Har vishet en koppling till hälsa? Och kan vishet mätas? Svaret är ja på båda frågorna, i alla fall enligt en forskare som har utvecklat ett test för att mäta vishet. I detta blogginlägg ska vi redogöra för detta lite närmare.

 

Enligt forskning är visa människor lyckligare, och det bästa är att egenskapen går att öva upp.

 

Varför är visdom viktigt?

Visdom beskrivs som ett personlighetsdrag som är förknippat med:

 

• Välmående
• Lycka
• Bättre mental och fysisk hälsa
• Mer motståndskraft (mot exempelvis depression, ångest och stress)

 

Med detta i åtanke kan visdom betraktas som något viktigt och något som hjälper människor – både enskilda individer som samhället i stort.

 

Vikten av visdom är något som går tillbaka långt i tiden. I princip alla religioner och filosofier förespråkar visdom i sina gamla skrifter som går tillbaka flera tusen år i tiden. Anledningen är att visdom är baserat i vår biologi där vissa specifika delar av hjärnan är förknippade med visdom, och vår hjärna ser i princip likadan ut idag som för flera tusen år sedan. Detta innebär att visdom är något universellt i tid och rum.

 

Att mäta visdom

Psykiatriprofessorn och visdomsforskaren Dilip Jeste vid San Diego University har utvecklat ett test för att mäta av visdom för att ta reda på hur vi ligger till när det kommer till olika komponenter som visdom består av, då han menar att vi alla har något vi behöver jobba på att förbättra. Syftet är alltså att vi genom testet, och utifrån de olika komponenterna, ska bli medvetna om var vi är svaga så att vi kan träna upp dessa delar.

 

Testet har publicerats i tidskriften International Psychogeriatrics och består av sju frågor och är en vidareutveckling av Dilip Jestes ursprungliga test som består av 28 frågor. Genom testet mäts sju olika komponenter som visdom anses bestå av.

 

Vägen till visdom

Vilka är då dessa komponenter som visdom sägs bestå av?

 

Följande komponenter sägs visdom bestå av:

1. Prosocialt beteende – Detta beskrivs som den viktigaste komponenten och handlar om att göra saker för andra på ett osjälviskt sätt, att visa empati och medkänsla.
2. Självreflektion – Detta handlar om förmågan att blicka inåt och försöka förstå vårt eget beteende samt förstå vår egen del av ansvaret när något går fel. Hade man kunnat göra något annorlunda, eller finns det något man kan göra annorlunda nästa gång?
3. Reglering av känslor – Detta handlar om att behärska sina känslor.
4. Acceptera olikheter – Detta handlar om att acceptera osäkerhet och olika perspektiv (exempelvis oliktänkande) trots sina egna kanske starka värderingar och övertygelser.
5. Beslutsamhet – Detta handlar om förmågan att fatta beslut när det behöver göras.
6. Ge goda råd – Detta handlar om ”social rådgivning” genom att ge andra goda råd. Visdom måste överföras och bli till nytta för andra och bör inte hållas inom en själv.
7. Existentiell förankring – Detta handlar om andlighet. Denna komponent är omdiskuterad och ifrågasatt av vissa forskare som inte håller med om att detta är en komponent för visdom. Dilip Jeste förklarar att det inte handlar om religiositet utan att det snarare handlar om en känsla av existentiell förankring med något eller någon som man inte ser, hör eller känner. En del kallar detta för själ eller ande, medvetande eller Gud.

 

Att öva upp visdom

Till skillnad från intelligens är det lättare att öva sin visdom som till 50 procent är nedärvt, vilket innebär att visdom till 50 procent påverkas av miljö och beteende. Många tenderar att bli klokare med åldern tack vare all livserfarenhet, men det finns även olika sätt att öva upp sin visdom.

 

Här följer några tips/övningar för att öka sitt prosociala beteende:

• Tänk på (eller skriv ned) tre saker som du är tacksam över – gör detta varje dag!
• Engagera dig i någon form av volontärverksamhet för behövande och/eller utsatta människor.
• Träffa andra som är olika dig själv, exempelvis personer med andra politiska åsikter.

