Börja året med minfulness

Vad är mindfulness?

Många har kanske hört talas om mindfulness, något som det har talats allt flitigare om de senaste åren. Mindfulness beskrivs som ett effektivt, naturligt och billigt sätt för att öka sitt psykiska välmående.

Vad är mindfulness?

Mindfulness är en meditationsform som har funnits i tusentals år inom buddismen. Mindfulness brukar översättas som medveten närvaro och handlar om att träna på att fokusera på här och nu samt vara noga med att lyssna på kroppens signaler.

Vetenskapliga studier här i väst har på senare tid visat att meditationsformen kan vara effektiv i behandling av psykiska åkommor som depression, ångest, oro och stress. Dessutom är det både naturligt, billigt och mycket enklare än vad många tror. Mindfulness går som sagt ut på att vara närvarande i nuet, och med regelbunden övning på att vara just detta går det att märka skillnad snabbt. Detta kan visa sig genom att du exempelvis upplever att stress och oro börjar minska, och att din känsla av att ha balans i livet börjar öka.

En skånsk studie

Kurera skrev år 2014 om professor Jan Sundqvist som själv var skeptisk till mindfulness innan han inledde sin studie som gick ut på att jämföra gruppträning i mindfulness, i syfte att lindra ångest och depression, med individuell KBT-behandling (KBT står för kognitiv beteendeterapi) hos en psykoterapeut. I studien ingick 215 patienter från skånska vårdcentraler, vilka lottades till de två olika typerna av behandling. Professor Jan Sundqvist häpnade själv över resultatet och förklarade följande för TT:

”På åtta veckor halverades symtomen på nedstämdhet, depression och ångest i båda grupperna”.

Ingen statistisk skillnad märktes mellan behandlingarna, trots att det alltså i det ena fallet handlade om individuell behandling och i det andra fallet om gruppträning. Det ska dock nämnas att personer med allvarligare former av depression, ångest eller psykiska sjukdomar inte ingick i studien – dessa behandlas inte på vårdcentral utan inom psykiatrin.

Tips från professorn: mindfulness inom vården

I studien hade mindfulness- instruktörerna yrkesbakgrund inom vården, som bland annat läkare, psykologer och sjuksköterskor. De fick sex dagars utbildning för att bli certifierade mindfulness- instruktörer. Professor Jan Sundqvist förklarade efter studiens resultat att han ansåg att vårdcentralerna borde överväga att utbilda fler av sin personal i mindfulness.

En dansk studie

Ett danskt forskningsteam konstaterade år 2016 att mindfulness har en direkt påverkan på hjärnan. Janus Christian Jakobsen, doktor och forskare i evidensbaserad medicin vid Copenhagen Trial Unit (CTU), Centre for Clinical Intervention Research vid Köpenhamns universitetssjukhus, har förklarat följande till Science Nordic:

”Vår studie visar att mindfulness har en effekt på hjärnan hos de människor som har erfarenhet av metoden, och den effekten tycks vara fundamentalt annorlunda från den som vi känner från psykoterapi och andra drogfria behandlingsformer. Mindfulness kan vara ett redskap för att nå människor som inte kan hjälpas med andra kända metoder.”

Hur praktiserar man mindfulness?

Så, hur gör man då för att lyckas med mindfulness? Jo, det finns flera sätt att lyckas med mindfulness. Mindfulness går ut på att vara uppmärksam på det som händer just nu, i detta ögonblick. Det är nuet som vi går miste om när vi ägnar oss åt att planera eller oroa oss för framtiden, eller när vi grämer oss över sådant som redan har hänt.

Nedan följer fem övningar som du kan börja fokusera på för att göra mindfulness till en naturlig del av din vardag:

  • Medveten andning – Tänk på andningen, den är det mest grundläggande verktyget i mindfulness! Hitta en plats där du känner lugn och ro och låt andningen vara i ditt fokus. Ta några minuter per dag och vänd hela din uppmärksamhet mot andningen. Koncentrera dig på in- och utandningen. Låt tankar komma och gå, men försök att släppa tanken så fort den kommer. Försök att inte älta något. När du har vant dig vid övningen kan du ta med dig den överallt och praktisera mindfulness var du än är. Det gäller att, likt Pavlovs hundar, betinga beteendet (dessa hundar lärde sig att associera mat med en ringande klocka och utsöndrade till sist saliv så fort klockan ringde då de förväntade sig mat efter ringandet). Detta innebär att du i takt med regelbunden träning av medveten andning automatiskt kommer att känna en omedelbar känsla av ett större lugn. Särskilt effektivt är övningen att ta till när du känner dig upprörd eller stressad.
  • Öppna dina sinnen – Använd dina fem sinnen; hörsel, syn, känsel, smak och doft och gör vad du kan för att de ska vara så öppna och ostörda som möjligt. Ta gärna en promenad utan fokus på mobiltelefon eller klocka, och se till att du inte har någon tid att passa. Känn vinden mot kinden, solen som värmer, doften av skogen, och var uppmärksam på ljudet av löv som prasslar eller kvistar som knäcks. Ta in världen omkring dig!
  • Observera och acceptera tankarna – Att öva på att acceptera sina känslor och tankar är en fundamental del för den som vill lyckas med mindfulness. Vid stress och när tankarna snurrar i huvudet kan bara tanken på att du skulle sätta dig några minuter för att meditera/ägna dig åt medveten andning snarare öka stresskänslan. Men gör det ändå och öva på att observera tankarna som kommer, men utan att engagera dig i dem. Låt istället tankarna bara komma, notera att du tänker dem – och acceptera dem. Efter ett tag kan du uppleva att ditt sinne tystnar.
  • Uppmärksamma din kropp – Lär känna din kropp och försök att ”uppleva” den. Detta kan du göra när du exempelvis går, står eller ligger ner. Du kan till exempel börja med att notera hur din kropp känns när den står upprätt genom att känna efter om du lägger lika mycket tyngd på båda benen, om du har ont någonstans, hur fötterna känns i skorna, benen i byxorna och så vidare. Hur känns det i kroppen när du tar ett steg? Rör dig sakta så att du känner varenda rörelse. Öva på detta ofta. Att på liknande sätt gå igenom hela kroppen, del för del, kallas i detta sammanhang för kroppsscanning.
  • Var närvarande – Öva på att vara mer närvarande i din vardag. Något som kan rekommenderas att börja med här är två lustfyllda aktiviteter som matlagning och att äta. Sannolikheten är stor att du kommer att uppleva att maten som du äter smakar mycket bättre när du äter den med närvaro (att äta med närvaro innebär att äta utan telefon, TV eller annat som kan störa din koncentration). Detta innebär att du kommer att uppleva såväl smak som doft och konsistens mycket mer, hur maten känns att skära med och äta med besticken och hur maten bryts ner i munnen. Att vara helt närvarande under minst en av dagens måltider är en god vana.

Tid att stanna upp

Meditationsformen mindfulness har alltså visat sig vara lika effektivt vid behandling av ångest och depression som KBT-behandling (KBT står för kognitiv beteendeterapi), åtminstone för de patienter som inte besväras av svårare former av ångest och depression. Konsten är att lära sig att stanna upp och vara uppmärksam på framför allt den egna kroppen och de fem sinnena samt de egna tankarna, utan att för den sakens skull ägna för mycket uppmärksamhet åt tankarna. Att helt enkelt låta tankarna komma och gå. Med hjälp av mindfulness kan vi lindra psykiska besvär såsom stress, oro, ångest och depression. Vi kan med andra ord påverka vår hjärna positivt med hjälp av mindfulness, så varför inte starta det nya året och decenniet på ett hälsovänligt sätt med hjälp av mindfulness som en ny vana för att stärka den psykiska hälsan och välmåendet?

Källor:

MSN.com

Kurera.se

 
Riksföreningen Äldres hälsa har beviljats projektstöd från Allmänna arvsfonden.

Projektstöd från Allmänna Arvsfonden

Riksföreningen Äldres Hälsa är stolta över att kunna meddela att föreningen nyligen har beviljats projektstöd från Allmänna Arvsfonden för att bedriva ett projekt under tre års tid med syftet att bekämpa ensamhet och depression bland äldre.

 

Som vi tidigare har tagit upp (och som många säkert känner till vid det här laget) är det många äldre som upplever ofrivillig ensamhet och isolering, vilket kan leda till psykisk ohälsa som exempelvis depression.

 

Hälsoprojektet – för och av äldre

Riksföreningen Äldres Hälsa har nu beviljats projektmedel för att kunna bedriva ett projekt, kallat Hälsoprojektet – för och av äldre, under tre års tid. Projektet syftar till att, med inspiration från olika modeller från andra länder, ta fram nya metoder och testa dessa i några svenska verksamheter som vänder sig till äldre, samt implementera dessa, med syftet att motverka ensamhet och depression bland äldre och på så sätt bidra till ökad livskvalitet.

Allmänna Arvsfonden skriver följande på sin hemsida:

”Projektet syftar till ökad livskvalitet och minskad social isolering, ensamhet och depression hos äldre. Målet är att ta fram nya metoder och arbetssätt som motverkar ensamhet och isolering som ska användas på äldreboenden, dagverksamheter och inom hemtjänst. Projektet genomförs i samarbete med verksamheter för äldre i sex kommuner. Målgruppen och professionella ska arbeta tillsammans med att utveckla metoderna. De ska inspireras av arbetssätt från USA och Spanien, till exempel tv-spel för att få igång fysisk aktivitet och gruppaktiviteter för att motverka ensamhet. De nya metoderna testas sedan ute i verksamheterna och utvecklas löpande utifrån feedback från målgrupp och professionella. Efter projektet ska arbetssätten leva vidare hos samarbetsorganisationerna och inom föreningen. Metoderna ska även spridas till andra kommuner och organisationer som vill arbeta på liknande sätt. Föreningen kommer erbjuda utbildningar och informationsmaterial för fortsatt spridning.”

För den som vill läsa vidare om Allmänna Arvsfondens beviljade projektstöd i december 2019 kommer här en länk:

https://www.arvsfonden.se/projektstod-december-2019

 

Ensamhet i juletid

Högtider, såsom exempelvis julen, är för många en underbar tid när familj och vänner kan samlas och ta hand om varandra. Samtidigt är högtider som julen den kanske svåraste tiden på året för de som saknar familj och vänner, ensamheten kan då bli extra påtaglig.

 

Ett experiment om ensamhet

TV4 presenterade i december 2017 ett experiment om ensamhet och beskrev då ensamhet som den värsta typen av fattigdom. Enligt statistik som de presenterade är svenskar eventuellt världens mest ensamma folk. Ensamhushållen blir allt fler och i hälften av alla hushåll bor man idag ensam, och i Stockholm är det ännu fler än så. Ju äldre man blir desto mer ensam tenderar man även att bli.

