Många har kanske hört talas om mindfulness, något som det har talats allt flitigare om de senaste åren. Mindfulness beskrivs som ett effektivt, naturligt och billigt sätt för att öka sitt psykiska välmående.

Vad är mindfulness?

Mindfulness är en meditationsform som har funnits i tusentals år inom buddismen. Mindfulness brukar översättas som medveten närvaro och handlar om att träna på att fokusera på här och nu samt vara noga med att lyssna på kroppens signaler.

Vetenskapliga studier här i väst har på senare tid visat att meditationsformen kan vara effektiv i behandling av psykiska åkommor som depression, ångest, oro och stress. Dessutom är det både naturligt, billigt och mycket enklare än vad många tror. Mindfulness går som sagt ut på att vara närvarande i nuet, och med regelbunden övning på att vara just detta går det att märka skillnad snabbt. Detta kan visa sig genom att du exempelvis upplever att stress och oro börjar minska, och att din känsla av att ha balans i livet börjar öka.

En skånsk studie

Kurera skrev år 2014 om professor Jan Sundqvist som själv var skeptisk till mindfulness innan han inledde sin studie som gick ut på att jämföra gruppträning i mindfulness, i syfte att lindra ångest och depression, med individuell KBT-behandling (KBT står för kognitiv beteendeterapi) hos en psykoterapeut. I studien ingick 215 patienter från skånska vårdcentraler, vilka lottades till de två olika typerna av behandling. Professor Jan Sundqvist häpnade själv över resultatet och förklarade följande för TT:

”På åtta veckor halverades symtomen på nedstämdhet, depression och ångest i båda grupperna”.

Ingen statistisk skillnad märktes mellan behandlingarna, trots att det alltså i det ena fallet handlade om individuell behandling och i det andra fallet om gruppträning. Det ska dock nämnas att personer med allvarligare former av depression, ångest eller psykiska sjukdomar inte ingick i studien – dessa behandlas inte på vårdcentral utan inom psykiatrin.

Tips från professorn: mindfulness inom vården

I studien hade mindfulness- instruktörerna yrkesbakgrund inom vården, som bland annat läkare, psykologer och sjuksköterskor. De fick sex dagars utbildning för att bli certifierade mindfulness- instruktörer. Professor Jan Sundqvist förklarade efter studiens resultat att han ansåg att vårdcentralerna borde överväga att utbilda fler av sin personal i mindfulness.

En dansk studie

Ett danskt forskningsteam konstaterade år 2016 att mindfulness har en direkt påverkan på hjärnan. Janus Christian Jakobsen, doktor och forskare i evidensbaserad medicin vid Copenhagen Trial Unit (CTU), Centre for Clinical Intervention Research vid Köpenhamns universitetssjukhus, har förklarat följande till Science Nordic:

”Vår studie visar att mindfulness har en effekt på hjärnan hos de människor som har erfarenhet av metoden, och den effekten tycks vara fundamentalt annorlunda från den som vi känner från psykoterapi och andra drogfria behandlingsformer. Mindfulness kan vara ett redskap för att nå människor som inte kan hjälpas med andra kända metoder.”

Hur praktiserar man mindfulness?

Så, hur gör man då för att lyckas med mindfulness? Jo, det finns flera sätt att lyckas med mindfulness. Mindfulness går ut på att vara uppmärksam på det som händer just nu, i detta ögonblick. Det är nuet som vi går miste om när vi ägnar oss åt att planera eller oroa oss för framtiden, eller när vi grämer oss över sådant som redan har hänt.

Nedan följer fem övningar som du kan börja fokusera på för att göra mindfulness till en naturlig del av din vardag:

• Medveten andning – Tänk på andningen, den är det mest grundläggande verktyget i mindfulness! Hitta en plats där du känner lugn och ro och låt andningen vara i ditt fokus. Ta några minuter per dag och vänd hela din uppmärksamhet mot andningen. Koncentrera dig på in- och utandningen. Låt tankar komma och gå, men försök att släppa tanken så fort den kommer. Försök att inte älta något. När du har vant dig vid övningen kan du ta med dig den överallt och praktisera mindfulness var du än är. Det gäller att, likt Pavlovs hundar, betinga beteendet (dessa hundar lärde sig att associera mat med en ringande klocka och utsöndrade till sist saliv så fort klockan ringde då de förväntade sig mat efter ringandet). Detta innebär att du i takt med regelbunden träning av medveten andning automatiskt kommer att känna en omedelbar känsla av ett större lugn. Särskilt effektivt är övningen att ta till när du känner dig upprörd eller stressad.

• Öppna dina sinnen – Använd dina fem sinnen; hörsel, syn, känsel, smak och doft och gör vad du kan för att de ska vara så öppna och ostörda som möjligt. Ta gärna en promenad utan fokus på mobiltelefon eller klocka, och se till att du inte har någon tid att passa. Känn vinden mot kinden, solen som värmer, doften av skogen, och var uppmärksam på ljudet av löv som prasslar eller kvistar som knäcks. Ta in världen omkring dig!

• Observera och acceptera tankarna – Att öva på att acceptera sina känslor och tankar är en fundamental del för den som vill lyckas med mindfulness. Vid stress och när tankarna snurrar i huvudet kan bara tanken på att du skulle sätta dig några minuter för att meditera/ägna dig åt medveten andning snarare öka stresskänslan. Men gör det ändå och öva på att observera tankarna som kommer, men utan att engagera dig i dem. Låt istället tankarna bara komma, notera att du tänker dem – och acceptera dem. Efter ett tag kan du uppleva att ditt sinne tystnar.

• Uppmärksamma din kropp – Lär känna din kropp och försök att ”uppleva” den. Detta kan du göra när du exempelvis går, står eller ligger ner. Du kan till exempel börja med att notera hur din kropp känns när den står upprätt genom att känna efter om du lägger lika mycket tyngd på båda benen, om du har ont någonstans, hur fötterna känns i skorna, benen i byxorna och så vidare. Hur känns det i kroppen när du tar ett steg? Rör dig sakta så att du känner varenda rörelse. Öva på detta ofta. Att på liknande sätt gå igenom hela kroppen, del för del, kallas i detta sammanhang för kroppsscanning.

