Kontrollera blodsockret genom kosten

Insulin är ett hormon som produceras av bukspottkörteln för att balansera blodsockernivåerna i kroppen efter en måltid. Kontroll av blodsocker är särskilt viktigt om man har diabetes typ 1, där kroppen inte producerar tillräckligt med insulin. Eller diabetes typ 2 där man har nedsatt känslighet för insulin.

Diabetes typ 2 brukar oftast komma smygande, många kan ha förhöjda blodsockernivåer i kroppen utan att veta om det. Diabetes typ 2 påverkas, tillskillnad från diabetes typ 1, till stor del av hur man lever. Felaktig kost och fysisk inaktivitet spelar stor roll för att utveckla diabetes typ 2. Är blodsockernivåerna i kroppen förhöjda är risken stor att utveckla diabetes . Men man kan hålla sjukdomen i schack så länge insulinbehovet inte överstiger kroppens egen insulinproducerande förmåga. På så vis kan man undvika att utveckla diabetes typ 2.

Bästa tipsen för att hålla en stabil blodsockernivå:

Forskning visar att ett effektivt sätt att sänka blodsockret är en kost låg på kolhydrater och rik på protein. I kroppen omvandlas nämligen kolhydraterna till socker. För en person med normala blodsockervärden är detta ingen fara men för en person med begynnande eller högt blodsocker så är det värre. Är intaget av kolhydrater för högt så kan blodsockret nämligen stiga i höjden. 

Det är främst de snabba kolhydraterna som detta gäller såsom socker, bakverk, vitt bröd och vit pasta. Välj hellre långsamma kolhydrater som kroppen inte bryter ner till socker lika snabbt exempelvis fullkornsprodukter och sötpotatis. 

Mat med lågt GI värde är också lämpligt att äta för att hålla blodsockret stabilt. GI eller glykemiskt index är en rankning kring hur snabbt mat får blodsockret att stiga. Mat med ett GI värde under 55 betraktas som lågt och exempel på dessa är:

  • Sötpotatis
  • Quinoa
  • Linser & bönor
  • Bladgrönsaker
  • Nötter & Frön
  • Kött
  • Fisk
  • Mjölk med låg fetthalt

Fibrer hjälper kroppen att sakta ner nedbrytningsprocessen av kolhydrater samt hur kroppen därefter absorberar socker. Det är främst lösliga fibrer som är effektivt för detta såsom:

  • Grönsaker
  • Linser & bönor
  • Fullkorn
  • Frukt

Frukt är ett känsligt kapitel gällande blodsocker då frukt i sig är bland det nyttigaste vi kan äta. Frukt innehåller vitaminer, mineraler, fibrer och tillför många näringsämnen till kroppen. Men alla kolhydrathaltiga livsmedel innehåller någon form av socker som omvandlas till glukos under matsmältningsprocessen vilket påverkar kroppens blodsockernivå. Frukt innehåller naturliga sockerarter, fruktos och vissa har även höga halter fruktos, som i sin tur kan göra så att kroppens blodsocker fluktuerar kraftigt. Exempelvis på dessa är bananer, ananas och melon. Har man diabetes eller förhöjt blodsocker bör man undvika dessa frukter.

Dock visar studier att diabetiker som äter frukt tre gånger i veckan minskar risken att dö i förtid. Samma studie visade även att folk utan diabetes som åt frukt löpte lägre risk att utveckla diabetes. Både Socialstyrelsen och Karolinska Institutet rekommenderar också att diabetiker ska äta frukt. De bästa frukterna för diabetiker är bär, då dessa i regel har lågt GI värde, citrusfrukter, dessa innehåller fibrer som hjälper blodsockret att hållas stabilt, päron och äpplen, likaså också fiberrikt. Stenfrukter är bra om de äts färska för då har de lågt GI värde, torkas dem så bör man bli lite mer försiktig.

Angående vanligt socker så påverkas inte blodsockret så mycket om du exempelvis, någon gång ibland, får i dig en mindre mängd socker, sirap eller honung i en dessert. Blodsockret påverkas nämligen mindre om du äter sött tillsammans med en måltid. 

Sötningsmedel har liknande riktlinjer. Sötningsmedel har i regel färre kalorier än vanligt socker vilket kan hjälpa viktminskning. Dock kan vissa sötningsmedel påverka blodsockret precis som vanligt socker exempelvis sorbitol och xylitol. Andra sorter såsom aspartam, sackarin och sukralos påverkar inte blodsockret. Debatten kring sötningsmedel är lång och komplex. Enligt Livsmedelsverket så påverkar sötningsmedlet aspartam inte hälsan negativt så länge man äter små doser. 

Det är också viktigt som vi nämnt vid ett flertal tillfällen förut att se över sin livsstil. Att minska på alkohol, stress och att sova bra är viktigt. Fysisk aktivitet och en eventuell viktnedgång är viktigt för att hålla blodsockret i schack. Regelbunden motion håller blodsockret under kontroll då musklerna använder sockret till energi. 

Att dricka tillräckligt med vatten är också viktigt för att hålla blodsockernivåerna låga. Dricker vi det vatten vi behöver, så undviker vi att bli uttorkade vilket i sin tur hjälper njurarna att ta bort överflödigt socker genom urinen. 

Du kan med fördel använda en skvätt äppelcidervinäger i vatten som måltidsdryck. Som vi skriver i vårt inlägg om äpplen så har äppelcidervinäger en lång rad hälsofördelar. För diabetiker är detta extra hjälpsamt då studier visar att äppelcidervinäger hjälper kroppen att hålla blodsockret i balans. Äppelcidervinäger minskar nämligen svängningarna både i blodsockernivåer och insulinnivåer.

 

Källor:

Mat vid diabetes typ 2

Manage blood sugar

Kostråd för diabetiker

Äppelcidervinäger har positiv effekt på hälsan

Diabetes

Att hantera oro i en osäker tid

Vi lever i en värld som ständigt förändras och ibland i en oönskad riktning, något som lätt kan framkalla känslor av oro oavsett om det är saker som vi kan påverka eller saker som ligger utanför vår kontroll. Men det finns sätt att hantera oro, även i en osäker tid, och i detta blogginlägg tänkte vi ge tips på hur.

 

Varför oroar vi oss?

