Det är aldrig för sent

Som bekant så genomförde vi på Riksföreningen Äldres Hälsa vår första digitala konferens i början av december. Ett flertal intressanta gäster medverkade, bland annat Inger Grotteblad och Öivind Toverud, två representanter från Silver Snipers, världens första seniora lag i datorspelet CounterStrike.

För den oinvigda kan berättas att Counter-Strike är ett datorspel som går ut på att genom skjutning eliminera en motståndare. Spelet är ett så kallat flerpersonspel vilket innebär att flera personer kan spela detta samtidigt, således bilda ett lag.

Allting började med att Öivind Toverud, för fem år sedan, såg en annons där äldre som var intresserade av datorspel söktes. Han tyckte det lät lockande och beslutade sig för att söka. Med låg förhoppning kring att komma med så blev Öivind en av dem fem som blev uttagna till laget. 

Öivind berättar att datorspelandet har förbättrat hans koordination.”Det är nyttigt med hjärngympa, inte bara sudoku och korsord. Genom datorspelandet har jag blivit bättre att koordinera, hjärnan skickar impulser till händerna. Finmotoriken har förbättrats.”

Inger Grotteblad fortsätter. ” Mitt självförtroende har blivit mycket bättre. Jag känner mig yngre mentalt och har vi väldigt kul tillsammans”.

Under pandemin berättar Inger om hur jobbigt det kändes att inte kunna träffas fysiskt. Så hon startade en Facebokkgrupp där äldre kunde lära sig att spela datorspel. För att möjliggöra träffar så användes den digitala plattformen Discord, som är lite som den digitala mötesplattformen Zoom fast för gamers. Där träffas de fortfarande och inte bara för att spela tillsammans utan även för att prata om livet och att fika.

Inger och Öivind berättar vidare om hur de har fått en bättre koncentrationsförmåga av spelandet. Inger har blivit en bättre bilförare och Öivind har blivit bättre på att spela golf då han menar att han blivit mer skärpt och bättre på att sikta.

Öivind är idag 80 år och började alltså med datorspelande vid 75 års ålder. Han säger att det aldrig för sent att något nytt oavsett ålder. Det är kul med nya utmaningar! Golfandet började han med när han var runt 70 år.

Det är viktigt att känna att ens ålder inte är ett hinder för det man vill göra. Ingenting är någonsin för sent. 

Fauja Singh som har gått till historien känd som Turbaned Tornado, världens äldsta maratonlöpare, började faktiskt med löpning på allvar först när han var 89 år. Vid 90 års ålder sprang han sitt första maratonlopp vilket han därefter fortsatte med tills han var 100 år. Detta gör honom i dagsläget till den äldsta maratonlöparen i världshistorien. 

Singhs historia är inte bara intressant ur ett åldrande-perspektiv, utan även intressant kring hur vi så ofta betraktar människor med en funktionsnedsättning. Fauja Singh kunde nämligen inte gå förrän han var fem år, då hans ben var för tunna och svaga vilket ledde till att han blev mobbad. Han blev dock starkare med tiden och började, barndomen till trots, med löpning på hobbynivå under ungdomsåren.  

Ungdomsintresset togs upp igen på ålderns höst efter att Fauja Singh under loppet av några år förlorat flera familjemedlemmar. Både hustrun, hans äldsta dotter och hans femte son dog mellan åren 1992 och 1994 vilket ledde till att Singh flyttade till London där han började med löpning. 

Singh som idag är 111 år har numera lagt av med maratonloppen. Hans snabbaste tid att springa ett maraton är 5 h och 40 minuter. Under sin period som aktiv slog han även flera rekord, inom hans åldersgrupp, på kortare sträckor såsom 200 meter, 400 meter, 800 meter, 1500 meter och 3000 meter. 2004 medverkade han i en Adidas-reklam tillsammans med David Beckham och Muhammed Ali och 2012 så bar han den olympiska elden.

Fauja Singhs bästa tips för att hålla sig i form är en strikt vegetarisk diet och att upprepa ett mantra. Vid läggdags upprepar han sin guds namn för att slippa de negativa tankarna som så lätt dyker upp innan man somnar. Han säger även att han gör på ett liknande sätt vid ett maratonlopp. De första 3,2 milen är lätta säger han, resterande mil upprepar han sin guds namn. 

Är du intresserad av hur digitala spel påverkar äldres hälsa och välbefinnande så beställ gärna vår kostnadsfria skrift Game of health här.

Om du vill lära dig att spela datorspel och är intresserad av Inger Grotteblads Facebookgrupp, klicka här.