• Var närvarande – Öva på att vara mer närvarande i din vardag. Något som kan rekommenderas att börja med här är två lustfyllda aktiviteter som matlagning och att äta. Sannolikheten är stor att du kommer att uppleva att maten som du äter smakar mycket bättre när du äter den med närvaro (att äta med närvaro innebär att äta utan telefon, TV eller annat som kan störa din koncentration). Detta innebär att du kommer att uppleva såväl smak som doft och konsistens mycket mer, hur maten känns att skära med och äta med besticken och hur maten bryts ner i munnen. Att vara helt närvarande under minst en av dagens måltider är en god vana.

Tid att stanna upp

Meditationsformen mindfulness har alltså visat sig vara lika effektivt vid behandling av ångest och depression som KBT-behandling (KBT står för kognitiv beteendeterapi), åtminstone för de patienter som inte besväras av svårare former av ångest och depression. Konsten är att lära sig att stanna upp och vara uppmärksam på framför allt den egna kroppen och de fem sinnena samt de egna tankarna, utan att för den sakens skull ägna för mycket uppmärksamhet åt tankarna. Att helt enkelt låta tankarna komma och gå. Med hjälp av mindfulness kan vi lindra psykiska besvär såsom stress, oro, ångest och depression. Vi kan med andra ord påverka vår hjärna positivt med hjälp av mindfulness, så varför inte starta det nya året och decenniet på ett hälsovänligt sätt med hjälp av mindfulness som en ny vana för att stärka den psykiska hälsan och välmåendet?

Källor:

MSN.com

Kurera.se

Det finns forskning som bekräftar att vårt välbefinnande ökar av att tillbringa tid med djur. Enligt försäkringsbolaget Agria finns det studier som visar att sällskapsdjur kan förbättra vår hälsa och livskvalitet. Speciellt positiv inverkan verkar djur ha på barn och äldre.

Djur inom vård och omsorg

Forskning visar också att djur kan användas framgångsrikt i vården, bland annat som assistanshundar för personer med rörelsehinder eller i ridterapi. Ibland är det tillräckligt med möjligheten att få kela med en katt. I England och USA är det vanligt att ideella organisationer besöker sjukhus och skolor tillsammans med sällskapsdjur för att ge patienter och elever möjlighet att träffa djur. Besökshundar och annan terapi med djur blir allt vanligare även i Sverige.

En tjeckisk studie om hundägare

En tjeckisk studie visar att hundägare överlag har bättre hälsa än de som inte har några husdjur, framför allt när det kommer till den kardiovaskulära hälsan. Husdjursägare både rörde sig mer och åt bättre än de som inte hade sällskapsdjur, enligt studien. Studien publicerades i tidskriften Mayo Clinic Proceedings och visar att husdjur, och då främst hundar, bidrar till en god hjärthälsa. Studien som inleddes mellan 2013 och 2014 har samlat in uppgifter om hälsa och socioekonomisk status från 2000 personer i Tjeckien. Forskarna gör uppföljningar vart femte år fram till 2030.

Den senaste utvärderingen gjordes i år, 2019, och då tittade forskarna på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Man jämförde med en lista över sju vanor och faktorer från American Heart Association, även känd som ”Life’s Simple Seven”. Där ingår BMI, kost, fysisk aktivitet, rökning, blodtryck, blodsocker och kolesterolvärden.

När forskarna jämförde hjärthälsan hos husdjursägare med personer utan sällskapsdjur visade det sig att husdjursägare i allmänhet var mer fysiskt aktiva än de utan, att de oftast åt hälsosammare och hade bättre blodsockernivåer. Vidare jämförde man hundägare med samtliga deltagare överlag och fann då att oavsett ålder, kön eller utbildningsnivå låg hundägare absolut bäst till när det kom till hjärt- kärlhälsa. Detta resultat överensstämmer med tidigare studier som har visat att hundägande leder till mer fysisk aktivitet. Samtidigt bidrar husdjur i allmänhet till minskad stress och bättre självkänsla, dessutom gör det oss mer sociala.

En av forskarna i teamet, Francisco Lopez-Jimenez, förklarade till CNN att det som gör studien så betydelsefull är att den visar att fördelarna med att ha hund handlar om så mycket mer än enbart nyttan med den ökade fysiska aktiviteten. Det gäller att se helheten och inte bara fokusera på en enda faktor. Dock påpekade han samtidigt att resultaten kunde vara missvisande då många var just hundägare. Av de 42 procenten av deltagarna som hade någon typ av husdjur, hade 24 procent hund.

En svensk studie om hundägare

Forskare vid Uppsala universitet har, i samarbete med Karolinska Institutet och Stanford University samt Sveriges Lantbruksuniversitet, undersökt om hundägare har bättre chanser till överlevnad efter en hjärtinfarkt eller stroke. I studien har forskarna använt sig av information från sju olika register, bland andra jordbruksverkets hundägarregister samt Svenska Kennelklubbens register. Resultaten visar att både strokepatienter och hjärtinfarktpatienter som äger en hund löpte lägre risk att dö under uppföljningen än de som inte hade hund. En tidigare studie från 2017, av samma forskarteam, visade att hundägande generellt var kopplat till lägre dödlighet. Det intressanta i sammanhanget var att ägare till olika raser skiljde sig åt vad gällde hjärt-kärlhälsa, där exempelvis ägare till hundar av olika jaktraser utmärkte sig som friskare.