Att känna oro är en naturlig reaktion för att hantera utmaningar eller för att undvika risker. Hjärnan fungerar på ett sätt som innebär att den alltid vill lösa problem, bland annat genom att upptäcka eventuella hot och faror.

 

Oron kan dock ta över och då övergå i en process med grubblande och ältande tankar. Det som händer då är att hjärnan försöker lösa problemen, oavsett om dessa är lösliga eller olösliga, och försöker besvara frågor även om dessa inte går att besvara. Hjärnan har nämligen svårt att skilja på verkliga hot och hot i vår tankevärld, alla upplevda hot aktiverar kroppens alarmsystem.

 

Hur kan vi hantera oro och vilka utmaningar finns?

Nedan följer några sätt som kan vara hjälpsamma för att hantera oro, men också utmaningar som kan vara förknippade med hur vi kan hantera oro.

 

Mottankar – Oron börjar ofta med en obehagstanke, exempelvis i form av tankar som ”tänk om”, och hjärnan försöker då problemlösa det tankemässiga hotet genom mottankar i form av logiska argument för att inte behöva oroa sig. Detta kan hjälpa, men ibland bara för en liten stund innan oron tar över igen vilket kan resultera i att vi plötsligt bollas fram och tillbaka mellan oron och våra mottankar.

 

Tillåtande tankar – Det kan vara bra att försöka tänka på annat men en utmaning då är att när vi ibland försöker att inte tänka på det som oroar oss så finns det en risk att vi istället tänker på just det som orsakar oron. I dessa fall kan det hjälpa att helt enkelt tillåta sig själv att tänka på det som oroar oss.

 

Inhämta information – Informationsinhämtning kan vara hjälpsamt för att stilla oro och kan verka logiskt för att motverka ovisshet. Problemet är bara att vi har en ovisshet och kan inte veta vad som kommer att hända, vilket vi behöver acceptera. Det kan därför vara bra att ransonera i nyhetsflödet och sätta upp ramar som exempelvis tillåter en själv att se en nyhetssändning per dag. På så sätt håller vi oss uppdaterade men i lagom omfattning.

 

Perspektivskifte – Ibland mår vi bra av att gå från det stora till det lilla och från framtiden till nuet. Detta kan du göra genom att försöka uppmärksamma vad som finns i din vardag just nu och ägna dig åt sånt som ger dig positiva känslor, som kontrast till oron och rädslan.

 

Andningsankaret – Fokusera på din andning, styr den inte men följ den genom att räkna dina andetag från 1 till 10. Om du avleds så försök att komma tillbaka och börja om från början, ett andetag i sänder. Syftet är att du ska fokusera på nuet.

 

Tillämpa en orosstund/orosfåtöljen – Ett annat knep kan vara att tillämpa en så kallad orosstund, eller orosfåtöljen som övningen också kallas. Detta innebär att du väljer ut en plats och stund under dagen då du tillåter dig själv att tänka på dina orostankar. Om tankarna kommer innan under dagen så är tipset att bara notera dessa tankar och försöka skjuta upp dessa till den avsatta orosstunden, du kan även skriva ner dina tankar för att plocka fram dessa senare. Fundera över om tankarna finns kvar, om de har ändrats i styrka eller försvunnit.

 

Ta kontakt med en vän – Det kan hjälpa att dela din oro med någon, exempelvis en vän, men det kan samtidigt vara bra att försöka samtal om annat än enbart oron.

 

Var ska jag börja?

Ovisshet kan leda till känslor av oro då vi gärna vill ha kontroll (behovet av kontroll är dock individuellt). Om du upplever svårigheter att hantera din oro kan du börja med att försöka ta ett steg tillbaka och försök besvara följande frågor:

 

  • Vad är inom min kontroll?
  • Vad är utom min kontroll?

 

Det är bra att försöka påverka det som går att påverka, och försöka tillåta det som inte går att påverka. Utöver detta kan du dessutom pröva det som vi ovan har redogjort för. Pröva dig fram och se vad som fungerar för dig!

 

 

 

 

Källor:

Region Kalmar län – ”Råd för att hantera oro och ovisshet

Natur & Kultur – ”Fyra enkla övningar för den som är orolig

 

 

 

 

Sänk högt blodtryck

Nästan hälften av alla människor mellan 65-85 år i Sverige har ett högt blodtryck. De flesta vet inte om det då symptomen ofta är lindriga och diffusa såsom trötthet eller huvudvärk. Det är därför viktigt att man regelbundet kontrollerar sitt blodtryck.

Blodtrycket är trycket som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut i kroppen från hjärtat och därefter tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst när hjärtat tömmer sig. Detta kallas systoliskt blodtryck. När hjärtat vilar mellan sammandragningar så sjunker blodtrycket och detta kallas det diastoliska blodtrycket. 

Det finns flera orsaker till att blodtrycket rubbas. Det vanligaste är stigande ålder och livsstil. Men det kan även finnas andra orsaker såsom biverkningar från mediciner såsom kortison som bidrar till ett högt blodtryck. Det är därför viktigt att reda ut vad som är vad med din läkare.

Som vi nämnt i flera inlägg tidigare så är det viktigt att sänka ett högt blodtryck för att undvika sjukdomar såsom  stroke samt hjärt- och kärlsjukdomar

Det finns mycket vi kan göra för vår hälsa på egen hand som kan sänka ett högt blodtryck. Självklart ska du ta även blodtrycksmedicin om du blivit ordinerad det av din läkare. Ligger dina värden på gränsen så tillämpa råden nedan för att undvika att börja med blodtrycksmedicin.

Så sänker du ett högt blodtryck

  • Rör på dig regelbundet. Se till att få in vardagsmotionen, ta trapporna istället för hissen, testa några av övningarna i detta inlägg Promenera istället för att åka kollektivt eller ta bilen. Cykla.
  • Konditionsträning och uthållighetsträning är det som är mest effektivt för att sänka blodtrycket, särskilt för män. Hjärtat blir starkare och pumpar lättare vilket leder till minskad belastning för artärerna, vilket i sin tur sänker blodtrycket. 
  • Även väldigt lätt träning är effektivt för att sänka blodtrycket, huvudsaken är att man gör någonting för att aktivera sig. Känn ingen press på att fysisk aktivitet ska ske på ett visst sätt.
  • Gå ner i vikt om du är överviktig.
  • Minska på socker och snabba kolhydrater som vitt bröd, bakverk, pasta. Socker, särskilt fruktos höjer blodtrycket mer än vad salt gör visar en studie från 2014. Studier från 2020 som gjordes kring olika dieter visar att de dieter där man kraftigt minskat på fett och kolhydrater är de mest effektiva för att bibehålla ett normalt blodtryck.