Källor:

Intervjun med Silver Snipers

Fauja Singh

The worlds oldest marathon runner breaks another record

 

Jakten på lyckan

Minns ni Christina Stielli, kvinnan som älskar att fira jul på egen hand, som vi skrev om i detta inlägg? Hon har skrivit en bok om en metod, som hon hävdar kan förändra livet på 90 dagar.

Metoden går ut på att varje dag, under 7 minuter reflektera över dagen och därtill skriva ned det man kommer fram till. Man ska ta upp frågor såsom vad du har gjort och hur du har mått. Vad har känts bra under dagen och vad kan du förbättra? Hur har du hjälpt någon annan? Hur har detta fått dig att känna? Vad är du tacksam över?

Boken lyfter fram att det är genom att skriva ned saker och framförallt positiva saker som vi får flest lyckofördelar. Att skriva ned det som är positivt hjälper oss att förtydliga samt att komma ihåg att vara positiva. Det blir då mer konkret och på riktigt.

En studie kring hur man uppnår lycka gjord på 300 personer visade att störst glädje uppnås när man skriver ned det man är tacksam över kombinerat med att vara generös. Att vara generös främjar nämligen utsöndrandet av dopamin. 

Generositet kan syfta på att vara generös med sin tid, generös med sina känslor, generös med sitt tålamod, att ge av sig själv, att hjälpa någon annan osv inte bara att vara generös med pengar eller materia.

Deltagarna i studien märkte framförallt fyra stora hälsofördelar, efter att under 90 dagar skrivit ned det de varit tacksamma för, kombinerat med att vara generösa; 

  • De blev  mer positiva. Fokuserar vi på det positiva får vi en mer optimistisk inställning till livet. Får vi dessutom ned våra tankar i skrift så blir det mer konkret och verklighetsförankrat. 
  • Att skriva ned det vi är tacksamma över gav en bättre självbild.
  • De sov bättre. Genom att fokusera på det som hade varit bra under dagen, istället för att bekymra sig över det som gått mindre bra, blir pulsen lägre, vilket i sin tur gynnar en bättre sömn.
  • De blev gladare. Genom att fokusera på det som är positivt ledde till att de drog till sig ytterligare roliga händelser. 

Vi människor är ofta kritiskt lagda. Vilket innebär att våra hjärnor naturligt dras till att tänka på negativa saker. Det är därför vi enligt boken behöver hjälpa våra hjärnor att även fokusera på det positiva.

Men är det verkligen så enkelt? Kan inte jakten på att ständigt vara lycklig och positiv istället skapa en ångest? I var och varannan självhjälpsbok läser vi ju samma sak. Fokus på det positiva och mer positivitet kommer. Tänk dig själv lycklig osv. Borde inte fler människor vara lyckliga då om det vore så lätt? 

Forskning visar att jakten på att vara lycklig fångar oss i en psykologisk fälla där vi låter oss styras av en felaktig föreställning om lycka. Lycka handlar inte enbart om att må bra. Lyckan är därtill ofta flyktig och svår att fånga. 

Metoden ACT (Acceptance and Commitment Therapy) en empiriskt belagd terapiriktning, har ett okonventionellt synsätt på lycka och meningen med livet. ACT bygger, istället för att fokusera på att uppnå lycka, på tekniker som kan användas för att komma bort från kamp, undvikande och bristande närvaro i nuet. Denna metod tar upp något som kallas psykologisk flexibilitet. 

Våra hjärnor tenderar inte enbart att lättare fokusera på det som är negativt. Vi tenderar även att fokusera på överlevnad. De första människornas främsta fokus var just överlevnad vilket skulle visa sig fungera ypperligt bra. Desto bättre våra förfäder var på att förutse fara, desto längre levde man. För varje generation blev den mänskliga hjärnan bättre på att förutse och undvika faror och så är det än idag. Den mänskliga hjärnan är ständigt på sin vakt och bedömer allt vi stöter på. På ett sätt kan detta ses som ett negativt tänkande, men är det verkligen dåligt? Gör det oss olyckliga eller gör det att vi faktiskt överlever? Ja och nej, en ständig känsla av att vara på sin vakt kan lätt generera oro för sådant som faktiskt aldrig inträffar. 

Ytterligare en avgörande faktor för de första människornas överlevnad var grupptillhörighet. Om någon stöttes ut från sin grupp dröjde det inte länge förrän vargarna hittade hen. Hur gör då hjärnan för att undvika att bli utstött från gruppen? Jo vi jämför oss med de andra. Passar jag in? Är jag bra nog? Hjälper jag till ordentligt? Är jag tillräckligt duktig? Vi har nog alla någon gång i livet fastnat i tankar som dessa. 

