Att äta varierat kan påverka vår hjärnhälsa,

Bra mat för hjärnan

Rätt kunskap om nödvändiga näringsämnen såsom exempelvis vitaminer och mineraler ökar chanserna att få i sig bra mat för hjärnan. Vi har tidigare redogjort vi för en japansk studie som har visat på en koppling mellan vissa näringsbrister och ångest/panikångest. Detta tyder på att vi, i alla fall i viss mån, kan påverka vårt psykiska mående genom att välja vår mat med omsorg.

Vår hjärna behöver näringsämnen för att fungera optimalt, och näringsbrister kan orsaka såväl trötthet och dåligt humör i form av exempelvis irritation som ett försvagat immunförsvar som kan leda till sjukdomar. Samtidigt kan vissa substanser hjälpa oss att öka vår koncentration och vårt minne samt minska risken för degenerativa sjukdomar så som Alzheimers sjukdom. Det är därför viktigt att vi gör vad vi kan för att hjälpa hjärnan på traven.

Betakaroten och A-vitamin

Betakaroten är ett vitamin som är ytterst viktigt för hjärnan. Betakaroten omvandlas till vitamin A och kallas även ”provitamin A”. Vad är då betakaroten bra för? Det bidrar till bättre minne och hjälper till att bibehålla hjärncellerna över tid. En brist på betakaroten kan leda till synproblem och minskad växt hos barn. Betakaroten finns i livsmedel som bland annat morötter och pumpa samt frukter som melon, papaya och mango.

Vitamin B1 (kallas även tiamin)

Alla b-vitaminer är viktiga för att kroppen ska kunna fungera ordentligt. Förra veckan redogjorde vi särskilt för vitamin B6, vilket är väldigt viktigt för hälsan. Denna vecka vill vi även belysa vikten av andra b-vitaminer. Vitamin B1 är särskilt viktigt då det motverkar minnesförlust, det saktar ner hjärnans åldrande och är bra för att lindra besvär hos personer som lider av depression då det verkar stämningshöjande.

Vitamin B1 finns i stora mängder i vår hjärna samt våra nerver. Det hjälper till att absorbera glukos och är därför perfekt för att hålla energinivåerna uppe. Det hjälper dessutom till med kardiovaskulära funktioner och har en positiv påverkan på ögonhälsan. Detta är definitivt ett av de bästa vitaminerna.

Vad ska man då äta för att få i sig mycket vitamin B1 (tiamin)? Detta vitamin finns i kött (speciellt biff), kyckling, fläsk och fisk men även i nötter, fullkorn, frukter och grönsaker.

Vitamin B6 (kallas även pyridoxin)

Detta vitamin redogjorde vi för i förra veckans blogginlägg då detta har visat sig ha en koppling till vår mentala hälsa, men vi vill här bidra med några kompletteringar. Detta vitamin är utan tvekan ett av de bästa och mest kompletta vitaminerna som vi kan använda för att få en friskare hjärna. Det ger bland annat stöd åt skapandet av neurotransmittorer som dopamin, adrenalin, noradrenalin, GABA och acetylkolin. Dessa neurotransmittorer sänder ut signaler som nervcellerna producerar.

  • Dopamin – hör samman med hjärnans belöningscentrum och har stor påverkan på humöret.
  • Adrenalin och noradrenalin – har betydelser när det kommer till ångest.
  • GABA – reglerar smärta och hjälper till att reducera stress och ångest.
  • Acetylkolin – har betydelse i minnesprocessen.

Vidare hjälper vitamin B6 kroppen att ta upp vitamin B12 som är ett extremt viktigt vitamin för den kognitiva utvecklingen. Brist på vitamin B6 leder till problem som exempelvis depression. Det har även en påverkan på emotionella obalanser och sömnsvårigheter.

Var hittar man då vitamin B6? Jo, det finns bland annat i livsmedel så som vetegroddar, ris, potatis, kyckling, biff, lamm, ägg, mjölk, fläsk, linser och nötter.

Vitamin B9 (kallas även folsyra)

Detta är ett annat viktigt vitamin som samverkar med vitamin B6 och vitamin B12 för att hjälpa till att skapa röda blodceller. Detta assisterar syresättningen av blodet och är därför väldigt bra för hjärnan.

Detta vitamin hjälper hjärnan att hålla sig skärpt. I likhet med vitamin B6 hjälper detta vitamin till med att skapa olika neurotransmittorer, och en brist på vitamin B9 kan därför leda till stroke.

Vi hittar vitamin B9 i baljväxter, fullkornsvete, spenat och sparris, ris samt havre. Det finns även i frukter som banan, apelsin, melon och avokado. Nästan alla nötter innehåller vitamin B9, speciellt jordnötter.

Vitamin B12 (kallas även kobalamin)

Vitamin B12 kompletterar den komplexa b-vitamingruppen, som alla är nödvändiga för att hjärnan ska kunna fungera ordentligt. Detta vitamin kan rent av betraktas som det viktigaste vitaminet av dem alla. vitamin B12 bidrar till skapandet av celler och fettsyror. Detta vitamin är även nödvändigt för skapandet av olika substanser och är kopplat till korttidsminnet. En brist på vitamin B12 orsakar minnesförlust och negativa humörförändringar. Många forskare associerar brist på vitamin B12 med sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Var hittar man då detta så viktiga vitamin? Jo, i livsmedel så som biff, kyckling, kalkon, lax, musslor, fullkornsvete, ägg och mjölkprodukter som exempelvis ost och yoghurt.

Vitamin C

Vitamin C är en kraftig antioxidant som skyddar hjärnan från oxidativ stress och de nedbrytande processer som kommer med åldern. Vitamin C spelar en viktig roll för att motverka sjukdomar som Parkinson och Alzheimer, men även andra former av demens. Vidare hjälper vitamin C kroppen att absorbera järn. Detta är viktigt för minnet och för att man ska kunna fokusera sig. många personer blandar järnrik kost med c-vitamin för att kroppen lättare ska kunna ta upp järnet.

Många betraktar c-vitamin som ett naturligt antidepressivt medel. Vitaminet har en förmåga att öka våra serotoninnivåer, en neurotransmittor som är viktig för humöret och välbefinnandet.

Vad ska man då äta för att få i sig tillräckligt med c-vitamin? Detta vitamin finns i alla citrusfrukter och gröna grönsaker.

Andra viktiga vitaminer för hjärnan

Ovan har vi redogjort för de kanske viktigaste vitaminerna för att uppnå och kunna bibehålla en frisk och skärpt hjärna. Det finns dock andra viktiga vitaminer som även de är värda att nämnas när det kommer till en god hjärnhälsa. Dessa redogör vi för nedan:

Vitamin D – Många studier visar att vitamin D hjälper mot sjukdomar som multipel skleros och vissa depressiva åkommor. Vi hittar d-vitamin i fisk som sardiner, lax och tonfisk samt i svamp.

Vitamin E och omega-3 fettsyror – Vitamin E och omega-3 fettsyror är extremt bra för hjärnan då vitamin E är en fantastisk antioxidant medan omega-3 fettsyror hjälper till att öka hjärnans plasticitet. Båda skyddar oss mot nedbrytande processer och ger oss skarpare sinne.

Vitamin K – Vitamin K bidrar till bättre inlärning och minne. Personer som lider av Alzheimer tenderar att ha brist på vitamin K. Vi hittar k-vitamin i livsmedel så som broccoli, brysselkål, persilja, gröna lövgrönsaker, sparris, selleri och jäst mat.

En palett av regnbågens färger

Vi vill vara försiktiga med att förespråka en viss ”diet”, men en del har kanske hört talas om att det ska vara nyttigt att äta i alla möjliga olika färger. Det verkar ligga någonting i detta. För att få i sig av alla viktiga vitaminer och ämnen som hjärnan behöver bör vi inta en så varierad och hälsosam kost som möjligt. Detta innebär allt från kött, fisk och fågel (för icke-vegetarianer) samtidigt som vi behöver baljväxter samt frukt och grönt i alla dess former och färger. Vi vill dock slå ett litet extra slag för gröna grönsaker som verkar vara särskilt viktiga när det kommer till nödvändiga vitaminer och mineraler, och vi vill även lyfta olika b-vitaminer som även dessa verkar vara särskilt viktiga för vår hjärnhälsa.

Vi skulle vilja avsluta med ett ayurvediskt ordspråk (ayurveda är en uråldrig indisk läkekonst) som vi tycker sammanfattar ämnet mycket väl:

”När vi har en dålig kost kommer medicinerna inte att fungera; när kosten är bra kommer medicinerna inte att vara nödvändiga.”

En stor del av vår hälsa och våra sjukdomar har att göra med vilken näring eller utebliven näring vår kropp och hjärna får, låt oss därför äta på ett intelligent sätt!

Källor:

utforskasinnet.se

wikipedia.org

Näringsbrist kan ligga bakom psykisk ohälsa

Näringsbrist bakom psykisk ohälsa?

Som de flesta vet lider många idag av psykisk ohälsa som kan orsakas av bland annat ångestproblematik. Det saknas än idag kunskap om orsakerna bakom ångestproblematik, men en japansk studie har nu hittat ett samband med vissa näringsbrister som kan ge oss några ledtrådar.

Ångest tar sig uttryck i form av nervositet och rastlöshet, ökad hjärtfrekvens, hyperventilation, svettning och svårigheter att koncentrera sig. Den upplevda oron påverkar hela livstillvaron.

