Äldres hälsa Umeå

Social aktivitet på recept – nu på prov i Umeå

Riksföreningen Äldres Hälsa har tidigare lyft Storbritannien, och framför allt staden Frome, som en förebild i kampen mot ofrivillig ensamhet. I Storbritannien finns social aktivitet på recept (Social Prescribing) för att dämpa och motverka upplevd ensamhet. Nu är Umeå först ut i Sverige att testa denna modell genom ett forskningsprojekt.

 

Ensamhet bland äldre anses vara förknippat med både ökad sjuklighet och dödlighet och kan därför beskrivas som ett folkhälsoproblem. Att få vara socialt aktiv och delaktig kan därför, enligt tidigare studier, minska ensamhet och stärka välmåendet.

 

Vad är social aktivitet på recept?

Social aktivitet på recept är en modell som har inspirerats av ett initiativ från Storbritannien, Social Prescribing, och innebär att vårdpersonal vid hälsocentraler får möjlighet att länka ihop och stötta klienter att delta i sociala aktiviteter i lokalsamhället.

 

Den här modellen beskrivs som en innovativ och hälsofrämjande medicinsk behandling som passar väl in i grundläggande strategier för ett aktivt åldrande och överensstämmer med förslag som finns för en omställning i primärvården till en god och nära vård, som bland annat innebär stärkt samverkan mellan kommun och region. Social aktivitet på recept är dessutom starkt kopplat till personcentrerad vård, social delaktighet och engagemang i meningsfulla aktiviteter. Utöver detta kan sociala aktiviteter på recept även tillgodose behov av tidigare insatser och resultera i en helt ny samverkansstruktur i välfärdssamhället.

 

Först i Sverige

Umeå är först i Sverige med att testa av denna modell genom ett forskningsprojekt vars syfte är att utveckla, implementera och utvärdera en svensk modell för social aktivitet på recept (SaR). Det övergripande målet är att minska ensamhet och förbättra hälsa och välbefinnande bland äldre.

 

Projektet pågår från och med juli 2019 till och med juni 2022 och finansieras med stöd från Strategiska forskningsområdet Vårdvetenskap och Vinnova. Projektet samarbetar med både primärvård och kommun och modellen utvärderas på både kort och lång sikt utifrån påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa.

 

Några frågor som projektet vill besvara är:

  • Vad fungerar?
  • För vem?
  • I vilken kontext?
  • Varför?

 

Digital konferens från Umeå om ofrivillig ensamhet

Under hösten 2021 hölls en digital konferens från Umeå, arrangerad av bland annat det ideella nätverket Vän i Umeå, där bland andra dr Bogdan Chiva Giurca som är initiativtagare till Social Prescribing i Storbritannien och Jenny Hartnoll från staden Frome föreläste. Vidare föreläste Kerstin Thelander och Elin Zetterberg från NSOE (Nätverket Stoppa Ofrivillig Ensamhet). Projektansvarig för social aktivitet på recept (SaR) Ingeborg Nilsson, professor, från Umeå deltog i paneldiskussion. Riksföreningen Äldres Hälsa deltog vid denna mycket givande konferens.

Konferensen diskuterade ensamhetsfrågan och problematiken kring ensamhet. Vården har sedan länge en biologisk inriktning med fokus på blodtryck och andra värden som är mätbara för att mäta graden av hälsa respektive ohälsa. Det som vi nu börjar förstå är att känslor, som gemenskap eller ensamhet, har en tydligare koppling till den upplevda hälsan än vi tidigare trott. Ensamhet i sig är ingen sjukdom men kan innebära psykisk lidande och orsaka fysisk ohälsa på sikt. Det är därför viktigt att vi gör allt för att minska känslor som ensamhet och allt för att stärka känslor som gemenskap.

 

Vi följer med intresse projektet i Umeå om social aktivitet på recept!

 

 

Källor:

 

www.umu.se – ”Social aktivitet på recept

Digital konferens om ofrivillig ensamhet från Umeå 2021-10-05

 

 

 

Äldres hälsa informatörer

Nya informatörer

 

 

Riksföreningen Äldres Hälsa har utbildat nya informatörer under hösten 2021, vilket vi är väldigt glada över!