Stenåldersmänniskans strategi för överlevnad blev således att starkast vinner. Det är därför inte särskilt förvånande att våra hjärnor än i dag ständigt söker efter mer och bättre. Evolutionen har alltså programmerat våra hjärnor till att jämföra oss med andra, kritisera oss själva, fokusera på det vi saknar och att ständigt oroa oss. Med facit i hand är det inte så konstigt att det är svårt att bli lycklig.

Lyckokänslor är oftast flyktiga. I alla fall om man klassificerar lycka som glädje, njutning eller tillfredställelse. En ständig strävan för att hålla kvar lyckan är lätt att misslyckas med och kan ofta skapa känslan av att det är något fel på en. Definierar vi däremot lycka som att leva ett meningsfullt liv är känslan inte lika flyktig. När vi gör sånt som verkligen betyder något för oss, när vi agerar efter det som vi själva anser vara klokt och riktigt, då upplever vi ofta en stark känsla av livskraft. Detta är ingen flyktig känsla utan detta är en känsla av att vi verkligen lever livet på rätt sätt. 

Ett sådant liv, det som känns rätt, bjuder på alla sorters känslor. Inklusive känslor som ilska, sorg och rädsla. Och det är okej. Det är så livet är. Försöker vi enbart fokusera på det som är positivt så är vi dömda att misslyckas på förhand. Låt istället alla känslor få komma och gå. Ha en psykologisk flexibilitet. Låt de negativa tankarna få komma men låt dem inte ta över. De är bara tankar. 

Låt oss nu kombinera dessa två teorier. Försök att fundera över din dag under sju minuter och skriv ned det du har kommit fram till. Vad har du gjort idag? Hur har det fått dig att känna? Ganska så snabbt ser vi att de flesta känslor kommer till oss varje dag. Samt att negativa känslor ibland kan leda oss till ett positivt agerande. Vi kanske blir upprörda över något vi läser som i sin tur får oss att engagera oss i ett syfte där vi kan skapa skillnad.

Ställ dig frågan vad du har gjort under dagen som fått dig att känna dig nöjd med dig själv? Många gånger behöver det inte vara så stort utan något litet såsom en hushållssyssla. Vad har du gjort under dagen som har fått dig att agera efter det som känns klokt och rätt?

Hur har du betett dig mot andra människor? Hur har det fått dig att känna? Vad vill du göra annorlunda imorgon? Hur har du hanterat negativa känslor som kommit upp? Har du upplevt många negativa känslor så försök att inte värdera den negativa känslan som bra eller dålig. De är bara känslor om än obehagliga. Låter man sina känslor bero istället för att aktivt trycka undan dem försvinner de oftast efter ett tag. 

 

Källor:

Stielli Christina och Olsson Sara, Dagbok för vardagslycka90 dagar som kan förändra livet, Mondial, 2022

Russ Harris, LyckofällanSkapa det liv du vill leva med ACT, mindfulness och engagemang, Natur & Kultur, 2012

 

Årskrönika 2022

Nu är snart 2022 till ända och det är dags att skåla in det nya året, 2023. Vi tänkte därför passa på att blicka tillbaka på året som har gått.

 

Under 2022 har Riksföreningen Äldres Hälsa bedrivit Hälsoprojektet – för och av äldre, för tredje och sista året. Ett projekt som har gjorts möjligt tack vare medel från Allmänna arvsfonden. Vi har under projektets gång tagit fram fyra skriftliga material, en studiecirkel som utgår från ett av de skriftliga materialen samt ett föreläsningsupplägg om ensamhet och hur ensamhet kan brytas. Under det tredje och sista projektåret har alla material färdigställts och presenterats vid en digital konferens.

 

Riksföreningen Äldres Hälsa har, likt 2021, varit beviljade verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten. Inom ramen för verksamhetsbidraget har bland annat nya informatörer i föreningen utbildats. Det har även anordnats träffar för informatörerna, såväl fysiska som digitala. Informatörernas främsta uppgift är att sprida information om föreningen och dess olika framtagna material.

 

Ämnen som har uppmärksammats i bloggen

I Riksföreningen Äldres Hälsas blogg skriver vi om hur vi på olika sätt kan främja både vårt mentala välbefinnande samt vår fysiska hälsa. Under 2022 har vi exempelvis skrivit om våra sinnen, hur vår inställning påverkar livet, intressepolitik, hur ideellt engagemang kan stärka hälsan och varför vi bör styrketräna.