Många möjliga orsaker

Det finns många teorier om vad som orsakar ångestproblematik. Det spekuleras bland annat om bakomliggande orsaker i form av genetik, hjärnkemi, miljöfaktorer eller andra medicinska faktorer (exempelvis sjukdom). Ingenting har dock bevisats definitivt, och många forskar vidare för att finna olika ledtrådar som kan ge oss svar.

Näringsbrist som en möjlig orsak

En mindre japansk studie har visat ett samband mellan näringsbrister och mental ohälsa. Studien visar att låga nivåer av vitamin B6 och järn kan utlösa de kemiska förändringar i hjärnan som orsakar panikattacker, hyperventilation och andra former av ångest.

Den japanska studien

Forskningsteamet analyserade näringsnivåerna hos 21 deltagare som samtliga led av olika nivåer av ångest, panikattacker och hyperventilation. Medan vissa upplevde mindre attacker som var hanterbara så var andra tillräckligt allvarliga för att resultera i besök på psykiatrins akutmottagning. Man testade dessa deltagare för ett antal olika näringsbrister eller avvikelser i hopp om att identifiera ett mönster. Samtidigt genomfördes en liknande uppsättning tester på en kontrollgrupp på 20 personer. Därefter jämfördes de båda grupperna.

Resultatet

Testerna visade att de som upplevde ångest visade sig ha lägre nivåer av B6 och järn än de i den friska gruppen. Vad betyder då detta? En av de mer accepterade teorierna om utvecklingen av ångest är att den orsakas av en kemisk obalans i hjärnan, där serotonin ses som en nyckelaktör. Det beror på att serotonin är ett av våra ”lyckohormon” som påverkar hjärnans belöningssystem.

Näringsbrist påverkar dessa serotoninnivåer. Serotonin syntetiseras från aminosyran tryptofan, och både järn och vitamin B6 spelar en viktig roll i denna process. Detta är anledningen till att en brist på dessa näringsämnen i slutändan kan leda till en minskning av serotoninnivåerna. Många av dagens antidepressiva läkemedel arbetar med samma teori genom att öka serotoninnivåerna för att reglera mental hälsa. Även om mer forskning kring detta välkomnas, så är detta en värdefull ledtråd för oss när det kommer till att förstå sambandet mellan näringsrik kost och mental hälsa (samt näringsfattig kost och mental ohälsa).

Det viktiga vitaminet B6 – även kallat Pyridoxin

Vitaminet B6 är nödvändigt för att bibehålla ett bra immunförsvar.

Orsaker till näringsbrist kan vara bland annat följande:

  • Celiaki (glutenintolerans) eller andra tarmsjukdomar
  • Kroniska sjukdomar
  • Långvariga febertillstånd
  • Hög alkoholkonsumtion
  • Diabetes
  • Stress
  • Exponering för strålning
  • Brännskador
  • Mag-tarmoperationer
  • Bantning
  • Tobak
  • Luftföroreningar
  • Hjärtsvikt
  • Användning av vissa läkemedel

Tecken på B6-brist visar sig vanligtvis tydligast på hud, slemhinnor och nervsystem men kan även påverka andra kroppsfunktioner.

Vanliga bristreaktioner är:

  • Aptitlöshet
  • Avmagring
  • Svaghet
  • Nervositet
  • Depression
  • Sömnlöshet
  • Allmän olust
  • Hudfjällningar
  • Sprickor och svullnader på läpparna
  • Inflammationer i munhålan och tungan, svullnad av tungan
  • Kramper

Tillskott av B6 kan hjälpa vid:

  • Allergi och astma
  • Karpaltunnelsyndrom
  • Bortdomning i händer och fötter
  • Svullna ömma leder, minskad rörlighet i fingrarna
  • Hudallergireaktioner, nässelutslag
  • Depression, schizofreni och demens
  • Stress
  • Anemi
  • Sömnbesvär
  • Huvudvärk och migrän
  • Diabetes

Vad ska man då äta för att få i sig tillräckligt med vitaminet B6? Jo, ät en kost rik på nedan nämnda råvaror för att motverka näringsbrist när det kommer till ämnet.

Detta innehåller vitaminet B6:

  • Vetegroddar
  • Vetekli
  • Grislever
  • Rå lax
  • Banan
  • Kalkon
  • Kyckling
  • Avokado

Är vi på väg att lösa gåtan?

Vi vet att sömn och fysisk aktivitet är några väldigt viktiga faktorer för att uppnå och/eller bibehålla en god fysisk och psykisk hälsa. Utöver detta verkar forskare nu även ha kommit en bit i sin strävan att knäcka gåtan då mycket tyder på att även kosten, och närmare bestämt vissa näringsämnen såsom vitaminer och mineraler, verkar spela en nyckelroll. Hjärnan är komplex och väldigt känslig, om en brist uppstår kan det därför bli så allvarligt att det påverkar hela vår upplevda sinnestillvaro negativt.

Så, även om detta låter klyschigt så vill vi påminna om hur viktigt det är med en varierad och näringsrik kost! Det kan ha större betydelse än vi tidigare trott!

Källor:

Kurera.se

Awarenessact

Näringsguiden

World Mental Health Day uppmärksammas den 10e oktober.

World Mental Health Day

Igår, den 10 oktober, var det världsdagen för psykisk hälsa – World Mental Health Day. Världsdagen för psykisk hälsa infaller den 10 oktober varje år. Den instiftades av World Federation for Mental Health 1992 och syftar till att skapa större medvetenhet och förståelse för psykisk hälsa och ohälsa. 

I år är temat för dagen suicidprevention och hur vi tillsammans kan enas i arbetet för att förebygga och förhindra självmord.

Ett globalt perspektiv

Ur ett globalt perspektiv är suicid ett allvarligt folkhälsoproblem och nära 800 000 människor dör på grund av självmord varje år världen över. Under de senaste två decennierna har suicid minskat med cirka 20 procent i Sverige men den positiva trenden gäller inte ungdomar och unga vuxna. Nästan två tredjedelar av de som avlider i suicid är män och högst suicidtal (antal suicid per 100 000 invånare) finns bland män som är 85 år och äldre. För att vända utvecklingen i alla grupper krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå.

Jenny Telander, utredare på Folkhälsomyndigheten, förklarar vidare:

“Varje suicid måste ses som en stor mänsklig och samhällelig tragedi. Suicid går att förebygga och för att vi ska kunna göra det behövs insatser inom alla samhällets sektorer. Tillsammans kan vi göra skillnad.”

Sedan maj 2015 har Folkhälsomyndigheten i uppdrag att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Det handlar om att stärka samverkan mellan aktörer som arbetar med frågor kring suicidprevention, utveckla uppföljningen och stärka kunskapsuppbyggnaden inom området.

World Mental Health Day i Sverige

I Sverige uppmärksammades dagen bland annat av NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) som anordnade en inspirationsdag i Stockholm med temat ”Psykisk hälsa har ingen ålder!”. Representanter från Riksföreningen Äldres Hälsa var där!

Dagen bjöd på bland annat En musikhistoria utan slut – en musikalisk och personlig resa av Janne Schaffer, som har erfarenhet utifrån ett anhörigperspektiv till en bror med psykisk ohälsa och som god vän till Ted Gärdestad som likaså han led av psykisk ohälsa. Janne Schaffer berättade hur han kämpade med att hålla sina nära ovanför vattenytan, men att kampen till slut blev för svår. Trots hans tunga erfarenheter har musiken alltid funnits där vid hans sida som en tröst och källa till inspiration och livsglädje.

Janne Schaffer är ett levande bevis på hur viktig musiken (men även andra konstformer) är för hälsan. Vidare är han ett bevis på att livet, trots svåra motgångar och svåra förluster, kan gå vidare. Ett stort tack till Janne som bjöd på sig själv och berättade om sin gripande livsberättelse varvat med vackra låtar utifrån olika perioder av hans liv! Det var förmodligen inte någon i publiken som inte fick sina ögon tårfyllda och kände en enorm sorg i hjärtat, men som sedan avslutningsvis upplevde att de starka känslorna vände till en enorm värme och glädje. Tack!

Vidare bjöd dagen på några personliga berättelser från några av Riksförbundet Hjärnkolls seniorambassadörer. Vi fick ta del av Ingers och Hillevis personliga livsberättelser och deras kamp mot psykisk ohälsa. Även till Inger och Hillevi vill vi rikta ett stort tack för att de ville dela med sig av sina erfarenheter och insikter, psykisk ohälsa är ett så viktigt ämne att uppmärksamma! Tack!

Utöver personliga berättelser bjöd dagen dessutom på en forskningsrapport om äldres psykiska hälsa presenterad av Stefan Fors, verksam vid Karolinska Institutet och ansluten till ARC (Aging Research Center). Vidare en presentation av NSPH- projektet ”Åldras och må bra”, Hjärnkolls seniorsatsning och fokus på åldrandets möjligheter samt reflektioner kring begreppet ”årsrikedom” av Barbro Westerholm (riksdagsledamot för Liberalerna).

En givande dag

Det var en minst sagt intressant, inspirerande och givande dag med mycket värme och kloka reflektioner. Så, tack NSPH för denna fantastiskt givande dag!