Initiativtagaren till ”Ingen är ensam”, Pierre Katmerian, ville lyfta problematiken kring ensamhet och lät sig inspireras av en kampanj i Storbritannien. Han utsatte sig själv för ensamhet som experiment för att veta vad han talade om, han ville alltså själv uppleva ensamhet för att se hur detta skulle påverka honom. I en veckas tid var han isolerad i sin bostad utan telefon, tv, dator eller annan teknik och inte eller några som helst sociala kontakter med omvärlden. Han hade helt enkelt bara sig själv.

Det som Pierre upplevde var främst ensamhet i form av psykisk påfrestning men även biverkningar efter denna vecka av isolering. Han förklarade att han kände sig deppad, fick svårt att sova och saknade efter några dagar den fysiska kontakten med andra människor. Detta gjorde att han till sist började prata med sig själv och försökte få kontakt genom fönstret med andra människor som gick förbi utanför. Pierre upplevde att han fick väldigt mycket tid för sig själv, och ofta har vi inte den tiden att för oss själva reflektera över våra liv (vi blir ofta distraherade av andra saker runt omkring). Pierre förklarar följande i samband med att han efter fem dagar bröt ihop i sin soffa:

”Man reflekterar över sitt eget liv och hur man är som människa, och hur man är mot sina medmänniskor.”

 

Den värsta typen av fattigdom

Nu var ju detta ett experiment och Pierre hade en ”deadline”, det vill säga ett slut på experimentet, något som många andra inte har. Hur är det då för de som upplever ofrivillig ensamhet utan ett naturligt avslut, likt detta experiment? Pierre hänvisade till Moder Teresa som brukade beskriva ensamhet som ”den värsta typen av fattigdom”. Pierre instämde i denna beskrivning och menade att ensamhet påverkar en på ett farligt sätt, både fysiskt och psykiskt. Det är farligare än att röka.

 

”The swedish theory of love”

Men hur har vi i Sverige kommit att bli så ensamma? Pierre Katmerian hänvisade till dokumentären The swedish theory of love som lyfter fram problematiken kring hur vi någonstans klippte banden från att hjälpa varandra till att bli mer självständiga och på så sätt klara oss själva, till skillnad från andra kulturer där man fortfarande har ett band till sina äldre.

 

Vad kan du göra som vill hjälpa andra?

Syftet med initiativet var att upplysa om ämnet samt att få folk att fundera kring hur de själva är mot sina nära och kära. Pierre lyfte även fram andra fina initiativ där ute, som exempelvis Julglimten som, tillsammans med Stadsmissionens Äldrecenter, anordnar jullunch för äldre. Om man själv vill bidra och vara volontär så är Stadsmissionen ett alternativ. Pierre själv valde att, med sitt initiativ ”Ingen är ensam”, delta vid Julglimtens jullunch för att sprida lite glädje till de äldre genom sin närvaro, gåvor och sång genom den gode vännen och artisten Danny Saucedo.

Du behöver dock inte delta i något större initiativ eller liknande utan något till synes så enkelt som att bara hälsa på någon på tunnelbanan kan betyda mycket, hålla upp dörren åt någon eller bara att le mot någon. Det kan vara vad som helst, men det kan betyda väldigt mycket.

 

Du behöver inte vara ensam!

Så vad kan du själv göra om du upplever ofrivillig ensamhet? Under de senaste veckorna har vi belyst olika hälsofrämjande faktorer som exempelvis barnbarn och husdjur, men alla har inte barnbarn och alla kan av olika anledningar inte skaffa husdjur. Men det finns även andra sätt att främja hälsan och förebygga ofrivillig ensamhet. Några exempel är att umgås med familj (barn eller andra familjemedlemmar om man har några), vänner eller grannar. Sedan vill vi även slå ett slag för att engagera sig som volontär eller dylikt i någon förening – det vill säga om man vill, kan och orkar. För det är ju faktiskt så att det har visat sig vara starkt hälsofrämjande att engagera sig i andra – oavsett om det gäller människor eller djur. Det finns alltid någon där ute som kan behöva en medmänniska, så om du vill kan just du bli betydelsefull för någon annan!

Slutligen vill vi rikta ett stort tack till Allmänna Arvsfonden som har beslutat att ge Riksföreningen Äldres Hälsa projektmedel för att kunna arbeta vidare med dessa viktiga frågor som rör ensamhet bland äldre – tack!

Vi vill även passa på att skänka en tanke till alla ensamma äldre där ute, vi tänker på er! Med den glädjande nyheten att föreningen har beviljats projektstöd för att motverka ensamhet vill vi till sist önska alla en riktigt God Jul och hoppas att fler kan finna någon att fira julen tillsammans med!

 

 

 

 

 

Källor:

www.arvsfonden.se

www.tv4.se/nyhetsmorgon – “Den värsta typ av fattigdom är ensamhet”, 2017-12-31

ljusglimten.org/julglimten

 

 

 

Forskning bekräftar att vårt välbefinnande ökar av att tillbringa tid med djur.

Husdjur som hälsofrämjande faktor

Det finns forskning som bekräftar att vårt välbefinnande ökar av att tillbringa tid med djur. Enligt försäkringsbolaget Agria finns det studier som visar att sällskapsdjur kan förbättra vår hälsa och livskvalitet. Speciellt positiv inverkan verkar djur ha på barn och äldre.

Djur inom vård och omsorg

Forskning visar också att djur kan användas framgångsrikt i vården, bland annat som assistanshundar för personer med rörelsehinder eller i ridterapi. Ibland är det tillräckligt med möjligheten att få kela med en katt. I England och USA är det vanligt att ideella organisationer besöker sjukhus och skolor tillsammans med sällskapsdjur för att ge patienter och elever möjlighet att träffa djur. Besökshundar och annan terapi med djur blir allt vanligare även i Sverige.

En tjeckisk studie om hundägare

En tjeckisk studie visar att hundägare överlag har bättre hälsa än de som inte har några husdjur, framför allt när det kommer till den kardiovaskulära hälsan. Husdjursägare både rörde sig mer och åt bättre än de som inte hade sällskapsdjur, enligt studien. Studien publicerades i tidskriften Mayo Clinic Proceedings och visar att husdjur, och då främst hundar, bidrar till en god hjärthälsa. Studien som inleddes mellan 2013 och 2014 har samlat in uppgifter om hälsa och socioekonomisk status från 2000 personer i Tjeckien. Forskarna gör uppföljningar vart femte år fram till 2030.

Den senaste utvärderingen gjordes i år, 2019, och då tittade forskarna på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Man jämförde med en lista över sju vanor och faktorer från American Heart Association, även känd som ”Life’s Simple Seven”. Där ingår BMI, kost, fysisk aktivitet, rökning, blodtryck, blodsocker och kolesterolvärden.

När forskarna jämförde hjärthälsan hos husdjursägare med personer utan sällskapsdjur visade det sig att husdjursägare i allmänhet var mer fysiskt aktiva än de utan, att de oftast åt hälsosammare och hade bättre blodsockernivåer. Vidare jämförde man hundägare med samtliga deltagare överlag och fann då att oavsett ålder, kön eller utbildningsnivå låg hundägare absolut bäst till när det kom till hjärt- kärlhälsa. Detta resultat överensstämmer med tidigare studier som har visat att hundägande leder till mer fysisk aktivitet. Samtidigt bidrar husdjur i allmänhet till minskad stress och bättre självkänsla, dessutom gör det oss mer sociala.

En av forskarna i teamet, Francisco Lopez-Jimenez, förklarade till CNN att det som gör studien så betydelsefull är att den visar att fördelarna med att ha hund handlar om så mycket mer än enbart nyttan med den ökade fysiska aktiviteten. Det gäller att se helheten och inte bara fokusera på en enda faktor. Dock påpekade han samtidigt att resultaten kunde vara missvisande då många var just hundägare. Av de 42 procenten av deltagarna som hade någon typ av husdjur, hade 24 procent hund.

En svensk studie om hundägare

Forskare vid Uppsala universitet har, i samarbete med Karolinska Institutet och Stanford University samt Sveriges Lantbruksuniversitet, undersökt om hundägare har bättre chanser till överlevnad efter en hjärtinfarkt eller stroke. I studien har forskarna använt sig av information från sju olika register, bland andra jordbruksverkets hundägarregister samt Svenska Kennelklubbens register. Resultaten visar att både strokepatienter och hjärtinfarktpatienter som äger en hund löpte lägre risk att dö under uppföljningen än de som inte hade hund. En tidigare studie från 2017, av samma forskarteam, visade att hundägande generellt var kopplat till lägre dödlighet. Det intressanta i sammanhanget var att ägare till olika raser skiljde sig åt vad gällde hjärt-kärlhälsa, där exempelvis ägare till hundar av olika jaktraser utmärkte sig som friskare.

Den senare studien visar alltså att hundägande kopplas till bättre överlevnadschanser efter både hjärtinfarkt och stroke, och tydligast var effekten för ensamstående hjärtpatienter som drabbats av hjärtinfarkt. Där löpte hundägarna 33 procent lägre risk att dö än ensamstående patienter utan hund. Enligt forskarna kan detta ha ett samband med att social isolering och ensamhet är en stark riskfaktor för sämre hälsa och tidigare död. Tidigare studier har visat att hundägare upplever mindre isolering och har mer social interaktion med andra människor. Likt forskaren Francisco Lopez-Jimenez betonar även de svenska forskarna vikten av fysisk aktivitet som en viktig faktor i rehabilitering och välmående, vilket hundägande också bidrar till.

Vad är hönan och vad är ägget?

Den här sortens studier ger dock inte alltid svar på alla frågor. De kan visa på samband men dock inte alltid ge svar på om och på vilket sätt hundar faktiskt skyddar från hjärtsjukdom och för tidig död. De goda resultaten kan bero på att hundar påverkar ägarens livsstil och välbefinnande positivt. Men det kan, enligt forskarna, även vara så att de som väljer att skaffa hund har bättre förutsättningar genom att de redan från början har en mer aktiv livsstil. Mer forskning kring hur orsakssambanden ser ut välkomnas med andra ord.

En solskenshistoria

Kurera har berört detta ämne och lyfter bland annat fram Soltorps äldreboende i Sollentuna (ligger strax norr om Stockholm) som exempel där djur används inom äldreomsorgen. Äldreboendet utgörs av tre våningsplan och fem boendeenheter. Det finns totalt 32 platser för personer med demenssjukdom samt nio korttidsplatser. Dessutom finns det två katter och en hund. Ja, det är nämligen så att personalen sedan några år tillbaka använder sig av djur som medicin hellre än tabletter.