Så vad ska man äta för att sänka blodtrycket?

  • Öka potassium och minska sodium. Potassium finns i mejeriprodukter såsom mjölk och yoghurt, men välj då mejeriprodukter med låg fetthalt. Fisk. Frukter såsom banan, apelsin, aprikoser och avokado. Grönsaker/rotsaker såsom sötpotatis, potatis, tomater och spenat.  
  • Sodium finns i salt. Vissa människor är mer känsliga för salt, för dessa människor höjs blodtrycket vid höga intag av salt. Andra människor har en annan tolerans för salt och för dessa påverkas inte blodtrycket av salt. Vi är alla olika och fungerar på olika sätt. 
  • Ät mindre mängd skräpmat och processad mat såsom pizza, soppa på burk, charkuterier och chips. 
  • Ät mörk choklad! Den måste ha minst 60-70 procents kakao för att vara hjälpsam mot ett högt blodtryck. Mörk choklad innehåller nämligen antioxidanten flavanoider.
  • Ät mer vitlök. Studier visar att personer som äter mycket vitlök sänker blodtrycket. 
  • Se till att din diet innehåller mycket protein. Har du problem med njurarna kan dock ett högt proteinintag vara problematiskt för dig. Rådgör alltid med din läkare om du är osäker. Mat med hög halt protein inkluderar exempelvis; lax, tonfisk på burk, ägg, kyckling, nötkött, bönor, linser, nötter, nötsmör, kikärtor och ost. 
  • Det finns flera kosttillskott på marknaden som bevisligen sänker ett högt blodtryck. Omega 3 kapslar är ett lätt sätt att få i sig nyttigt fett och sänker signifikant ett högt blodtryck. Proteinpulver på vassle kan också vara effektivt för att sänka blodtrycket. Magnesiumbrist är relaterat till att ha högt blodtryck. Är så fallet så kan kosttillskott med magnesium vara aktuellt.

Se över din livstil

  • Sluta rök.
  • Stressa mindre. Livet bidrar ofta med krav och måsten. Men man kan på olika sätt ändra sin inställning till hur man hanterar dessa krav och måsten. Stressen sitter ofta i hur man hanterar situationen. Kan man kontrollera sin reaktion kring något kan man känna sig mindre stressad. 
  • Det är viktigt att föra in aktiviteter i sitt liv som man får energi av, där man har roligt och kan slappna av. Vad detta är skiljer sig från person till person. Det kan vara allt från promenader, sport, läsning, kultur, umgänge med andra, stillhet, måleri, handarbete, till tv-program. De flesta vet vad man tycker om att göra för att må bra.
  • Yoga kan vara ett annat sätt att sänka blodtrycket. Studier från 2013 visar att yogautövare sänkte blodtrycket jämfört med de som inte utövade yoga. Yoga finns för de flesta nivåer och behöver inte ha en religiös förtext om man känner sig obekväm med det. Övningarna kan ses som gymnastiska övningar som stärker kroppen samtidigt som man hittar lugn och fokus inombords med hjälp av andning. Här hittar ni enkla yogaövningar
  • Se till att du sover ordentligt. När vi sover sänks blodtrycket. Utsätter vi kroppen för sömnbrist blir blodtrycket instabilt och kan påverkas på sikt. En studie från 2010 visar att om man regelbundet sover mindre än fem timmar per natt, så är risken stor att blodtrycket påverkas negativt. 
  • Dra ner på din alkoholkonsumtion, då ett stort alkoholintag kan höja blodtrycket

Källor:

High blood pressure, lower it fast

Högt blodtryck

Riskfaktorer högt blodtryck

 

Sänk kolesterolet genom kosten

Kolesterol är ett lipid, ett fettämne, som är nödvändigt för kroppen. Kolesterolet används bland annat för att bilda könshormon, gallsyror samt för att ta upp fettlösliga ämnen, såsom vissa vitaminer. Kolesterolet vi har i kroppen kommer dels från nybildning, framförallt i levern, men också från kosten. Man pratar i regel om gott kolesterol samt ont kolesterol.

Hur bildas det onda kolesterolet och hur påverkar det kroppen?

Från levern transporteras kolesterolet ut i kroppen via blodkärlen. För att färda kolesterolet genom blodet så behöver det hjälp med transporten. Denna hjälpreda kallas lipoproteiner eller VLDL ( very low density lipoprotein).

VLDL transporterar kolesterolet, men tar också med sig triglycerider dvs fett ut i kroppen. När VLDL kommit ut i cirkulationen så omvandlas det till ämnet LDL (low density lipoprotein) som också brukar kallas det onda kolesterolet.

Kroppen har receptorer där LDL lämnar av kolesterolet, men är halten av fettämnen i blodet för hög så har LDL har en tendens att släppa av sig fett på vägen som då fastnar i blodkärlens väggar. Detta är mer känt som åderförkalkning eller förhöjda blodfetter och detta ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. 

Vi kan hjälpa kroppen att minska risken för en hög kolesterolhalt.

Triglyceriderna, fettet som finns i blodet, är inget som kroppen producerar själv utan det kommer från kosten och livsstil. Höga halter av triglycerider kan tyda på stort intag av alkohol, kost med mycket mättat fett såsom margarin, mjölkprodukter och rött kött. Även snabba kolhydrater, fysisk inaktivitet samt rökning spelar stor roll. 

Du kan själv sänka det onda kolesterolet genom att tillföra det goda kolesterolet HDL (high density lipoprotein) som hjälper kroppen att städa bort fettämnen från blodkärlen. Enkelomättade och fleromättade fetter från växtriket, fisk och skaldjur höjer HDL. Försök att minska på fett som höjer LDL och byt ut till alternativ som höjer HDL.