Kunskap om vikten av psykisk hälsa, och likaså problematiken kring psykisk ohälsa som i värsta fall kan resultera i självmord, är otroligt viktigt i kampen för att rädda liv. Likaså samverkan och samarbete mellan olika aktörer. Tillsammans kompletterar vi varandra och kan bli en stark kraft för att rädda liv!

Med detta blogginlägg vill vi uppmana alla att ta hand om varandra – och framför allt dig själv!

Källor:

Folkhälsomyndigheten

NSPH:s inspirationsdag ”Psykisk hälsa har ingen ålder!” på World Mental Health Day

2019-10-10.

Den 10 september uppmärksammades internationella suicidpreventiva dagen.

Seminarium om suicidprevention

Den 10 september uppmärksammades internationella suicidpreventiva dagen, ett globalt initiativ för att förebygga suicid. I Sverige uppmärksammades detta med hjälp av Folkhälsomyndigheten, Stockholms läns landsting, Mind, NASP, SPES och Suicide Zero som anordnade ett seminarium i Stockholm under temat ”Att vilja leva länge” – med fokus på psykiskt välbefinnande och suicidprevention sent i livet. Riksföreningen Äldres Hälsa var där!

Internationella dagen för suicidorevention lanserades 2003 av World Health Organization (WHO), World Federation for Mental Health (WFMH) och International Association for Suicide Prevention (IASP) för att sätta arbetet med att förhindra självmord på agendan.

Fakta om suicid

Globalt sett dör över 800 000 personer i världen i suicid varje år, vilket innebär 2 200 självmord varje dag. Detta är fler än dödsfall i exempelvis malaria, bröstcancer eller influensa. Globalt sett utgör självmord 57 % av allt dödligt våld. Detta är mer än dödligt våld i krig och mord (även dråp) tillsammans.

I Sverige utgör självmord 94 % av allt dödligt våld, och i Sverige är självmord 6 gånger vanligare än dödsfall i trafiken.

Fokus på äldre

Socialstyrelsen gav ut rapporten Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre under hösten 2018 som visar att äldre personer som lider av psykisk ohälsa och suicidtankar har svårare att få specialistvård och att äldre inte alls i samma utsträckning som yngre personer får andra typer av insatser än läkemedel (insatser som kan vara livräddande).

Margda Waern, professor och överläkare vid AgeCap Center (sektionen för psykiatri och neurokemi) vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, var en av föreläsarna som höll föredrag om suicid bland äldre. Hon har studerat suicidalt beteende över livscykeln och hur man kan jobba med suicidprevention med ett särskilt fokus på äldre och. Margda Wearn poängterar vikten av att forskning behövs då äldre utgör en växande åldersgrupp med hög risk för suicid, särskilt bland äldre män. Äldre personer berättar i regel inte om sina suicidala tankar i samma utsträckning som yngre personer. De gör färre suicidförsök men när de gör suicidförsök är risken att det sedan blir ett fullbordat självmord 67 gånger högre än när en ung person gör suicidförsök.

Magda Waern berättar om sitt forskningsresultat och understryker att det inte finns någon särskild depressionsbild för äldre som tar livet av sig utan det kan se väldigt olika ut. Hon nämner bland annat faktorer som klinisk/mild depression till suicidalt beteende, könsskillnader, interpersonella konflikter samt kroppslig sjukdom och funktionsstörning som kunde påverka utfallet till suicidförsök. Man såg även en koppling till ökad risk för suicid vid användande av läkemedel som lugnande mediciner och likaså sömnmedel. Vid registerforskning, där man undersökt flera olika nationella register, har det visat sig att 25 % (en fjärdedel) av alla personer över 75 år har fått recept på antidepressiva medel. 43 % av alla som dog i suicid hade recept på antidepressiva medel och 66 % av alla som gjorde suicidförsök.

I en annan liknande studie i Västra Götaland där personerna som hade överlevt suicidförsök fann man snarlika bilder av att både klinisk depression och mild depression utgjorde risk för suicidalt beteende. Man kunde även se sambandet mellan ensamhetsproblematik och alkoholproblematik som en betydande riskfaktor för suicidförsök. Vidare sågs en ökad risk hos män födda i andra nordiska länder och hos kvinnor födda utanför Norden.

När det kommer till kopplingen mellan somatisk sjukdom och risken för suicid ser bilden lite olika ut beroende på kön. Bland äldre kvinnor med allvarlig somatisk sjukdom verkar det inte föreligga ökad risk för suicid, däremot är det raka motsatsen bland äldre män där risken för suicid tenderar att öka markant vid allvarlig somatisk sjukdom.

Vid ofrivillig ensamhet har risken för suicidförsök visat sig öka 7-faldigt och vid alkoholproblematik har risken visat sig öka med 9,5 gånger hos män och 12,2 gånger hos kvinnor.

Resultat av studien

  • Drygt 1 av 10 som gjort suicidförsök rapporterade livströtthet, dödsönskan eller suicidtankar/planer.
  • Depression var kopplad till ökad risk för dessa tankar men de flesta med dessa tankar uppfyllde inte kriterierna för depression.
  • Fysisk aktivitet var inte en riskfaktor.
  • Brist på sociala kontakter var en riskfaktor.
  • Sömnstörning visade sig vara en riskfaktor.

Efterlevande som riskgrupp (gäller alla åldrar)

Vid ett självmord drabbas 6-14 närstående och upp till 135 i den yttre kretsen. Efterlevande löper ökad risk för psykisk ohälsa och egna suicidala handlingar. Personer som har förlorat en partner löper 6-8 gånger högre risk för självmord. Det finns inte tillräckliga vetenskapliga belägg, men stigma tros bidra till suicidriskökningen. Många upplever att de stängs ute från sitt normala sociala sammanhang, och att man inte har rätt att sörja. Många efterlevande upplever psykosociala svårigheter kopplade till sorgen i form av exempelvis nedstämdhet och meningslöshet.

Enligt en studie som SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd) har gjort har många efterlevande upplevt att andra personer har agerat undvikande eller oförstående till deras sorg. Social distans upplevdes framför allt bland vårdpersonal, vänner och kollegor men mindre bland familj, sociala medier och stödgrupper. Vidare visade studiens resultat att informella stödkällor, såsom familj och litteratur samt andra efterlevande, upplevdes som mer hjälpsamma och större stöd än formella stödkällor såsom psykiatrin och arbetsplatsens personalvård. Något som för många upplevdes som viktigt var att få en förståelse för varför personen hade tagit sitt liv, och för en tredjedel upplevdes en religiös tro som ett stöd.

Psykisk ohälsa hos äldre

Det finns många faktorer som kan leda till depression, några exempel på faktorer är:

  • Undernäring/nutritionsproblematik
  • Social belastning
  • Läkemedelsbehandling
  • Psykisk belastning
  • Somatisk sjukdom
  • Biokemisk störning

En svensk kommuns satsning för suicidprevention bland äldre

Sedan 2013 har man i Gävle kommun arbetat strategiskt inon området psykisk ohälsa och suicid. Alla som arbetar i direkt kontakt med äldre personer, och även de som sitter i kundtjänst, har gått utbildning i form av första hjälpen till psykisk hälsa. Utbildningen finns i tre delar för de som arbetar med unga, vuxna eller äldre.

Målsättningen med utbildningen var att öka kunskapen inom området psykisk ohälsa och suicid. Utvärdering av utbildningen har visat att personalen har fått större kunskaper inom området psykisk ohälsa och suicid. Detta har i sin tur gjort att personalen efter utbildningen har känt sig mer trygg och vågat agera, dessutom ser man idag tecken på psykisk ohälsa i högre grad än vad man gjorde tidigare tack vare denna nya kunskap.

Suicidprevention – ett viktigt ämne att uppmärksamma

Riksföreningen Äldres Hälsa deltog i seminarium på den internationella dagen för suicidprevention på Hilton hotell i Stockholm. Det blev en givande eftermiddag med intressanta föreläsningar och duktiga föreläsare! Detta ämne är så viktigt att uppmärksamma, och därför har Riksföreningen Äldres Hälsa också detta ämne som en egen punkt i vårt intressepolitiska program.

Vi vill dock betona att Riksföreningen Äldres Hälsa inte är emot mediciner. Dessa är många gånger nödvändiga och räddar i många fall människors liv, men vi anser samtidigt att vi behöver vidga våra vyer och även värdera andra behandlingsformer lika högt – om inte högre. Läkemedel hjälper inte alla och dessa räcker inte alltid som enda behandlingsform utan behövs ibland i kombination med exempelvis samtalsstöd. Vidare skiftar olika riskfaktorer utifrån olika aspekter som exempelvis ålder och kön. Detta innebär att vi alltid behöver ha fokus på individen och dennes behov då gruppen äldre inte på något sätt är homogen utan består av unika individer. Några generella riskfaktorer för suicid/suicidförsök verkar dock vara depression (även mild depression), ofrivillig ensamhet, alkoholproblematik och sömnproblematik. När vi kan finna lösningar på dessa problem och besvär kan vi förmodligen alltså bättre förebygga självmord och självmordsförsök hos äldre.

Med kunskap, bra bemötande och rätt stöd är det möjligt att jobba med suicidprevention och på så vis fånga upp självmordsnära personer innan det är för sent!

