Rätt kunskap om nödvändiga näringsämnen såsom exempelvis vitaminer och mineraler ökar chanserna att få i sig bra mat för hjärnan. Vi har tidigare redogjort vi för en japansk studie som har visat på en koppling mellan vissa näringsbrister och ångest/panikångest. Detta tyder på att vi, i alla fall i viss mån, kan påverka vårt psykiska mående genom att välja vår mat med omsorg.

Vår hjärna behöver näringsämnen för att fungera optimalt, och näringsbrister kan orsaka såväl trötthet och dåligt humör i form av exempelvis irritation som ett försvagat immunförsvar som kan leda till sjukdomar. Samtidigt kan vissa substanser hjälpa oss att öka vår koncentration och vårt minne samt minska risken för degenerativa sjukdomar så som Alzheimers sjukdom. Det är därför viktigt att vi gör vad vi kan för att hjälpa hjärnan på traven.

Betakaroten och A-vitamin

Betakaroten är ett vitamin som är ytterst viktigt för hjärnan. Betakaroten omvandlas till vitamin A och kallas även ”provitamin A”. Vad är då betakaroten bra för? Det bidrar till bättre minne och hjälper till att bibehålla hjärncellerna över tid. En brist på betakaroten kan leda till synproblem och minskad växt hos barn. Betakaroten finns i livsmedel som bland annat morötter och pumpa samt frukter som melon, papaya och mango.

Vitamin B1 (kallas även tiamin)

Alla b-vitaminer är viktiga för att kroppen ska kunna fungera ordentligt. Förra veckan redogjorde vi särskilt för vitamin B6, vilket är väldigt viktigt för hälsan. Denna vecka vill vi även belysa vikten av andra b-vitaminer. Vitamin B1 är särskilt viktigt då det motverkar minnesförlust, det saktar ner hjärnans åldrande och är bra för att lindra besvär hos personer som lider av depression då det verkar stämningshöjande.

Vitamin B1 finns i stora mängder i vår hjärna samt våra nerver. Det hjälper till att absorbera glukos och är därför perfekt för att hålla energinivåerna uppe. Det hjälper dessutom till med kardiovaskulära funktioner och har en positiv påverkan på ögonhälsan. Detta är definitivt ett av de bästa vitaminerna.

Vad ska man då äta för att få i sig mycket vitamin B1 (tiamin)? Detta vitamin finns i kött (speciellt biff), kyckling, fläsk och fisk men även i nötter, fullkorn, frukter och grönsaker.

Vitamin B6 (kallas även pyridoxin)

Detta vitamin redogjorde vi för i förra veckans blogginlägg då detta har visat sig ha en koppling till vår mentala hälsa, men vi vill här bidra med några kompletteringar. Detta vitamin är utan tvekan ett av de bästa och mest kompletta vitaminerna som vi kan använda för att få en friskare hjärna. Det ger bland annat stöd åt skapandet av neurotransmittorer som dopamin, adrenalin, noradrenalin, GABA och acetylkolin. Dessa neurotransmittorer sänder ut signaler som nervcellerna producerar.

• Dopamin – hör samman med hjärnans belöningscentrum och har stor påverkan på humöret.
• Adrenalin och noradrenalin – har betydelser när det kommer till ångest.
• GABA – reglerar smärta och hjälper till att reducera stress och ångest.
• Acetylkolin – har betydelse i minnesprocessen.

Vidare hjälper vitamin B6 kroppen att ta upp vitamin B12 som är ett extremt viktigt vitamin för den kognitiva utvecklingen. Brist på vitamin B6 leder till problem som exempelvis depression. Det har även en påverkan på emotionella obalanser och sömnsvårigheter.

Var hittar man då vitamin B6? Jo, det finns bland annat i livsmedel så som vetegroddar, ris, potatis, kyckling, biff, lamm, ägg, mjölk, fläsk, linser och nötter.

Vitamin B9 (kallas även folsyra)

Detta är ett annat viktigt vitamin som samverkar med vitamin B6 och vitamin B12 för att hjälpa till att skapa röda blodceller. Detta assisterar syresättningen av blodet och är därför väldigt bra för hjärnan.

