetsmaterial och studiecirkelmaterial.

 

Game of health – digitala spel för äldres hälsa och välbefinnande, ett inspirationsmaterial.

 

Konferensen bjöd även på intressanta gäster. Exempelvis så föreläste forskaren Lena Dahlberg om ensamhet. Bertil Jönsson och Hanna Hansson från två av projektets samarbetsorganisationer; Simrishamns kommun Örebro kommun, berättade om hur de arbetar med äldrefrågor. Samt så träffade vi två medlemmar, Inger Grotteblad och Öivind Toverud från det seniora mixlaget Silver Snipers som tävlar i datorspelet Counter-Strike.

 

Missade du konferensen eller vill du veta mer? Håll utkik på vår hemsida som kommer uppdateras inom kort med mer information eller kontakta oss på info@aldreshalsa.com.

 

Är du intresserad av något eller flera av våra framtagna material? Beställ här. Alla material är kostnadsfria.

 

Trots att projektet börja lida mot sitt slut kommer projektet och dess framtagna material leva vidare inom ramen för föreningens ordinarie verksamhet.