Källor/föreläsare 2019-09-10:

Folkhälsomyndigheten

NASP

”Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre”, Socialstyrelsens rapport publicerad i oktober 2018

Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri med fokus på suicidologi

SPES

Gösta Bucht, professor emeritus i geriatrik och sakkunnig hos SPF Seniorerna för vård- och omsorgsfrågor

Välfärd Gävle/Gävle kommun

Olika former av anhörigstöd

Vi har tidigare belyst ämnet anhörigstöd och vi tänkte även denna vecka fortsätta på samma spår, med fokus på olika former av stöd till anhöriga. Vi vill även belysa ämnet utifrån ett jämställdhetsperspektiv då cirka 70 procent av de informella vårdgivarna är kvinnor, och att kvinnor överlag har visat sig påverkas mer negativt än män när det kommer till att ge anhörigomsorg.

Som vi tog upp i förra veckans blogginlägg så är omsorgsgivande, enligt Socialstyrelsen, mest förekommande i åldersgruppen 45-64 år, och vanligast är att de ger stöd åt en förälder. Personer äldre än 65 år ger i mycket hög utsträckning omsorg till sin make, maka eller partner. Det har visat sig att behovet att vårda, hjälpa eller stödja en make, maka eller partner ökar med åldern. Trots detta är det dock viktigt att insatserna sker på frivillig basis och med stöd från samhället vid behov och önskan om detta.

Vad hjälper anhöriga till med?

Det är vanligt att vuxna barn ger hjälp och stöd till sina föräldrar eller svärföräldrar. De vuxna barnen hjälper exempelvis till med att laga mat, städa och tvätta. Hälften av barnen hjälper till någon gång i veckan eller mer sällan. Mycket få ger mer intensiv och omfattande hjälp och stöd. Barn som bor på närmare avstånd än 15 km ger mer hjälp och stöd än hemtjänsten. Det är också vanligare att döttrar hjälper till jämfört med söner. En av fem som ger hjälp och stöd till en anhörig har också ett yrke som ska skötas.

Hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser

Anhörigvårdare som ger mycket omfattande hjälp och stöd riskerar sin egen hälsa. Studier visar att de som ger mycket omfattande hjälp och stöd också har en lägre livskvalitet än andra grupper av anhörigvårdare.

Det finns rapporter som visar att medelålders kvinnor som ger omfattande hjälp till anhöriga oftare är borta från sitt arbete än kvinnor som ger mindre hjälp eller ingen hjälp alls. Vidare är detta även kopplat till ett ekonomiskt perspektiv med tanke på risken för förlorad inkomst snarare än ekonomisk ersättning för att vårda en anhörig. Färre personer får ekonomisk ersättning sedan 1970, och när det ekonomiska stödet minskar så ökar utsattheten för denna grupp. Kommunerna i sin tur ger oftast stöd till sammanboende äldre, makar och partners med gemensamt hushåll medan stöd till yrkesarbetande anhöriga som bor i närheten eller längre bort i princip är obefintligt.

Olika former av anhörigstöd

Det finns idag olika former av anhörigstöd (vilka vi redogör för nedan), dock vill vi betona att stödet ser lite olika ut i olika kommuner då regelverken kan skilja sig mellan olika kommuner. För att se vad som gäller i just din kommun kan du gå in på www.seniorval.se och klicka på din kommun för att läsa mer (du länkas då direkt till din kommuns hemsida där du kan läsa mer).

Avlösning

Lever du tillsammans med någon som behöver mycket stöd och hjälp och tycker att det känns svårt att lämna personen ensam? Det är många anhörigvårdare som upplever det och därför finns det möjlighet att få avlösning. Det innebär att någon annan kommer hem och är tillsammans med personen under några timmar så att du som anhörig till exempel kan gå och handla eller besöka vänner. Tjänsten kan vara regelbunden eller utnyttjas vid enstaka tillfällen.

För att få avlösning kontaktar du din kommun, ofta är det kostnadsfritt. Vem som kommer till er för avlösning beror på hur det fungerar i din kommun. Antingen finns det flera olika verksamheter som är godkända av kommunen som du kan välja mellan eller så är det kommunens egen personal.

Dagverksamhet

Att delta i en dagverksamhet är ett sätt för den anhörige eller närstående att få avlastning. En dagverksamhet är ett ställe dit den som behöver stöd och omsorg kan komma för att få gemenskap och stimulans. Dessa finns med olika inriktningar som till exempel socialt umgänge, demenssjukdom eller psykisk ohälsa. För att få en plats på en dagverksamhet behöver man ansöka hos hemkommunen. Ta kontakt med en biståndshandläggare där för att få veta mer.

Ekonomisk ersättning

Att ta hand om och finnas där för någon som behöver omsorg kan kräva både tid och energi. Om du hjälper en anhörig kan du i vissa fall få ekonomiskt stöd från kommunen eller Försäkringskassan. En anhörig kan vara en familjemedlem, en nära släkting, grannar, vänner eller andra närstående.

Hemvårdsbidrag/anhörigbidrag

I vissa kommuner finns möjligheten att ansöka om ekonomiskt bidrag. Detta kallas hemvårdsbidrag, anhörigbidrag eller omvårdnadsbidrag. Syftet med bidraget är att stimulera och ge uppskattning till anhörigvårdaren som gör saker som annars skulle utföras av hemtjänsten. Bidraget finns som sagt inte i alla kommuner och reglerna för vem som kan få bidraget är också olika liksom storleken på det. Oftast söks bidraget av och betalas ut till personen som tar emot hjälpen.

Närståendepenning

Om du som anhörig behöver avstå från att arbeta för att ta hand om någon som är sjuk kan du få närståendepenning. Närståendepenning ansöker du om hos Försäkringskassan.

Anhöriganställning

Detta innebär att du som vårdar en anhörig kan bli anställd under ett antal timmar och få betalt. Möjligheten erbjuds bara i vissa kommuner och formerna ser olika ut. Kontakta din kommun för att ta reda på hur reglerna ser ut där.

Kommunens anhörigstöd

Flera kommuner erbjuder olika typer av anhörigstöd. Det är oftast en egen enhet på kommunen dit anhöriga kan vända sig för att få råd och stöd, träffa andra anhöriga i samma situation, delta vid seminarier och föreläsningar. Anhörigstöd är ofta kostnadsfritt och ges av kommunens anhörigkonsulent, anhörigstödjare eller demenssamordnare. Syftet är att värna om anhörigas hälsa och livskvalitet.

Anhörigstöd på nätet

En bra plats är ett nationellt anhörigstöd på nätet som flera kommuner anslutit sig till. Här kan man ha kontakt med andra anhöriga i hela landet som befinner sig i samma situation. Man kan även ta del av nyheter, forskning, utbildningar och föreläsningar. För anhöriga är En bra plats en kostnadsfri tjänst.

Anhörigstödet behöver utvecklas

Människor befinner sig i olika situationer och familjekonstellationer, vilket innebär att stödet behöver utformas individuellt. Anhöriga som bor långt bort behöver exempelvis en annan form av stöttning än anhöriga som bor i närheten. Det finns alltså flera parametrar att ta hänsyn till.

Hemtjänsten är en viktig hjälp för yrkesarbetande anhörigvårdare. Det behövs dock även nya former av stöd som passar de yrkesarbetande anhörigvårdarna. Det kan vara trygghetstjänster och stödtjänster som handlar om att få information och råd. Det kan också vara olika former av stödjande arbetsförhållanden och arbetstider på arbetsplatsen.

Fokus framöver

Anhöriga behöver fortsättningsvis uppmärksammas och stödjas för att orka fortsätta vara ett betydelsefullt stöd. Lite särskilt behöver samarbetet med invandrarföreningar belysas och stärkas då detta idag är begränsat trots att det finns äldre med utländsk bakgrund i cirka hälften av de svenska kommunerna.

Olika behov kräver olika insatser

Som vi har tagit upp i veckans blogginlägg ser behovet hos många anhöriga/anhörigvårdare olika ut och insatserna behöver därför anpassas utifrån de olika behov som finns. Många kommuner erbjuder idag olika former av stöd, men stödet behöver trots detta utvecklas än mer. Regeringen har nu tillsatt en utredning angående en utveckling av anhörigstödet i form av en fast omsorgskontakt inom hemtjänsten, denna utredning kommer att redovisas under hösten 2020.

Det som är viktigt att tänka på är att anhöriga, precis som äldre som grupp, inte är en homogen grupp. Det är olika individer med olika behov, olika livssituationer och arbetsförhållanden (när det kommer till de anhöriga som är i arbetsför ålder). Stödet behöver därför utformas på olika sätt och inom olika sammanhang, genom såväl kommunen som har det yttersta ansvaret för den hjälpbehövande som arbetsplatser där anhöriga finns i form av stödjande attityder och arbetsförhållanden.

Något som är viktigt att komma ihåg, och ta hänsyn till i utformningen av eventuella nya insatser, är att inta ett jämställdhetsperspektiv då kvinnor än idag är de som i störst utsträckning står för anhörigomsorgen. Vidare vill vi betona vikten av anhörigstöd till utlandsfödda svenskar och vikten av samarbete med invandrarföreningar som idag är begränsat.

Avslutningsvis vill vi än en gång poängtera hur viktigt det är att anhörigomsorg alltid bör ske på frivillig basis, och att anhöriga måste få tillåtas att (om så önskas) ”bara” vara anhöriga utan krav på omsorgsgivande då anhöriga i sig ofta utgör en viktig funktion för den hjälpbehövande. Vidare är det viktigt att både den hjälpbehövande och dess anhöriga kan känna en tilltro till samhället och kommunens insatser och stöd, för hur stark man som anhörig än känner sig i stunden så kan det komma en tid när orken tryter och den egna hälsan hamnar i riskzonen för psykisk eller fysisk ohälsa.