Detta vitamin hjälper hjärnan att hålla sig skärpt. I likhet med vitamin B6 hjälper detta vitamin till med att skapa olika neurotransmittorer, och en brist på vitamin B9 kan därför leda till stroke.

Vi hittar vitamin B9 i baljväxter, fullkornsvete, spenat och sparris, ris samt havre. Det finns även i frukter som banan, apelsin, melon och avokado. Nästan alla nötter innehåller vitamin B9, speciellt jordnötter.

Vitamin B12 (kallas även kobalamin)

Vitamin B12 kompletterar den komplexa b-vitamingruppen, som alla är nödvändiga för att hjärnan ska kunna fungera ordentligt. Detta vitamin kan rent av betraktas som det viktigaste vitaminet av dem alla. vitamin B12 bidrar till skapandet av celler och fettsyror. Detta vitamin är även nödvändigt för skapandet av olika substanser och är kopplat till korttidsminnet. En brist på vitamin B12 orsakar minnesförlust och negativa humörförändringar. Många forskare associerar brist på vitamin B12 med sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Var hittar man då detta så viktiga vitamin? Jo, i livsmedel så som biff, kyckling, kalkon, lax, musslor, fullkornsvete, ägg och mjölkprodukter som exempelvis ost och yoghurt.

Vitamin C

Vitamin C är en kraftig antioxidant som skyddar hjärnan från oxidativ stress och de nedbrytande processer som kommer med åldern. Vitamin C spelar en viktig roll för att motverka sjukdomar som Parkinson och Alzheimer, men även andra former av demens. Vidare hjälper vitamin C kroppen att absorbera järn. Detta är viktigt för minnet och för att man ska kunna fokusera sig. många personer blandar järnrik kost med c-vitamin för att kroppen lättare ska kunna ta upp järnet.

Många betraktar c-vitamin som ett naturligt antidepressivt medel. Vitaminet har en förmåga att öka våra serotoninnivåer, en neurotransmittor som är viktig för humöret och välbefinnandet.

Vad ska man då äta för att få i sig tillräckligt med c-vitamin? Detta vitamin finns i alla citrusfrukter och gröna grönsaker.

Andra viktiga vitaminer för hjärnan

Ovan har vi redogjort för de kanske viktigaste vitaminerna för att uppnå och kunna bibehålla en frisk och skärpt hjärna. Det finns dock andra viktiga vitaminer som även de är värda att nämnas när det kommer till en god hjärnhälsa. Dessa redogör vi för nedan:

Vitamin D – Många studier visar att vitamin D hjälper mot sjukdomar som multipel skleros och vissa depressiva åkommor. Vi hittar d-vitamin i fisk som sardiner, lax och tonfisk samt i svamp.

Vitamin E och omega-3 fettsyror – Vitamin E och omega-3 fettsyror är extremt bra för hjärnan då vitamin E är en fantastisk antioxidant medan omega-3 fettsyror hjälper till att öka hjärnans plasticitet. Båda skyddar oss mot nedbrytande processer och ger oss skarpare sinne.

Vitamin K – Vitamin K bidrar till bättre inlärning och minne. Personer som lider av Alzheimer tenderar att ha brist på vitamin K. Vi hittar k-vitamin i livsmedel så som broccoli, brysselkål, persilja, gröna lövgrönsaker, sparris, selleri och jäst mat.

En palett av regnbågens färger

Vi vill vara försiktiga med att förespråka en viss ”diet”, men en del har kanske hört talas om att det ska vara nyttigt att äta i alla möjliga olika färger. Det verkar ligga någonting i detta. För att få i sig av alla viktiga vitaminer och ämnen som hjärnan behöver bör vi inta en så varierad och hälsosam kost som möjligt. Detta innebär allt från kött, fisk och fågel (för icke-vegetarianer) samtidigt som vi behöver baljväxter samt frukt och grönt i alla dess former och färger. Vi vill dock slå ett litet extra slag för gröna grönsaker som verkar vara särskilt viktiga när det kommer till nödvändiga vitaminer och mineraler, och vi vill även lyfta olika b-vitaminer som även dessa verkar vara särskilt viktiga för vår hjärnhälsa.

Vi skulle vilja avsluta med ett ayurvediskt ordspråk (ayurveda är en uråldrig indisk läkekonst) som vi tycker sammanfattar ämnet mycket väl:

”När vi har en dålig kost kommer medicinerna inte att fungera; när kosten är bra kommer medicinerna inte att vara nödvändiga.”