Den senare studien visar alltså att hundägande kopplas till bättre överlevnadschanser efter både hjärtinfarkt och stroke, och tydligast var effekten för ensamstående hjärtpatienter som drabbats av hjärtinfarkt. Där löpte hundägarna 33 procent lägre risk att dö än ensamstående patienter utan hund. Enligt forskarna kan detta ha ett samband med att social isolering och ensamhet är en stark riskfaktor för sämre hälsa och tidigare död. Tidigare studier har visat att hundägare upplever mindre isolering och har mer social interaktion med andra människor. Likt forskaren Francisco Lopez-Jimenez betonar även de svenska forskarna vikten av fysisk aktivitet som en viktig faktor i rehabilitering och välmående, vilket hundägande också bidrar till.

Vad är hönan och vad är ägget?

Den här sortens studier ger dock inte alltid svar på alla frågor. De kan visa på samband men dock inte alltid ge svar på om och på vilket sätt hundar faktiskt skyddar från hjärtsjukdom och för tidig död. De goda resultaten kan bero på att hundar påverkar ägarens livsstil och välbefinnande positivt. Men det kan, enligt forskarna, även vara så att de som väljer att skaffa hund har bättre förutsättningar genom att de redan från början har en mer aktiv livsstil. Mer forskning kring hur orsakssambanden ser ut välkomnas med andra ord.

En solskenshistoria

Kurera har berört detta ämne och lyfter bland annat fram Soltorps äldreboende i Sollentuna (ligger strax norr om Stockholm) som exempel där djur används inom äldreomsorgen. Äldreboendet utgörs av tre våningsplan och fem boendeenheter. Det finns totalt 32 platser för personer med demenssjukdom samt nio korttidsplatser. Dessutom finns det två katter och en hund. Ja, det är nämligen så att personalen sedan några år tillbaka använder sig av djur som medicin hellre än tabletter.

Djur lugnar och sprider glädje

Katterna som tillhör Soltorps äldreboende heter Kajsa och Dolly, de är hittekatter som har adopterats från ett katthem. De tillhör tredje våningsplanet där de får ströva omkring fritt och har en stor terrass att gå ut på. På samma våningsplan finner man den portugisiska vattenhunden Kompis. Han bor hemma hos sin hundförare Cindy Johansson men jobbar som terapihund på äldreboendet. Här på Soltorps äldreboende har man nämligen förstått hur effektivt det är att använda sig av djur för att lugna, glädja, träna och leka med de boende.

De boende på Soltorps äldreboende kan själva välja om de vill få besök av djuren i sina rum (det är till och med möjligt med övernattning) eller om de föredrar att hälsa på djuren – vilket i sig innebär en anledning att lämna den egna lägenheten. Undersköterskan Elina Hiertner Hanqvist förklarar till News55:

”Jag har märkt att djuren känner av när någon är ledsen eller orolig, då kan de lägga sig nära personen vilket ger en lugnande effekt.”

Terapihunden Kompis är lekfull, men när han kommer till Soltorp är det arbete som gäller. Han är tränad att hålla ett lugn och ha tålamod. Detta gör honom bra som kontaktperson, men även som sjukgymnast och arbetsterapeut. Hunden hjälper bland annat de äldre att träna motoriken, hjälper dem till fysisk aktivitet med promenader samt med finmotoriska uppgifter som att använda fingrarna för att till exempel bli bättre på att greppa. Inte minst fungerar han som motivationskraft för de boende att vara mer sociala – samt som ”medicin” istället för antidepressiva läkemedel, resonerar man på boendet.

Hundens Hus

Terapihunden Kompis var från början tänkt som en vanlig sällskapshund men uppmärksammades för sina ”terapeutiska” egenskaper vilket gjorde att hans ägare såg potentialen i honom. Hon valde därför att utbilda honom på Hundens Hus i Stockholm för att lära sig bli mer kontaktsökande, ha tålamod, vara trygg i sig själv och kunna jobba mot en tredje person.

Hjälper personer med demens

Terapihunden Kompis arbetar vissa pass per vecka, två gånger per vecka och fyra timmar per pass på Soltorps äldreboende. Vissa av de boende med demenssjukdom anses ha ungefär 30 sekunders minne, men trots detta tenderar minnet av terapihunden Kompis att stanna kvar längre än så. Hundföraren Cindy Johansson förklarar:

”Ibland är det så att de frågar efter Kompis, samtidigt som de inte kommer ihåg vad släktingarna heter. Det tycker jag talar mycket för de positiva effekterna djur har på människor.”

Hundföraren Cindy tror och hoppas på en större användning av djur inom vård och omsorg framöver. Kompis arbetar sedan december år 2014 inom äldre- och demensvården i Stockholm tillsammans med sin terapihundförare Cindy. Kompis har en blogg och går även att följa på Instagram.

Människans bästa vän

I veckans blogginlägg har vi fokuserat på våra fyrbenta vänner, med lite särskilt fokus på hundar som ofta beskrivs som människans bästa vän. Oavsett ålder kan djur ha en stor betydelse för hälsan och välbefinnandet, inte minst för barn och äldre. Som vi tidigare har tagit upp är ofrivillig ensamhet och social isolering något av det värsta en människa kan utsättas för, och sällskapet av ett husdjur kan därför vara otroligt viktigt för att motverka känslor av just ensamhet och isolering. Vidare kan djur ha en lugnande effekt genom beröring, som exempelvis katter när de kryper upp tätt intill och börjar spinna, och vi vet ju sedan tidigare att beröring är starkt förknippat med positiva känslor då flera hormoner frisätts genom beröring som i sig har en lugnande effekt (såsom exempelvis oxytocin). Detta är alltså väldigt gynnsamt för hälsan! Vidare har vi fokuserat mycket på hundar då hundägande i regel bidrar till bland annat fysisk aktivitet, som ju också sedan tidigare är känt som en hälsofrämjande faktor.

Med detta blogginlägg vill vi betona vikten av djur inom vård och omsorg för att, om möjligt, kunna minska förekomsten av (samt förebygga) psykisk ohälsa utan enbart mediciner som ju så ofta medför olika typer av biverkningar. Vi hoppas därför på en positiv utveckling med fler djur inom vård och omsorgs för äldre!