Med rätt insatser i rätt tid för hjälpbehövande kan vi alltså minimera risken för ohälsa även hos anhöriga, vilket är gynnsamt även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Källor:

Seniorval.se

Socialstyrelsen

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) – för ett anhörigvänligt samhälle

Vi är många som anser att det finns förbättringspotential för det befintliga anhörigstödet idag.

Anhörigstöd

Många, såväl forskare som personal inom vård och omsorg samt anhöriga själva, anser att det finns förbättringspotential för det befintliga anhörigstödet idag. Stödet behöver utvecklas och anpassas utifrån individuella behov. I veckan kom besked om att regeringen nu ska ta fram en nationell strategi för anhöriga, som många vet gör en enorm insats för många äldre som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning behöver olika former av stöd och omsorg.

Enligt socialminister Lena Hallengren är anhörigas insatser väldigt viktiga för välfärden. Hon menar därför att detta behöver uppmärksammas och att en nationell strategi för anhöriga behövs.

Vilka är då anhöriga (även kallade anhörigvårdare)?

Enligt Socialstyrelsen är idag omsorgsgivande mest förekommande i åldersgruppen 45-64 år, och vanligast är att de ger stöd åt en förälder. Personer äldre än 65 år ger i mycket hög utsträckning omsorg till sin make, maka eller partner. Behovet att vårda, hjälpa eller stödja en make, maka eller partner ökar med åldern.

Cirka 70 procent av de informella vårdgivarna är kvinnor, och ofta påverkas kvinnor mer negativt än män av att ge anhörigomsorg. Regeringen menar nu att det är viktigt att synliggöra den här gruppen och de insatser som anhöriga bistår med. Vidare är det viktigt att samspelet mellan anhöriga, äldreomsorgen och hälso- och sjukvården fungerar.

Anhörigas omsorg bidrar till äldres välbefinnande och livskvalitet, men ska bygga på frivillighet. Det är viktigt att anhöriga kan känna sig trygga med att även den omsorg som samhället erbjuder är av god kvalitet.

Trots ovan nämnda siffror från Socialstyrelsen är det oklart hur många anhörigvårdare som finns i varje kommun, och lika oklart om stödet som finns når fram till anhörigvårdarna samt hur stödet i så fall fungerar.

Bakgrund

Sedan 1950-talet har staten tagit det största ansvaret för vården och omsorgen om de äldre. Men under 1990-talet började de äldre bli fler och staten fick allt mindre pengar. De äldres familjer tar nu ett allt större ansvar för vården av de äldre. Under året 2000 utförde familjen 70 procent av alla omsorgstimmar för äldre i hemmet.

Politiken har alltmer gått i en riktning mot att äldre ska åldras och vårdas hemma. Platser på särskilda boenden har minskat med nära 18 000 platser under 2000-talet. Det är en minskning med 15 procent. Hemtjänsten arbetar i många fall med äldre personer som saknar släktingar och äldre som har stora vårdbehov.

Mitt i denna utveckling riskerar familjen/anhöriga att bli utnyttjade då samhället endast räknar med att ställa upp då nära och kära inte kan. Omsorgspersonal har ofta den sjuka personen i fokus medan anhörigas behov tenderar att inte uppmärksammas. Det är så klart inte alltid så lätt för omsorgspersonal att både ha den sjuka personens behov i fokus samtidigt som även anhörigas behov ska fångas upp.

Kommunerna har länge haft det största ansvaret för stöd till familjer som vårdar anhöriga. Det har varit oklart vilket ansvar Landstingets hälso- och sjukvård har. De gånger regeringen har gett stöd till familjevård har stödet gått till kommunerna. Det har därför inte funnits någon anledning för landstingen och kommunerna att samarbeta när det gäller de anhörigas behov.

COAT – Carers Outcome Agreement Tool

Sedan år 2004 finns COAT (Carers Outcome Agreement Tool) som är en modell för planering, uppföljning och utvärdering av stöd till anhörigvårdare som bygger på forsknings- och utvecklingsarbete som har genomförts i Sverige och i England. COAT består av fyra frågeformulär och baseras på områden som identifieras som viktiga av anhöriga som vårdar en närstående. Till varje område hör en stödplan för planering av åtgärder, uppföljning och utvärdering av den överenskomna hjälpen. En första version av instrumentet publicerades år 2005 och sedan dess har cirka en femtedel av Sveriges kommuner laddat ner instrumentet.

Positiv utveckling

Under de senaste åren har situationen blivit något bättre då 58 procent av kommunerna samarbetade med landstingets sjukvård under år 2006. Successivt börjar många förstå hur viktigt det är att få igång ett samarbete mellan kommun och landsting när det gäller anhörigfrågor. Familjerna måste också bli mötta med respekt och få stöd i hela vårdkedjan. Men det finns ändå mycket mer att göra när det gäller utbildning och att få flera medvetna om de här frågorna.

Det är även viktigt när det kommer till samarbete med frivilligorganisationer. Under år 2006 samarbetade mer än hälften av kommunerna med anhörigvårdare och patientföreningar, främst med pensionärsorganisationer, Röda Korset och religiösa samfund. Det har blivit allt vanligare att personal och medlemmar i frivilligorganisationer arbetar tillsammans.

Lagändring till stöd för anhörigvårdare

Den 1 juli 2009 infördes en bestämmelse i Socialtjänstlagen, kapitel 5 §10, som lyder:

”socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”.

Detta innebär att anhöriga har rätt att få sina behov bedömda. Detta kräver en kartläggning av hur mycket anhöriga bistår med och hur det verkliga behovet ser ut, vilket i sin tur kan bidra till en bättre utformning av stödet.

En nationell strategi behövs

Regeringen menar att Sverige idag saknar en nationell strategi för anhöriga. En nationell strategi betyder inte att det ska se lika ut i alla kommuner, utan att de olika aktörerna ska jobba mot samma målsättning.

Som vi nämnde i förra veckans blogginlägg har regeringen nyligen tagit initiativ till att det ska införas en fast omsorgskontakt i hemtjänsten, och har med anledning av detta tillsatt en utredning. En fast omsorgskontakt innebär att det ska vara reglerat i lag att det ska finnas en namngiven kontaktperson som både omsorgstagaren och dennes anhöriga kan vända sig till.

Regeringens förslag till budget bygger på en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

En ovärderlig resurs

De flesta verkar vara överens om att anhöriga, ibland kallade anhörigvårdare, gör en värdefull insats för såväl den som är sjuk som för samhället i stort. Riksföreningen Äldres Hälsa anser att anhörigas insatser ska betraktas som en värdefull resurs, däremot inte som en självklarhet. Anhöriga riskerar idag att utnyttjas i vårt samhällssystem och komma i skymundan då allt fokus ofta riktas mot den som är sjuk. På senare år har situationen blivit något bättre i takt med att kunskapen om anhörigas behov successivt har ökat, men anhörigas behov behöver fortsätta att belysas än mer. Vi välkomnar därför lagändringar och utredningar som syftar till att lyfta anhörigfrågor på den politiska agendan, i hopp om att insatser framöver ska kunna anpassas bättre utifrån behov som många anhöriga har.

För det är ju faktiskt så att även en stark hjälpare kan behöva hjälp ibland för att helt enkelt orka fortsätta hjälpa.

Vill du läsa mer om olika former av anhörigstöd? Det kan du göra här!

Källor:

Regeringskansliet

Socialstyrelsen

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) – för ett anhörigvänligt samhälle

Den 3 september träffade representanter från Riksföreningen Äldres Hälsa sakkunnig expert Oskar Taxén på Socialdepartementet.

Möte med socialdepartementet

Den 3 september träffade representanter från Riksföreningen Äldres Hälsa socialminister Lena Hallengrens sakkunnige expert Oskar Taxén på Socialdepartementet.

Riksföreningen Äldres Hälsa träffade socialminister Lena Hallengrens sakkunnige expert Oskar Taxén för att överlämna föreningens intressepolitiska program.

Ämnen som berördes

Vid mötet diskuterades bland annat upplevd ensamhet bland äldre som kan betraktas som ett folkhälsoproblem, behov av olika boendeformer för äldre och svårigheten att tillgodose äldres behov med befintliga insatser inom äldreomsorgen samt nya lagförslag.

Ny utredning på gång

Socialminister Lena Hallengren höll den 29 augusti en pressträff för att presentera en ny utredning som ska syfta till att utreda hur en fast omsorgskontakt (kontaktperson) kan införas i hemtjänsten, för att säkra kontinuitet och därmed även kvalitet. Till den fasta omsorgskontakten ska en äldre person kunna vända sig för att exempelvis få stöd och svar på frågor om sina insatser och sin omsorg. Utsedd särskild utredare är Barbro Westerholm (L). Barbro Westerholm är idag riksdagsledamot för Liberalerna, har tidigare varit ordförande för SPF samt varit generaldirektör för Socialstyrelsen. Utredningen ska vara klar den 1 oktober 2020.

Utredningens uppdrag

Utredaren (Barbro Westerholm) ska se över och lämna förslag på hur en fast omsorgskontakt kan införas i hemtjänsten, både för verksamheter i privat och offentlig regi.