 

 

Källa:

 

SVT Nyheter – ”Sju faktorer som gör dig vis”

 

 

 

 

När vi blir äldre så minskar vår muskelstyrka och balansförmåga. Detta ökar risken för att ramla. Även minskad hörsel och synförmåga bidrar till att vi löper större risk att falla och skada oss. Vi kan genom att träna vår styrka och balans minska denna risk, samt de skador som ofta tillkommer med fallet.

Genom att styrketräna ökar man både sin muskelstyrka och sin muskelmassa. Det är lättare att bära upp kroppen och vi står mer stabilt. Genom att öva upp vår balans så känner vi oss tryggare med vetskapen att risken för att ramla har minskat.

De övningar vi kommer att tipsa om i detta inlägg är enkla och anpassade så att de flesta kan utföra dem. Känner du dig minsta tveksam så prata med din läkare innan du gör dem. Du behöver även hitta en plats i ditt hem som är säker att träna på, fri från möbler och saker, en plats där du kan röra dig fritt. En dörröppning kan vara en bra plats. Dörrkarmen är även toppen att hålla i under de övningar där du tränar din balans. 

Tänk på att värma upp innan du tränar för att mjuka upp kroppen och förhindra att du sträcker dig. En bra uppvärmning är:

March på stol

Sitt på en stol med näsan framåt. Sitt rak i ryggen och börja nu ” marschera ” med benen. Lyft knäna rakt upp och stampa med fötterna i marken. Rör armarna precis som om du skulle marschera. Den enda skillnaden är att du fortfarande sitter ned.

När du känner att du mjukat upp kroppen så börja med balansövningarna. De övningar vi kommer att gå igenom här är enkla övningar där du jobbar med din egen kroppsvikt. Syftet är att tipsa om bra träning som alla kan göra utan att ta sig till ett gym eller behöva specifika redskap.

Stående

Detta är en bra grundläggande övning för att träna balansen. Övningen går ut på att hitta en bra hållning. Stå med rak rygg, hakan framåt och avslappnade axlar. Ha lika brett mellan höfterna, knäna och fötterna. Känn som en osynlig tråd gå rakt upp från hjässan upp i taket. Slut nu ögonen. Hur känns det i kroppen? Känner du dig vinglig? Pausa. Tänk på att försöka behålla hållningen. Var rak i ryggen och andas med lugna andetag. Blunda. Fortsatt med lugna andetag. Den här övningen hjälper din kropp att hitta en bra hållning, vilket är grunden för en god balans.

Axelrullningar 

Fortsätt att stå som i övningen ovan. Nu ska vi addera axlarna. Axlarna har ofta en tendens att falla framåt vilket skapar en obalanserad hållning och vilket i sin tur kan öka instabiliteten i kroppen. Dra upp axlarna mot öronen och andas in, släpp ner axlarna och andas ut. Upprepa så länge du vill. Rulla axlarna bakåt på en inandning och tillbaka på en utandning. Upprepa. Detta är en uppmjukande övning som känns energigivande. 

Stå på tå

Detta är en balansövning som även tränar upp fotlederna och vaderna. Se till att du har något att hålla i. Exempelvis en dörrkarm. Stå med rak rygg, avslappnade axlar och lika brett mellan höfterna som fötterna. Ställ dig nu på tå, balansera fyra sekunder och sjunk sedan ned på foten igen. Gör tio stycken repetitioner i tre set.

Knälyft

Fortsätt stå i samma position och se till att du håller i något stadigt. Andas och lyft höger knä uppåt. Räkna till tre och sänk benet rakt ned igen. Gör övningen 10 gånger i tre set och upprepa sedan på andra sidan. Tänk på att göra övningen i ett lugnt tempo.

Tandemgång

Mest effektiv blir denna övning om du håller något med bägge händerna. Det kan vara vad som helst, exempelvis en apelsin. Övningen går ut på att placera den ena foten precis framför den andra längs samma linje och gå långsamt framåt. För att göra övningen svårare placera en faktiskt linje på golvet som du går längs. 