Som vi har tagit upp i veckans blogginlägg är det alltså gynnsamt för hälsan med husdjur. Det vi dock vill betona, innan vi uppmanar till att skaffa husdjur, är att endast skaffa husdjur om man upplever att man har goda möjligheter och kunskap att ta hand om djuret på ett bra sätt.

Källor:

Agria

Manimails

Kurera

News55

CNN Health

Bustle.com

Uppsala universitet

Vi har tidigare behandlat ämnet döden utifrån olika perspektiv, och därigenom även livet. Vi tänkte stanna kvar i detta ämne lite till, för att redogöra för vad som kan vara bra att tänka på vid samtal med en person som ligger för döden.

Döden är, som vi tidigare har tagit upp, ett för många väldigt känsligt ämne då det är starkt förknippat med väldigt starka känslor såsom bland annat sorg och rädsla. Kanske är det dessa starka känslor som skrämmer många av oss när döden kommer upp som samtalsämne, inte minst när vi möter någon som ligger för döden. Men det finns några saker som är viktiga att tänka på vid samtal med en döende person, för att kunna vara ett så bra stöd som möjligt.

5 punkter

Många känner kanske igen sig i rädslan för att säga någonting olämpligt om vi skulle hamna i en situation där vi behöver möta en anhörig eller vän som ligger för döden. Problemet är att tendensen att ”dra sig undan” eller inte säga någonting ofta är värre för den döende som då kan uppleva isolering och ensamhet. Ett kort och koncist tips är att bara vara sig själv, men att prata mindre och lyssna mer.

Nedan följer fem punkter som kanske kan vara till stöd:

1. Prata mindre, lyssna mer – Många människor är själva medvetna om att de är döende, inte minst med tanke på att läkare idag informerar patienterna om detta. Men det betyder dock inte att det är det enda som den döende personen vill prata om. En bra öppningsfras är att fråga hur vederbörande mår. Om personen förklarar att han eller hon upplever rädsla, ställ då ytterligare frågor kring just denna rädsla. Uppmana inte personen att inte oroa sig. Ofta är rädslan förknippad med själva dödsprocessen samt oro för hur anhöriga ska hantera det hela efteråt. Fråga hur du kan vara till hjälp.

2. Uttryck känslor med respekt – Försök att inte tala om att du vet hur personen mår eller känner, för det kan du faktiskt inte veta. Men det är fint att uttrycka sina känslor, att man gillar eller älskar personen, samt att förklara att man kommer att sakna personen när han eller hon är borta. Tillåt dig att gråta om du upplever behov av det.

3. Fokusera på minnen – Om det är någon som står dig nära som ligger för döden så kan du föreslå olika sätt som kan hjälpa dig att minnas personen, t.ex. att sätta ihop en låda/ask med minnen eller att sätta ihop en film. Att diskutera er gemensamma historia och vad ni har betytt för varandra kan också vara en fin tröst för er båda.

4. Prata om annat än döden, eller sitt i tystnad – Det är inte obligatoriskt att tala om döden, en del personer och även vissa kulturer föredrar att undvika detta. Det går bra att bara sitta tillsammans i tystnad om man föredrar det.

5. Gör det bästa med tiden som återstår – Psykologen Susan Wright uppmanar till sådant som får personen att fortfarande känna sig levande. Hon menar att man inte bör fokusera på hur eländigt allting är, utan snarare försöka fylla personens resterande tid i livet med så mycket kvalitet som möjligt.

Att vara närstående vid livets slut

När en person är svårt sjuk kan det finnas funderingar kring själva sjukdomsförloppet, och om man som närstående själv kommer att klara av att möta den sjukes försämring. För många dyker funderingar upp kring förmågan att räcka till för att trösta och stödja den som är sjuk.

Dessa funderingar kan i sin tur väcka skuldkänslor för att man som närstående tänker på sig själv. Vidare kan rädslan för döden, och ovissheten kring vad som händer därefter, väcka en massa funderingar. Även om vi vet att vi ska dö känns det oftast inte riktigt verkligt, kanske för att vi i vårt moderna samhälle sällan kommer i närkontakt med döden och döendet.

Tillvaron kan för en närstående beskrivas som en svår balansgång mellan att ge omsorg till den som är sjuk och behovet av att ta hand om sig själv som närstående. Det är vanligt att närstående sätter den sjukes behov framför sina egna behov, vilket kan resultera i att den närstående glömmer bort sig själv. Detta kan i längden göra de psykiska påfrestningarna ännu större för den närstående. Med anledning av detta är det viktigt att närstående kan finna stöd och hjälp för egen del, och även i någon mån kunna fortsätta leva sitt liv samtidigt som den närstående kan finnas till hands för den som är sjuk. Att den närstående tar hand om sig själv innebär indirekt ett stöd även för den som är sjuk. Det kan vara en tröst för den som är sjuk om han eller hon vet att den/de närstående har andra som kan stödja psykiskt och hjälpa till praktiskt. Det är nämligen vanligt att den som är döende oroar sig för hur den/de närstående ska klara av sjukdomsperioden, dödsfallet och tiden efter. Dessutom är det inte ovanligt att den som är sjuk upplever dåligt samvete för att ha satt sin närstående i den svåra situationen som det innebär att vara närstående till någon som är döende. Om den sjuke då vet att den närstående kan få hjälp och tröst från andra kan det upplevas som en lättnad och avlastning för den som är sjuk, då ansvaret för att trösta den närstående på så sätt kan delas med andra.

Många upplever en lättnad när de känner att de kan börja prata om döden, inte minst för den som är sjuk som då inte längre behöver upprätthålla en falsk fasad på grund av omtanke om de närstående. På något sätt är det som att den som är döende behöver ”få tillåtelse” att dö. Vidare kan det kännas bra för den som är sjuk att få vara med och diskutera hur praktiska frågor i de närståendes liv kan lösas. Det kan dessutom, både för den som är sjuk och för de närstående, vara skönt att prata om begravning, kvarlåtenskap och andra praktiska frågor som ska lösas när den sjuke inte finns längre.