Förslagen ska gälla:

  • En fast omsorgskontakts arbetsuppgifter
  • Vilken kunskap och kompetens en fast omsorgskontakt inom hemtjänsten bör ha
  • De författningsändringar som krävs för att reglera krav på fast omsorgskontakt

Ny särskild boendeform för äldre

Förra året, 2018, beslutades att införa en ny boendeform för äldre, så kallat biståndsbedömt trygghetsboende och den nya lagen trädde i kraft den 2 april 2019. Regeringen införde 2016 ett nytt investeringsstöd för att bygga bort den brist på äldreboenden som funnits i många kommuner, och detta investeringsstöd kommer även att kunna användas för att bygga den nya boendeformen.

Bakgrunden är att många, som vi tidigare har belyst, upplever en otrygghet och ensamhet i sina bostäder. Dessa personer är för friska för ett särskilt boende med heldygnsomsorg, då ett bifall för detta kräver att den äldre har ett omfattande omvårdnadsbehov. Tanken är då att biståndsbedömda trygghetsboenden ska kunna tillgodose behov hos de äldre som kan betraktas som friska men som ändå upplever otrygghet och ofrivillig ensamhet. Socialminister Lena Hallengren förklarar:

”Skillnaden mellan ett vanligt äldreboende och biståndsbedömt trygghetsboende är att i det senare, får den äldre möjlighet att komma till ett boende som exempelvis erbjuder gemensamma måltider, umgänge och kulturella aktiviteter.”

Kartläggning av särskilda boendeformer för äldre

Idag 13 september 2019 gick Regeringskansliet ut med att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga behoven av och tillgången till särskilda boendeformer för äldre. Det gäller både boende för heldygnsvård och biståndsbedömda trygghetsboenden. Bakgrunden till uppdraget är att flera kommuner uppger att de har brist men att det saknas en nationell helhetsbild.

Vi lever allt längre och detta innebär att äldre som grupp ökar, gruppen äldre över 80 år är den som ökar mest. Detta innebär i sin tur att behovet av särskilda boendeformer för äldre ökar. Regeringen menar att Sveriges äldre ska kunna känna trygghet i vardagen och att vi därför behöver få en samsyn med kommunerna om vilka behov som finns, enligt socialminister Lena Hallengren.

Enligt Socialstyrelsen ansvarar kommunerna för särskilda boendeformer för äldre, samtidigt uppger flera kommuner att de har brist på särskilda boenden och många äldre får vänta på att få en plats som motsvarar deras behov.

Syftet med uppdraget till Socialstyrelsen är att få en lägesbeskrivning och förslag på hur behoven av särskilda boendeformer för äldre kan följas framöver. I uppdraget ingår också att analysera vad som utmärker de kommuner som inte har brist på särskilda boenden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2020.

Åtgärder som välkomnas

Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar såväl nya boendeformer som kartläggning av befintliga boendeformer, då många kommuner idag menar att de har brist på särskilda boendeformer för äldre. Situationen ser något olika ut i olika kommuner, i vissa kommuner finns så kallade servicehus kvar medan man i andra kommuner sedan länge har avskaffat dessa. Biståndsbedömda trygghetsboenden ter sig påminna om boendeformen servicehus då den betraktas som en särskild boendeform samtidigt som den inte innebär heldygnsomsorg för den äldre, istället kan den äldre beviljas punktinsatser likt hemtjänstinsatser. En boendeform som alltså vänder sig till äldre som inte har ett alltför omfattande vård- och omvårdnadsbehov men som ändå upplever otrygghet och isolering i ordinärt boende.

Det är med intresse vi nu följer utvecklingen med biståndsbedömda trygghetsboenden samt kartläggning av olika boendeformer för äldre. Det är inte en dag för tidigt!

Källa:

www.regeringen.se

Mindre bostäder till pensionärer

Var tredje pensionär vill flytta till en mindre bostad men har svårt att förverkliga en flytt, enligt en undersökning från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Många pensionärer efterfrågar mindre bostäder men upplever svårigheter att förverkliga detta. Hindret som många upplever är reavinstskatten och svårigheter att hitta något lämpligt, vilket innebär att många drar sig för att flytta från en större bostad.

Undersökningen

Undersökningen baseras på 2 300 intervjuer och visar att pensionärer är något mindre flyttbenägna än andra. Däremot är pensionärerna de mest intresserade av att flytta till en mindre bostad. Undersökningen visar att 35 procent av gruppen 65-åringar och äldre efterfrågar en mindre bostad.

Orsaker till att en flytt (för många) är svår att förverkliga beror främst på följande anledningar:

  • Svårigheter att hitta något lämpligt
  • Månadskostnaden skulle bli för hög
  • Reavinstskatten avskräcker (för en del, dock ej lika betydligt skäl som de övre två nämnda skälen)

Svårigheter för såväl den äldre som den yngre generationen

Flyttskatten (den så kallade reavinstskatten) tvingar många äldre att bo kvar i alltför stora bostäder, samtidigt som den yngre generationen som önskar bo större har svårigheter att få lånelöfte och stängs ute från bostadsmarknaden på grund av höga krav på amortering.

Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, förklarar:

”Det är tydligt att både unga och äldre, som är nycklarna för att låsa upp bostadsmarknaden, upplever att Sveriges bostadspolitik fungerar dåligt.”

Denna fråga har länge varit på tapeten. SVT Nyheter uppmärksammade år 2016 ett fall där en man upplevde hinder för en önskad flytt från en onödigt stor villa till en lägenhet på grund av reavinstskatten. Mannen förklarade att huset hade ökat i värde med flera miljoner sedan han köpte det, vilket skulle innebära att en försäljning skulle resultera i att en stor del av vinsten skulle gå till reavinstskatten och det som blev kvar därmed inte skulle räcka till en lägenhet. Mannen skulle behöva ta ett högre bolån än vad han vid detta tillfälle hade, trots att den nya bostaden skulle bli mindre.

Enligt Boverkets rapport från år 2016 behövs 710 000 nya bostäder till år 2020 för att råda bot på bostadsbristen. Denna siffra har sedan dess justerats ned till 600 000 bostäder. Däremot beror efterfrågan till stor del på hur vi använder det befintliga bostadsbeståndet.

Förslag på åtgärder

I rapporten ”Hem bitterljuva hem” presenterar Länsförsäkringar Fastighetsförmedling följande sex förslag för att förbättra bostadspolitiken:

  • Sänk reavinstskatten (även kallad flyttskatt)
  • Fasa ut ränteavdraget
  • Ompröva de skärpta amorteringskraven
  • Skattegynnat bosparande för unga
  • Fler billiga hyresrätter
  • Nya former av seniorboende

En del menar att om en flyttkedja bara kom igång så skulle tusentals bostäder frigöras och människor skulle kunna bo efter sina behov. Analytikern Bengt Hansson på Boverket räknade för några år sedan (2016) på vad det skulle innebära om flyttskatten togs bort. Han förklarade för SVT:

”Det skulle ha väldigt stor påverkan. Vi skulle spara in ungefär ett års produktion av nya bostäder. Vi bygger 40.000 bostäder idag till en kostnad av 100 miljarder kronor. Det är den vinsten som samhället skulle kunna göra av att folk börjar flytta. Idag flyttar 60.000-70.000 hushåll per år. Vi skulle kanske öka till 110.000-120.000 om man tog bort reavinstskatten. Då skulle folk bo på rätt ställe, i rätt typ av bostad, och vi skulle få en bättre matchning på bostadsmarknaden. Och vi slipper bygga.”

En liknande åtgärd som hade varit effektiv och samtidigt varit politiskt genomförbar är att slopa reavinstskatten helt för personer över 64 år som köper eller hyr en bostad som är väsentligt mindre än den bostad de bott i. Debatten har till stor del handlat om hur vi kan öka bostadsbyggandet, och även hur billiga bostäder kan byggas. Detta skrev Faradj Koliev (S) i en debattartikel i mars 2018. Han menar, i likhet med analytikern Bengt Hansson, att det hade gått att råda bot på bostadsbristen genom åtgärder som handlar om reformer för ett mer effektivt användande av befintliga bostäder. Faradj Koliev förklarar:

”Det finns idag ungefär lika många lägenheter per invånare som under 1990-talet, då det inte fanns någon bostadsbrist. En del röster har avfärdat påståendet att det råder bostadsbrist i Sverige bland annat med hänvisning till argumentet att många helt enkelt bor för stort. Men denna slutsats bygger på ett missförstånd eftersom det är orealistiskt att få en större grupp människor att flytta till mindre lägenheter på kort tid. Den centrala frågan är hur lätt eller svårt det är för människor att hitta en bostad, och ur det perspektivet är bostadsbristen en realitet.”

Vidare menar Faradj Koliev att trögheten på bostadsmarknaden orsakas av inlåsningar i systemet som resulterar i att människor, som annars skulle vilja flytta, inte har tillräckliga incitament att göra det. Prisökningen på bostäder innebär att många hushåll har latenta skatteskulder som måste betalas vid en försäljning, vilket alltså hindrar många från att kunna flytta till en mindre bostad. Faradj Koliev problematiserar även situationen med hyresrätter:

”Samma inlåsningseffekt finns på hyresmarknaden då det finns för få hyresrätter och de nybyggda hyresrätterna kostar betydligt mer än de äldre. Konsekvensen blir dålig matchning och ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet.”