 

På gång nästa år

Vi lämnar ett händelserikt år bakom oss och välkomnar det nya året. 2023 går vi in i ett nytt Arvsfondsprojekt med titeln Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre. Ett projekt med fokus på att utvärdera och utveckla olika verksamheter och deras insatser. Mer information kommer framöver.

 

Vi vill tacka alla som har följt oss under året och vill samtidigt passa på att önska Gott Nytt År! Följ oss gärna även under 2023!

 

 

 

 

 

 

 

Ensamhet under julen

Julhelgen närmar sig med stormsteg. En härlig tid av gemenskap, god mat och glädje för många, men dessvärre inte för alla. Många i Sverige är socialt isolerade och för många av dessa upplevs ensamheten extra tydligt under julen.

Statistik visar att ungefär två tredjedelar av alla över 60 år i Sverige bor ensamma. Av dessa räknas ca 300 000 som socialt isolerade. 

Många av dessa ser ofta ensamheten som något skamfyllt och får därtill ännu svårare att ta kontakt med folk. Känner man så är det viktigt att försöka tänka om, att inte se ensamheten som något man själv orsakat. Ensamhet beror oftast på en rad faktorer som man på individnivå oftast inte kan rå över, såsom förlust av närstående eller att någon har flyttat.

Ännu vanligare är det att känna sig ensam just under julhelgen. En del väljer även att självmant avstå från julfiranden med släkt och familj exempelvis på grund av bråk som har uppstått under tidigare firanden eller på grund av social fobi. Att vara tvungen att känna sig glad tillsammans med andra även fast man inte är det, kan också bidra till att många väljer bort julfiranden med andra. 

En studie kring ensamhet gjord av MIND, visar att ungefär en tredjedel av studiedeltagarna upplever ensamhet under julen. Därtill kom det även fram att många upplever en skam kring detta. Att känna sig ensam under julen är således vanligt.

Vill du bryta ensamheten så finns det mycket som du kan göra. Till att börja med så är det viktigt att tänka att det inte är skamfyllt varken att vara eller att känna sig ensam. Vill du ha kontakt med nya människor så börja i liten skala. Ett leende mot någon du möter eller att hälsa på en granne som verkar trevlig kan vara en början. För fler tips så beställ gärna vår kostnadsfria skrift Vägar ur ensamhet.

Har du inga planer inför julhelgen och vill göra något tillsammans med andra så anordnas det på olika håll alternativa julfiranden. För dig som bor i Stockholm så anordnas Jul i gemenskap av Frälsningsarmén sedan tio år tillbaka. Dit är alla välkomna, läs mer här om du vill deltaga. Ett annat sätt att hitta gemenskap under julhelgen är genom volontärarbete, exempelvis hos Stadsmissionen där du kan hjälpa bostadslösa.

Julen är vänlighetens och medmänsklighetens tid och detta har dessa två eldsjälar tagit fasta på. Gavin Hill i Vallda vill inte att någon ska sitta ensam under julhelgen och öppnar därför upp sitt eget hem för ensamma på julafton. Hör Gavin berätta om sin idé för P4 Halland här.

Även Borlängebon Carina Danielsson har ett liknande tänk. Hon har hyrt en lokal dit alla är välkomna. Ingen ska behöva vara ensam under julhelgen. 

Varför inte inspireras av Gavin och Carina och bjuda in någon som du tycker verkar vara ensam till ditt eget julfirande? 

Sen finns det ju dem som förstås älskar att fira jul på egen hand. Christina Stielli började att fira jul ensam efter en separation för 17 år sedan. Första julen hon firade ensam beskriver hon som fruktansvärd, men nu tror hon på att göra julen till det man själv vill att den ska vara. Hon köper nya myskläder och en speciell julkopp. Därefter myser hon till det på egen hand med god mat, levande ljus och tv-tittande.

Källor:

The challenge of christmas

Lonely at christmas

Många känner sig ensamma under julen

Så kan du bidra i jul

Julen en tung tid för ensamma

Carina anordnar julfirande för ensamma

Bästa tipsen för ensamfirande

Din psykiska hälsa

Nyttigare julgodis

Fika och julgodis hör julen till, vi tänkte därför passa på att bjuda på lite inspiration till julgodis för den som vill testa några nyttigare alternativ.

 

Låt dig inspireras av våra nyttigare recept på julgodis och njut av lite kökspyssel till jul!