  • Minska på rött kött och charkprodukter genom att äta mer fisk och skaldjur eller att välja kycklingbaserade rätter som har en lägre fetthalt än rött kött
  • Byt ut smör mot olivolja 
  • Istället för mejeribaserade såser så välj ajvar, pesto eller havregrädde
  • Använd exempelvis avokado, makrill eller tonfisk som pålägg på smörgås istället för charkuterier och ost
  • Använd frön och nötter som topping på sallad

Man kan också hjälpa kroppen att sänka LDL genom att äta fibrer. Fibrer från grönsaker, fullkorn och baljväxter binder det onda kolesterolet redan under matsmältningen och dras ut ur kroppen genom tarmen innan de hinner frigöras. Särskilt lösliga fibrer är bra för att sänka LDL, då dessa har en gelébildande förmåga.

  • Ett lätt sätt att få i sig fibrer är via fullkornsprodukter såsom havre och råg
  • Bönor och linser är fiberrikt och det tar ett tag innan kroppen har smält dem vilket gör att man känner sig mätt länge
  • Grönsaker är fiberrikt. Särskilt grövre sorter som broccoli, kål och morot. Aubergine är särkilt rik på lösliga fibrer
  • Frukter som är rika på pektin, ett lösligt fiber, hjälper kroppen att sänka LDL. Exempelvis äpplen, vindruvor, citrus och jordgubbar
  • Använd mathavre eller havreris till maten istället för snabba kolhydrater såsom vit pasta och vitt ris
  • Rekommenderat dagligt fiberintag är 20-35 mg. Tänk dock på att för mycket fibrer kan vara svårt att smälta för en känslig mage vilket på sikt kan leda till matsmältningsproblem

 

Källor:

Blodfetter och mat

Högt kolesterol

Riskfaktorer högt kolesterol

 

 

 

 

 

 

Stärk din hjärt-kärlhälsa

Hela 1,8 miljoner svenskar har en hjärt-kärlsjukdom, vilket också är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Över 4 miljoner européer dör i hjärt-kärlsjukdom årligen. Det finns dock mycket som vi själva kan göra för att förbättra vår hjärt-kärlhälsa, oavsett om det är i förebyggande syfte eller när vi väl har drabbats av hjärt-kärlsjukdom. I detta blogginlägg ska vi redogöra närmare för detta.

 

Det finns några riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom, som exempelvis hög kolesterolhalt i blodet och övervikt (speciellt bukfetma), som kan motverkas genom bra matvanor och fysisk aktivering. Genom att följa Livsmedelsverkets kostråd skulle drygt 5000 dödsfall orsakade av hjärtinfarkt och stroke varje år kunnat undvikas, enligt Hjärt-Lungfonden. Studier har visat att fysisk träning även är en viktig nyckel till bättre hjärt-kärlhälsa, inte minst för äldre personer som har mest att vinna på att bli fysiskt aktiva.

 

Vad menas med hjärt-kärlsjukdom?

Hjärt-kärlsjukdom (kallas även kardiovaskulära sjukdomar) är ett samlingsbegrepp som rör sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat eller blodkärl.

 

Hjärt-kärlsjukdom finns i olika former, några exempel är följande:

 

  • Diabetes – typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Tillstånden uppkommer när betacellerna i bukspottkörteln producerar lite eller inget insulin alls och/eller när kroppen har en begränsad möjlighet att svara på insulinet.

 

  • Hjärtinfarkt – uppstår när det bildas en blodpropp i något av hjärtats kranskärl.

 

  • Hjärtsvikt – hjärtat är en muskel som i normala fall anpassar sig vid ökad belastning, ibland orkar dock inte hjärtat pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen vid ökad belastning och då uppstår svikt. Detta innebär att cellerna i kroppen inte får tillräckligt med näring och syre.

 

  • Kärlkramp (angina pectoris) – innebär en tillfällig nedsättning av blodflödet i hjärtats kranskärl vilket resulterar i övergående bröstsmärta.

 

  • Plötsligt hjärtstopp – orsakas ofta av en hjärtinfarkt och innebär att hjärtats normala rytm oftast övergår i ett så kallat kammarflimmer (ventrikelflimmer), hjärtats pumpförmåga upphör då omedelbart att fungera. För att den drabbade ska överleva måste hjärtrytmen återställas inom ett par minuter.

 

  • Stroke (kallades tidigare för slaganfall) – är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det är ett samlingsnamn på det tillstånd med plötsliga symtom som uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel i det berörda området.

 

Vikten av sunda levnadsvanor

Ett bra sätt att förebygga eller lindra hjärt-kärlsjukdom är att införa sunda levnadsvanor.

 

Detta kan handla om:

  • Att förbättra sina matvanor genom att äta en sund kost.
  • Att minska sitt stillasittande för mer rörelse i vardagen, exempelvis försöka motionera regelbundet.
  • Att prioritera sömn.
  • Att stressa mindre.
  • Att avstå tobak.
  • Att gå på hälsoundersökningar.

 

Vägen till goda matvanor

Kosten är en viktig nyckel till bättre hjärt-kärlhälsa och nedan följer några tips.

 

  • Välj nyckelhålsmärkta varor i butiken.
  • Välj fullkorn vad gäller pasta, bröd, mjöl och flingor (om du mår bra av detta, alla mår inte bra av för mycket fibrer så pröva dig fram).
  • Satsa på ett stort intag av grönsaker, frukt, fisk och skaldjur.
  • Byt ut hårda matfetter till oljor.
  • Byt ut feta mejerivaror till mindre feta.
  • Minska intaget av kött- och charkprodukter.
  • Minska intaget av socker och salt.

 

 

Fördelar med fysisk aktivering

Fysisk aktivering är viktigt för såväl vår fysiska som psykiska hälsa och välbefinnande. All rörelse för att i möjligaste mån minska mycket stillasittande är bra.

 

Några fördelar med regelbunden fysisk aktivering är:

  • Blodtrycket och pulsen sänks.
  • Känslomässig och fysisk stress minskar.
  • Vid övervikt kan träning resultera i reducering av överviktskilon, vilket gynnar hjärtat.
  • Kan hjälpa hjärtpatienter att snabbare bli bättre och kan till och med resultera i ett minskat behov av mediciner.
  • Upplevd oro och ångest kan minskas i takt med att den fysiska hälsan förbättras.