En känslig diskussion

Som i så många andra politiska diskussioner och viktiga frågor kan detta bli en känslig debatt då förslag på åtgärder vid ett viktigt samhällsproblem ofta medför såväl vinnare som förlorare. Det är säkerligen en utmaning för dagens politiker att finna en lösning som passar alla, för att inte säga rent omöjligt, vilket också kan vara en förklaring till att problemet kvarstår än idag trots flera års diskussioner och debatter för att uppmärksamma problemet.

Det kanske inte är ekonomiskt möjligt att slopa reavinstskatten rakt av för alla grupper, men det kanske åtminstone är möjligt att överväga att slopa den, eller i alla fall att minska den, för personer över 64 år för att på så sätt stimulera en flyttkedja som i bästa fall skulle resultera i ett bättre utnyttjande av befintliga bostäder. Sedan är det sedan länge känt att många pensionärer har en begränsad ekonomi, något som man bör ha i åtanke vid nyproduktion – inte minst vid bostäder riktade till äldre målgrupper såsom 55+ och dylikt samt vid nya hyresrätter. Hyresrätter medför ju samtidigt ett annat dilemma, vid en eventuell flytt till ny önskad bostad frigörs inte något ekonomiskt kapital vilket kan försvåra möjligheten till flytt än mer för de individer som saknar eget kapital, och de hamnar därmed i händerna på ett system som inte alltid tar hänsyn till detta.

Källor:

Länsförsäkringar/Sifo

SVT Nyheter ”Vill flytta – men det blir för dyrt”, 2016-02-07

www.seniorvarlden.com

Kan kultur på recept vara ett sätt för oss att må bättre?

Kultur på recept

Vi har nyligen berört ämnen som naturen och förundran när det kommer till sådant som är välgörande för vår hälsa. Idag tänkte vi fokusera på ämnet kultur och hur detta är förknippat med förundran och därmed verkar hälsofrämjande!

Forskning visar att kulturupplevelser stimulerar våra sinnen och därmed ger goda effekter på hälsan. På olika håll i landet har man därför prövat ”kultur på recept”, bland annat i Skåne men även i Jönköping där politikerna har valt att låta detta permanentas. Kulturupplevelsers positiva betydelse för hälsan får även stöd i internationella studier.

En brittisk studie

Svenska medier, som bland annat Göteborgs-Posten och SVT Nyheter, har under det senaste året uppmärksammat en brittisk långtidsstudie som visar att risken att drabbas av en depression är lägre bland personer över 50 år som ägnar sig åt kulturupplevelser såsom exempelvis film, teater och museiutställningar till skillnad från de som inte gör det.

För äldre som går på film, teater eller museum minst en gång per månad minskar risken att drabbas av en depression med 48 procent, och bland dem som konsumerar någon form av kultur varannan månad är risken för att drabbas av en depression 32 procent längre än för dem som låter bli helt.

Resultaten bygger på data från 2 148 britter över 50 år som forskare har följt under 10 år, och är en del av The english longitudinal study of ageing (ELSA). Studien har tagit hänsyn till socioekonomiska faktorer och hälsa.

Nordamerikansk forskning

Som vi redogjorde för i förra veckans blogginlägg om förundran finns det en amerikansk forskare, dr Jennifer Stellar, vid University of Toronto som forskar om positiva känslor, och framför allt då förundran, och dess betydelse för vår hälsa. Hon menar att kultur och förundran hänger samman i allra högsta grad. Hon menar att det som en person tycker är vackert också är det som bidrar till förundran hos den här personen. Det kan handla om konst, foto, arkitektur och inte minst musik. Ofta hänger förundran samman med sinnen som syn och hörsel, urgamla mekanismer med kopplingar långt in i vår reptilhjärna. Musik som väcker förundran består ofta av många instrument, som symfonier, och det är när man nalkar någon form av crescendo, en pampig mittpunkt där musiken är som mest dramatisk, som man ofta känner mest förundran.

Det handlar dock inte enbart om att passivt lyssna eller att delta i någon form av kultur, till exempel musik, utan kan vara lika viktigt att skapa själv – och gärna i grupp. Något som har visat sig vara väldigt hälsosamt är körsång. I en studie utförd av Royal College of Music i Storbritannien, i samarbete med en cancervårdsinstitution, studerade man hur körsång påverkade humör och inflammation. Resultatet visade att inflammationsnivåerna minskade hos alla, men mest hos de deltagare som också led av depression. Även studier från Harvard och Yale har visat att körsång förlänger livet.

Skånemodellen – ett projekt om ”kultur på recept”

I Skåne genomfördes under åren 2012-2014 ett projekt i samarbete mellan Region Skåne, Finsam Helsingborg (ett finansiellt samordningsförbund där Region Skåne, Helsingborgs stad, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ingår) och Helsingborgs stad. Inom projektet ordinerades patienter bland annat musik, eget skapande och att se utställningar. Projektet vände sig till patienter i Helsingborg som sökte vård för psykisk ohälsa och/eller smärta och som varit sjukskrivna eller riskerat sjukskrivning eller social isolering.

Utvärderingen visade att den framtagna modellen fungerade och de patienter som deltagit uppvisade positiva resultat, vilket tyder på att kultur skulle kunna fungera som ett komplement till befintliga rehabiliteringsmetoder.

Dock ska nämnas att det i uppföljningarna saknades en jämförelsegrupp, vilket gjort det svårt att uttala sig med säkerhet om reella effekter. Forskarna välkomnar därför ytterligare studier.

Svensk intern kritik

Kritik har riktats från olika håll som menar att offentliga medel inte bör gå till obeprövade och ovetenskapliga behandlingsmetoder som ”Kultur på recept”. Gunnar Bjursell driver Cultural Brain Initiative vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han menar dock att det har gjorts mycket forskning som visar på positiva samband mellan kultur och bättre hälsa, framför allt internationellt. Däremot håller han med om att många av de försök som har gjorts i Sverige har varit vad han kallar ”amatörmässiga”, som han förklarade i en intervju som sändes i Sveriges radio. Studierna är upplagda på ett sådant sätt att man inte kan dra några definitiva slutsatser menar han, då kontrollgrupper saknats i de utvärderingar som gjorts av försök med ”Kultur på recept”. Då blir det också svårt att bedöma om det är just kulturupplevelsen som har gett effekt eller om andra faktorer som till exempel gemenskap spelat in.

Permanent behandlingsform 

Trots denna interna kritik har Region Jönköping valt att permanenta ”Kultur på recept” som behandlingsform då man anser att detta har särskilt gynnsam effekt vid långvarig sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa, där den sjuke oftast isolerar sig.

Hopp för svenska forskning

Mer är att vänta framöver! I Stockholm har det startats ett kompetenscentrum för kultur och hälsa, och i Jönköping pågår en studie där man undersöker hur ”Kultur på recept” fungerar. Förhoppningen är alltså att det framöver även kommer att finnas svenska resultat som är tillförlitliga om kulturens effekt på hälsan.

Frossa i kultur – för hälsans skull

Forskning visar alltså att kultur är hälsofrämjande, såväl svensk forskning (om än med viss kritik då den i någon mån kan anses vara bristfällig) som internationell forskning. Att betrakta en vacker vy, exempelvis ett landskap eller rent av en tavla eller ett fotografi, eller att lyssna till vacker musik väcker vår förundran och minskar därmed inflammation i kroppen. Även skapande, och gärna tillsammans med andra, är välgörande för kropp och själ.

Kritik har riktats mot forskning och utvärdering av forskningsresultat i Sverige där kritiker ifrågasatt om det är kulturupplevelsen i sig som har bidragit till den effekt som man har kunnat konstatera, eller om effekten kan ha uppstått av andra faktorer som exempelvis gemenskap med andra. Ja, detta kan betraktas som en fin gränsdragning då såväl kulturupplevelser i sig (åtminstone enligt internationella forskningsresultat) har visat sig vara hälsofrämjande, samtidigt som människan är en social varelse och ofta mår som bäst i samvaro med andra. Om man till exempel tar en konsert som exempel, eller körsång, så omges man ju i regel av många andra som delar denna stund och denna upplevelse med en själv. Just den här känslan av gemenskap, när det kommer till att dela en fantastisk upplevelse med andra, kan (som vi har förstått det) stärka upplevelsen av förundran.

Så, njut av kultur och låt dig förundras – såväl på egen hand som tillsammans med andra! Och varför inte låta pröva “kultur på recept” även för de som har lämnat arbetslivet?

Källor:

www.skane.se

www.gp.se

www.kurera.se

www.elsa-project.ac.uk

”Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil” av Maria Borelius, 2018

Kan förundran, och ett nyfiket förhållningssätt till världen, gynna vår hälsa?

5 vägar till förundran

Nu ska vi ta oss an ämnet positiv psykologi, och närmare bestämt det som vi kallar förundran. Vad innebär egentligen begreppet förundran? Och hur kan förundran, och ett nyfiket förhållningssätt till världen, gynna vår hälsa? Detta ska vi reda ut.

Förundran kan beskrivas som en hisnande känsla av att ha varit med om något som utmanar vårt vanliga sätt att se på världen, något som inte sällan resulterar i gåshud på armarna. Man kan också tala om synonymer så som vördnad och djup respekt. Förundran framkallar ofta så kallade aha-upplevelser som i sin tur tenderar att vidga ens horisont och ifrågasätta ens egna tankar.

Är vi vilsna idag?