Djur lugnar och sprider glädje

Katterna som tillhör Soltorps äldreboende heter Kajsa och Dolly, de är hittekatter som har adopterats från ett katthem. De tillhör tredje våningsplanet där de får ströva omkring fritt och har en stor terrass att gå ut på. På samma våningsplan finner man den portugisiska vattenhunden Kompis. Han bor hemma hos sin hundförare Cindy Johansson men jobbar som terapihund på äldreboendet. Här på Soltorps äldreboende har man nämligen förstått hur effektivt det är att använda sig av djur för att lugna, glädja, träna och leka med de boende.

De boende på Soltorps äldreboende kan själva välja om de vill få besök av djuren i sina rum (det är till och med möjligt med övernattning) eller om de föredrar att hälsa på djuren – vilket i sig innebär en anledning att lämna den egna lägenheten. Undersköterskan Elina Hiertner Hanqvist förklarar till News55:

”Jag har märkt att djuren känner av när någon är ledsen eller orolig, då kan de lägga sig nära personen vilket ger en lugnande effekt.”

Terapihunden Kompis är lekfull, men när han kommer till Soltorp är det arbete som gäller. Han är tränad att hålla ett lugn och ha tålamod. Detta gör honom bra som kontaktperson, men även som sjukgymnast och arbetsterapeut. Hunden hjälper bland annat de äldre att träna motoriken, hjälper dem till fysisk aktivitet med promenader samt med finmotoriska uppgifter som att använda fingrarna för att till exempel bli bättre på att greppa. Inte minst fungerar han som motivationskraft för de boende att vara mer sociala – samt som ”medicin” istället för antidepressiva läkemedel, resonerar man på boendet.

Hundens Hus

Terapihunden Kompis var från början tänkt som en vanlig sällskapshund men uppmärksammades för sina ”terapeutiska” egenskaper vilket gjorde att hans ägare såg potentialen i honom. Hon valde därför att utbilda honom på Hundens Hus i Stockholm för att lära sig bli mer kontaktsökande, ha tålamod, vara trygg i sig själv och kunna jobba mot en tredje person.

Hjälper personer med demens

Terapihunden Kompis arbetar vissa pass per vecka, två gånger per vecka och fyra timmar per pass på Soltorps äldreboende. Vissa av de boende med demenssjukdom anses ha ungefär 30 sekunders minne, men trots detta tenderar minnet av terapihunden Kompis att stanna kvar längre än så. Hundföraren Cindy Johansson förklarar:

”Ibland är det så att de frågar efter Kompis, samtidigt som de inte kommer ihåg vad släktingarna heter. Det tycker jag talar mycket för de positiva effekterna djur har på människor.”

Hundföraren Cindy tror och hoppas på en större användning av djur inom vård och omsorg framöver. Kompis arbetar sedan december år 2014 inom äldre- och demensvården i Stockholm tillsammans med sin terapihundförare Cindy. Kompis har en blogg och går även att följa på Instagram.

Människans bästa vän

I veckans blogginlägg har vi fokuserat på våra fyrbenta vänner, med lite särskilt fokus på hundar som ofta beskrivs som människans bästa vän. Oavsett ålder kan djur ha en stor betydelse för hälsan och välbefinnandet, inte minst för barn och äldre. Som vi tidigare har tagit upp är ofrivillig ensamhet och social isolering något av det värsta en människa kan utsättas för, och sällskapet av ett husdjur kan därför vara otroligt viktigt för att motverka känslor av just ensamhet och isolering. Vidare kan djur ha en lugnande effekt genom beröring, som exempelvis katter när de kryper upp tätt intill och börjar spinna, och vi vet ju sedan tidigare att beröring är starkt förknippat med positiva känslor då flera hormoner frisätts genom beröring som i sig har en lugnande effekt (såsom exempelvis oxytocin). Detta är alltså väldigt gynnsamt för hälsan! Vidare har vi fokuserat mycket på hundar då hundägande i regel bidrar till bland annat fysisk aktivitet, som ju också sedan tidigare är känt som en hälsofrämjande faktor.

Med detta blogginlägg vill vi betona vikten av djur inom vård och omsorg för att, om möjligt, kunna minska förekomsten av (samt förebygga) psykisk ohälsa utan enbart mediciner som ju så ofta medför olika typer av biverkningar. Vi hoppas därför på en positiv utveckling med fler djur inom vård och omsorgs för äldre!

Som vi har tagit upp i veckans blogginlägg är det alltså gynnsamt för hälsan med husdjur. Det vi dock vill betona, innan vi uppmanar till att skaffa husdjur, är att endast skaffa husdjur om man upplever att man har goda möjligheter och kunskap att ta hand om djuret på ett bra sätt.

Källor:

Agria

Manimails

Kurera

News55

CNN Health

Bustle.com

Uppsala universitet

Barnbarn kan leda till ett längre liv

Barnbarn som hälsofrämjande faktor

Den som har barnbarn och är aktiv i sitt umgänge med sina barnbarn kan, enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Evolution and Human Behavior, se fram emot ett längre liv.

Enligt studien, publicerad i Evolution and Human Behavior i december 2016, kan alltså personer som aktivt tar hand om sina barnbarn få en längre livslängd än personer som inte tar hand om sina barnbarn.

Att ge utan att förvänta sig något tillbaka

Forskningsresultatet visar att en aktivitet som att ta hand om barnbarn ökar livslängden betydligt mer än faktorer som att vara frisk, aktiv och självständig. Enligt en av studiens författare, David Coall, finns det flera studier som visar hur omhändertagande ger hälsofördelar. Till The Sydney Morning Herald utvecklar han:

”När vi pratat med far- och morföräldrar har vi märkt att de ofta pratar om den lycka, tillfredsställelse och stolthet de känner när de tar hand om sina barnbarn. Det här kan vara den enda gången i ditt liv som du gör något för någon annan utan att vänta dig något tillbaka.”

Förlängd livslängd

Studien är den första av sitt slag som har visat på detta specifika samband. I studien, som pågick mellan 1990-2009, deltog 516 äldre tyska medborgare varav 80 regelbundet tog hand om sina barnbarn. Vartannat år fick deltagarna genomgå intervjuer och medicinska tester. I forskningen framgick det snart att de som regelbundet umgicks med sina barnbarn levde längre. Generellt kunde forskarna efter en 20-årsperiod, med hänsyn till ålder och allmänt hälsotillstånd, konstatera att de som tog hand om sina barnbarn minskade risken att dö med en tredjedel, jämfört med de äldre som inte tog hand om sina barnbarn. Uppskattningsvis verkade ca 15 timmar i veckan vara tillräckligt, för mycket ansvar kunde däremot ha en negativ effekt på hälsan.

Att som mor-eller farförälder inte ha någon kontakt alls med sina barnbarn kan alltså innebära en negativ effekt på hälsan, förklarade Sonja Hilbrand som är huvudförfattare till studien och doktorand i psykologi vid University of Basel i Schweiz. Sonja Hilbrand förklarade till Reuters att detta kan bero på att det är något djupt rotat inom oss och har sin förklaring i vårt evolutionära förflutna då omsorg om barnen var avgörande för människans överlevnad.

Hälften av alla mor- eller farföräldrar som tog hand om sina barnbarn (i måttlig omfattning) var fortfarande vid liv tio år efter studiens första intervjutillfälle. Detsamma gällde äldre som deltog i studien, som inte hade barnbarn men som däremot hjälpte sina vuxna barn på något sätt (med hushållet eller dylikt). Däremot visade det sig att hälften av alla som deltog i studien och som inte hjälpte andra dog inom fem år från studiens start.

Det intressanta var även att äldre som hjälpte andra levde längre även när personen som fick hjälp inte var släkt med den äldre. Hälften av alla barnlösa äldre som hjälpte vänner eller grannar levde i snitt sju år efter det att studien påbörjades, medan de som inte hjälpte andra levde i snitt fyra år efter studiens start. Bruno Arpino, professor vid Pompeu Fabra University i Barcelona, Spanien, var inte involverad i studien men förklarar i samband med ämnet:

“Att ge omsorg kan bidra till en känsla av mening med livet för den som ger omsorgen då omsorgsgivaren kan uppleva sig vara behövd av andra och av samhället. Att ge omsorg kan även ses som en aktivitet som bidrar till att omsorgsgivaren håller sig fysiskt och mentalt aktiv.”

Andra hälsofördelar

Inte nog med att livslängden ökar, tid med barnbarn (upp till 15 timmar i veckan) visar sig även minska risken att utveckla Alzheimers sjukdom och även minska risken för depression. Det som forskarna dock uppmärksammade var att de mor- eller farföräldrar som av olika anledningar tvingats ta hand om sina barnbarn på heltid har en kortare livslängd, enligt The Sydney Morning Herald. Lagom är alltså bäst!

5 hälsoeffekter av att umgås med barnbarn

  1. Ditt immunförsvar blir starkare

Nära kontakt med barn utmanar ditt immunförsvar och låter det arbeta och bli starkare. Vidare har beröring såsom att hålla handen eller klappa/bli klappad på goda effekter på hälsan. Beröring som exempelvis att hålla handen eller klappa någon har visat sig bidra till att sänka blodtrycket, öka frigörandet av lyckohormoner, minska utsöndringen av stresshormoner och dämpa inflammatoriska processer i kroppen.

  1. Du blir fysiskt mer aktiv

Regelbunden kontakt med barnbarn ökar sannolikheten för fysisk aktivitet såsom exempelvis att ta en promenad, tid i någon park eller bara aktivt lekande.

  1. Du lär dig mer och utvecklas

Tid med barnbarn innebär att du lär dig nya saker och utvecklas. Att engagera sig barnbarnens inlärning hjälper till att hålla den egna hjärnan igång. Dessutom har de yngre generationerna ofta ny kunskap om exempelvis teknik och dylikt som de kan dela med sig av till äldre generationer.

I en studie såg man att äldre som fick lära sig att använda Facebook och publicerade ett inlägg om dagen i åtta veckor hade 25 procent bättre resultat på kognitiva och sociala tester jämfört med kontrollgruppen.

  1. Du minskar risken att bli deprimerad

Att tillbringa tid tillsammans är gynnsamt både för dig och ditt/dina barnbarn, då risken för att drabbas av depression minskar. Effekten har visat sig vara lika positiv för både barnet och den vuxna i relationen.