 

 

 

 

Källor:

 

Hjärt-Lungfonden

 

Kurera

 

Wikipedia

 

 

 

 

 

 

 

Stroke-expertens bästa tips

I detta blogginlägg har vi pratat med Christian Blomstrand, som är med i Riksföreningen Äldres Hälsas expertråd. Christian är läkare, neurolog och en av Sveriges främsta stroke specialister. Han kommer här dela med sig av sin kunskap och expertis kring stroke, hur man själv kan förebygga stroke men också hur man bäst sätt återhämtar sig om man har blivit drabbad.

Christian Blomstrand är en av initiativtagarna till en centrumbildning inom Sahlgrenska akademin, Stroke Centrum Väst. Grundare till och tidigare styrelseordförande i Stiftelsen Strokeforskning i Väst. Han har bedrivit teamutbildningar inom äldrevården syftande till ökad strokekompetens. Forskningen involverar också närståendes situation efter stroke. 

– Vad är din åsikt kring förebyggande åtgärder för att undvika stroke?

Livsstilsfaktorer spelar en avgörande roll för vår folksjukdom stroke. Stroke är en folksjukdom och drabbar en av fyra på vår jord. Låg utbildning och fattigdom är starka riskfaktorer och stroke är därför ett dominerande problem i låginkomstländer, men är också vanlig i Sverige och andra länder i västvärlden.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och en mycket vanlig orsak till allvarlig funktionsnedsättning. Risken för att drabbas av stroke ökar med ökande ålder men finns i alla åldrar. En varningssignal är att stroke ökar bland yngre. Bland livsstilsfaktorer av särskilt stor betydelse finns fysisk aktivitet, kostvanor, rökning, missbruk och svåra livsvillkor med upplevd stress. Övervikt, låg fysisk aktivitet ökar också risk för diabetes som är förstärkande riskfaktor. Högt blodtryck har stor betydelse.

Det bästa man kan göra själv för att minska risken för stroke är således:

  • Se över sina kostvanor
  • Hålla en sund vikt 
  • Röra på sig regelbundet 
  • Rökstopp
  • Se över sin alkoholkonsumtion 
  • Minska stress
  • Sänk blodtrycket om det är högt

– Rehab efter stroke; vad är dina bästa tips kring återhämtning efter stroke eller TIA?

Multidisciplinär rehabilitering igångsätts vid sjukhusets strokeenhet och vid behov fortsätts detta i öppenvård. Fysioterapeut har här en nyckelroll att öka motorisk förmåga och anpassning. Att få program för egenträning individuellt eller i grupp är viktigt. En uppföljning är viktig då ofta nya problem upplevs när det gått en tid och risk finns att personen kan tappa modet. Det är inte ovanligt att nedstämdhet kommer till och försvårar.

Social träning och delaktighet i samhällsaktiviteter, hos yngre i arbetsåtergång, hos äldre träffa familj och vänner. Sociala sammanhang som föreningsliv kan vara hälsofrämjande och kulturaktiviteter har stor betydelse. Musik man tycker om kan vara livgivande och påverkar hjärnans läkningskapacitet. Natur, promenader har positiva effekter. En allsidig kost och gärna mycket frukt och grönt. Fisk är bra. Undvika för stort intag av “snabba kolhydrater” som socker i drycker, godis, kakor. Dietist kan ge god vägledning på individnivå eller i grupp, till exempel i förening. Rökstopp viktigt.

Det bästa man kan göra efter en stroke är således:

  • Komma igång med motorik och fortsatt motorisk träning 
  • Socialt liv är viktigt 
  • Hänge sig åt kulturella aktiviteter 
  • Lyssna på musik som man tycker om, då musik påverkar hjärnans läkningskapacitet 
  • Natur och promenader har positiva effekter 
  • Undvik för mycket intag av snabba kolhydrater 
  • Ät allsidigt, mycket frukt och grönt samt fisk 
  • Rökstopp

På Karolinska Institutet drivs idag ett projekt där strokepatienter kan få hjälp med träning via en mobilapp. Vi har tidigare skrivit om hur appar och mobilspel kan hjälpa hjärnan med rumsuppfattning efter en stroke i inlägget om att träna hjärnan . Forskningsteamet på Karolinska undersöker nu hur rehabilitering på distans kan hjälpa folk som drabbats av stroke eller TIA. Vi frågar såklart Christian om hans åsikt kring detta.

– Vad är din åsikt kring den forskning som bedrivs hos KI där strokepatienter kan få hjälp via en mobilapp?

Jag har ingen specifik kunskap om studien som bedrivs på KI, men allmänt kan jag säga att den typen av träning som kan ges via en mobilapp är angeläget att testa och utvärdera, så som görs bland annat i KI-projektet. Det kan ge värdefullt bidrag som komplement till andra rehabiliterande insatser. Det är troligt att det har särskild möjlighet hos äldre med positiv inställning till smartphones. I projektet väljer man att studera personer som använder smartphones med internetuppkoppling och som har förmåga till självständig gång med eller utan hjälpmedel inomhus. Allmänt tror jag att digitala rehabiliteringstekniker kommer att få ökande användning som värdefullt komplement. Det blir ökade svårigheter om stroke givit påtagligare funktionsnedsättning med påverkan på kognitiva funktioner.

Vi tackar Christian Blomstrand varmt för alla dina värdefulla åsikter och tack för att du vill dela med dig av din kunskap. 

Är du intresserad av att delta i den forskningsstudie som bedrivs på KI så följ länken nedan:

Har du drabbats av stroke eller TIA få hjälp med träning via mobilapp

 

Förebygg och hantera benskörhet på bästa sätt

Osteoporos innebär en urkalkning av människans skelett och är något som börjar ske redan i 30-års åldern. Förloppet sker på olika sätt hos alla människor. Kvinnor i klimakteriet har dock en ökad risk för benskörhet då den minskade östrogenproduktionen i kroppen leder till ett skörare skelett.  När kvinnor når klimakteriet avkalkas skelettet med ca 5 procent per år. Ett skört skelett har lättare att drabbas av frakturer.

För kvinnor mellan 50-60 år är ett brott i handleden det vanligaste medan hos äldre kvinnor är höftledsbrott vanligt förekommande. Benskörhet finns även hos män, barn och ungdomar.