I vårt moderna samhälle är det lätt att tappa bort den här känslan. Vi stannar inte upp tillräckligt länge för att låta oss hänföras av olika fenomen såsom natur, konst eller musik. Istället är många upptagna med vardagliga ”måsten” och försöker hänga med i olika trender. I det här höga tempot missar vi ofta ögonblick av förundran eftersom vi låter oss uppslukas av våra mobiltelefoner.

Forskning kring ämnet, och känslan av förundran, visar på en mängd fördelar. Så varför inte skapa lite utrymme för förundran, att hänföras av någonting?

Forskning

Redan för ett tiotal år sedan konstaterade psykologiprofessorerna Dacher Keltner och Jonathan Haidt i den vetenskapliga tidskriften Cognition and Emotion att förundran är den ultimata kollektiva känslan, då den motiverar människor att göra saker för vårt gemensamma bästa. Vidare visar allt fler studier att förundran stärker vår önskan att hjälpa andra, samtidigt som det skapar en känsla av att tiden saktar av eller stannar upp och gör oss mer tillfreds med livet.

Två aspekter skiljer förundran från övriga positiva känslor. Dels är det känslan av storhet i form av oändlighet och oöverskådlighet, dels behovet av att förändra vår förståelse av oss själva eller världen.

Förundran sänker inflammation i kroppen

Maria Borelius redogör i sin bok ”Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil” hur just förundran hjälper till att dämpa inflammation i kroppen. I en intervju med dr Jennifer Stellar, forskare vid det amerikanska toppuniversitetet Stanford och numera forskare även vid University of Toronto, framkommer att just förundran kan sänka markörer som signalerar att inflammation är på gång (det vill säga proinflammatoriska markörer). Rent medicinskt handlar det om något som kallas cytokiner, och främst en av dessa som heter interleukin 6 (även kallad IL-6). Just denna IL-6 utsöndras snabbt och kan lätt mätas i saliven, vilket har gjort den till forskarnas favorit. Dessa proinflammatoriska markörer, cytokiner, kan nu kopplas ihop med en rad sjukdomar såsom exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, osteoporos, artrit, diabetes typ 2, vissa cancerformer, Alzheimers sjukdom och vissa tandsjukdomar. Det har även visat sig att produktionen av proinflammatoriska cytokiner, som driver dessa sjukdomar framåt, stimuleras av negativa känslor och stressande händelser.

Forskare dr Jennifer Stellar ägnar sig åt att undersöka hur positiva känslor, såsom förundran, påverkar hälsan, till skillnad från många andra forskare som fokuserar på hur negativa känslor påverkar hälsan. Hennes forskning visar att förundran sänker cytokinen IL-6 i saliven, vilket alltså innebär en sänkning av inflammation i kroppen. Man kan alltså säga att förundran verkar antiinflammtoriskt.

Naturupplevelser som väcker förundran – och sänker inflammation

Som vi tidigare har nämnt väcker ofta naturen vår förundran, och är därför så hälsofrämjande för oss. Enligt dr Stellars forskning har två olika typer av ”förundransnatur” visat sig ha extra hög antiinflammatorisk effekt. Dessa är:

  • Stora, magnifika landskap eller stadsvyer från hög höjd – vyer som ger den där större känslan av världen (en slags delaktighet i något som är större än en själv).
  • Solnedgångar – gärna i många färger såsom guld, purpur, rosa och brandgult.

Dessa magnifika upplevelser får oss att stanna upp och förundras, och nästintill på ett magiskt sätt får inflammation i kroppen att minska.

Fem andra vägar till förundran

Förundran kan alltså betraktas som rena hälsokuren, och nedan följer fem olika sätt att väcka sin förundran till liv:

  1. Ta en promenad!

Att vistas i naturen är ett av de säkrare sätten att få uppleva förundran. Om du är rädd för att du har förlorat förmågan att kunna upptäcka små mirakler i naturen så är ett tips att ta med dig ett barn på din upptäcktsfärd då barn är små experter när det kommer till att förundras över naturens alla små och stora mirakler! Man måste dock inte nödvändigtvis vistas i naturen, utan man kan lika väl låta sig förundras över exempelvis vacker arkitektur i stadsmiljö, museer och olika föreställningar. Ett tips är att söka sig till nya miljöer med nya upplevelser än vad du är van vid – och lämna gärna mobiltelefonen hemma.

Förundran verkar väcka olika former av altruism (ett begrepp som kan förklaras som medmänsklighet, att hjälpa andra utan att önska något i motprestation, motsats till egoism), och forskarna tror att det beror på att känslan ger människor en förändrad uppfattning av sig själva. Med detta menas att man inte är lika uppfylld av sin egen förträfflighet utan krymper till mer ödmjuka proportioner när man upplever att man är en del av något större. När man exempelvis skådar gamla vackra träd, istället för en tråkig byggnad, tenderar man att bli mindre självcentrerad och narcissistisk vilket innebär att man blir mer öppen för det gemensamt mänskliga samt behoven hos dem runt omkring oss.

  1. Skriv om en egen upplevelse av förundran!

Kan du minnas när du senast upplevde förundran? Plocka fram ett minne, reflektera över hur det kändes och skriv sedan ner upplevelsen. Detta kan resultera i att du gör andra prioriteringar, upplever att du har mer tid och börjar hjälpa andra människor. Det kan även öka ditt välbefinnande, enligt en studie av Stanfordforskaren Melaine Rudd som publicerats i Psychological Science.

Även Dacher Keltner och Paul Piff har genomfört en studie om att skriva om upplevelser om förundran. Deras resultat visade att detta fick deltagarna att vilja samarbeta, dela på de resurser som fanns och dela med sig mer till andra i högre grad till skillnad från de som upplevde stolthet eller bara blev roade.

  1. Res till nya platser!

Nya platser och nya utmaningar triggar känslan av förundran. Ett av de säkraste sätten att imponeras av människans förmåga och naturens storslagenhet är att besöka något av världens sju nya underverk. Världens sju nya underverk är en av de moderna, alternativa förteckningar över världens sju underverk som har presenterats. Listan röstades fram av 100 miljoner människor i en global omröstning.

Listan över världens sju nya underverk består av:

  • Chichén Itzá – Mexiko
  • Colosseum – Italien
  • Cristo Redentor (Jesus-statyn) – Brasilien
  • Kinesiska muren – Kina
  • Machu Picchu – Peru
  • Petra – Jordanien
  • Taj Mahal – Indien

Man måste dock inte besöka något av världens sju nya underverk för att kunna låta sig hänföras, det kan räcka med att besöka närmsta höjd i närheten. Personer som har nära till förundran och lätt för att låta sig hänföras har uppvisat lägre nivåer av inflammationer kopplade till risk för hjärtsjukdomar, enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Emotion. Förundran kan likt andra positiva känslor hjälpa människor att hantera stress, eftersom de gör oss nyfikna och får oss att vilja utforska nya saker istället för att dra oss undan och isolera oss.

  1. Se en film eller läs en bok!

När tiden är begränsad och du inte har tid att bege dig ut i naturen eller resa till nya platser finns möjlighet att hitta vägar till förundran på närmre håll än du kanske anar. Det kan vara så enkelt som att hitta ett fascinerande Youtube-klipp över något djur- eller naturfenomen, en film eller en bra bok.

Några tips är långfilmen Home av Yann Arthus-Bertrand, Louie Schwartzbergs Ted talk om naturens dolda mirakel eller hela hans film Mysterious of the unseen world, böcker som Kosmos: En kort historik av Stephen Hawking eller Sapiens: En kort historik över mänskligheten av Yuval Noah Harari.

  1. Kartlägg din förundran!

Det är inte alla människor som har förmågan att på djupet kunna låta sig hänföras. Speciellt svårt är det för de som inte är bekväma med att förändra sin syn på världen. Det krävs en öppen ödmjukhet och nyfikenhet för att slås av ”livets mirakler”. Du kan dock medvetandegöra vad det är som får dig att rysa över hela kroppen, och sedan söka liknande upplevelser. Är det en populärvetenskaplig bok som är din ögonöppnare i förståelsen av världen, en lugn promenad på en skogsstig eller ett besök i en skybar med svindlande utsikt?

Väck din förundran till liv!

Vi har tidigare redogjort för naturens betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande, och ämnet förundran är ofta nära förknippat med just naturen (även om det inte nödvändigtvis alltid behöver vara det). Att kunna förundras över olika fenomen tenderar, enligt forskning, att ge oss en respekt för livet och alla livets mirakler, göra oss mer samarbetsvilliga och lyhörda för andras behov men gynnar även vår egen hälsa i form av mindre stress och lägre nivåer av inflammation kopplade till bland annat hjärtsjukdom.

Att finna vägar till förundran kan vara så enkelt som att hitta en vacker blomma, lek med barn i ens omgivning (exempelvis barnbarn eller andra barn i ens omgivning) och betrakta världen ur ett litet barns perspektiv, låta sig glädjas av ett husdjur, njuta av en god maträtt, upptäcka en ny plats, umgås med nya eller gamla vänner. Andra vägar till förundran kan vara en bra bok, lyssna på favoritmusik eller gå på teater, dansföreställning eller annan kulturform.

Endast fantasin sätter gränser – och förundran i sig kan i sin tur väcka fantasin till liv!

Källor:

www.modernpsykologi.se

https://sv.m.wikipedia.org

”Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil” av Maria Borelius, 2018