 

Pepparkaksbollar med dadlar och mandel, ca 25 st

 

Ingredienser

2 dl sötmandel

100 g urkärnade färska dadlar

2 msk agavesirap

2 msk kokosolja

3 msk kakao

1/2 tsk pepparkakskryddor

1 krm salt

ca 2 dl rostade mandelspån

 

Gör så här

Mixa alla ingredienser förutom mandelspånen till en jämn massa. Ställ i kylskåpet ca 2 timmar.

Rulla till ca 25 små bollar (för 25 st). Smula mandelspånen och rulla bollarna i dem. Förvara i kylskåp.

 

Chokladpopcorn med flingsalt, ca 1 l

 

Ingredienser

100 g mörk bakchoklad

1 l poppade popcorn

1/2 tsk flingsalt

 

Gör så här

Bryt chokladen i bitar och lägg den i en skål, smält i vattenbad eller i mikrovågsugn.

Blanda popcornen med chokladen och lägg upp dem på ett bakplåtspapper.

Strö över saltet och låt chokladen stelna. Förvaras i rumstemperatur.

 

 

Chokladpopcorn med kanel och tranbär, ca 1 l

 

Ingredienser

100 g mörk bakchoklad (mjölkproteinfri för vegansk)

1 l poppade popcorn

1 dl torkade tranbär

1/2 tsk kanel

1/2 tsk flingsalt

 

Gör så här

Bryt chokladen i bitar och lägg den i en skål, smält i vattenbad eller i mikrovågsugn.

Blanda popcorn och tranbär med chokladen och lägg upp på ett bakplåtspapper. Sära lite på popcornen.

Strö över kanel och salt, låt chokladen stelna. Förvaras i rumstemperatur.

 

Chokladdoppade clementinklyftor, ca 20 st

 

Ingredienser

2 clementiner

100 g mörk bakchoklad

1/2 tsk kardemummakärnor

 

Gör så här

Skala clementinerna och bryt isär klyftorna.

Bryt chokladen i bitar och lägg den i en skål, smält i vattenbad eller i mikrovågsugn.

Krossa kardemumman i en mortel.

Doppa klyftorna i chokladen och lyft upp dem på ett bakplåtspapper.

Strö över kardemummasmulet och låt chokladen stelna. Förvaras i kylskåp.

 

Kanel- och dadelbollar, ca 16 st

 

Ingredienser

2 dl havregryn

150 g torkade kärnfria dadlar

1 tsk kanel

2 krm flingsalt

ca 2 msk vatten

2 1/2 msk kakao

 

Gör så här

Mixa först sönder havregrynen i en matberedare. Mixa sedan med dadlar, hälften av kanelen, saltet och lite i taget av vattnet till en smet.

Blanda kakaon med resten av kanelen. Rulla bollar av smeten och rulla dem i kakaoblandningen. Förvaras i kylskåp.

 

Vegansk chokladfudge (kan såklart göras icke vegansk)

 

Ingredienser

1 burk kondenserad kokosmjölk

2 veganska chokladkakor

en nypa Himalayasalt

en nypa chiliflingor

 

Gör så här

Smält den kondenserade mjölken i en kastrull. Tillsätt chokladen tills denna också smälter.

Tillsätt salt och chili. Rör om.

Häll upp i en form och ställ i kylen minst två timmar. Skär upp i lämplig storlek, pudra med matcha.

Trevlig Lucia önskar Riksföreningen Äldres Hälsa!

 

 

 

 

Källa

Ica – Bjud på nyttigare julgodis

 

 

 

 

Riksföreningen Äldres Hälsas digitala konferens om Hälsoprojektet

Fredagen den 2 december höll Riksföreningen Äldres Hälsa sin första digitala halvdagskonferens med föreningens Arvsfondsprojekt Hälsoprojektet – för och av äldre i fokus.

 

Under konferensens gång presenterades material som tagits fram under projektet, vilka är:

 

Plötsligt kom ensamheten – nio röster om äldre ensamhet, en bok baserad på intervjuer.

 

Vägar ur ensamhet – för dig eller någon i din närhet, en informationsbroschyr.

 

Hälsoguiden – för ett hälsosamt åldrande, ett arbetsmaterial och studiecirkelmaterial.

 

Game of health – digitala spel för äldres hälsa och välbefinnande, ett inspirationsmaterial.

 

Konferensen bjöd även på intressanta gäster. Exempelvis så föreläste forskaren Lena Dahlberg om ensamhet. Bertil Jönsson och Hanna Hansson från två av projektets samarbetsorganisationer; Simrishamns kommun Örebro kommun, berättade om hur de arbetar med äldrefrågor. Samt så träffade vi två medlemmar, Inger Grotteblad och Öivind Toverud från det seniora mixlaget Silver Snipers som tävlar i datorspelet Counter-Strike.