Benskörhet upptäcks oftast när man brutit ett ben i kroppen av ett enkelt fall. Misstänker du att du kan ha benskörhet så kan din läkare göra en bentäthetsmätning.

 

Hur kan man motverka benskörhet genom kosten?

 

  • Det absolut bästa kroppen kan få i sig för att motverka benskörhet, är kalcium och D-vitamin. Bäst effekt ger det när man kombinerar kalcium med vitamin D3. D-vitamin hjälper nämligen kroppen att transportera in kalcium in i skelettet. D-vitamin förhindrar även att kalcium utsöndras i njurarna samt hjälper till att återuppbygga skelettvävnaden. Kalcium är den mineral som bygger upp skelettet och är därför viktigt att få i sig både för att förebygga benskörhet men också för att stärka skelettet om man är benskör.
  • Bra källor till kalcium är mejeriprodukter, bladgrönsaker såsom broccoli och grönkål, havregryn, mandlar, sardiner och tofu. Man kan även ta kalcium som kosttillskott, det finns flera smarta kosttillskott på marknaden där kalcium är kombinerat med vitamin D3. Den rekommenderade dosen är minst 800 mg per dag. Har du benskörhet 1000-1500 mg per dag.
  • Kalcium finns även i vanligt dricksvatten. Ett liter vatten innehåller 120 mg kalcium.
  • Grönt te är också en lämplig dryck då det bygger upp skelettet samt hämmar även de celler som bryter ned skelettet.
  • Solen är den bästa D- vitaminkällan vi har. När solen är framme så spendera minst 15 min varje dag i den. Andra bra källor till D-vitamin är fisk såsom sill, tonfisk, öring, lax och makrill. Även mejeriprodukter, soja och äggula är rika på D-vitamin.
  • Fett är ett viktigt östrogen-lager.  Östrogen stimulerar skelettets uppbyggnad och är viktigt att få i sig för att motverka benskörhet. Satsa på nyttiga fetter från fet fisk, mandlar, olivolja och avokado.
  • Vitamin K hjälper kroppen att ta upp kalcium och  finns i mörkgröna bladgrönsaker såsom spenat grönkål. 
  • Är du rökare så kan det vara värt att sluta då rökning drar ihop blodkärlen och minskar blodgenomströmningen. Detta leder till att mindre syre kommer till benvävnaden. 

 

Hur kan man motverka benskörhet genom träning?

 

  • Det är viktigt att regelbundet träna för att förebygga benskörhet. Det stärker inte bara musklerna utan även skelettet. Motion stimulerar bildandet av ny skelettvävnad. Satsa på att röra dig i minst en halvtimme om dagen.
  • De bästa motionsformerna för att stärka skelettet är träning där du bär upp din egen kroppsvikt såsom löpning men också promenader. Dans är också bra. Även något så enkelt som att ta trapporna hjälper kroppen att bygga ett starkare skelett. 

  • Är man underviktig med ett BMI under 19 är det viktigt att gå upp i vikt. En normal vikt förebygger benskörhet.
  • Försök att komplettera uthållighetsträning med muskelbyggande träning. När man tränar sina  muskler så  drar de i skelettet vilket gör skelettet tätare. 

 

Källor:

In depth bone health

Faktablad om benskörhet

Osteoporos ökar risken för frakturer

Vad är benskörhet

Träna axlarna

När vi blir äldre förlorar vi 2,5 till 4 procent styrka i musklerna varje år. Forskare har hittat två huvudsakliga förändringar i den åldrande muskelcellen. Den ena är sjunkande aktivitet i mitokondriernas arbete. Det andra är ökad aktivitet i komplementsystemet, vilket orsakar en långrandig kronisk inflammation som negativt påverkar muskelns kapacitet. Därtill är vi människor ofta bra på att slita ut våra kroppar på andra sätt som felbelastning av kroppen, ensidig träning eller att vi sitter still på tok för mycket.

Smärta i axlarna är vanligt och är den tredje vanligaste smärtorsaken till att folk söker vård, efter rygg och nacke. Problemen kvarstår ofta längre än ett år och hos personer över 60 år kvarstår problemen hos tre fjärdedelar efter tre år.

Det finns många bidragande orsaker till att det gör ont i axlarna. Flera av tillstånden vi beskriver nedan kräver läkarvård, så har du ont i dina axlar, tveka inte att ta kontakt med din läkare. 

Har man ont i axlarna finns det också mycket man kan göra för att både förhindra smärta uppstår samt att lindra smärta. Vi kommer att börja med att kort gå igenom olika anledningar till varför axlarna gör ont och där efter gå igenom lite olika enkla övningar som man kan göra för att hjälpa sin kropp att må bra.

Varför gör axlarna ont?

  • Vid stillasittande arbete framför en dator så kan ryggmusklerna bli försvagade och stela vilket leder till att axlarna faller framåt. Detta kan leda till dålig hållning och att kroppen förlorar sin naturliga balans där axlarna inte bör upp kroppen. Detta kan på sikt leda till smärta i axlarna. 
  • Hos äldre män är bicepssenan utsatt för åldersförändringar. Utsätts den för överbelastning, som exempelvis vid snöskottning så kan den gå av. Denna smärta känns i axeln. 
  • Impingement innebär att mjukdelarna i axeln trycks ihop vilket resulterar i smärta. Att axlarna blir trängre har flera orsaker, exempelvis inflammation men också ökad ålder vilket leder till förändringar i lederna. Symtomen kommer oftast smygande efter att man fyllt 40 år och ger sig till känna  exempelvis när man arbetar med händerna i axelhöjd eller ovanför huvudet, som när man ska ta ned något från en hylla.
  • Rotatorkuffruptur betyder att det har skett en bristning i senfästena till de muskler som lyfter och roterar axelleden. Våra leder blir tunnare och ömtåligare ju äldre vi blir. En ruptur på rotatorkuffen kan ske vid fallolyckor men också i samband med impingement. 
  • Artros i axeln är vanligt. Som vi skriver i inlägget här så innebär artros i axelleden att brosket i axelleden har tunnats ut och pga detta klarar den inte samma belastning som tidigare.
  • Instabila axlar innebär att axeln hoppat ur led. Detta är vanligt bland idrottare som upprepar samma rörelser, exempelvis tennisspelare. Uttänjda senor orsakar instabilitet då musklerna får jobba hårdare för att hålla axelleden på plats. 
  • Vid Frozen shoulder har ledband och ledkapseln som stabiliserar axelleden krympt och förtjockats vilket leder till att man blir väldigt stel.  