 

Riksföreningen Äldres Hälsa utbildade föreningens första informatörer 2019 och valde, på grund av pandemin, att inte utbilda några nya informatörer under 2020. Under hösten 2021 har det dock varit möjligt att hålla en fysisk utbildning för nya informatörer och detta är vi väldigt glada för!

 

Föreningens andra informatörsutbildning genomfördes i början av oktober då sex nya informatörer utbildades under vår utbildningshelg på Freys Hotel i Stockholm, då vi även passade på att hålla en nätverksträff för både nya och befintliga informatörer. Det blev en mycket trevlig och givande helg med intressanta tankar och diskussioner.

 

Riksföreningen Äldres Hälsa kommer att erbjuda fler utbildningstillfällen. När nästa tillfälle kan bli av är dock oklart i nuläget.

 

Informatörer – föreningens ansikte utåt

Riksföreningen Äldres Hälsas informatörer är föreningens ansikte utåt och representerar föreningen på sin ort eller i sin region genom att exempelvis dela ut föreningens trycksaker och/eller delta i olika möten och sammanhang som representant för föreningen, eller genom att på annat sätt agera intressepolitiskt.

 

Ett stort tack till föreningens alla informatörer – nya som befintliga sedan tidigare!

 

 

 

Äldres hälsa

Yoga för att ge immunförsvaret en boost

Yoga är ett användbart verktyg för hela kroppen, förutom att släppa stress och slippa ryggvärk som vi gick igenom här. Så kan yoga stärka dina inre organ, avgifta kroppen samt stärka immunförsvaret.

Nu kommer vi gå igenom några yogapositioner som kan hjälpa dig stärka ditt immunförsvar och din kropp.

PRANAYAMA

Ett av de bästa sätten att stärka immunförsvaret är genom djupandning. Detta gör att kroppen släpper stress, hjärtrytmen balanseras och man känner sig mindre nervös och orolig. Kroppen når ett lugnare tillstånd som inte är lika mottaglig för sjukdom och skador.

Gör så här: Sätt dig i en bekväm position med rak rygg och avslappnad nacke. Varför inte på en stol som vi gick igenom i detta inlägg. Lotusställning sittandes på golvet går också bra. Tänk på att det ska kännas bekvämt. Sträck på ryggen så att du känner dig så lång som möjligt. Andas nu in genom näsan och känn hur andetaget vandrar längs hela din ryggrad. Håll andan en stund och andas sedan ut långsamt genom munnen.


VIPARITA KARANI ( benen upp mot väggen)

Som man nästan förstår av namnet så handlar denna position om att ligga på rygg nära en vägg med benen rakt upp längs väggen. Genom att ha benen rakt upp på detta sätt så hjälper du kroppens nervceller att kommunicera och kontakta varandra. Kroppen stärks och vitaliseras. 

När du ska genomföra denna övning tänk på att ta det försiktigt, lite i taget tills benen är i en lodrät position. Ha stöd för nacke och ländrygg. Det går bra att ligga på en yogamatta direkt på golvet men också på ett mjukare underlag som en säng ifall det känns bättre. Ligg såhär mellan 5-15 minuter för att ta del av effekten. 


UTTANSSANA (framåtböjning)

En framåtböjning innebär att huvudet kommer under hjärtat och kallas inversion. Detta sägs rensa ut slaggprodukter från kroppen. När du gör en framåtböjning så ta det försiktigt om du inte är en van yogi. Har du lågt blodtryck kan du känna yrsel, samt har du problem med balans så bör du undvika denna övning.

Böj från höfterna och fall sakta framåt. Avsluta med huvudet. Böj lätt på knäna. Om du når kan du placera händerna på golvet annars går det bra att placera händerna på knäna eller vaderna. Pressa inte kroppen och stanna där det känns bäst för dig. Denna position stärker även bihålorna samt lättar en täppt näsa. Stanna i positionen mellan 5-10 andetag.