 

Missade du konferensen eller vill du veta mer? Håll utkik på vår hemsida som kommer uppdateras inom kort med mer information eller kontakta oss på info@aldreshalsa.com.

 

Är du intresserad av något eller flera av våra framtagna material? Beställ här. Alla material är kostnadsfria.

 

Trots att projektet börja lida mot sitt slut kommer projektet och dess framtagna material leva vidare inom ramen för föreningens ordinarie verksamhet.

 

 

 

 

Nya informatörer

Riksföreningen Äldres Hälsa har utbildat nya informatörer under hösten 2022, vilket vi är väldigt glada över! 

 

Riksföreningen Äldres Hälsa utbildade föreningens första informatörer 2019 och höll sedan föreningens andra utbildningstillfälle under hösten 2021. Nyligen har föreningen hållit den tredje utbildningsomgången för nya informatörer.

Föreningens tredje informatörsutbildning genomfördes i mitten av november på Freys Hotel i Stockholm, då vi även passade på att hålla en nätverksträff för både nya och befintliga informatörer. Det blev en mycket trevlig och givande helg med intressanta tankar och diskussioner.

 

Riksföreningen Äldres Hälsa kommer att erbjuda fler utbildningstillfällen. När nästa tillfälle kan bli av är dock oklart i nuläget.

 

Informatörerna – föreningens ansikte utåt

Riksföreningen Äldres Hälsas informatörer är föreningens ansikte utåt och representerar föreningen på sin ort eller i sin region genom att exempelvis dela ut föreningens trycksaker och/eller delta i olika möten och sammanhang som representant för föreningen, eller genom att på annat sätt agera intressepolitiskt.

 

Ett stort tack till föreningens alla informatörer – nya som befintliga sedan tidigare!

 

 

 

 

Styrketräning för seniorer

Som vi nämnt flertalet gånger tidigare så är fysisk aktivering ytterst viktigt både för vår fysiska hälsa men även för att må bra mentalt. Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet baseras på WHOs globala riktlinjer. Riktlinjerna är forskningsbaserade och visar att fysisk aktivitet främjar hälsan, förhindrar sjukdom samt för tidig död.

FYSS 2021

I FYSS 2021, evidensbaserad kunskapsbas, en handbok om fysisk aktivitet för sjukdomsbehandling och sjukdomsprevention, tas nu styrketräning för åldersgruppen 65+ upp. 

I handboken tar man upp att alla äldre bör träna regelbundet och därtill minska stillasittandet. För betydande hälsovinster bör äldre träna pulshöjande aktivitet minst 150 minuter i veckan, helst mer. 

För ytterligare hälsofördelar bör äldre dessutom träna muskelstärkande fysisk aktivitet som involverar kroppens stora muskelgrupper. Detta för att bevara fysisk funktion och förhindra fallskador. Har vi starkare muskler så står vi stabilare och reagerar snabbare för att på så vis förhindra att vi faller. Vid styrketräning stärks även skelettet och vi kan därtill även förhindra benbrott om vi nu skulle falla.

Vad händer i kroppen när vi åldras?

Med åldern avtar kroppens produktion av testosteron och vi får svårare att bygga upp muskler. Testosteron stimulerar proteinsyntesen och hindrar proteinnedbrytning. Testosteron fungerar alltså inte bara anabolt, dvs uppbyggande, utan även antikatabolt, dvs förhindrar själva nedbrytningen. Testosteron ökar även aktiveringen av så kallade satellitceller som behövs för muskeluppbyggnad.

Muskelmassa atrofierar, bryts ned, med stigande ålder och forskning visar flera kopplingar mellan sarkopeni dvs minskad muskelmassa och ett flertal sjukdomar. En svag muskelmassa sammankopplas med diabetes, nedsatt rörelseförmåga,  benskörhet, nedsatt kognitiv förmåga samt för tidig död. 

Förhindra kroppens nedbrytning genom styrketräning 

Denna nedbrytning kan dock förhindras genom att styrketräna. Muskelmassa behöver tränas annars atrofieras det. Var inte rädd för att ta i. Rekommendationer gällande styrketräning för åldersgruppen 65+ ligger på 2-3 gånger per vecka. Träningen bör bedrivas som helkroppspass. 