Förebyggande träning

Som sagt har du ont i dina axlar så rådgör med en läkare kring varför smärtan uppstått. Känner du dig frisk och fri från smärta så rekommenderar vi förebyggande styrketräning, då ju äldre vi blir desto mer försvagade och nedbrutna blir våra muskler.

Tack och lov kan vi stoppa detta slitage. Forskning visar att fysisk aktivitet, framför allt styrketräning, bromsar det muskulära åldrandet. Träning med fria vikter och i maskiner är suveräna sätt att bygga upp sin styrka i axlarna. Är du ovan tänk då på att du behöver stabilitet i kroppen för att inte skaka och slita på lederna när du lyfter vikterna. Lyft hellre lägre vikter och tänk på hållningen. En personlig tränare, instruktör eller fysioterapeut kan instruera om du är osäker.

Två bra hemma-övningar som stärker axlarna utan att slita ut dem är följande:

  • Här tar du hjälp av ett kvastskaft eller liknande. Ställ dig höftbredd isär med benen, med rak rygg, stabil bål och upprätat bröst. Håll huvudet rakt fram. Dra tillbaka axlarna. Greppa kvasten med bägge händer och för den upp till brösthöjd horisontellt. Lyft nu kvasten rakt upp framför huvudet med bägge händerna över huvudet tills armarna är helt raka. Sänk nu kvasten rakt ner fast gå nu istället bakom huvudet. Lyft kvasten rakt upp igen och sen sänk kvasten ned denna gång framför huvudet. Upprepa.
  • I denna övning behöver du ett resistensband som hjälp. Du kan också använda dig av ett elastiskt rep, eller skärpet till en morgonrock. Huvudsaken är att bandet är tillräckligt långt. Greppa resistensbandet med ena handen och lyft armen rakt upp. Låt den andra handen greppa bandet bakom ryggen. Pressa nu isär händerna från varandra så att bandet spänns. Pressa armbågen mot örat och håll emot på tillbakavägen. Upprepa.

Träning efter en skada

Efter en konstaterad skada i axeln är det viktigt att du tillsammans med en fysioterapeut utformar ett program för att hjälpa din kropp att läka så bra som möjligt. Men nedan följer lite riktlinjer på vad som ett sådant program kan innebära.

Vid instabila axlar är det viktigt att träna upp stabiliteten i axlarna för att hålla axelleden på plats. Detta gör du genom styrketräning. Undvik stretchövningar då det kan försvåra ditt tillstånd ytterligare.

Vid frozen shoulder är det viktigt att mjuka upp axlarna. Detta kan göra exempelvis genom yinyoga, yogapositionen Thread The Needle är mycket hjälpsam vid detta läge.

Har du problem med rotatorkuffen är det viktigt att träna upp styrkan i axlarna. Var noga med att värma upp först.

Vid impingement gäller styrketräning för axeln då det är viktigt att bygga upp musklerna kring senorna, som då får avlastning.

Källor:

ABC om axelsmärta

Ont i axeln

Musklernas åldrande

 

 

Kärlekstips från äldre

Vem kan inte behöva lite kärlekstips ibland? Oavsett om du befinner dig i en relation eller strävar efter att hitta någon att inleda en relation tillsammans med så kan alltid lite tips vara på sin plats. I detta blogginlägg tänkte vi redogöra för några tips som äldre personer har delat med sig av, och även några tips från sociologisk forskning. Håller du med om tipsen?

 

Den amerikanske sociologen och gerontologen Karl Pillemar vid Cornell University i delstaten New York har skrivit boken 30 Lessons for Loving: The Wisest Americans Advice on Love, Marriage, and Relationships baserad på intervjuer med 700 amerikaner som varit gifta i flera decennier för att få reda på hemligheten bakom ett långt och lyckligt förhållande.

 

Nio kärlekstips för att stärka din relation

Nedan redogör vi för några av de bästa tipsen som har framkommit utifrån sociologen och gerontologen Karl Pillemars intervjuer med 700 amerikaner.

 

  1. Börja dagen med att visa kärlek

 

”När du vaknar på morgonen så ska du tänka ’vad kan jag göra för att göra min partners dag lite bättre?’. Idén med de här är att ni ska fokusera på varandra, även om det bara är fem minuter på morgonen.” – Antoinette Watkins, 81 år.

 

  1. Kom ihåg att din partner är en egen individ

 

”Du måste – även om det kan vara svårt – försöka förstå hur din partner tänker i olika situationer. Det viktiga är att alla, inklusive din partner, har en egen uppfattning om sin värld. Även om ni är i ett nära förhållande, så är den andra personen just det. En annan person.” – Reuben Elliot, 72 år.

 

  1. Strunta i rynkorna

 

”När du blir äldre så slutar du tänka på din andra halvas skröplighet. Du kommer alltid se personen som den alltid varit. Man ser inte åldrandet.”

 

  1. Undvik ”det sjuttonde bråket”

 

”Det här kan verka lite konstigt, men det har fungerat för oss. På något sätt kom vi på den här metoden. Vi kallar den lite skämtsamt för ’bråk nummer 17’. Det betyder att det är ett bråk vi har haft minst sexton gånger innan och då bestämmer vi oss för att inte ha det längre. När vi märker att det är på väg så börjar vi inte ens, vi håller oss tysta – för det kommer inte lösas ändå. Jag har en teori om varje relation har ett sådant bråk.” – Ralph Perkins.

 

  1. Var bästa kompisar

 

”Jag tror det kan vara svårt att tänka ’finns det något bakom utsidan som jag verkligen tycker om’ när man är ung och nykär. Men det är den delen som man inte tröttnar på, som växer och utvecklas. Den sexuella relationen blir också djupare, men när åren passerar så blir vänskapen och den psykiska kopplingen viktigare. Den kommer utmanas av barn och nära och kära som går bort, och förändrade intressen. Det är en bestående vänskap som är basen i en stabil relation.” – Lydia Wade, 73 år.