 

 

Källa:

Yoga poses for better immunity

 

 

 

Äldres hälsa

Mjuk yoga på stol för att släppa stress och ryggbesvär

Yoga är ett fantastiskt sätt att ge kroppen mer energi men också ett sätt att komma ned i varv. Ni som yogar ni vet. Yoga kan hjälpa en till större kroppskännedom samt förhindra skador då man mjukar upp lederna. Det är inte särskilt komplicerat och man behöver inte vara en van yogi för att utöva yoga. Du behöver inte ens ta dig till en yogastudio och inte ens ta dig upp från soffan. Nedan följer några enkla yogarörelser som alla kan göra. Syftet med rörelserna är att mjuka upp nacken och ryggen samt släppa stress. Det enda du behöver är en stol eller en soffa.

Mjuk yoga på stol (eller soffa): 

  1. Ta en stol sätt dig lite längre fram på den än vad du brukar göra. Var noga med följande : placera fötterna stadigt framför dig med ungefär höftbredd isär. Tänk på att även knäna har samma avstånd som mellan höfterna och mellan fötterna.Räta upp ryggen och skjut ut bröstet. Fäst blicken på en punkt framför dig. Föreställ dig nu att en osynlig tråd drar dig från hjässan upp till taket. Slappna av i axlarna och andas in genom näsan samtidigt som du fyller upp bröstkorgen med luft. Andas ut genom munnen och slappna av i bröstkorgen. Upprepa andningsövningen ett par gång samtidigt som du bibehåller hållningen som jag hädan efter kommer att kalla grundpositionen
  2. Sätt dig i grundpositionen med rak rygg, avslappnade axlar och höftbredd isär mellan fötter och knän. Placera händerna på knäna framför dig. Andas in genom näsan samtidigt som du lutar dig framåt ned över knäna. Andas ut och räta upp ryggen igen. Upprepa övningen några gånger. 
  3. Sätt dig i grundposition med rak rygg avslappnade axlar och höftbredd isär mellan fötterna och knäna. Sträck upp armarna rakt upp över huvudet och andas in. Andas ut och fäll ner armarna mot sidorna. Sträck upp armarna igen, andas in. Fäll ut armarna längs med sidorna och andas ut.
  4. Sätt dig i grundpositionen med rak rygg avslappnade axlar och höftbredd isär mellan fötter och knän. Lyft upp armarna igen över huvudet. Denna gång ska du istället greppa ena handleden med den ena handen. Luta dig lätt åt sidan samtidigt som du håller handleden med den andra handen och andas in. Kom tillbaka upp igen fortfarande med handen greppandes handleden och andas ut. Upprepa på andra sidan. 

 

Källa:

 Skandinavisk Yoga och Meditations Skola

 

Äldres psykiska ohälsa

Konsten att bryta negativa tankemönster och nå dina mål

Nu när vi går mot mörkare och kallare tider kan det vara lätt att fastna i negativa tankar men dessa går att bryta.

Vi vill börja med att avdramatisera negativt tänkande för det är väl något som vi alla gör ibland. Något går inte som man har tänkt sig och det är lätt att komma in i tankar av förtvivlan. En negativ tanke föder ofta en annan och vips så är man inne i en negativ tankespiral som är svår att ta sig ur.

Att enbart tänka positivt är inte helt oproblematiskt och framför allt inte så realistiskt. Den negativa tanken finns där av en anledning så det är bra att ge den till känna och inte bara trycka bort sina känslor. 

Varför finns den negativa tanken? Vad vill den säga oss? Att tillkännage en negativ tanke är ofta det första steget. Sätt tanken i perspektiv utan att låta den ta över dagen och skapa en negativ attityd till hela livet. Tillåt dig själv att ha negativa tankar men låt inte tanken definiera dig, framtida situationer eller ditt liv. 

Exempelvis något har inte blivit som du har tänkt dig och du känner dig väldigt besviken. Du börjar tvivla både på dig själv och tänker att situationer aldrig blir som man vill. Fråga dig då vad vill situationen säga dig? Antagligen att detta är viktigt för dig och där har du nu definierat något som du behöver. Alla situationer och behov vi har som kommer ifrån ens innersta vilja och önskningar är viktiga att ta på allvar och fortsätta förverkliga. Blev det inte som man ville första gången som blir det en annan gång. Det är oftast i denna process av att bli besviken som många människor ger upp. Istället för att titta närmare på vad situationen vill lära dig. Behöver du tålamod, ändra något i din inställning eller var det bara inte rätt tillfälle? 