Stå på ett ben

När du helst kan, testa att stå på ett ben så ofta som möjligt. Gärna när du gör något annat såsom att exempelvis borsta dina tänder. Spänn magen. Andas med lugna andetag. Känn i det bärande benet att du blir mer och mer stabil.

 

Källor:

Balansträning

Balance exercises for seniors

Fallolyckor

 

Frisk luft och motion är välgörande för både kropp och psyke. Studier visar att vuxna människor i Sverige i genomsnitt spenderar ca 90 % av tiden inomhus. Luften i en inomhusmiljö är ofta fylld av partiklar från matlagning, parfym, datorer, rengöringsmedel osv. Vi andas ca 20 000 liter luft varje dag. En stor del av denna luft är med andra ord relativt oren. Människan producerar även en stor mängd koldioxid varje dag. Ni kan nog tänka er hur kroppen påverkas av att majoriteten av den luft vi andas in består av detta. Frisk luft är därför nödvändig för vår hälsa.

En vistelse utomhus varje dag gör under för hälsan. Är det svårt att ta sig ut så se till att åtminstone vädra ordentligt eller skaffa ett ordentligt ventilationssystem. Frisk luft rensar kroppen från bakterier, ger bättre syreupptagningsförmåga och boostar hela systemet. Man minskar risken för astma, stroke, hjärtsjukdomar och lungcancer. 

I många delar av världen där vintrarna är kalla är det populärt att ge sig ut på isen. Antingen för att pimpla, promenera, åka skidor eller långfärdsskridskor. 

Dessvärre har det skett många olyckor ute på isen, då isen varit för tunn. Vi har därför samlat råd kring vad man bör tänka på när man ger sig ut på isen så att man kan njuta av denna härliga vinteraktivitet i säkerhet.

• Är isen tjock nog? Är isen ogenomskinlig ska den vara minst 10 cm för att bära en människa. Är den genomskinlig så är isen hårdare så då räcker 5 cm i tjocklek. Är isen mörk till färgen är den tunn och bör undvikas.
• Men hur kan man veta hur tjock isen är? Isens tjocklek kan testas genom att slå med en ispik eller stampa på den. En tjock is avger en  klingande ton. Stiger tonhöjden är det ett tecken på att isen blivit tunnare. Knastrar isen eller är den helt tyst är isen tunn.
•  När det är 10 minusgrader kan under ett dygn bildas ca 2,5 cm is. Tänk på att isen måste vara tjockare för att kunna gå den. En tumregel är 10 cm tjock is vilket innebär ungefär 4-5 dagar i rad med minst 10 minusgrader. Åker du med skoter är kravet ännu större. Är det vår är isen lömsk och kan vara tunn på sina ställen. Där gäller tumregeln minst 20 cm för att vara på den säkra sidan. 
•  Tänk även på att isen förändras hela tiden pga exempelvis vattenströmmar som åar, bäckar, sund och utlopp. Även väder kan påverka. Har det varit plusgrader nyligen undvik helst isen. Har det varit blåsigt när isen bildats så är isen skörare.
• Ser du drivor av snö på isen så var försiktig, isen kan nämligen ha smält bort under snön.
• Ta alltid med dig någon när du går på isen, gå aldrig ensam.
• Ta även med isdubbar och en livlina. Telefon är också a och o att ha med sig.
• Gå eller åk med ett avstånd från varandra för att sprida belastningen.

Vad ska man göra om man ramlar i?

• Ingen panik. Du har troligen vinterkläder på dig som gör att det tar ca 10-15 minuter innan du påverkas av vattnet.
• Ropa på hjälp.
• Vänd dig mot det håll du kom i från, där höll ju isen.
• Slå sönder svag is med knytnävarna.
• Hugg med isdubbarna en bit upp på isen, så långt du kan mot det håll du kom ifrån.
• Dra överkroppen upp på isen.
• Rulla dig över upp på isen (stark is).
• Rulla runt i snö, snö gör så att fukten absorberas, borsta av snön.
• Satsa på att krypa fram istället för att resa dig.
• Res dig upp när du vet att isen är stark.
• Skynda dig nu till värmen, rör dig för att höja kroppstemperaturen.
• Byt om först när du kommit till en varm plats
• För att rädda någon annan som trillat i så använd dig av ett mellanstycke såsom en halsduk, skida, jacka. Kryp mot vaken i lugn och ro, räck personen hjälpmedlet och dra. Räck aldrig ut handen för då är risken stor att du själv blir neddragen.