 

  1. Inspireras av andra lyckliga par

 

”Lycka fostrar lycka. Så om du träffar par som har en lycklig relation borde du vara runt dem. Det smittar faktiskt av sig. Undvik de pessimistiska paren för det kommer bara påverka er.” – Jeremy Bennet, 80 år.

 

  1. Se till att du verkligen förstår vad din partner menar

 

”Vi fattade ganska tidigt att vi inte alltid förstod vad den andra menade. Så jag brukar säga ’så du säger att..’ eller ’menar du så här’. Ibland är vi så fast i stundens hetta att vi säger saker vi inte menar. Så jag brukar upprepa det jag tror han säger, sen så svarar han ja eller ’nej, var fick du det ifrån?’.” – Lucia Waters, 75 år.

 

  1. Ta en paus

 

”Om det uppstår en konflikt, så finns det ett kinesiskt ordspråk som lyder så här: Om du tar ett steg tillbaka så kan du se hela himlen. Så ta en liten paus. Om du backar lite, så får du ett nytt perspektiv.” – Chen Xiu.

 

  1. Sluta aldrig att utvecklas – tillsammans

 

”En relation är alltid i rörelse. Du blir aldrig riktigt klar, det är alltid en process. Det finns mer att jobba på än du kan föreställa dig. I mitt fall så var det värt det.” – Samantha Jones, 80 år.

 

 

Tips från forskningen

Emma Engdahl är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och har listat några tips från sociologisk forskning för att parrelationer ska bli långvariga:

 

  • Jämställt förhållande med god maktbalans.

 

  • Ömsesidigt ansvarstagande.

 

  • Ömsesidigt ge uttryck för sin sårbarhet.

 

  • Frivilligt och intresserat lyssna på den andra.

 

  • Tillsammans komma på kreativa lösningar.

 

  • Svara positivt på partnerns idéer fem av sex gånger.

 

  • Komma med konstruktiv kritik den sjätte gången.

 

  • Man måste ”idealisera” varandra.

 

 

 

 

Källor:

 

Expressen

 

Psychology Today

 

Forskning.se

 

 

 

 

Äldres hälsa artros hantera

Förebygg och hantera artros

Artros uppkommer när brosket som finns mellan våra leder har börjat brytas ned. Detta gör ont och lederna blir mindre rörliga.

Symptomen kommer gradvis med stigande ålder. Artros kan drabba vilken led som helst i kroppen och är en sjukdom som förvärras med tiden. Sjukdomen är den främsta förekommande orsaken till minskad rörlighet och smärta i lederna världen över.

Så varför uppkommer artros och kan man även förebygga det?

Till att börja med är det viktigt för dig som har artros att ta reda på exakt vilken typ av artros du har och att lära dig så mycket som möjligt om just den typen. Din läkare kan hjälpa dig med detta.

Artros uppkommer oftare hos individer vars muskler kring lederna är försvagade. Dålig koordination i rörelserna innebär ökad belastning på lederna vilket också kan bidra till ökad risk för artros. Övervikt är ofta en bidragande orsak till sämre koordination och rörlighet. Att träna sina muskler kring lederna, samt att öka rörligheten i kroppen kan därför förebygga uppkomsten av artros.

Idrotter med upprepade rörelser som belastar lederna, som exempelvis tennis och fotboll, kan öka risken för artros. Skador på lederna i samband med dessa idrotter är därför riskfaktorer för att på sikt utveckla artros. Även vissa yrken där man exempelvis sitter på huk, kan belasta lederna och på sikt öka risken för artros. 

Så vad kan man då göra för att förmildra symptomen av artros?

Börja med att uppmärksamma hur det känns i dina leder? Känner du dig stel? Har du ont? Var gör det ont? Kroppskännedom är a och o för att veta vad du behöver för att må bättre. 

Mjuka stretchande rörelser varje dag är bra för dina leder och kan lindra artros. Med hjälp av din fysioterapeut så kan ni tillsammans utforma ett program för de leder som du har problem med. Artros i knät är vanligt och en bra stretchande övning för detta är följande. (Tänk på att stå riktigt stabilt med god hållning, känner du dig osäker så undvik denna övning)

  • Ställ dig med rak rygg med händerna vilandes på en stolkarm. 
  • Spänn magmusklerna. På så sätt hittar du stabiliteten i höften. 
  • För nu hälen mot rumpan. Du kan ta hjälp av din hand eller av ett resistensband.
  • Sträck höften och böj ut knät tills du känner att det sträcker i främre lårmuskeln
  • Tänk på att stå stabilt med det andra benet 

Annan bra träning för dig med artros är stärkande rörelser som bygger upp musklerna kring leden som du har problem med utan att för den saken skull skada leden. Exempelvis promenader, cykling och simning.

Undvik sporter som tennis, padel, löpning, träning som innebär mycket hopp eller träning och sporter där samma rörelser upprepas ofta. Exempelvis golf. 

Lyssna på kroppen och tänk på att balansera rörelse med vila. Lite smärta är inte farligt i samband med träning, men du bör inte träna hårdare än att lite smärta och svullnad har återgått till normal nivå efter 24 timmar.

Övervikt och rökning kan förvärra artros så ibland kan en livsstilsförändring hjälpa mycket för att lindra symptom vid artros.

Hur kan man hantera smärtan vid artros på bästa sätt?

Smärtan vid artros är inte kul att leva med och många gånger kan det begränsa ens vardag vilket i sin tur kan göra en deprimerad. Själen och kroppen kan därför må bra av aktiviteter som integrerar kroppen med själen, så kallade mindbody activities.

Exempelvis kognitiv beteendeterapi där terapi kombineras med aktivitet som triggar igång en känsla. Detta gör att man kan hitta orsaken till det beteende eller de tankar som triggar igång nedstämdhet.

Andra aktiviteter som kopplar samman kroppen med själen är yoga, meditation, vistelse i naturen samt andningsövningar. Att skriva ned hur man känner kan ofta kännas skönt och hjälpsamt. Varma bad kan hjälpa. Värme är omhuldande och lugnar kroppen. Även massage är bra då fysisk beröring ökar endorfinpåslaget i kroppen.

 

Källor:

Fakta om artros

Arthritis in depth

Rörlighetsövningar