  1. Du känner dig mindre ensam

Kontakt med barnbarn minskar känslan av isolering och ensamhet. En uppskattning för några år sedan var att ca 17 procent av personer över 65 år kände sig ensamma och 10 procent kände sig inte längre behövda. Alla aktiva familjerelationer hjälper till att minska de känslorna. Dessutom så stärker bandet med barnbarnet de äldres motivation till att ta hand om sin egen hälsa eftersom man har en värdefull relation som man vill upprätthålla.

Hopp även för den som inte har barnbarn

Men betyder detta att barnbarn är enda alternativet till en förlängd livslängd? Nej, absolut inte. Forskarna såg, som tidigare nämnts, samma resultat när de undersökte äldre som exempelvis fixade hemma hos sina äldre barn och de utan barnbarn som hjälpte varandra (exempelvis vänner eller grannar).

Ett annat alternativ är att skaffa ett husdjur då även detta har visat sig ge samma positiva effekter på hälsan, framför allt hundar har visat sig öka den fysiska aktiviteten men även andra husdjur minskar risken för depression och ger fysisk närhet och tröst.

Vad är hemligheten? 

Vad är då hemligheten? Jo, forskarna har två teorier. Den ena är att mor- och farföräldrar som fokuserar på sina barnbarn även tänker mer på att ta hand om sig själva. Den andra teorin är känslornas positiva påverkan, skriver Aftonbladet.

David Coall, forskare och en av författarna till studien, utvecklar på nytt:

”Det finns lite forskning som visar att beteendet att hjälpa andra och glädjekänslor det ger kan motverka stress. Människor som hjälper andra, utan att förvänta sig något tillbaka, det är den hjälpen som är mest hälsosam.”

Källor:

www.kurera.se

www.alzheimers.net

www.reuters.com

Reader’s Digest

Aftonbladet

Vad kan vara bra att tänka på vid samtal med någon som ligger för döden?

Samtal inför döden

Vi har tidigare behandlat ämnet döden utifrån olika perspektiv, och därigenom även livet. Vi tänkte stanna kvar i detta ämne lite till, för att redogöra för vad som kan vara bra att tänka på vid samtal med en person som ligger för döden.

Döden är, som vi tidigare har tagit upp, ett för många väldigt känsligt ämne då det är starkt förknippat med väldigt starka känslor såsom bland annat sorg och rädsla. Kanske är det dessa starka känslor som skrämmer många av oss när döden kommer upp som samtalsämne, inte minst när vi möter någon som ligger för döden. Men det finns några saker som är viktiga att tänka på vid samtal med en döende person, för att kunna vara ett så bra stöd som möjligt.

5 punkter

Många känner kanske igen sig i rädslan för att säga någonting olämpligt om vi skulle hamna i en situation där vi behöver möta en anhörig eller vän som ligger för döden. Problemet är att tendensen att ”dra sig undan” eller inte säga någonting ofta är värre för den döende som då kan uppleva isolering och ensamhet. Ett kort och koncist tips är att bara vara sig själv, men att prata mindre och lyssna mer.

Nedan följer fem punkter som kanske kan vara till stöd:

  1. Prata mindre, lyssna mer – Många människor är själva medvetna om att de är döende, inte minst med tanke på att läkare idag informerar patienterna om detta. Men det betyder dock inte att det är det enda som den döende personen vill prata om. En bra öppningsfras är att fråga hur vederbörande mår. Om personen förklarar att han eller hon upplever rädsla, ställ då ytterligare frågor kring just denna rädsla. Uppmana inte personen att inte oroa sig. Ofta är rädslan förknippad med själva dödsprocessen samt oro för hur anhöriga ska hantera det hela efteråt. Fråga hur du kan vara till hjälp.
  1. Uttryck känslor med respekt – Försök att inte tala om att du vet hur personen mår eller känner, för det kan du faktiskt inte veta. Men det är fint att uttrycka sina känslor, att man gillar eller älskar personen, samt att förklara att man kommer att sakna personen när han eller hon är borta. Tillåt dig att gråta om du upplever behov av det.
  1. Fokusera på minnen – Om det är någon som står dig nära som ligger för döden så kan du föreslå olika sätt som kan hjälpa dig att minnas personen, t.ex. att sätta ihop en låda/ask med minnen eller att sätta ihop en film. Att diskutera er gemensamma historia och vad ni har betytt för varandra kan också vara en fin tröst för er båda.
  1. Prata om annat än döden, eller sitt i tystnad – Det är inte obligatoriskt att tala om döden, en del personer och även vissa kulturer föredrar att undvika detta. Det går bra att bara sitta tillsammans i tystnad om man föredrar det.
  1. Gör det bästa med tiden som återstår – Psykologen Susan Wright uppmanar till sådant som får personen att fortfarande känna sig levande. Hon menar att man inte bör fokusera på hur eländigt allting är, utan snarare försöka fylla personens resterande tid i livet med så mycket kvalitet som möjligt.

Att vara närstående vid livets slut

När en person är svårt sjuk kan det finnas funderingar kring själva sjukdomsförloppet, och om man som närstående själv kommer att klara av att möta den sjukes försämring. För många dyker funderingar upp kring förmågan att räcka till för att trösta och stödja den som är sjuk.

Dessa funderingar kan i sin tur väcka skuldkänslor för att man som närstående tänker på sig själv. Vidare kan rädslan för döden, och ovissheten kring vad som händer därefter, väcka en massa funderingar. Även om vi vet att vi ska dö känns det oftast inte riktigt verkligt, kanske för att vi i vårt moderna samhälle sällan kommer i närkontakt med döden och döendet.

Tillvaron kan för en närstående beskrivas som en svår balansgång mellan att ge omsorg till den som är sjuk och behovet av att ta hand om sig själv som närstående. Det är vanligt att närstående sätter den sjukes behov framför sina egna behov, vilket kan resultera i att den närstående glömmer bort sig själv. Detta kan i längden göra de psykiska påfrestningarna ännu större för den närstående. Med anledning av detta är det viktigt att närstående kan finna stöd och hjälp för egen del, och även i någon mån kunna fortsätta leva sitt liv samtidigt som den närstående kan finnas till hands för den som är sjuk. Att den närstående tar hand om sig själv innebär indirekt ett stöd även för den som är sjuk. Det kan vara en tröst för den som är sjuk om han eller hon vet att den/de närstående har andra som kan stödja psykiskt och hjälpa till praktiskt. Det är nämligen vanligt att den som är döende oroar sig för hur den/de närstående ska klara av sjukdomsperioden, dödsfallet och tiden efter. Dessutom är det inte ovanligt att den som är sjuk upplever dåligt samvete för att ha satt sin närstående i den svåra situationen som det innebär att vara närstående till någon som är döende. Om den sjuke då vet att den närstående kan få hjälp och tröst från andra kan det upplevas som en lättnad och avlastning för den som är sjuk, då ansvaret för att trösta den närstående på så sätt kan delas med andra.

Många upplever en lättnad när de känner att de kan börja prata om döden, inte minst för den som är sjuk som då inte längre behöver upprätthålla en falsk fasad på grund av omtanke om de närstående. På något sätt är det som att den som är döende behöver ”få tillåtelse” att dö. Vidare kan det kännas bra för den som är sjuk att få vara med och diskutera hur praktiska frågor i de närståendes liv kan lösas. Det kan dessutom, både för den som är sjuk och för de närstående, vara skönt att prata om begravning, kvarlåtenskap och andra praktiska frågor som ska lösas när den sjuke inte finns längre.

Att ta farväl

Avsked är sällan lätt, och allra minst när det gäller definitiva avsked som vid dödsfall. I vårt moderna samhälle idag har vi en väl utvecklad vård och omsorg, till skillnad från många andra länder och till skillnad från hur Sverige såg ut för länge sedan. Detta har inneburit att många lever längre och är också friskare längre. Detta är ju i sig någonting väldigt positivt, men samtidigt innebär detta att vi inte längre kommer i närkontakt med döden och döende personer i samma utsträckning som tidigare. Detta i sig kan innebära att många närstående behöver mycket stöd såväl inför som efter ett dödsfall. Vidare är det en balansgång, som så ofta när det kommer till anhöriga och närstående, att både finnas till som stöd för den som är sjuk och döende samtidigt som man som närstående behöver tänka på sig själv för att orka vara ett stöd. Det är därför viktigt att ha någon eller några omkring sig som kan vara stöd. Men trots att det för många kan upplevas som obehagligt och/eller jobbigt att tala om döden kan det samtidigt upplevas som befriande att tillsammans med den döende (om han eller hon vill) tala öppet om känslor och funderingar kring döden samt praktiska frågor i samband med dödsfallet. Utöver detta är det kanske viktigaste att bara ta vara på tiden tillsammans genom att exempelvis prata om gemensamma minnen.

Oavsett vilket avsked det gäller här i livet så kan det ofta upplevas svårare att bli lämnad kvar och se sin närstående eller vän resa iväg, även när ”resan” innebär att lämna livet bakom sig, men det viktiga är då att försöka finna stöd och tröst hos andra som också är lämnade kvar.

Källor:

www.theguardian.com – ”Hov to talk to someone who is dying”

www.cancerfonden.se – ”Närstående vid livets slut”

Vad innebär ett ”dödsbäddsperspektiv”?

Att befinna sig på dödsbädden

Vi har nyligen fokuserat mycket på sorg vid förlust av någon närstående, men den här veckan tänkte vi fokusera på hur det kan vara att själv befinna sig på dödsbädden och kanske uppleva sorg över att det egna livet håller på att rinna ut. Vad tänker människor på som ligger inför döden, särskilt de med dödsångest? Och vad innebär ett ”dödsbäddsperspektiv”? Detta tänkte vi reda ut i veckans blogginlägg.

En sak som vi alla har gemensamt är att vi en dag kommer att dö, detta är lika säkert som att vi en dag föddes. Hur var och en väljer att leva sitt liv kan däremot skilja sig åt i allra högsta grad och är något högst individuellt. Personer med dödsångest tenderar dock att ha någonting gemensamt när de närmar sig slutet; nämligen ånger för olika saker.

De döendes visdom

Inspirationstalaren och författaren Bronnie Ware har lång erfarenhet av arbete inom palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede. I sitt arbete som sjuksköterska kom hon därför i kontakt med många som låg på dödsbädden, och vid samtal med dessa döende personer blev hon medveten om att personer med dödsångest hade något gemensamt, nämligen att de tenderade att ångra samma saker. Den här insikten blev inspiration till hennes blogg ”Inspiration and Chai” där hon skrev om den klarhet som döende personer tenderar att få i slutet av deras liv, samt hur vi skulle kunna ta lärdom av deras visdom. Bloggen fick sådan uppmärksamhet att den senare sammanställdes till en bok med titeln ”The Top Five Regrets of the Dying”, som blev en bästsäljare. I boken delar hon bland annat med sig av de fem saker som döende oftast önskar att de hade gjort annorlunda medan de hade chansen.