En stor del av vår hälsa och våra sjukdomar har att göra med vilken näring eller utebliven näring vår kropp och hjärna får, låt oss därför äta på ett intelligent sätt!

Källor:

utforskasinnet.se

wikipedia.org

Igår, den 10 oktober, var det världsdagen för psykisk hälsa – World Mental Health Day. Världsdagen för psykisk hälsa infaller den 10 oktober varje år. Den instiftades av World Federation for Mental Health 1992 och syftar till att skapa större medvetenhet och förståelse för psykisk hälsa och ohälsa. 

I år är temat för dagen suicidprevention och hur vi tillsammans kan enas i arbetet för att förebygga och förhindra självmord.

Ett globalt perspektiv

Ur ett globalt perspektiv är suicid ett allvarligt folkhälsoproblem och nära 800 000 människor dör på grund av självmord varje år världen över. Under de senaste två decennierna har suicid minskat med cirka 20 procent i Sverige men den positiva trenden gäller inte ungdomar och unga vuxna. Nästan två tredjedelar av de som avlider i suicid är män och högst suicidtal (antal suicid per 100 000 invånare) finns bland män som är 85 år och äldre. För att vända utvecklingen i alla grupper krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå.

Jenny Telander, utredare på Folkhälsomyndigheten, förklarar vidare:

“Varje suicid måste ses som en stor mänsklig och samhällelig tragedi. Suicid går att förebygga och för att vi ska kunna göra det behövs insatser inom alla samhällets sektorer. Tillsammans kan vi göra skillnad.”

Sedan maj 2015 har Folkhälsomyndigheten i uppdrag att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Det handlar om att stärka samverkan mellan aktörer som arbetar med frågor kring suicidprevention, utveckla uppföljningen och stärka kunskapsuppbyggnaden inom området.

World Mental Health Day i Sverige

I Sverige uppmärksammades dagen bland annat av NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) som anordnade en inspirationsdag i Stockholm med temat ”Psykisk hälsa har ingen ålder!”. Representanter från Riksföreningen Äldres Hälsa var där!

Dagen bjöd på bland annat En musikhistoria utan slut – en musikalisk och personlig resa av Janne Schaffer, som har erfarenhet utifrån ett anhörigperspektiv till en bror med psykisk ohälsa och som god vän till Ted Gärdestad som likaså han led av psykisk ohälsa. Janne Schaffer berättade hur han kämpade med att hålla sina nära ovanför vattenytan, men att kampen till slut blev för svår. Trots hans tunga erfarenheter har musiken alltid funnits där vid hans sida som en tröst och källa till inspiration och livsglädje.

Janne Schaffer är ett levande bevis på hur viktig musiken (men även andra konstformer) är för hälsan. Vidare är han ett bevis på att livet, trots svåra motgångar och svåra förluster, kan gå vidare. Ett stort tack till Janne som bjöd på sig själv och berättade om sin gripande livsberättelse varvat med vackra låtar utifrån olika perioder av hans liv! Det var förmodligen inte någon i publiken som inte fick sina ögon tårfyllda och kände en enorm sorg i hjärtat, men som sedan avslutningsvis upplevde att de starka känslorna vände till en enorm värme och glädje. Tack!

Vidare bjöd dagen på några personliga berättelser från några av Riksförbundet Hjärnkolls seniorambassadörer. Vi fick ta del av Ingers och Hillevis personliga livsberättelser och deras kamp mot psykisk ohälsa. Även till Inger och Hillevi vill vi rikta ett stort tack för att de ville dela med sig av sina erfarenheter och insikter, psykisk ohälsa är ett så viktigt ämne att uppmärksamma! Tack!

Utöver personliga berättelser bjöd dagen dessutom på en forskningsrapport om äldres psykiska hälsa presenterad av Stefan Fors, verksam vid Karolinska Institutet och ansluten till ARC (Aging Research Center). Vidare en presentation av NSPH- projektet ”Åldras och må bra”, Hjärnkolls seniorsatsning och fokus på åldrandets möjligheter samt reflektioner kring begreppet ”årsrikedom” av Barbro Westerholm (riksdagsledamot för Liberalerna).