Negativa tankar kommer ofta från andra människor. Den som säger att något är omöjligt talar ofta från sin egen situation och inte från din, kom ihåg detta. Dina mål och önskningar finns hos dig av en anledning och är meningen att detta skall förverkligas. Saker är aldrig för sent och du är aldrig för gammal. Är någon elak eller otrevlig mot dig så säger det återigen mer om denna person än om dig. Låt inte en annan persons dåliga dag göra din dag dålig.

Inom idrottspsykologi pratar man ofta om vikten av små förbättringar varje dag. Individer som känner att man utvecklas och blir bättre får starkare självförtroende och har lättare att nå mål. Fokusera på dina bedrifter och allt du åstadkommit  i livet när de negativa tankarna kommer. Det kan vara allt från att man lyckats väl med sina krukväxter, via att man är en god granne, fått någon att skratta till att man blivit befordrad på jobbet.

Att sätta upp små mål varje dag är en bra metod som ger mervärde. Att känna tacksamhet för det man har föder positiva tankar som i sin tur drar åt sig fler positiva situationer. Tacksamhet kan vara för solen skiner eller vad gott kaffet är. 

 

Källor:

SISU idrottsutbildarna – Idrottspsykologi

How to escape the cycle of negative thinking

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Äldres hälsa minska ensamhet

Frome-modellen för att bryta ofrivillig ensamhet

Vi har tidigare lyft staden Frome i Storbritannien som ett gott exempel när det handlar om kampen att bekämpa ofrivillig ensamhet. I september 2021 hade Riksföreningen Äldres Hälsa ett digitalt möte med representanter från staden Frome i Storbritannien tillsammans med representanter från Simrishamns kommun i Skåne för att diskutera metoder för att bekämpa ofrivillig ensamhet. 

 

Riksföreningen Äldres Hälsa bedriver just nu Hälsoprojektet – för och av äldre med stöd från Allmänna arvsfonden, ett projekt som syftar till att ta fram verktyg och metoder för att motverka ofrivillig ensamhet. Som samarbetsorganisation i projektet ingår bland annat Simrishamns kommun i Skåne.

 

Frome-modellen

I september hölls ett digitalt möte mellan Riksföreningen Äldres Hälsa, Simrishamns kommun och representanter från staden Frome som har kommit långt i sitt arbete med att bekämpa ofrivillig ensamhet. Tack vare Jenny Hartnoll och Haley Morgan från Frome Medical Centre, som medverkade vid mötet, fick Riksföreningen Äldres Hälsa en inblick i Frome-modellen.

 

Frome är en stad i sydvästra Storbritannien med ca 28 000 invånare. Sedan år 2013 påbörjades arbetet i staden Frome med att bekämpa ofrivillig ensamhet som ansågs vara förknippad med många invånares ohälsa och därmed vara orsaken till många av de vårdbesök som ägde rum. Detta skedde i samarbete med en läkare i staden. Syftet var att sprida information till stadens invånare så att dessa därefter kunde stötta varandra genom vägledning vidare. För en person som av någon anledning (exempelvis på grund av upplevd ensamhet) mår dåligt är det av stor betydelse att veta vart man kan vända sig och på så sätt hur man kan hjälpa sig själv. Jenny Hartnoll och Haley Morgan betonade vikten av att information behöver nå ut till stadens alla invånare, och alla måste hjälpas åt för att sprida denna information för bästa resultat.

 

I just Frome har man tagit fram olika metoder för att nå ut till stadens invånare med information, exempelvis via så kallade Community Connectors. Det handlar om vanliga invånare som får en utbildning på en timme för att kunna vägleda sina medmänniskor rätt genom att tala om vart de kan vända sig och lämna ut kontaktinformation i form av telefonnummer, webbadress till hemsida och dylikt för att få vidare information och vägledning.

 

Vidare finns det i Frome någonting som kallas Talking Cafes som är utvalda kaféer dit vem som helst kan komma vid specifika tidpunkter för att komma i kontakt med andra medmänniskor för en pratstund. Under pandemin kunde dessa Talking Cafes, på grund av smittorisken, inte vara verksamma. Detta resulterade då i Talking benches, som istället innebär att representanter från kommunen vid samma tidpunkt varje vecka står vid en bestämd bänk utomhus för att kunna erbjuda information till kommunens invånare – och en pratstund för den som vill.