Ånger på dödsbädden

De fem vanligaste orsakerna till ånger på dödsbädden är, enligt Bronnie Ware, följande:

  1. Jag önskar att jag hade haft modet att leva livet som jag själv hade önskat, inte enligt andras förväntningar på mig.

Detta var den vanligaste formen av ånger. När människor inser att deras liv nästan är över och ser tillbaka på det med klarhet är det lätt att se hur många drömmar som aldrig uppfylldes. De flesta hade inte ens uppfyllt hälften av alla sina drömmar och fick dö med vetskapen om att detta berodde på beslut som de hade tagit, eller inte tagit. Hälsa innebär frihet, vilket väldigt få förstår förrän de blir sjuka.

Lärdom: Var sann mot dig själv, du kommer att bli lyckligare och samtidigt bli en inspiration för andra!

  1. Jag önskar att jag inte hade arbetat så mycket.

Detta var väldigt vanligt och något som Bronnie Ware mötte hos varenda manlig patient som hon skötte. På grund av sitt hårda arbete hade männen gått miste om sina barns uppväxt och även kvalitativ närhet med sin partner. Även kvinnor tog upp detta, men patienterna tillhörde en äldre generation då könsrollerna ofta var mer fördelade och männen i störst utsträckning var de som var yrkesarbetande.

Lärdom: Arbeta för att leva, lev inte för att arbeta! Fundera över vad du vill bli ihågkommen för, och sträva efter just detta!

  1. Jag önskar att jag hade haft modet att uttrycka mina känslor.

Många upplevde att de hade hållit tillbaka sina känslor för att behålla en god relation till andra. Resultatet hade dock många gånger blivit att de istället utvecklade bitterhet och sjukdomar, enligt Bronnie Ware. Hon menar att vi bör tala sanning och berätta för andra hur vi känner, då detta är något som stärker relationer, och om inte så blir vi kanske ändå av med ohälsosamma relationer.

Lärdom: Var tydlig och modig men också förlåtande! Låt inte ilska och bitterhet ta över sinnestillvaron.

  1. Jag önskar att jag hade hållit kontakten med mina vänner.

Många upplevde att de inte hade insett vikten av god vänskap. När slutet närmade sig var det inte heller så enkelt att spåra upp gamla vänner och ta ny kontakt. Många hade blivit så upptagna av sina egna liv att de hade förlorat kontakten med gamla vänner. Djup ångest uppstod när de insåg att de egentligen hade velat prioritera sina vänskapsrelationer. Alla saknar sina vänner när de ligger på dödsbädden.

Lärdom: Värna om dina vänner och var inte rädd för att vara den första att sträcka ut handen.

  1. jag önskar att jag hade tillåtit mig själv att vara lyckligare.

Detta var likaså väldigt vanligt. Många inser inte förrän livet börjar ta slut att lycka är ett val. Många hade fastnat i gamla mönster och vanor. De hade låtit rädslan för förändring ta över och intalat sig själva att de var nöjda med det liv som de levde, medan de egentligen hade en saknad och längtan efter att få tramsa och skratta mer.

Lärdom: Ett skratt förlänger livet! Skratta och gör mer av sådant som gör dig lycklig, detta är hälsosamt och förlänger livet – samtidigt som du har roligare på vägen!

Dödsbäddsperspektivet

Detta begrepp låter kanske inte så tilltalande, men det finns en vacker logik bakom det. I boken ”Munken som sålde sin Ferrari” beskriver författaren Robin Sharma dödsbäddsperspektivet på följande sätt:

”Det är ett nytt sätt att se på livet, ett mer stärkande sätt. Man kommer helt enkelt ihåg att varje dag kan vara den sista, och därför lever man fullt ut och njuter av den så mycket man kan.”

Han beskriver vidare dödsbäddsperspektivet som en livsfilosofi, och förklarar vidare:

”Föreställ dig att du stiger upp på morgonen och ställer dig den enkla frågan vad du skulle göra om det vore din sista dag på jorden. Hur skulle du behandla din familj, dina kollegor, främmande människor? Tänk på hur produktiv och engagerad du skulle vara om du levde fullt ut i varje stund. Enbart dödsbäddspespektivet kan förändra hela ditt liv. Det ger ny energi och blåser liv och engagemang i allt du gör. Du börjar fokusera på allt som är meningsfullt, allt du tidigare skjutit upp, och du slutar slösa bort tid på småsaker som bara drar ner dig i kaos och kriser.”

Låt oss tala om döden

Döden är oundviklig, ändå har vi så svårt för att prata om döden. På äldre dagar, och/eller när vi av någon anledning börjar närma oss dödsbädden, uppstår dock ett naturligt behov av att prata om existentiella frågor och just döden. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på hur naturlig döden faktiskt är, och när vi börjar närma oss döden uppstår liksom för många ett behov av att ”bekanta” sig med den. Det största problemet är förmodligen att döden är så starkt förknippad med ovisshet då vi inte med säkerhet vet vad som väntar, vilket gör att många känner rädsla inför döden, men även sorg över att behöva skiljas från sina nära och kära och även sorg över att behöva skiljas från livet i sig.

Men, samtidigt är det fantastiska att ligga på dödsbädden faktiskt kan lära oss något – något värdefullt om livet. Det är svårt att tala om döden utan att tala om livet. Vad är meningen med livet, egentligen? Och hur har just du valt att leva ditt liv? Bara du kan svara på vad som är meningen och syftet med ditt liv, samt huruvida du har uppfyllt detta syfte. Men, om vi ska ta lärdom av vad sjuksköterskan Bronnie Ware har kommit fram till i sina möten med personer i livets slutskede så handlar mycket om att lyssna till sitt inre och följa sin inre röst, värna om vänskapsrelationer och det sociala livet framför arbete. Det kan för många vara lättare sagt än gjort att faktiskt tillåta sig själv att verkligen leva och tillåta sig själv att vara lycklig, men ack så viktigt.

För flera år sedan var uttryck såsom ”carpe diem” (fånga dagen) väldigt populära, och just detta uttryck har nu blivit minst sagt uttjatat. Men samtidigt ligger det någonting väldigt fint och viktigt i dessa ord, vilket även ett ”dödsbäddsperspektiv” utgår ifrån. Det handlar om att leva i nuet och leva livet som om varje dag vore den sista, för att på så sätt ta vara på varje dag och varje stund för att verkligen njuta av livet.

Vill du ligga på din dödsbädd och minnas alla drömmar som du förverkligade under livets gång, eller vill du ligga på din dödsbädd och tänka på alla drömmar som förblev ouppfyllda? Att skjuta upp sina drömmer gör ingen lycklig, så finns det någon dröm som du kan förverkliga redan idag?

Källor:

www.theguardian.com – ”Top five regrets of the dying

www.kurera.se – “De 5 vanligaste sakerna folk ångrar när de dör”

”Munken som sålde sin Ferrari” av Robin Sharma, 2008

Det finns hjälp att få om sorgen blir för tung att bära

När sorgen blir för tung att bära

Sorgen och saknaden vid förlust av en närstående försvinner aldrig utan är något vi helt enkelt behöver vänja oss vid att leva med, däremot brukar den vanligtvis mildras allt eftersom tiden går. Men vad händer om man inte upplever att sorgen mildras trots att tiden går? Vad kan man då göra? Och vart kan man vända sig?

Vanligtvis är sorgen intensiv i början, för att därefter mildras med tiden. Ibland händer det dock att sörjande inte upplever att sorgen mildras med tiden.

”Komplicerad sorg”

Som vi tog upp i förra veckans blogginlägg är sorg något högst individuellt, detta innebär att olika personer sörjer på olika sätt. Det finns inga rätt eller fel, utan alla behöver utgå ifrån sig själva och sina egna behov. Det händer dock att sörjande ibland ”fastnar” i sorgen och därmed inte upplever att den mildras med tiden. Ett begrepp för detta är ”komplicerad sorg”. Anledningar till komplicerad sorg ser också olika ut från person till person. Komplicerad sorg räknas som en diagnos, något som kräver vård.

Ibland kan det uppstå behov av att bearbeta känslor och händelser i samband med själva dödsfallet, något som för den sörjande kan ha upplevts som traumatiskt. Några exempel är om dödsfallet exempelvis skett på grund av en olycka, självmord eller mord. Traumatiska händelser kan resultera i att den sörjande utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Råd till dig som sörjer

Det finns saker som du själv kan göra om du upplever sorg, några exempel följer nedan:

  • Rutiner – Försök att äta och sova på regelbundna tider.
  • Prata med andra – Berätta för andra hur du känner, även om det ibland kan kännas som att ingen riktigt förstår. Andra kan ha svårt att veta hur de ska göra eller vad de ska säga. Då är det bra om du kan försöka berätta vilket sorts stöd du vill ha. Ibland kan det vara skönt att bara ha någon hos sig för att slippa vara ensam, även om man inte vill prata.
  • Stödgrupp – Kontakta en stödgrupp. En del tycker att det känns bra att få prata med någon eller några som har liknande erfarenheter.
  • Skriv – Skriv ner dina tankar. Du kan pröva att skriva hur sorgen känns. Både när du är som mest ledsen och när du känner dig mindre ledsen. Du kan skriva till personen som har dött och förklara dina tankar och känslor. Du kan också pröva att till exempel lyssna på musik, läsa böcker eller se filmer som handlar om sorg. För en del hjälper det att se att andra känner ungefär som de själva gör.
  • Red ut eventuella oklarheter – Försök att ta reda på sådant som kanske känns oklart och förvirrat i samband med dödsfallet. Det kan hjälpa dig att komma vidare i sorgen. Du kan till exempel boka ett samtal med inkopplad personal om det finns någon sådan som tog hand om personen innan eller i samband med dödsfallet.
  • Ceremonier – Det brukar vara bra att vara med i ceremonier för att ta farväl av den som har dött, till exempel en begravning. Ritualen och minnet av den kan hjälpa till att göra så att det som har hänt känns mer verkligt.
  • Känsla av närvaro – En del mår bra av att bevara känslan av närvaro med den som är död. Det kan vara att tända ett ljus eller att utföra någon annan handling. Det kan också vara att besöka en särskild plats eller att spara något föremål som betyder mycket.
  • Ta en paus från sorgen – Sorgen kan bli lättare att hantera om du tillåter dig att emellanåt försöka göra sådant som du brukar tycka om att göra eller som du behöver göra. Det är även bra att röra på sig regelbundet. Att promenera, träna eller göra någon annan fysisk aktivitet som är möjlig för dig kan hjälpa om du till exempel känner dig rastlös eller orolig, har ont i kroppen eller har svårt att sova.