Två av dessa pass bör fokusera på övningar som involverar flera leder samtidigt med en intensitet på ca 70-85 % av den tyngsta vikt du kan lyfta. Det tredje passet kan fokusera på lättare vikter men med mer kraft och explosivitet. Genom att träna explosivitet så förbättras reaktionsförmågan, något som är viktigt för att kunna agera snabbt om man tappar balansen för att förhindra ett fall.

Det är alltid bra att bygga upp muskelmassan oavsett ålder egentligen då det gör både benen och nervsignalshastigheten starkare. Vid artros är det minst lika viktigt att styrketräna för att hålla uppe muskelmassan. 

Fördelar med styrketräning

  • Ökad muskelstyrka
  • Ökad muskelmassa
  • Ökad syreupptagningsförmåga
  • Ökad uthållighet
  • Lägre insulinkänslighet
  • Ökad ämnesomsättning
  • Ökad bentäthet
  • Ökad balans
  • Ökad mental hälsa
  • Minskad fettmassa
  • Lägre blodtryck
  • Lägre blodfetter
  • Lägre fallrisk
  • Minskad ledsmärta
  • Minskad ryggsmärta

Trots stark evidens för att styrketräning är effektivt för åldersgruppen 65+ är det fortfarande förvånansvärt få äldre som ägnar sig åt styrketräning. Det tycks finnas en gängse bild i samhället att äldre ska ägna sig åt fysisk aktivitet som är ”skonsam för lederna”. Exempelvis simning. En aktivitet som man kan dra många hälsofördelar från men som dessvärre inte stärker skelettet. Vid simning upplevs nämligen nästintill en tyngdlöshet. Vill du träna kondition och få ett starkare skelett är bättre motionsformer dem där ditt skelett utsätts för stötar såsom löpning, padel, tennis, dans eller hopprep. Därtill bör konditionsträning kompletteras med styrketräning.

Det tycks även finnas motstånd mot styrketräning hos äldre gällande rädsla, smärta och osäkerhet. Styrketräning är både ett roligt och ett enkelt sätt att hålla sig i form. Som nämnt tidigare så räcker det med 2-3 pass per vecka för att dra alla hälsofördelar som finns med styrketräning. 

20 studier gjorda på 2500 personer mellan 70-92 år rapporterade endast en skada, ett fall där en deltagare fått ont i en axel. Med detta sagt kan vi även konstatera att styrketräning är en säker aktivitet att utöva. Träningen bör dock vara kontrollerad. Är du osäker på hur du ska göra så finns det hjälp att finna både inom friskvården och sjukvården. Träningen bör anpassas så att den passar just din kropp och dina leder. 

Har du högt blodtryck, hjärtsjukdom eller diabetes så rådgör alltid med din läkare innan du lyfter tunga vikter. 

 

Källor:

FYSS

Föreläsning med Joakim Svedberg på Tränarakademin, Bosön den 8 oktober 2022

Folkhälsomyndigheten

Styrketräning för äldre

Idrottande äldre upplever minskad ensamhet och ökad lycka

Riksidrottsförbundet har nyligen presenterat två forskningsrapporter som visar att äldre som engagerar sig i en idrottsförening upplever minskad ensamhet samt ökad lycka.

Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, menar att detta resultat beror på flera faktorer. Som vi vet sen tidigare så är träning och fysisk aktivitet avgörande för vårt välmående. Men ett engagemang i en idrottsförening bidrar inte bara med fysiskt välmående utan bidrar även till en känsla av gemenskap och grupptillhörighet. Rapporterna tar även upp vikten av att lära sig något nytt som en avgörande faktor för att må bra.

Rapporterna visar tydligt hur ett engagemang inom idrott är viktigt oavsett ålder och Riksidrottsförbundet har nu fått statligt stöd för att satsa på målgruppen 65+. 

Gruppen äldre är den snabbast växande gruppen människor i Europa. 2030 beräknas 30 procent av Europas befolkning vara över 65 år. I Sverige är dock siffrorna något annorlunda. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning är idag över 65 år. Men även här växer åldersgruppen 65+ och beräknas år 2050 vara ca 25 procent av Sveriges befolkning.

I Sverige når drygt hälften av åldersgruppen 65+ de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet. Det vill säga 150 minuters fysisk aktivering per vecka. Med fysisk aktivering avses här aktivitet som uppnår åtminstone 60-70 procent av maxpuls. Att man får upp ”flåset” så att säga.

En aktivitet för äldre inom idrotten är den relativt nyetablerade gåfotbollen. Studien Gåfotboll och föreningsidrott hela livet visar att de äldre gåfotbollspelarna upplever en stärkt social gemenskap, minskad ensamhet och en känsla av inkludering. Ensamhet bland äldre växte sig allt starkare under pandemin och studier som dessa visar starkt hur samhället och idrottsrörelsen ytterligare behöver satsa på målgruppen 65+.