 

Just detta initiativ, med Talking benches, är någonting som Simrishamns kommun i Skåne har tagit fasta på och nu håller på att testa av sin kommun som ett eget projekt. Vi kommer med stort intresse följa hur det går!

 

 

Äldres hälsa sorg

Att hjälpa någon i sorg

Inför Allhelgonahelgen vill vi sända en särskild tanke till alla som inte längre finns med oss och till alla som sörjer någon älskad och saknad. Vi vill även, i samband med denna helg, passa på att lyfta Svenska kyrkans ”Första hjälpen vid sorg” som vänder sig till den som vill finnas där för någon som sörjer.

 

Vi drabbas alla av sorg någon, eller några gånger, i livet och vi har alla personer i vår närhet som någon gång upplever sorg. I detta blogginlägg vill vi lyfta olika tips till oss som medmänniskor att bättre kunna hjälpa någon i vår omgivning som sörjer, även om sorgen är individuell. Det finns inga absoluta sanningar eller instruktioner, men det finns tips som kan vara vägledande.

 

Första hjälpen vid sorg

Svenska kyrkan har, utifrån sin långa erfarenhet av att möta människor i sorg, tagit fram några konkreta tips för den som vill finnas där som medmänniska för någon som upplever sorg.

 

  • Ta ansvar för kontakten – Ofta uppmanar vi den som upplever sorg att ta kontakt vid behov, men tyvärr är risken stor att den som sörjer inte orkar vara den som tar kontakt. Ett tips är därför att ta ansvaret för att vara den som tar kontakt och uppmana den sörjande att svara om han eller hon orkar.

 

  • Ta initiativ – Många som sörjer mår bra av att få en paus i sorgen och få uppleva något ”vanligt”. Ett tips är därför att föreslå en helt vanlig och enkel aktivitet som exempelvis en fika, se en film eller att ta en promenad tillsammans. Om den sörjande tackar nej så respektera detta men våga fråga igen vid ett senare tillfälle.

 

  • Visa närvaro – Många av oss är ofta rädda att tränga oss på vilket dessvärre tenderar att resultera i att vi inte hör av oss alls. Vi tänker ofta att den sörjande behöver vara ifred men det är viktigt att visa att vi finns där för att inte riskera att den sörjande upplever isolering och utanförskap.

 

  • Bryt tystnaden – Ofta kan vi känna att det är svårt att höra av sig till någon som sörjer då man kanske inte vet vad man ska säga, eller hur man ska reagera om det blir tyst eller den sörjande börjar gråta. Det viktigaste är dock inte vad vi säger utan att vi bryter tystnaden. Ibland kan ett skriftligt meddelande, genom exempelvis sms, vara lättare att både skicka och svara på än ett telefonsamtal.

 

  • Kom ihåg sorgen – Om vi vill finnas där för någon som sörjer är det viktigt att komma ihåg sorgen även efter den första tiden. Ett tips kan vara att anteckna i almanackan när det gått tre, sex eller tolv månader sedan personen dog för att höra av oss. När omvärlden går vidare kan det ibland upplevas värre för den sörjande om ingen verkar minnas eller bry sig längre, det kan därför upplevas som en tröst för många att visa att vi minns sorgen. Sorg kan inte botas men den kan delas och därigenom göras mer uthärdlig.

 

  • Ha tålamod – Alla som sörjer har sin egen sorgeprocess och den måste få ta tid, det är därför viktigt att vi medmänniskor har förståelse och tålamod för detta genom att exempelvis låta den sörjande få berätta om sin sorg om och om igen för att kunna bearbeta sorgen.

 

  • Uppmärksamma årsdagen – Årsdagar är alltid jobbiga, oavsett hur många år som har gått sedan personen dog. För att vara ett bra stöd för den sörjande kan vi visa att vi delar sorgen och fortfarande kommer ihåg den som har dött genom att uppmärksamma personens dödsdag, födelsedag eller någon annan speciell tidpunkt. Det behöver inte vara genom någon stor gest, det viktiga är att den sörjande inte lämnas ensam i sin sorg.