Att ta farväl

Avsked är sällan lätt, och allra minst när det gäller definitiva avsked som vid dödsfall. I vårt moderna samhälle idag har vi en väl utvecklad vård och omsorg, till skillnad från många andra länder och till skillnad från hur Sverige såg ut för länge sedan. Detta har inneburit att många lever längre och är också friskare längre. Detta är ju i sig någonting väldigt positivt, men samtidigt innebär detta att vi inte längre kommer i närkontakt med döden och döende personer i samma utsträckning som tidigare. Detta i sig kan innebära att många närstående behöver mycket stöd såväl inför som efter ett dödsfall. Vidare är det en balansgång, som så ofta när det kommer till anhöriga och närstående, att både finnas till som stöd för den som är sjuk och döende samtidigt som man som närstående behöver tänka på sig själv för att orka vara ett stöd. Det är därför viktigt att ha någon eller några omkring sig som kan vara stöd. Men trots att det för många kan upplevas som obehagligt och/eller jobbigt att tala om döden kan det samtidigt upplevas som befriande att tillsammans med den döende (om han eller hon vill) tala öppet om känslor och funderingar kring döden samt praktiska frågor i samband med dödsfallet. Utöver detta är det kanske viktigaste att bara ta vara på tiden tillsammans genom att exempelvis prata om gemensamma minnen.

Oavsett vilket avsked det gäller här i livet så kan det ofta upplevas svårare att bli lämnad kvar och se sin närstående eller vän resa iväg, även när ”resan” innebär att lämna livet bakom sig, men det viktiga är då att försöka finna stöd och tröst hos andra som också är lämnade kvar.

Källor:

www.theguardian.com – ”Hov to talk to someone who is dying”

www.cancerfonden.se – ”Närstående vid livets slut”

Sorgen och saknaden vid förlust av en närstående försvinner aldrig utan är något vi helt enkelt behöver vänja oss vid att leva med, däremot brukar den vanligtvis mildras allt eftersom tiden går. Men vad händer om man inte upplever att sorgen mildras trots att tiden går? Vad kan man då göra? Och vart kan man vända sig?

Vanligtvis är sorgen intensiv i början, för att därefter mildras med tiden. Ibland händer det dock att sörjande inte upplever att sorgen mildras med tiden.

”Komplicerad sorg”

Som vi tog upp i förra veckans blogginlägg är sorg något högst individuellt, detta innebär att olika personer sörjer på olika sätt. Det finns inga rätt eller fel, utan alla behöver utgå ifrån sig själva och sina egna behov. Det händer dock att sörjande ibland ”fastnar” i sorgen och därmed inte upplever att den mildras med tiden. Ett begrepp för detta är ”komplicerad sorg”. Anledningar till komplicerad sorg ser också olika ut från person till person. Komplicerad sorg räknas som en diagnos, något som kräver vård.

Ibland kan det uppstå behov av att bearbeta känslor och händelser i samband med själva dödsfallet, något som för den sörjande kan ha upplevts som traumatiskt. Några exempel är om dödsfallet exempelvis skett på grund av en olycka, självmord eller mord. Traumatiska händelser kan resultera i att den sörjande utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Råd till dig som sörjer

Det finns saker som du själv kan göra om du upplever sorg, några exempel följer nedan:

• Rutiner – Försök att äta och sova på regelbundna tider.

• Prata med andra – Berätta för andra hur du känner, även om det ibland kan kännas som att ingen riktigt förstår. Andra kan ha svårt att veta hur de ska göra eller vad de ska säga. Då är det bra om du kan försöka berätta vilket sorts stöd du vill ha. Ibland kan det vara skönt att bara ha någon hos sig för att slippa vara ensam, även om man inte vill prata.

• Stödgrupp – Kontakta en stödgrupp. En del tycker att det känns bra att få prata med någon eller några som har liknande erfarenheter.

• Skriv – Skriv ner dina tankar. Du kan pröva att skriva hur sorgen känns. Både när du är som mest ledsen och när du känner dig mindre ledsen. Du kan skriva till personen som har dött och förklara dina tankar och känslor. Du kan också pröva att till exempel lyssna på musik, läsa böcker eller se filmer som handlar om sorg. För en del hjälper det att se att andra känner ungefär som de själva gör.

• Red ut eventuella oklarheter – Försök att ta reda på sådant som kanske känns oklart och förvirrat i samband med dödsfallet. Det kan hjälpa dig att komma vidare i sorgen. Du kan till exempel boka ett samtal med inkopplad personal om det finns någon sådan som tog hand om personen innan eller i samband med dödsfallet.

• Ceremonier – Det brukar vara bra att vara med i ceremonier för att ta farväl av den som har dött, till exempel en begravning. Ritualen och minnet av den kan hjälpa till att göra så att det som har hänt känns mer verkligt.

• Känsla av närvaro – En del mår bra av att bevara känslan av närvaro med den som är död. Det kan vara att tända ett ljus eller att utföra någon annan handling. Det kan också vara att besöka en särskild plats eller att spara något föremål som betyder mycket.

• Ta en paus från sorgen – Sorgen kan bli lättare att hantera om du tillåter dig att emellanåt försöka göra sådant som du brukar tycka om att göra eller som du behöver göra. Det är även bra att röra på sig regelbundet. Att promenera, träna eller göra någon annan fysisk aktivitet som är möjlig för dig kan hjälpa om du till exempel känner dig rastlös eller orolig, har ont i kroppen eller har svårt att sova.

Att försöka stå ut med sorgen

För många är det första året svårast, när man ska gå igenom alla högtider och årstider för första gången utan personen som har dött. Därefter kan det bli lättare. För andra är det vardagen som är svårast, med alla rutiner som man delade tillsammans med den som har dött. En del tycker att tiden före en begravning, och själva begravningen, är jobbigast och att det därefter blir något lättare.