Att försöka stå ut med sorgen

För många är det första året svårast, när man ska gå igenom alla högtider och årstider för första gången utan personen som har dött. Därefter kan det bli lättare. För andra är det vardagen som är svårast, med alla rutiner som man delade tillsammans med den som har dött. En del tycker att tiden före en begravning, och själva begravningen, är jobbigast och att det därefter blir något lättare.

Sorgen finns kvar hela livet, men den förändras med tiden. Många lär sig leva med det som har hänt och erfarenheterna gör att de kan hantera sina minnen på ett annat sätt. Trots detta kan sörjande ändå känna sig lika ledsna vid vissa händelser eller dagar som de gjorde i början av sorgen, även efter många år. Vidare kan tillvaron bli så pass annorlunda att den påverkar känslan av trygghet och identitet. Andra livsomställningar senare i livet kan kännas svårare. Erfarenheterna kan förändra den sörjande som person och vad personen betraktar som viktigt här i livet.

Hur man hanterar sin sorg är alltså individuellt, var och en får försöka upptäcka strategier som fungerar för just dem. En del påbörjar stora projekt som kräver mycket arbete eller går snabbt in i en ny relation om de har förlorat sin partner. De agerar utifrån sina behov just då. Andra föredrar att vänta med stora beslut.

Det kan vara klokt att försöka ha lite tålamod även om sorgen gör så ont att du helst vill slippa ifrån den. Var särskilt försiktig med alkohol och andra beroendeframkallande substanser om du försöker dämpa smärta och sorg, då det är lätt att utveckla ett beroende. Vidare är det bra att undvika att isolera sig.

Sårbarhet

Sorg kan påverka relationer på olika sätt. En del upplever att de kan stötta varandra och hitta sätt att hantera förlusten tillsammans, medan andra känner att de har en egen sorg som är alltför privat för att dela med andra. En del känner sig mer sårbara. Sårbarheten kan göra att man säger saker som man inte menar, eller lägger skulden för det som har hänt på exempelvis en närstående. Sårbarheten kan även göra att man undviker andra personer. Men för en del innebär sårbarheten att de söker mer stöd och samtidigt blir mer försiktiga i sitt sätt att prata med varandra.

När och var du bör söka hjälp

De flesta kan, med hjälp och stöd från närstående eller andra personer i omgivningen, hantera sin sorg. Men det finns som sagt situationer som kräver hjälp i annan form.

Några exempel följer nedan:

  • Det finns flera stödlinjer som du kan kontakta, antingen via chatt eller mail på nätet eller via telefon.
  • Du kan delta i en sorgegrupp eller kontakta en stödförening.
  • Kontakta din vårdcentral om du behöver mer stöd, till exempel om du tror att du har fått en depression, PTSD eller om sorgen på något annat sätt gör att du har svårt att fungera i din vardag.

Vid akuta situationer:

  • Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv.
  • Ring vårdguiden 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Sorgegrupper

Alla religiösa samfund ger stöd i någon form åt personer som sörjer. Sjukhuskyrkan och Svenska Kyrkan ger stöd även om du har en annan tro än kristendomen eller inte är troende alls. Sjukhuskyrkan finns på de flesta sjukhus i Sverige.

Det finns sjukhusavdelningar som startar stödgrupper för personer som har förlorat någon. På vissa orter erbjuder Röda Korset stöd om du upplever sorg. Ibland leds grupperna av specialutbildad personal. Fråga på en vårdcentral eller sjukhuset om du vill veta var du kan få kontakt med en stödgrupp.

Självhjälpsgrupper

En person som själv har upplevt och bearbetat egen sorg kan kontakta andra personer med sorg för att erbjuda sitt stöd. Att delta i en sådan självhjälpsgrupp kan vara ett enkelt sätt att få hjälp. Kontakta en vårdcentral eller sjukhuset om du vill komma i kontakt med en självhjälpsgrupp eller starta en egen grupp.

Fråga alltid om du osäker och vänd dig exempelvis till Sjukhuskyrkan för att stämma av ifall du får erbjudanden om stöd som du är osäker på, då det faktiskt finns oseriösa aktörer där ute som erbjuder stöd vid sorg. Du kan även själv ta reda om på den som erbjuder stöd kontrolleras av en tillsynsmyndighet, exempelvis Socialstyrelsen.

Stödföreningar

Det finns flera föreningar, organisationer och nätverk för personer med sorg (gäller flera olika målgrupper/åldersgrupper).

Några exempel är följande:

  • Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandes Stöd – SPES – https://spes.se
  • Vi som mist någon mitt i livet – VIMIL – vimil.se
  • Föreningen Vi som Förlorat Barn – VSFB – https://vsfb.se
  • Nätverk för föräldrar som har förlorat barn – Febe – febe.net
  • Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade – RAV – rav.se
  • Randiga Huset – randigahuset.se

För dig som är närstående till någon i sorg

Sorg kan se så olika ut och det är inte alltid som den sörjandes beteende är lätt att förstå för en närstående eller utomstående. Det viktiga är dock att du visar att du bryr dig och inte tänker att du måste ha en lösning på den situation som personen är i. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa. Det är vanligt att den som har sorg vill prata om den som har dött och berätta hur det känns. Lyssna, och försök avstå från att ge goda råd.

Något annat som kan vara värdefullt är att bara prata om allt och inget, eller bara vara tysta om den sörjande föredrar det. Du kan föreslå att ni gör någonting tillsammans. Kanske kan du hjälpa till med någon vardagssyssla. Det kan vara att laga mat, städa eller gå och handla. Detta kan vara till stor hjälp då det är mycket vanligt att den som upplever sorg är för överväldigad och trött för att orka ta några initiativ. Ta kontakt själv och gärna flera gånger, även om du tidigare har blivit avvisad. Kom gärna med konkreta förslag!

Tips på läsning om sorg

Det finns flera bra böcker som behandlar ämnet sorg, något som kan upplevas som en tröst för den som själv försöker hantera sin sorg.

Några exempel är följande:

  • Anteckningar under dagar av sorg, C S Lewis: om att förlora en partner på grund av sjukdom.
  • Jag är lyckligt gift, min man är bara lite död, Christina Karlberg, Marita Warborn Lundgren: Om att oväntat och hastigt förlora en partner.
  • Min man dog tusen gånger, Rebecka Nordström Graf: Om hur sorgen kan göra sig påmind.
  • Ett år av magiskt tänkande, Joan Didion: Om att förlora sitt vuxna barn och sin partner.
  • Timme för timme, dag för dag, Cyndee Peters: Om att förlora en förälder och sin partner.
  • Låt oss hoppas på det bästa, Carolina Setterwall: Om att förlora sin partner och bli ensam förälder.
  • I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, Tom Malmquist: Om att samtidigt förlora sin partner och bli förälder.
  • Vi var alltid beredda, Annika Koldenius: Om att förlora ett barn på grund av sjukdom.
  • När det inte blev som du tänkt dig, Barbara Kjellström: Om förlust på grund av missfall.
  • När livet stannar, Malin Sävstam: Om att förlora sin familj i en olycka.
  • Våra älskade orkade inte leva, Joanna Björkqvist; Reportagebok med intervjuer med närstående till personer som har tagit sitt liv.
  • Förluster – om sorg och livsomställning, Barbro Lennéer Axelson: Faktabok om olika förluster.
  • Att möta den som sörjer. Flera perspektiv på sorg efter dödsfall, Inger Benkel: Faktabok.

Dessa är några boktips, nu kanske inte alla tips känns helt aktuella för just dig i dagsläget. Ibland kan det dock finnas sådant som kanske varit aktuellt för dig tidigare i livet, och då kan dessa tips på böcker kanske ändå upplevas som en tröst. Vi bär ju med oss minnen och en livshistoria som präglat oss som individer, och ibland kan vi bära med oss sådant som inte är helt bearbetat som då gör sig påmint på äldre dar. Välj helt enkelt utifrån din egen situation och dina egna behov.

Livet och döden

Det finns kanske inte något som så tydligt väcker existentiella tankar inom oss som traumatiska händelser, som exempelvis dödsfall och förlust av någon närstående. När hela ens tillvaro skakas om och stannar upp är det inte helt ovanligt att man frågar sig vad meningen med allt, eller livet, är. Det är vanligt att under sorgeprocessen uppleva känslor som meningslöshet. Ibland kan man fastna i denna känsla och helt enkelt inte förmå sig kunna ta sig ur sorgen som liksom har fått ett fast grepp om en. Det viktiga då är att veta att det finns hjälp att få, några exempel har vi redogjort för i veckans blogginlägg. Så, om livet känns svårt och sorgen känns för tung att bära, tveka då inte att söka hjälp! Det finns många olika alternativ i form av stödföreningar och sorgegrupper, böcker eller förhoppningsvis någon närstående som vill finnas där för just din skull och lyssna på dina tankar. Välj den stödform som passar dig bäst!

Livet är inte lätt, ofta talas det om livets olika prövningar och sorg (efter en förlust av någon) är utan tvekan en av livets svårare prövningar. Med rätt stöd och lite tålamod brukar dock även sorgen gå att bearbeta, och en vacker dag kan man förhoppningsvis skymta ljuset i den mörka tunneln och återfå hoppet om livet.

Vi avslutar veckans blogginlägg med ett citat av författaren Kahlil Gibran:

”Ju djupare sorgen tränger sig in i dig, desto större glädje kan du uppnå.”

Källa:

Vårdguiden – 1177.se

Sorg och saknad är en naturlig del av livet och något vi alla upplever under livets gång.

Sorg och saknad

Sorg och saknad kan uppstå vid förluster av något slag och händer de flesta någon gång i livet, vi tänkte i detta blogginlägg fokusera på förlust av någon närstående i samband med dödsfall. Sorg är ett ämne som ofta är svårt och jobbigt att tala om, men ack så viktigt och något som berör oss alla på ett eller annat sätt.

Vad innebär sorg?

Sorg kan beskrivas på olika sätt. Tidigare har sorg beskrivits som något som följer vissa bestämda faser. Exempelvis kan faserna delas in i fyra övergripande faser; chockfasen, reaktionsfasen, reparationsfasen och nyorienteringsfasen. Numera utgår forskningen snarare från en modell där den som sörjer pendlar mellan två lägen. Det ena läget kännetecknas av förlusten, medan det andra läget kännetecknas av den nya tillvaron utan personen som har dött.