 

  • Fortsätt att minnas – Våga prata om personen som har dött, titta på fotografier och dela minnen med varandra. På så sätt hålls minnet av personen vid liv vilket kan upplevas som en tröst för den sörjande.

 

  • Ge utrymme – Ofta är det många som sörjer samma person samtidigt, där alla har haft sin egen relation till den som har dött. Det är dock viktigt att vi låter den närmast sörjande få vara i fokus och inte tar över med våra egna minnen och känslor.

 

  • Hjälp till i vardagen – Ibland betyder handlingar och praktisk hjälp mer än ord. Att erbjuda den sörjande hjälp i vardagen i form av praktiska sysslor och göromål av olika slag är ett viktigt sätt att visa sin medkänsla på.

 

  • Besök en minnesplats – Ibland betyder det mycket för den sörjande att vi följer med till en minnesplats för att tillsammans minnas personen som har dött. Det kan exempelvis handla om att tända ett ljus vid graven/kyrkogården eller att göra något som den döde personen brukade göra, exempelvis besöka hans eller hennes favoritrestaurang. Det finns så många sätt att minnas en person på.

 

 

 

Källa:

 

www.svenskakyrkan.se – “Första hjälpen vid sorg

 

 

 

 

Äldres hälsa ljusterapi

Ljusterapi för att lindra årstidsbunden depression

Höst och vinterdepression finns inte i länderna kring ekvatorn men är vanligt här uppe i norr. Roten till sjukdomen anses vara hormonet melatonin, dvs hjärnans sömnmedel. Melatonin produceras i mörker och bryts av solljus. Melatonin i sin tur påverkar hjärnans signalsubstans serotonin. Serotonin reglerar ens humör. Höga halter serotonin i hjärnan bidrar till känslor av glädje. Ljus påverkar nivån av serotonin i hjärnan. Under vinterhalvåret så störs denna balans, produktionen av melatonin ökar och kroppens centrala klocka hamnar i obalans och därmed funktionerna i kroppens alla organ. Vi blir mer stressade och sover sämre. En resa till soligare breddgrader kan ofta hjälpa kroppen att återställa balansen men i tider med reserestriktioner kan detta bli svårare.

Ljusterapi kan därför bli ett lämpligt alternativ. Den svenska forskning som gjorts på ljusterapi säger att det varken går att bevisa eller motbevisa att ljusterapi fungerar mot årstidsbunden depression. I en amerikansk studie hos JAMA Psychiatry presenteras dock siffror som tyder på att metoden faktiskt fungerar och har antidepressiv verkan. 122 depressiva individer delades upp i fyra grupper där en grupp fick ljusterapi, en annan psykofarmaka, en tredje psykofarmaka tillsammans med ljusterapi och den fjärde placebo. Placebogruppen fick istället för ljus ett brummande ljud, jonbehandling. Utfallet mättes enligt MADRS (Montgomery Åsberg depression rating scale) och man mätte hur detta sjönk. Deltagarna som fick både psykofarmaka och ljusterapi fick bäst resultat, där sjönk MADRS med 16,9 poäng. Gruppen som fick ljusterapi påvisade näst bäst resultat, där sjönk MADRS med 13,4 poäng. Studien visar således att ljusterapi ger effekt, både som ensam behandling och tillsammans med psykofarmaka. 

Ljusterapi syftar till att öka nivån av serotonin i hjärnan samt göra sömnen mer stabil, vilket i sin tur leder till mer energi och mer balans i humöret. En ljusterapilampas ljus motsvarar ungefär ljuset vid soluppgången och lyser med ungefär 10 000 lux. En vanlig lampa har ungefär 200-600 lux ljusstyrka. Direkt solljus har en ljusstyrka på 32 000 – 100 000 lux. 

Bäst effekt får du om du använder ljusterapi på morgonen eller förmiddagen. Att vistas utomhus under de ljusa timmarna under dygnet är också bra. Men det är kanske inte alltid så lätt att ta sig ut. 

Ungefär 30 minuter – en timme framför lampan varje dag i 14 dagar kan vara en bra start om man vill testa ljusterapi. Ofta ger det effekt att använda den 1-2 gånger per vecka eller vid behov. Du kan självklart göra aktiviteter när lampan är tänd och behöver alltså inte sitta stel som en pinne framför den. 