Aktiviteter och träning behöver anpassas efter målgruppens behov och förutsättningar. Kunskapen hos dem som leder äldre behöver höjas och förutsättningarna för att äldre ska kunna engagera sig inom idrotten bör förenklas. Nya former såsom gåfotboll bör utvecklas så att fler äldre även kan påbörja ett idrottande. Där man på så sätt kanske kan återuppta ett gammalt ungdomsintresse. 

 

Källor:

Walking Football Sverige

Riksidrottsförbundet

Regeringen

Att hitta en djupare mening

Vi har nog alla någon gång funderat över meningen med livet. Nu finns det forskning som visar att sökandet efter en djupare mening ofta är förknippat med en strävan efter att hjälpa andra.

 

När man ser till olika hälsoeffekter så visar forskning att vi har mycket att vinna på att lägga fokus på att hjälpa andra. Ett sätt att göra det är att engagera sig ideellt.

 

Vikten av att ha betydelse

Hur kan man definiera meningen med livet? Enligt psykologi forskaren Brodie Dakin vid University of Queensland i Australien definieras meningen med livet på följande sätt:

 

Meningen med livet är en kombination av att ha ett mål, att uppleva sig ha betydelse och att känna sammanhang.

 

Det mest avgörande är, enligt Dakins forskning, aspekten om att uppleva sig ha betydelse för andra. Det innebär att ha en känsla av att ens eget liv har en betydelse och kanske rent av en positivt avgörande roll för andras liv. Det här innebär att det finns ett tydligt samband mellan sökandet efter mening och viljan att bidra till andras välmående.

 

Vidare kan prosociala beteenden bidra till en känsla av kompetens och stolthet. Att genomgå svåra strävanden tillsammans med andra kan även det bidra till en känsla av samhörighet och gemenskap som kan vara en viktig källa till mening.

 

Lycka vs meningen med livet

Men är lycka samma sak som att känna mening? Inte om du frågar Brodie Dakin. Han menar att lycka uppstår när närvaron av positiva känslor såsom glädje och njutning, kombineras med  frånvaron av negativa känslor såsom stress och sorg. En annan skillnad är att strävan efter lycka utgår från den egna individen. När det kommer till en strävan efter mening sker detta istället med en omsorg för andra.

 

En strävan efter lycka kan ironiskt nog resultera i mindre lycka, till skillnad från en strävan efter mening som är mer hoppfull då det uppmuntrar till att göra saker för att förbättra världen och livet för andra.

 

Nyckeln till att finna mening 

Nyckeln till att finna mening i livet handlar ofta om att tillbringa mindre tid och energi kring att oroa oss för vår egen situation och mer tid åt att aktivt bidra till andras välbefinnande genom prosociala handlingar. Ibland kan det till och med vara så att det som upplevs vara det svåraste och mest uppoffrande i livet kan bidra till mest mening.

 

Hitta en mening genom engagemang i civilsamhället

Delaktighet och inflytande i samhället är några av de mest grundläggande förutsättningarna för att bibehålla och stärka vår hälsa. Om vi inte upplever att vi kan påverka våra egna livsvillkor eller samhällsutvecklingen i stort kan detta resultera i en känsla av maktlöshet.

Några fördelar med att engagera sig i civilsamhället:

  • Det är möjligt att engagera sig för ett särintresse som tilltalar en själv.
  • Man kan uppleva ett mervärde tack vare sitt engagemang.
  • Ideellt engagemang har visat sig kunna stärka den egna hälsan och även resultera i bättre självförtroende.
  • Engagemanget är viktigt för såväl den enskilde som engagerar sig som för mottagare av hjälpen och för hela samhället – alla vinner!

 

Volontärbarometern

Ytterligare studier visar positiva hälsofördelar med att engagera sig ideellt. Enligt Volontärbyråns årliga undersökning Volontärbarometern 2022 framgår att 93 % av volontärerna upplever att de påverkar samhället i en positiv riktning och 89 % mår bättre tack vare sitt engagemang. De menar att de kan göra skillnad för andra och får glädje tillbaka samt upplever att de själva utvecklas som personer.

 

Källor:

Det svenska civilsamhället – en introduktion, Johan von Essen m.fl., Ideell Arena, 2019.

Volontärbyrån

Psychology Today

 

 

Riksföreningen Äldres Hälsa
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.