Denna nya modell, att pendla mellan två lägen, innebär att den som upplever sorg ena stunden kan tänka och känna väldigt starkt samt ha svårt att acceptera att personen är död, medan nästa stund i stort sett kunna fungera mer eller mindre som vanligt. Detta innebär att sakta men säkert kunna skapa en tillvaro som fungerar utan personen som har dött. Ibland kan personen som upplever sorg pendla mellan dessa två lägen väldigt hastigt, med några minuters mellanrum, men andra gånger kan personen stanna i ett av dessa lägen en längre tid som flera timmar, dagar eller till och med veckor. Så småningom brukar personen som upplever sorg kunna fokusera alltmer på sin nya tillvaro.

Att acceptera ett dödsfall och med tiden kunna skapa en ny, fungerande tillvaro innebär dock inte att sorgen upphör. Sorgen kan finnas där och plötsligt, efter lång tid, göra sig påmind. Detta innebär inte att sorgen börjar om från början utan snarare att sorgen finns kvar hela livet och vid olika tidpunkter eller tillfällen kan göra sig påmind, även om den ofta upplevs kunna mildras med tiden. Det hela handlar helt enkelt om att lära sig leva med sorgen.

Vad händer i kroppen vid sorg?

Sorg innebär en stress för kroppen då den aktiverar samma system i kroppen som stress gör. Detta innebär att sorgen kan påverka hur du fungerar och beter dig. Höga halter av stresshormoner i kroppen påverkar också immunförsvaret, vilket kan innebär en extra känslighet för infektioner.

Sorg påminner ibland om depression, men det är dock inte samma sak.

Olika reaktioner vid sorg

Att uppleva och hantera/bearbeta sorg är högst individuellt. En del gråter mycket när de sörjer medan andra inte gråter alls. En del har behov av att prata om det som har hänt medan andra vill sörja för sig själva. Det är även så att en och samma person kan sörja på olika sätt vid olika tillfällen. Reaktionerna kan alltså växla.

Nedan är några vanliga reaktioner vid sorg:

  • Overklighetskänslor
  • Saknad och längtan efter den som har dött
  • Förtvivlan och nedstämdhet
  • Känslor av övergivenhet, tomhet eller meningslöshet
  • Oro eller ångest
  • Ilska och irritation
  • Ständiga tankar på den som har dött och på döden
  • Skuldkänslor

Existentiella tankar

När vi upplever sorg kan även existentiella tankar väckas till liv och vi kan börja fundera på frågor om varför vi finns till. Vad är meningen med livet? Hur kunde detta hända? Varför drabbas just jag? Hur kan mitt liv bli meningsfullt igen?

Ilska 

Det är även vanligt med reaktioner i form av ilska gentemot den som har dött och lämnat den sörjande kvar, eller ilska gentemot en läkare som inte kunde rädda personen. Vidare kan det vara vanligt förekommande att den som sörjer blir arg på någon som säger något som känns opassande eller dumt.

Skuldkänslor

En annan vanlig reaktion är skuldkänslor. En del upplever skuldkänslor för att de lever, när någon som de känner har dött. Andra kan känna skuldkänslor för att de till exempel har tänkt eller sagt något dumt till eller om den som har dött.

Fördröjda känslor

Känslor och reaktioner kan växla snabbt. Ibland blir känslorna även fördröjda. Det kan kännas svårt att förstå det som har inträffat och den som sörjer kan uppleva sig vara bedövad eller avskärmad från omgivningen. Detta kan innebära att personen inte känner någonting alls, vilket i sig kan vara svårt att förstå då personen själv förväntar sig vara ledsen.

Hur sorg påverkar oss

Sorg framkallar som sagt en stressreaktion för kroppen och kan påverka oss på olika sätt.

Nedan följer några exempel på vad den sörjande kan uppleva:

  • Känslor av trötthet och orkeslöshet
  • Svårigheter att somna, eller för lite/för mycket sömn
  • Huvudvärk, ont i magen eller ont någon annanstans i kroppen
  • Personen äter mer eller mindre än vanligt
  • Lusten att göra saker avtar
  • Ökad risk för infektioner

Sorg kan påverka hur och vad vi tänker

Sorg kan påverka din koncentration eller förmåga att förstå eller minnas saker. Du kan få svårt att bestämma dig för att göra saker, och det kan ta längre tid för dig att göra saker än vad du är van vid.

Det är även vanligt att den som sörjer upplever att den som är död har kommit tillbaka, och korta stunder kan den sörjande tycka sig höra, se eller känna att personen är närvarande. En del pratar till och med med den som har avlidit.

Sorg kan se olika ut

Sorg kan också se olika ut, och upplevas olika, beroende på vad som har hänt. Det kan vara skillnad på om den sörjande visste att personen skulle dö och hann vänja sig vid tanken, till skillnad från om personen dog hastigt och oväntat.

Något annat som kan påverka sorgen är relationen mellan den sörjande och den som har avlidit, samt om den som avlidit var en vuxen person eller ett barn. Om den som har avlidit är en yngre person är det också vanligt att förutom att sörja personen i sig även sörja allt som den personen inte fick en chans att uppleva.

Sorg är, som vi tidigare har tagit upp, individuellt och alla sörjer på olika sätt. Det finns inget sätt som är rätt eller fel.

Sådant som kan påverka är:

  • Vem du är som person
  • Din ålder
  • Hur din uppväxt har varit
  • Vad du har varit med om tidigare i livet
  • Hur din omgivning visar sorg
  • Vilket stöd du har från din omgivning

När tiden stannar

När någon, som man brukar säga, ”gått ur tiden” kan det kännas just som att tiden stannar upp och står still, med andra ord en overklighetskänsla när världen runt omkring rullar på som om ingenting har hänt medan hela ens tillvaro har vänts upp och ner. Den som någon gång har upplevt sorg kan säkert instämma i att man ofta får ett nytt perspektiv på livet och vad som egentligen är viktigt.

Trots att sorg är något högst individuellt är det samtidigt något som förenar oss alla då det är sällsynt att gå genom livet utan att aldrig behöva uppleva sorg. Många har, eller får någon gång under livets gång, en koppling till döden på något sätt. Många upplever då en tröst i samvaron med någon eller några andra som har gått igenom samma sak medan andra föredrar att sörja på egen hand. Alla sörjer på olika sätt och det finns inga sätt som är rätt eller fel, men för många är en värdefull tröst att ha en omgivning som lyssnar och visar stöd och omtanke.

En utmaning är att själv försöka hitta de redskap som man behöver för att kunna ta sig igenom sorgen, för att med tiden kunna få en insikt om att livet faktiskt kan gå vidare trots att sorgen alltid på ett eller annat sätt alltid kommer att finnas där. Sedan, om det känns som någon tröst, kan man även se sorgen som något vackert då den kan betraktas som ett tecken på kärlek till personen som har avlidit. Stark saknad är ett tecken på starka kärleksfulla känslor, vilket i sig är något högst mänskligt och väldigt fint.

Källa:

Vårdguiden – 1177.se

depression.se

Att äta varierat kan påverka vår hjärnhälsa,

Bra mat för hjärnan

Rätt kunskap om nödvändiga näringsämnen såsom exempelvis vitaminer och mineraler ökar chanserna att få i sig bra mat för hjärnan. Vi har tidigare redogjort vi för en japansk studie som har visat på en koppling mellan vissa näringsbrister och ångest/panikångest. Detta tyder på att vi, i alla fall i viss mån, kan påverka vårt psykiska mående genom att välja vår mat med omsorg.

Vår hjärna behöver näringsämnen för att fungera optimalt, och näringsbrister kan orsaka såväl trötthet och dåligt humör i form av exempelvis irritation som ett försvagat immunförsvar som kan leda till sjukdomar. Samtidigt kan vissa substanser hjälpa oss att öka vår koncentration och vårt minne samt minska risken för degenerativa sjukdomar så som Alzheimers sjukdom. Det är därför viktigt att vi gör vad vi kan för att hjälpa hjärnan på traven.

Betakaroten och A-vitamin

Betakaroten är ett vitamin som är ytterst viktigt för hjärnan. Betakaroten omvandlas till vitamin A och kallas även ”provitamin A”. Vad är då betakaroten bra för? Det bidrar till bättre minne och hjälper till att bibehålla hjärncellerna över tid. En brist på betakaroten kan leda till synproblem och minskad växt hos barn. Betakaroten finns i livsmedel som bland annat morötter och pumpa samt frukter som melon, papaya och mango.

Vitamin B1 (kallas även tiamin)

Alla b-vitaminer är viktiga för att kroppen ska kunna fungera ordentligt. Förra veckan redogjorde vi särskilt för vitamin B6, vilket är väldigt viktigt för hälsan. Denna vecka vill vi även belysa vikten av andra b-vitaminer. Vitamin B1 är särskilt viktigt då det motverkar minnesförlust, det saktar ner hjärnans åldrande och är bra för att lindra besvär hos personer som lider av depression då det verkar stämningshöjande.

Vitamin B1 finns i stora mängder i vår hjärna samt våra nerver. Det hjälper till att absorbera glukos och är därför perfekt för att hålla energinivåerna uppe. Det hjälper dessutom till med kardiovaskulära funktioner och har en positiv påverkan på ögonhälsan. Detta är definitivt ett av de bästa vitaminerna.

Vad ska man då äta för att få i sig mycket vitamin B1 (tiamin)? Detta vitamin finns i kött (speciellt biff), kyckling, fläsk och fisk men även i nötter, fullkorn, frukter och grönsaker.

Vitamin B6 (kallas även pyridoxin)

Detta vitamin redogjorde vi för i förra veckans blogginlägg då detta har visat sig ha en koppling till vår mentala hälsa, men vi vill här bidra med några kompletteringar. Detta vitamin är utan tvekan ett av de bästa och mest kompletta vitaminerna som vi kan använda för att få en friskare hjärna. Det ger bland annat stöd åt skapandet av neurotransmittorer som dopamin, adrenalin, noradrenalin, GABA och acetylkolin. Dessa neurotransmittorer sänder ut signaler som nervcellerna producerar.

  • Dopamin – hör samman med hjärnans belöningscentrum och har stor påverkan på humöret.
  • Adrenalin och noradrenalin – har betydelser när det kommer till ångest.
  • GABA – reglerar smärta och hjälper till att reducera stress och ångest.
  • Acetylkolin – har betydelse i minnesprocessen.

Vidare hjälper vitamin B6 kroppen att ta upp vitamin B12 som är ett extremt viktigt vitamin för den kognitiva utvecklingen. Brist på vitamin B6 leder till problem som exempelvis depression. Det har även en påverkan på emotionella obalanser och sömnsvårigheter.

Var hittar man då vitamin B6? Jo, det finns bland annat i livsmedel så som vetegroddar, ris, potatis, kyckling, biff, lamm, ägg, mjölk, fläsk, linser och nötter.