En givande dag

Det var en minst sagt intressant, inspirerande och givande dag med mycket värme och kloka reflektioner. Så, tack NSPH för denna fantastiskt givande dag!

Kunskap om vikten av psykisk hälsa, och likaså problematiken kring psykisk ohälsa som i värsta fall kan resultera i självmord, är otroligt viktigt i kampen för att rädda liv. Likaså samverkan och samarbete mellan olika aktörer. Tillsammans kompletterar vi varandra och kan bli en stark kraft för att rädda liv!

Med detta blogginlägg vill vi uppmana alla att ta hand om varandra – och framför allt dig själv!

Källor:

Folkhälsomyndigheten

NSPH:s inspirationsdag ”Psykisk hälsa har ingen ålder!” på World Mental Health Day

2019-10-10.

Den 3 september träffade representanter från Riksföreningen Äldres Hälsa socialminister Lena Hallengrens sakkunnige expert Oskar Taxén på Socialdepartementet.

Riksföreningen Äldres Hälsa träffade socialminister Lena Hallengrens sakkunnige expert Oskar Taxén för att överlämna föreningens intressepolitiska program.

Ämnen som berördes

Vid mötet diskuterades bland annat upplevd ensamhet bland äldre som kan betraktas som ett folkhälsoproblem, behov av olika boendeformer för äldre och svårigheten att tillgodose äldres behov med befintliga insatser inom äldreomsorgen samt nya lagförslag.

Ny utredning på gång

Socialminister Lena Hallengren höll den 29 augusti en pressträff för att presentera en ny utredning som ska syfta till att utreda hur en fast omsorgskontakt (kontaktperson) kan införas i hemtjänsten, för att säkra kontinuitet och därmed även kvalitet. Till den fasta omsorgskontakten ska en äldre person kunna vända sig för att exempelvis få stöd och svar på frågor om sina insatser och sin omsorg. Utsedd särskild utredare är Barbro Westerholm (L). Barbro Westerholm är idag riksdagsledamot för Liberalerna, har tidigare varit ordförande för SPF samt varit generaldirektör för Socialstyrelsen. Utredningen ska vara klar den 1 oktober 2020.

Utredningens uppdrag

Utredaren (Barbro Westerholm) ska se över och lämna förslag på hur en fast omsorgskontakt kan införas i hemtjänsten, både för verksamheter i privat och offentlig regi.

Förslagen ska gälla:

• En fast omsorgskontakts arbetsuppgifter
• Vilken kunskap och kompetens en fast omsorgskontakt inom hemtjänsten bör ha
• De författningsändringar som krävs för att reglera krav på fast omsorgskontakt

Ny särskild boendeform för äldre

Förra året, 2018, beslutades att införa en ny boendeform för äldre, så kallat biståndsbedömt trygghetsboende och den nya lagen trädde i kraft den 2 april 2019. Regeringen införde 2016 ett nytt investeringsstöd för att bygga bort den brist på äldreboenden som funnits i många kommuner, och detta investeringsstöd kommer även att kunna användas för att bygga den nya boendeformen.

Bakgrunden är att många, som vi tidigare har belyst, upplever en otrygghet och ensamhet i sina bostäder. Dessa personer är för friska för ett särskilt boende med heldygnsomsorg, då ett bifall för detta kräver att den äldre har ett omfattande omvårdnadsbehov. Tanken är då att biståndsbedömda trygghetsboenden ska kunna tillgodose behov hos de äldre som kan betraktas som friska men som ändå upplever otrygghet och ofrivillig ensamhet. Socialminister Lena Hallengren förklarar:

”Skillnaden mellan ett vanligt äldreboende och biståndsbedömt trygghetsboende är att i det senare, får den äldre möjlighet att komma till ett boende som exempelvis erbjuder gemensamma måltider, umgänge och kulturella aktiviteter.”

Kartläggning av särskilda boendeformer för äldre

Idag 13 september 2019 gick Regeringskansliet ut med att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga behoven av och tillgången till särskilda boendeformer för äldre. Det gäller både boende för heldygnsvård och biståndsbedömda trygghetsboenden. Bakgrunden till uppdraget är att flera kommuner uppger att de har brist men att det saknas en nationell helhetsbild.