Sorgen finns kvar hela livet, men den förändras med tiden. Många lär sig leva med det som har hänt och erfarenheterna gör att de kan hantera sina minnen på ett annat sätt. Trots detta kan sörjande ändå känna sig lika ledsna vid vissa händelser eller dagar som de gjorde i början av sorgen, även efter många år. Vidare kan tillvaron bli så pass annorlunda att den påverkar känslan av trygghet och identitet. Andra livsomställningar senare i livet kan kännas svårare. Erfarenheterna kan förändra den sörjande som person och vad personen betraktar som viktigt här i livet.

Hur man hanterar sin sorg är alltså individuellt, var och en får försöka upptäcka strategier som fungerar för just dem. En del påbörjar stora projekt som kräver mycket arbete eller går snabbt in i en ny relation om de har förlorat sin partner. De agerar utifrån sina behov just då. Andra föredrar att vänta med stora beslut.

Det kan vara klokt att försöka ha lite tålamod även om sorgen gör så ont att du helst vill slippa ifrån den. Var särskilt försiktig med alkohol och andra beroendeframkallande substanser om du försöker dämpa smärta och sorg, då det är lätt att utveckla ett beroende. Vidare är det bra att undvika att isolera sig.

Sårbarhet

Sorg kan påverka relationer på olika sätt. En del upplever att de kan stötta varandra och hitta sätt att hantera förlusten tillsammans, medan andra känner att de har en egen sorg som är alltför privat för att dela med andra. En del känner sig mer sårbara. Sårbarheten kan göra att man säger saker som man inte menar, eller lägger skulden för det som har hänt på exempelvis en närstående. Sårbarheten kan även göra att man undviker andra personer. Men för en del innebär sårbarheten att de söker mer stöd och samtidigt blir mer försiktiga i sitt sätt att prata med varandra.

När och var du bör söka hjälp

De flesta kan, med hjälp och stöd från närstående eller andra personer i omgivningen, hantera sin sorg. Men det finns som sagt situationer som kräver hjälp i annan form.

Några exempel följer nedan:

• Det finns flera stödlinjer som du kan kontakta, antingen via chatt eller mail på nätet eller via telefon.
• Du kan delta i en sorgegrupp eller kontakta en stödförening.
• Kontakta din vårdcentral om du behöver mer stöd, till exempel om du tror att du har fått en depression, PTSD eller om sorgen på något annat sätt gör att du har svårt att fungera i din vardag.

Vid akuta situationer:

• Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv.
• Ring vårdguiden 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Sorgegrupper

Alla religiösa samfund ger stöd i någon form åt personer som sörjer. Sjukhuskyrkan och Svenska Kyrkan ger stöd även om du har en annan tro än kristendomen eller inte är troende alls. Sjukhuskyrkan finns på de flesta sjukhus i Sverige.

Det finns sjukhusavdelningar som startar stödgrupper för personer som har förlorat någon. På vissa orter erbjuder Röda Korset stöd om du upplever sorg. Ibland leds grupperna av specialutbildad personal. Fråga på en vårdcentral eller sjukhuset om du vill veta var du kan få kontakt med en stödgrupp.

Självhjälpsgrupper

En person som själv har upplevt och bearbetat egen sorg kan kontakta andra personer med sorg för att erbjuda sitt stöd. Att delta i en sådan självhjälpsgrupp kan vara ett enkelt sätt att få hjälp. Kontakta en vårdcentral eller sjukhuset om du vill komma i kontakt med en självhjälpsgrupp eller starta en egen grupp.

Fråga alltid om du osäker och vänd dig exempelvis till Sjukhuskyrkan för att stämma av ifall du får erbjudanden om stöd som du är osäker på, då det faktiskt finns oseriösa aktörer där ute som erbjuder stöd vid sorg. Du kan även själv ta reda om på den som erbjuder stöd kontrolleras av en tillsynsmyndighet, exempelvis Socialstyrelsen.

Stödföreningar

Det finns flera föreningar, organisationer och nätverk för personer med sorg (gäller flera olika målgrupper/åldersgrupper).

Några exempel är följande:

• Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandes Stöd – SPES – https://spes.se
• Vi som mist någon mitt i livet – VIMIL – vimil.se
• Föreningen Vi som Förlorat Barn – VSFB – https://vsfb.se
• Nätverk för föräldrar som har förlorat barn – Febe – febe.net
• Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade – RAV – rav.se
• Randiga Huset – randigahuset.se

För dig som är närstående till någon i sorg

Sorg kan se så olika ut och det är inte alltid som den sörjandes beteende är lätt att förstå för en närstående eller utomstående. Det viktiga är dock att du visar att du bryr dig och inte tänker att du måste ha en lösning på den situation som personen är i. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa. Det är vanligt att den som har sorg vill prata om den som har dött och berätta hur det känns. Lyssna, och försök avstå från att ge goda råd.

Något annat som kan vara värdefullt är att bara prata om allt och inget, eller bara vara tysta om den sörjande föredrar det. Du kan föreslå att ni gör någonting tillsammans. Kanske kan du hjälpa till med någon vardagssyssla. Det kan vara att laga mat, städa eller gå och handla. Detta kan vara till stor hjälp då det är mycket vanligt att den som upplever sorg är för överväldigad och trött för att orka ta några initiativ. Ta kontakt själv och gärna flera gånger, även om du tidigare har blivit avvisad. Kom gärna med konkreta förslag!

Tips på läsning om sorg

Det finns flera bra böcker som behandlar ämnet sorg, något som kan upplevas som en tröst för den som själv försöker hantera sin sorg.