Vitamin B9 (kallas även folsyra)

Detta är ett annat viktigt vitamin som samverkar med vitamin B6 och vitamin B12 för att hjälpa till att skapa röda blodceller. Detta assisterar syresättningen av blodet och är därför väldigt bra för hjärnan.

Detta vitamin hjälper hjärnan att hålla sig skärpt. I likhet med vitamin B6 hjälper detta vitamin till med att skapa olika neurotransmittorer, och en brist på vitamin B9 kan därför leda till stroke.

Vi hittar vitamin B9 i baljväxter, fullkornsvete, spenat och sparris, ris samt havre. Det finns även i frukter som banan, apelsin, melon och avokado. Nästan alla nötter innehåller vitamin B9, speciellt jordnötter.

Vitamin B12 (kallas även kobalamin)

Vitamin B12 kompletterar den komplexa b-vitamingruppen, som alla är nödvändiga för att hjärnan ska kunna fungera ordentligt. Detta vitamin kan rent av betraktas som det viktigaste vitaminet av dem alla. vitamin B12 bidrar till skapandet av celler och fettsyror. Detta vitamin är även nödvändigt för skapandet av olika substanser och är kopplat till korttidsminnet. En brist på vitamin B12 orsakar minnesförlust och negativa humörförändringar. Många forskare associerar brist på vitamin B12 med sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Var hittar man då detta så viktiga vitamin? Jo, i livsmedel så som biff, kyckling, kalkon, lax, musslor, fullkornsvete, ägg och mjölkprodukter som exempelvis ost och yoghurt.

Vitamin C

Vitamin C är en kraftig antioxidant som skyddar hjärnan från oxidativ stress och de nedbrytande processer som kommer med åldern. Vitamin C spelar en viktig roll för att motverka sjukdomar som Parkinson och Alzheimer, men även andra former av demens. Vidare hjälper vitamin C kroppen att absorbera järn. Detta är viktigt för minnet och för att man ska kunna fokusera sig. många personer blandar järnrik kost med c-vitamin för att kroppen lättare ska kunna ta upp järnet.

Många betraktar c-vitamin som ett naturligt antidepressivt medel. Vitaminet har en förmåga att öka våra serotoninnivåer, en neurotransmittor som är viktig för humöret och välbefinnandet.

Vad ska man då äta för att få i sig tillräckligt med c-vitamin? Detta vitamin finns i alla citrusfrukter och gröna grönsaker.

Andra viktiga vitaminer för hjärnan

Ovan har vi redogjort för de kanske viktigaste vitaminerna för att uppnå och kunna bibehålla en frisk och skärpt hjärna. Det finns dock andra viktiga vitaminer som även de är värda att nämnas när det kommer till en god hjärnhälsa. Dessa redogör vi för nedan:

Vitamin D – Många studier visar att vitamin D hjälper mot sjukdomar som multipel skleros och vissa depressiva åkommor. Vi hittar d-vitamin i fisk som sardiner, lax och tonfisk samt i svamp.

Vitamin E och omega-3 fettsyror – Vitamin E och omega-3 fettsyror är extremt bra för hjärnan då vitamin E är en fantastisk antioxidant medan omega-3 fettsyror hjälper till att öka hjärnans plasticitet. Båda skyddar oss mot nedbrytande processer och ger oss skarpare sinne.

Vitamin K – Vitamin K bidrar till bättre inlärning och minne. Personer som lider av Alzheimer tenderar att ha brist på vitamin K. Vi hittar k-vitamin i livsmedel så som broccoli, brysselkål, persilja, gröna lövgrönsaker, sparris, selleri och jäst mat.

En palett av regnbågens färger

Vi vill vara försiktiga med att förespråka en viss ”diet”, men en del har kanske hört talas om att det ska vara nyttigt att äta i alla möjliga olika färger. Det verkar ligga någonting i detta. För att få i sig av alla viktiga vitaminer och ämnen som hjärnan behöver bör vi inta en så varierad och hälsosam kost som möjligt. Detta innebär allt från kött, fisk och fågel (för icke-vegetarianer) samtidigt som vi behöver baljväxter samt frukt och grönt i alla dess former och färger. Vi vill dock slå ett litet extra slag för gröna grönsaker som verkar vara särskilt viktiga när det kommer till nödvändiga vitaminer och mineraler, och vi vill även lyfta olika b-vitaminer som även dessa verkar vara särskilt viktiga för vår hjärnhälsa.

Vi skulle vilja avsluta med ett ayurvediskt ordspråk (ayurveda är en uråldrig indisk läkekonst) som vi tycker sammanfattar ämnet mycket väl:

”När vi har en dålig kost kommer medicinerna inte att fungera; när kosten är bra kommer medicinerna inte att vara nödvändiga.”

En stor del av vår hälsa och våra sjukdomar har att göra med vilken näring eller utebliven näring vår kropp och hjärna får, låt oss därför äta på ett intelligent sätt!

Källor:

utforskasinnet.se

wikipedia.org

Näringsbrist kan ligga bakom psykisk ohälsa

Näringsbrist bakom psykisk ohälsa?

Som de flesta vet lider många idag av psykisk ohälsa som kan orsakas av bland annat ångestproblematik. Det saknas än idag kunskap om orsakerna bakom ångestproblematik, men en japansk studie har nu hittat ett samband med vissa näringsbrister som kan ge oss några ledtrådar.

Ångest tar sig uttryck i form av nervositet och rastlöshet, ökad hjärtfrekvens, hyperventilation, svettning och svårigheter att koncentrera sig. Den upplevda oron påverkar hela livstillvaron.

Många möjliga orsaker

Det finns många teorier om vad som orsakar ångestproblematik. Det spekuleras bland annat om bakomliggande orsaker i form av genetik, hjärnkemi, miljöfaktorer eller andra medicinska faktorer (exempelvis sjukdom). Ingenting har dock bevisats definitivt, och många forskar vidare för att finna olika ledtrådar som kan ge oss svar.

Näringsbrist som en möjlig orsak

En mindre japansk studie har visat ett samband mellan näringsbrister och mental ohälsa. Studien visar att låga nivåer av vitamin B6 och järn kan utlösa de kemiska förändringar i hjärnan som orsakar panikattacker, hyperventilation och andra former av ångest.

Den japanska studien

Forskningsteamet analyserade näringsnivåerna hos 21 deltagare som samtliga led av olika nivåer av ångest, panikattacker och hyperventilation. Medan vissa upplevde mindre attacker som var hanterbara så var andra tillräckligt allvarliga för att resultera i besök på psykiatrins akutmottagning. Man testade dessa deltagare för ett antal olika näringsbrister eller avvikelser i hopp om att identifiera ett mönster. Samtidigt genomfördes en liknande uppsättning tester på en kontrollgrupp på 20 personer. Därefter jämfördes de båda grupperna.

Resultatet

Testerna visade att de som upplevde ångest visade sig ha lägre nivåer av B6 och järn än de i den friska gruppen. Vad betyder då detta? En av de mer accepterade teorierna om utvecklingen av ångest är att den orsakas av en kemisk obalans i hjärnan, där serotonin ses som en nyckelaktör. Det beror på att serotonin är ett av våra ”lyckohormon” som påverkar hjärnans belöningssystem.

Näringsbrist påverkar dessa serotoninnivåer. Serotonin syntetiseras från aminosyran tryptofan, och både järn och vitamin B6 spelar en viktig roll i denna process. Detta är anledningen till att en brist på dessa näringsämnen i slutändan kan leda till en minskning av serotoninnivåerna. Många av dagens antidepressiva läkemedel arbetar med samma teori genom att öka serotoninnivåerna för att reglera mental hälsa. Även om mer forskning kring detta välkomnas, så är detta en värdefull ledtråd för oss när det kommer till att förstå sambandet mellan näringsrik kost och mental hälsa (samt näringsfattig kost och mental ohälsa).

Det viktiga vitaminet B6 – även kallat Pyridoxin

Vitaminet B6 är nödvändigt för att bibehålla ett bra immunförsvar.

Orsaker till näringsbrist kan vara bland annat följande:

  • Celiaki (glutenintolerans) eller andra tarmsjukdomar
  • Kroniska sjukdomar
  • Långvariga febertillstånd
  • Hög alkoholkonsumtion
  • Diabetes
  • Stress
  • Exponering för strålning
  • Brännskador
  • Mag-tarmoperationer
  • Bantning
  • Tobak
  • Luftföroreningar
  • Hjärtsvikt
  • Användning av vissa läkemedel

Tecken på B6-brist visar sig vanligtvis tydligast på hud, slemhinnor och nervsystem men kan även påverka andra kroppsfunktioner.

Vanliga bristreaktioner är:

  • Aptitlöshet
  • Avmagring
  • Svaghet
  • Nervositet
  • Depression
  • Sömnlöshet
  • Allmän olust
  • Hudfjällningar
  • Sprickor och svullnader på läpparna
  • Inflammationer i munhålan och tungan, svullnad av tungan
  • Kramper

Tillskott av B6 kan hjälpa vid:

  • Allergi och astma
  • Karpaltunnelsyndrom
  • Bortdomning i händer och fötter
  • Svullna ömma leder, minskad rörlighet i fingrarna
  • Hudallergireaktioner, nässelutslag
  • Depression, schizofreni och demens
  • Stress
  • Anemi
  • Sömnbesvär
  • Huvudvärk och migrän
  • Diabetes

Vad ska man då äta för att få i sig tillräckligt med vitaminet B6? Jo, ät en kost rik på nedan nämnda råvaror för att motverka näringsbrist när det kommer till ämnet.

Detta innehåller vitaminet B6:

  • Vetegroddar
  • Vetekli
  • Grislever
  • Rå lax
  • Banan
  • Kalkon
  • Kyckling
  • Avokado

Är vi på väg att lösa gåtan?

Vi vet att sömn och fysisk aktivitet är några väldigt viktiga faktorer för att uppnå och/eller bibehålla en god fysisk och psykisk hälsa. Utöver detta verkar forskare nu även ha kommit en bit i sin strävan att knäcka gåtan då mycket tyder på att även kosten, och närmare bestämt vissa näringsämnen såsom vitaminer och mineraler, verkar spela en nyckelroll. Hjärnan är komplex och väldigt känslig, om en brist uppstår kan det därför bli så allvarligt att det påverkar hela vår upplevda sinnestillvaro negativt.

Så, även om detta låter klyschigt så vill vi påminna om hur viktigt det är med en varierad och näringsrik kost! Det kan ha större betydelse än vi tidigare trott!

Källor:

Kurera.se

Awarenessact

Näringsguiden