Om du har haft skador ögonen eller ögonsjukdomar så rådgör med din läkare innan du testar ljusterapi. 

Källor:

Hur funkar en ljusterapilampa

Ljusterapi en hjälp mot vinterdepression

Nya rön, stöd för ljusterapi vid depression

 

 

 

 

 

Honung nyttigt

Manukahonung – naturens egen dunderhonung

Visste du att det finns en honung som skiljer sig från andra sorter, med särskilda egenskaper och som därför kan beskrivas som en ”dunderhonung”? Det vi syftar på är manukahonungen vars nektar kommer från manukaträdets blommor som återfinns på Nya Zeeland. Denna honung har en särskild antibakteriell effekt och kallas därför ”naturens antibiotika” och kan både ätas och smörjas in på kroppen för att främja hälsa och för att exempelvis läka sår.

 

Manukaträdet växer främst på Nya Zeeland och blommar endast några veckor på våren. Trädets nektar innehåller det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO) vilket bidrar till honungens särskilda antibakteriella affekter och därmed gör manukahonungen så speciell. All honung är visserligen nyttig och har en viss antibakteriell effekt tack vare ämnet väteperoxid (detta bildas när enzymerna i honungen bryter ner glukos). Skillnaden är att väteperoxid i vanlig honung dock är känslig för bland annat ljus och värme, vilket påverkar den antibakteriella effekten. När det kommer till Manukahonung som innehåller MGO är denna betydligt tåligare samtidigt som halterna av det antibakteriella ämnet är högre i manukahonung vilket gör den lämplig vid behandling av sår och diverse infektioner. Manukahonung kan skydda mot cirka 80 olika sorters bakterier och ingår redan i många mediciner för sårläkning (svårläkta sår svarar idag för fyra procent av vårdkostnaderna i västvärlden).

 

Värt att tänka på är att kvaliteten på honungen hänger samman med halten MGO, ju högre halt desto bättre och större effekt. Det som också är bra att tänka på vid inköp av manukahonung är att titta efter stämpeln ”UMF” som står för ”Unique Manuka Factor”, detta är en kvalitetscertifiering för manukahonung som säkerställer honungens äkthet, renhet och kvalitet. Samma sak gäller här, ju högre UMF-nummer desto högre förekomst av bioaktiva ämnen.

 

Manukahoungen sägs kunna användas till allt från att söta te med till att behandla akne, eksem, insektsbett, brännskador och svårläkta sår samt infektioner som exempelvis halsfluss. Denna honung har använts av urinvånarna på Nya Zeeland (maorierna) i tusentals år för dess hälsosamma effekter för att behandla bland annat matsmältningsbesvär, diarré, kolik, feber, förkylning, urinvägssjukdomar, halsont, besvär med luftvägarna, ryggont och som lugnande medel, genom att bland annat inhalera avkok från manukaträdets blad. Med kompresser gjorda av manuka behandlas exempelvis brännskador, inflammationer, insektsbett och sår effektivt.

 

År 2012 upptäckte en forskare vid universitet i Cardiff att manukahonung fungerade effektivt mot streptokocken som kan orsaka allt från halsfluss till barnsängsfeber och blodförgiftning. Medan antibiotika hade svårt att besegra streptokocken lyckades manukahonungen bara efter två timmar besegra 85 procent av bakterierna och fungerar även förebyggande mot infektioner. Studien publicerades i bland annat tidskriften Microbiology.

 

Ett möjligt vapen vid multiresistens?

Det finns studier som visar att manukahonung har stark effekt på MRSA-bakterier som orsakar klassisk sjukhussjuka och är multiresistent mot flera sorters antibiotika. Kan manukahonungen rent av vara vår räddning i kampen mot multiresistenta bakterier?

 

Vad kan manukahonungen användas till?

Manukahonungen kan, som sagt, både ätas och smörjas på kroppen och användas för exempelvis:

 

  • Omslag och behandling av sår vid infektionsrisk, brännskador, insektsbett och eksem.
  • Förebyggande mot förkylning, behandling vid halsont och mot infektioner som exempelvis halsfluss samt andra luftvägsbesvär (mer effektiv än antibiotika).
  • Lindrande vid matsmältningsbesvär och vid feber.
  • Kan upplevas lindrande vid ryggont.
  • Kan fungera som lugnande medel.