Källor:

Isvett

Frisk lufts betydelse för hälsan

Issäkerhet

Nu är snart detta år, 2021, till ända och år 2022 väntar runt hörnet. Vi tänkte därför passa på att ägna årets sista blogginlägg åt att blicka tillbaka på året som gått.

 

Under 2021 har Riksföreningen Äldres Hälsa bedrivit det andra projektåret av Arvsfondsprojektet Hälsoprojektet – för och av äldre. Inom ramen för detta projekt har vi under året bland annat tagit fram ett skriftligt material som nu testas av innan sluttryckning. Vidare har vi tagit fram en studiecirkel som utgår från detta skriftliga material och testat av digitalt. Fler material är på gång och i början på nästa år kommer ytterligare ett skriftligt material att tryckas upp med fokus på ensamhet och hur detta kan brytas.

 

Vidare har Riksföreningen Äldres Hälsa under 2021 varit beviljade verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten, och inom ramen för detta verksamhetsbidrag bland annat tagit fram en broschyr om psykisk ohälsa hos äldre och under hösten utbildat nya informatörer vars främsta uppgift är att sprida information om föreningen och dess olika material.

 

Debattartiklar och media

Vidare har Riksföreningen Äldres Hälsa, som en av många föreningar, skrivit under Hjärt- Lungfondens och Cancerfondens initiativ ”Folkhälsa för alla” som uppmärksammades i Aftonbladet tidigare under året.

 

I samband med internationella kvinnodagen uppmärksammade Riksföreningen Äldres Hälsa, tillsammans med RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) och 1,6 miljonersklubben, i Sydsvenskan behovet av att synliggöra årsrika kvinnors psykiska ohälsa.

 

I samband med Hälsoprojektets digitala studiecirkel som testades av under hösten uppmärksammades denna studiecirkel av Örebro läns bildningsförbund i deras sociala medier.

 

Ämnen som har uppmärksammats i bloggen

I Riksföreningen Äldres Hälsas blogg har många ämnen med fokus på hälsa och välbefinnande uppmärksammats under året. Ämnen har uppmärksammats som bland annat biblioterapi, vikten av tacksamhet, hjärngympa och tips för att bryta negativa tankemönster. Vidare har ämnen berörts som dold depression, ljusterapi, faktorer som kan öka livslängden och sambandet mellan fysisk aktivering och en känsla av mening. Utöver detta har vi uppmärksammat vikten av anonyma relationer, yogaövningar och presenterat bär, frukter och kryddor som kan stärka hälsa och välbefinnande – för att nämna några exempel.

 

Mycket har hänt och mycket är på gång

Mycket spännande har hänt under året och mycket spännande har vi framför oss. Vi vill tacka alla som har följt oss under året och önska Gott Nytt År! Följ oss gärna även under 2022, som även det kommer att bli ett spännande och händelserikt år!

 

 

 

 

Julen närmar sig med stormsteg och för många innebär det tid för samvaro med nära och kära, dock inte för alla och framför allt inte i dessa pandemitider som vi fortfarande befinner oss i. Oavsett hur du tillbringar julen vill vi med detta blogginlägg slå ett slag för vikten av egentid och hur man kan sätta guldkant på tillvaron i sitt eget sällskap.

 

Vi vill lyfta värdet av egentid genom att redogöra för fem fördelar med att avsätta tid för sig själv.

 

Den viktiga egentiden

Fem anledningar till att tillbringa tid med sig själv är följande:

 

1. Du lär dig nya saker om dig själv – När vi är själva är det lättare att förstå våra egna perspektiv utan andras påverkan av deras åsikter och tankar. När vi är själva kan vi också bli uppmärksamma på våra egna brister och lära oss att bli mer lyhörda för våra egna behov. När vi umgås med oss själva har vi större möjlighet att ta reda på vad vi egentligen vill göra med vår tid och vårt liv.