Några exempel är följande:

• Anteckningar under dagar av sorg, C S Lewis: om att förlora en partner på grund av sjukdom.
• Jag är lyckligt gift, min man är bara lite död, Christina Karlberg, Marita Warborn Lundgren: Om att oväntat och hastigt förlora en partner.
• Min man dog tusen gånger, Rebecka Nordström Graf: Om hur sorgen kan göra sig påmind.
• Ett år av magiskt tänkande, Joan Didion: Om att förlora sitt vuxna barn och sin partner.
• Timme för timme, dag för dag, Cyndee Peters: Om att förlora en förälder och sin partner.
• Låt oss hoppas på det bästa, Carolina Setterwall: Om att förlora sin partner och bli ensam förälder.
• I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, Tom Malmquist: Om att samtidigt förlora sin partner och bli förälder.
• Vi var alltid beredda, Annika Koldenius: Om att förlora ett barn på grund av sjukdom.
• När det inte blev som du tänkt dig, Barbara Kjellström: Om förlust på grund av missfall.
• När livet stannar, Malin Sävstam: Om att förlora sin familj i en olycka.
• Våra älskade orkade inte leva, Joanna Björkqvist; Reportagebok med intervjuer med närstående till personer som har tagit sitt liv.
• Förluster – om sorg och livsomställning, Barbro Lennéer Axelson: Faktabok om olika förluster.
• Att möta den som sörjer. Flera perspektiv på sorg efter dödsfall, Inger Benkel: Faktabok.

Dessa är några boktips, nu kanske inte alla tips känns helt aktuella för just dig i dagsläget. Ibland kan det dock finnas sådant som kanske varit aktuellt för dig tidigare i livet, och då kan dessa tips på böcker kanske ändå upplevas som en tröst. Vi bär ju med oss minnen och en livshistoria som präglat oss som individer, och ibland kan vi bära med oss sådant som inte är helt bearbetat som då gör sig påmint på äldre dar. Välj helt enkelt utifrån din egen situation och dina egna behov.

Livet och döden

Det finns kanske inte något som så tydligt väcker existentiella tankar inom oss som traumatiska händelser, som exempelvis dödsfall och förlust av någon närstående. När hela ens tillvaro skakas om och stannar upp är det inte helt ovanligt att man frågar sig vad meningen med allt, eller livet, är. Det är vanligt att under sorgeprocessen uppleva känslor som meningslöshet. Ibland kan man fastna i denna känsla och helt enkelt inte förmå sig kunna ta sig ur sorgen som liksom har fått ett fast grepp om en. Det viktiga då är att veta att det finns hjälp att få, några exempel har vi redogjort för i veckans blogginlägg. Så, om livet känns svårt och sorgen känns för tung att bära, tveka då inte att söka hjälp! Det finns många olika alternativ i form av stödföreningar och sorgegrupper, böcker eller förhoppningsvis någon närstående som vill finnas där för just din skull och lyssna på dina tankar. Välj den stödform som passar dig bäst!

Livet är inte lätt, ofta talas det om livets olika prövningar och sorg (efter en förlust av någon) är utan tvekan en av livets svårare prövningar. Med rätt stöd och lite tålamod brukar dock även sorgen gå att bearbeta, och en vacker dag kan man förhoppningsvis skymta ljuset i den mörka tunneln och återfå hoppet om livet.

Vi avslutar veckans blogginlägg med ett citat av författaren Kahlil Gibran:

”Ju djupare sorgen tränger sig in i dig, desto större glädje kan du uppnå.”

Källa:

Vårdguiden – 1177.se

Rätt kunskap om nödvändiga näringsämnen såsom exempelvis vitaminer och mineraler ökar chanserna att få i sig bra mat för hjärnan. Vi har tidigare redogjort vi för en japansk studie som har visat på en koppling mellan vissa näringsbrister och ångest/panikångest. Detta tyder på att vi, i alla fall i viss mån, kan påverka vårt psykiska mående genom att välja vår mat med omsorg.

Vår hjärna behöver näringsämnen för att fungera optimalt, och näringsbrister kan orsaka såväl trötthet och dåligt humör i form av exempelvis irritation som ett försvagat immunförsvar som kan leda till sjukdomar. Samtidigt kan vissa substanser hjälpa oss att öka vår koncentration och vårt minne samt minska risken för degenerativa sjukdomar så som Alzheimers sjukdom. Det är därför viktigt att vi gör vad vi kan för att hjälpa hjärnan på traven.

Betakaroten och A-vitamin

Betakaroten är ett vitamin som är ytterst viktigt för hjärnan. Betakaroten omvandlas till vitamin A och kallas även ”provitamin A”. Vad är då betakaroten bra för? Det bidrar till bättre minne och hjälper till att bibehålla hjärncellerna över tid. En brist på betakaroten kan leda till synproblem och minskad växt hos barn. Betakaroten finns i livsmedel som bland annat morötter och pumpa samt frukter som melon, papaya och mango.

Vitamin B1 (kallas även tiamin)

Alla b-vitaminer är viktiga för att kroppen ska kunna fungera ordentligt. Förra veckan redogjorde vi särskilt för vitamin B6, vilket är väldigt viktigt för hälsan. Denna vecka vill vi även belysa vikten av andra b-vitaminer. Vitamin B1 är särskilt viktigt då det motverkar minnesförlust, det saktar ner hjärnans åldrande och är bra för att lindra besvär hos personer som lider av depression då det verkar stämningshöjande.

Vitamin B1 finns i stora mängder i vår hjärna samt våra nerver. Det hjälper till att absorbera glukos och är därför perfekt för att hålla energinivåerna uppe. Det hjälper dessutom till med kardiovaskulära funktioner och har en positiv påverkan på ögonhälsan. Detta är definitivt ett av de bästa vitaminerna.

Vad ska man då äta för att få i sig mycket vitamin B1 (tiamin)? Detta vitamin finns i kött (speciellt biff), kyckling, fläsk och fisk men även i nötter, fullkorn, frukter och grönsaker.

Vitamin B6 (kallas även pyridoxin)

Detta vitamin redogjorde vi för i förra veckans blogginlägg då detta har visat sig ha en koppling till vår mentala hälsa, men vi vill här bidra med några kompletteringar. Detta vitamin är utan tvekan ett av de bästa och mest kompletta vitaminerna som vi kan använda för att få en friskare hjärna. Det ger bland annat stöd åt skapandet av neurotransmittorer som dopamin, adrenalin, noradrenalin, GABA och acetylkolin. Dessa neurotransmittorer sänder ut signaler som nervcellerna producerar.