 

Några vardagstips för användning av manukahonung

 

  • Tillsätt en sked manukahonung i din smoothie.
  • Blanda en sked manukahonung i gröten, du kan även tillsätta lite kokosolja för en extra hälsosam effekt samtidigt som du får en krämig, söt och god gröt.
  • Tillsätt en sked manukahonung i en kopp te (dock inte hett, låt det svalna lite först).
  • Bre manukahonungen som pålägg på en smörgås.
  • Ät den helt enkelt som den är, en sked ren manukahonung.

 

Vi välkomnar mer forskning om manukahonungens effekter, även om de studier som redan finns visar lovande resultat.

 

 

Källor:

www.apohem.se – ”Fakta om manukahonung – dunderhonungen från Nya Zeeland

www.kurera.se – ”Manukahonung mer effektiv än antibiotika

 

 

Guldmjölk gurkmeja

Gurkmeja – Kryddornas guld

Gurkmeja är en krydda som använts inom Ayurveda för dess medicinska egenskaper i tusentals år men betraktades länge i västvärlden som en färgsättare för ris. Eller ”falsk saffran”. Det är ämnet curcumin som ger gurkmeja dessa starka gyllene färg och medicinska egenskaper och det är ofta de mest färgstarka ämnena som är nyttigast.

Gurkmeja är vetenskapligt bevisat bra både för hjärnan och kroppen men för att absorbera dess positiva effekter behöver man äta gurkmeja ihop med svartpeppar. Ämnet piperin som finns i svartpeppar hjälper nämligen kroppen att ta upp curcumin. Curcumin är fettlösligt så man bör inta kryddorna ihop med fett.

Kryddan är rik på antioxidanter som ger kroppen ökat skydd mot inflammation, fria radikaler och stärker cellerna vilket gör att ett intag av gurkmeja förhindrar sjukdomar i hjärtat, hjälper vid artros och saktar ner kroppens åldrande. 

Curcumin boostar även hormonet BDNF som finns i hjärnan vilket ökar tillväxten av nya neuroner. Ett minskning av BDNF är kopplat till flertal sjukdomar i hjärnan såsom depression och Alzheimers. 

Ett flertal studier visar även att curcumin är bra för hjärthälsan då det stärker insidan av blodkärlen, endotelen. Dysfunktion i endotelen är kopplat till en rad sjukdomar såsom högt blodtryck och blodproppar. En studie visar att curcumin har samma positiva effekt på blodkärlen som träning har hos målgruppen kvinnor som passerat klimakteriet.

Studier har även kommit fram till att gurkmeja är effektivt vid behandling av cancer då det förhindrar tillväxt av tumörer och reducerar metastaser. 

För att ta del av den positiva effekt som gurkmeja ger så behöver du få i dig ca 500-1000 mg curcumin per dag vilket motsvarar ungefär 3-5 teskedar. Ett enkelt sätt att får sig detta är att göra guldmjölk.

GULDMJÖLK

Gör först en gurkmejapasta, denna är hållbar i ca två veckor i kylskåp.

• 3-5 tsk gurkmeja

• 1/4 tsk svartpeppar

• 1,5 dl vatten

Koka samman detta till en massa på låg värme i tio minuter.

Nu är det dags att göra själva guldmjölken, börja med att blanda gurkmejapasta med kryddorna som du kokar upp tillsammans med mjölk i en kastrull. Låt sjuda några minuter. Ta den från plattan och tillsätt därefter kokosolja och honung.

• 1 tsk gurkmejapasta

•  3 dl valfri mjölk

• 1/2 tsk kardemumma

• 1/2 tsk vaniljextrakt

• en nya cayennepeppar

• en nypa svartpeppar

• 1 tsk kallpressad kokosolja

• 1/2 tsk honung

Det kan även vara gott att ha i kanel och stjärnanis, samt använd gärna manuka honung för att boosta upp nyttigheterna till max.

Källor:

10 evidence based health benefits of turmeric

Så mycket gurkmeja ska du äta och dricka varje dag

Antiinflammatorisk guldmjölk