 

2. Det hjälper dig att uppskatta det du har – Ibland behöver vi egentid för att uppskatta allt fint som vi har omkring oss och det fina i livet. Vi får helt enkelt tid för eftertanke och tar inte längre människor och saker för givet. Detta kan bidra till att vi blir bättre på att njuta av saker som vi plötsligt uppmärksammar och annars tenderar att missa, och vi lär oss uppskatta tillfällen då vi är omgivna av andra människor.

 

3. Du blir mer fokuserad – När vi avsätter egentid blir det lättare att tänka på varför vi gör vissa saker, istället för att på rutin bara få dem gjorda. Det blir lättare att sätta upp mål och definiera sina syften utan att riskera att bli styrd eller påverkad av någon annan.

 

4. Du blir mindre beroende av andra – Att vara själv och göra saker på egen hand, och samtidigt lyckas känna sig bekväm med detta, kan stärka självförtroendet och öka självkänslan. Gemenskap är positivt, men egentid är också ytterst viktigt. Våga konfrontera tankar och känslor som du bär inom dig och försök att ta itu med dessa, även om det kan kännas obehagligt till en början. Att rannsaka sig själv, sina brister och problem samt behov, kan bidra till ett minskat beroende av andra människor och deras bekräftelse genom att du upptäcker att dina egna krafter, förmågor och värderingar kan ta dig långt.

 

5. Du blir mer effektiv – Att vara tillsammans med andra kan vara väldigt trevligt, men det kan samtidigt göra oss mindre effektiva och vi tenderar ibland att bli lite bekväma och tror att andra ska ta itu med vissa saker som behöver göras. När vi är själva kan vi lättare fokusera och prioritera, utan att bli distraherade av andra.

 

 

Låt dig inspireras av danskarnas ”hygge”

Det danska ordet ”hygge” har spridits över världen och fått enorm uppmärksamhet, men vad betyder egentligen ordet ”hygge” och vad kommer det ursprungligen ifrån?

 

På svenska kan det översättas till ”mys” eller ”gemytlighet”, men faktum är att ordet innebär mer än så. Fenomenet hygge ligger djupt rotat i den danska folksjälen och kan beskrivas som en mysig och varm atmosfär där man tar sig tid att njuta av det goda i livet, exempelvis tillsammans med människor man tycker om. Men det kan likaväl handla om det varma skenet från ett tänt ljus eller god mat och dryck. Vidare kan hygge handla om att ta sig tid att må bra i vardagen och ta vara på de små sakerna som sätter guldkant på tillvaron – vad detta än må vara för just dig.

 

Trots att hygge betraktas som ett danskt fenomen kommer ordet från början från det norska språket. I Norge betyder ordet ungefär “välmående” eller “välbefinnande”. Uttrycket kom till Danmark i slutet av 1700-talet och har sedan dess omfamnats av danskarna.

 

Hygge kan alltså beskrivas som en filosofi och livsstil som går ut på att uppskatta de små sakerna i livet, vikten av enkelhet och att ta sig tid att varva ner och njuta i vardagen. Hygge kan praktiseras under hela året, men vintern och julen är ändå speciella ”hyggetider” och perfekt årstid för att tända ljus i vintermörkret för att skapa den där mysiga stämningen.

 

 

Vad är hygge för dig?

Så, vad är viktigt för dig? Vad får dig att må bra? Är det ett hem fyllt av tända ljus (tänk dock på brandrisken och glöm inte att släcka dessa i tid), mjuka och varma filtar och/eller god mat och dryck? Kanske att njuta av en stund i läsfåtöljen med en bra bok eller att njuta av sällskapet från radio eller TV?

 

Oavsett hur just din situation ser ut, om du har andra omkring dig eller ej, så finns det goda skäl att fråga dig själv vad just du behöver för att må bra och att försöka sträva efter detta. Nu är den perfekta tidpunkten på året att unna sig något trevligt för att stärka sitt välbefinnande!

 

 

 

 

Källor:

 

www.smartare-liv.se – ”5 viktiga orsaker till varför du ska frigöra mer egentid”

 

www.visitdenmark.se – ”Vad är hygge?”