• Dopamin – hör samman med hjärnans belöningscentrum och har stor påverkan på humöret.
• Adrenalin och noradrenalin – har betydelser när det kommer till ångest.
• GABA – reglerar smärta och hjälper till att reducera stress och ångest.
• Acetylkolin – har betydelse i minnesprocessen.

Vidare hjälper vitamin B6 kroppen att ta upp vitamin B12 som är ett extremt viktigt vitamin för den kognitiva utvecklingen. Brist på vitamin B6 leder till problem som exempelvis depression. Det har även en påverkan på emotionella obalanser och sömnsvårigheter.

Var hittar man då vitamin B6? Jo, det finns bland annat i livsmedel så som vetegroddar, ris, potatis, kyckling, biff, lamm, ägg, mjölk, fläsk, linser och nötter.

Vitamin B9 (kallas även folsyra)

Detta är ett annat viktigt vitamin som samverkar med vitamin B6 och vitamin B12 för att hjälpa till att skapa röda blodceller. Detta assisterar syresättningen av blodet och är därför väldigt bra för hjärnan.

Detta vitamin hjälper hjärnan att hålla sig skärpt. I likhet med vitamin B6 hjälper detta vitamin till med att skapa olika neurotransmittorer, och en brist på vitamin B9 kan därför leda till stroke.

Vi hittar vitamin B9 i baljväxter, fullkornsvete, spenat och sparris, ris samt havre. Det finns även i frukter som banan, apelsin, melon och avokado. Nästan alla nötter innehåller vitamin B9, speciellt jordnötter.

Vitamin B12 (kallas även kobalamin)

Vitamin B12 kompletterar den komplexa b-vitamingruppen, som alla är nödvändiga för att hjärnan ska kunna fungera ordentligt. Detta vitamin kan rent av betraktas som det viktigaste vitaminet av dem alla. vitamin B12 bidrar till skapandet av celler och fettsyror. Detta vitamin är även nödvändigt för skapandet av olika substanser och är kopplat till korttidsminnet. En brist på vitamin B12 orsakar minnesförlust och negativa humörförändringar. Många forskare associerar brist på vitamin B12 med sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Var hittar man då detta så viktiga vitamin? Jo, i livsmedel så som biff, kyckling, kalkon, lax, musslor, fullkornsvete, ägg och mjölkprodukter som exempelvis ost och yoghurt.

Vitamin C

Vitamin C är en kraftig antioxidant som skyddar hjärnan från oxidativ stress och de nedbrytande processer som kommer med åldern. Vitamin C spelar en viktig roll för att motverka sjukdomar som Parkinson och Alzheimer, men även andra former av demens. Vidare hjälper vitamin C kroppen att absorbera järn. Detta är viktigt för minnet och för att man ska kunna fokusera sig. många personer blandar järnrik kost med c-vitamin för att kroppen lättare ska kunna ta upp järnet.

Många betraktar c-vitamin som ett naturligt antidepressivt medel. Vitaminet har en förmåga att öka våra serotoninnivåer, en neurotransmittor som är viktig för humöret och välbefinnandet.

Vad ska man då äta för att få i sig tillräckligt med c-vitamin? Detta vitamin finns i alla citrusfrukter och gröna grönsaker.

Andra viktiga vitaminer för hjärnan

Ovan har vi redogjort för de kanske viktigaste vitaminerna för att uppnå och kunna bibehålla en frisk och skärpt hjärna. Det finns dock andra viktiga vitaminer som även de är värda att nämnas när det kommer till en god hjärnhälsa. Dessa redogör vi för nedan:

Vitamin D – Många studier visar att vitamin D hjälper mot sjukdomar som multipel skleros och vissa depressiva åkommor. Vi hittar d-vitamin i fisk som sardiner, lax och tonfisk samt i svamp.

Vitamin E och omega-3 fettsyror – Vitamin E och omega-3 fettsyror är extremt bra för hjärnan då vitamin E är en fantastisk antioxidant medan omega-3 fettsyror hjälper till att öka hjärnans plasticitet. Båda skyddar oss mot nedbrytande processer och ger oss skarpare sinne.

Vitamin K – Vitamin K bidrar till bättre inlärning och minne. Personer som lider av Alzheimer tenderar att ha brist på vitamin K. Vi hittar k-vitamin i livsmedel så som broccoli, brysselkål, persilja, gröna lövgrönsaker, sparris, selleri och jäst mat.

En palett av regnbågens färger

Vi vill vara försiktiga med att förespråka en viss ”diet”, men en del har kanske hört talas om att det ska vara nyttigt att äta i alla möjliga olika färger. Det verkar ligga någonting i detta. För att få i sig av alla viktiga vitaminer och ämnen som hjärnan behöver bör vi inta en så varierad och hälsosam kost som möjligt. Detta innebär allt från kött, fisk och fågel (för icke-vegetarianer) samtidigt som vi behöver baljväxter samt frukt och grönt i alla dess former och färger. Vi vill dock slå ett litet extra slag för gröna grönsaker som verkar vara särskilt viktiga när det kommer till nödvändiga vitaminer och mineraler, och vi vill även lyfta olika b-vitaminer som även dessa verkar vara särskilt viktiga för vår hjärnhälsa.

Vi skulle vilja avsluta med ett ayurvediskt ordspråk (ayurveda är en uråldrig indisk läkekonst) som vi tycker sammanfattar ämnet mycket väl:

”När vi har en dålig kost kommer medicinerna inte att fungera; när kosten är bra kommer medicinerna inte att vara nödvändiga.”

En stor del av vår hälsa och våra sjukdomar har att göra med vilken näring eller utebliven näring vår kropp och hjärna får, låt oss därför äta på ett intelligent sätt!

Källor:

utforskasinnet.se

wikipedia.org