Vi lever allt längre och detta innebär att äldre som grupp ökar, gruppen äldre över 80 år är den som ökar mest. Detta innebär i sin tur att behovet av särskilda boendeformer för äldre ökar. Regeringen menar att Sveriges äldre ska kunna känna trygghet i vardagen och att vi därför behöver få en samsyn med kommunerna om vilka behov som finns, enligt socialminister Lena Hallengren.

Enligt Socialstyrelsen ansvarar kommunerna för särskilda boendeformer för äldre, samtidigt uppger flera kommuner att de har brist på särskilda boenden och många äldre får vänta på att få en plats som motsvarar deras behov.

Syftet med uppdraget till Socialstyrelsen är att få en lägesbeskrivning och förslag på hur behoven av särskilda boendeformer för äldre kan följas framöver. I uppdraget ingår också att analysera vad som utmärker de kommuner som inte har brist på särskilda boenden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2020.

Åtgärder som välkomnas

Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar såväl nya boendeformer som kartläggning av befintliga boendeformer, då många kommuner idag menar att de har brist på särskilda boendeformer för äldre. Situationen ser något olika ut i olika kommuner, i vissa kommuner finns så kallade servicehus kvar medan man i andra kommuner sedan länge har avskaffat dessa. Biståndsbedömda trygghetsboenden ter sig påminna om boendeformen servicehus då den betraktas som en särskild boendeform samtidigt som den inte innebär heldygnsomsorg för den äldre, istället kan den äldre beviljas punktinsatser likt hemtjänstinsatser. En boendeform som alltså vänder sig till äldre som inte har ett alltför omfattande vård- och omvårdnadsbehov men som ändå upplever otrygghet och isolering i ordinärt boende.

Det är med intresse vi nu följer utvecklingen med biståndsbedömda trygghetsboenden samt kartläggning av olika boendeformer för äldre. Det är inte en dag för tidigt!

Källa:

www.regeringen.se

Vi har nyligen berört ämnen som naturen och förundran när det kommer till sådant som är välgörande för vår hälsa. Idag tänkte vi fokusera på ämnet kultur och hur detta är förknippat med förundran och därmed verkar hälsofrämjande!

Forskning visar att kulturupplevelser stimulerar våra sinnen och därmed ger goda effekter på hälsan. På olika håll i landet har man därför prövat ”kultur på recept”, bland annat i Skåne men även i Jönköping där politikerna har valt att låta detta permanentas. Kulturupplevelsers positiva betydelse för hälsan får även stöd i internationella studier.

En brittisk studie

Svenska medier, som bland annat Göteborgs-Posten och SVT Nyheter, har under det senaste året uppmärksammat en brittisk långtidsstudie som visar att risken att drabbas av en depression är lägre bland personer över 50 år som ägnar sig åt kulturupplevelser såsom exempelvis film, teater och museiutställningar till skillnad från de som inte gör det.

För äldre som går på film, teater eller museum minst en gång per månad minskar risken att drabbas av en depression med 48 procent, och bland dem som konsumerar någon form av kultur varannan månad är risken för att drabbas av en depression 32 procent längre än för dem som låter bli helt.

Resultaten bygger på data från 2 148 britter över 50 år som forskare har följt under 10 år, och är en del av The english longitudinal study of ageing (ELSA). Studien har tagit hänsyn till socioekonomiska faktorer och hälsa.

Nordamerikansk forskning

Som vi redogjorde för i förra veckans blogginlägg om förundran finns det en amerikansk forskare, dr Jennifer Stellar, vid University of Toronto som forskar om positiva känslor, och framför allt då förundran, och dess betydelse för vår hälsa. Hon menar att kultur och förundran hänger samman i allra högsta grad. Hon menar att det som en person tycker är vackert också är det som bidrar till förundran hos den här personen. Det kan handla om konst, foto, arkitektur och inte minst musik. Ofta hänger förundran samman med sinnen som syn och hörsel, urgamla mekanismer med kopplingar långt in i vår reptilhjärna. Musik som väcker förundran består ofta av många instrument, som symfonier, och det är när man nalkar någon form av crescendo, en pampig mittpunkt där musiken är som mest dramatisk, som man ofta känner mest förundran.

Det handlar dock inte enbart om att passivt lyssna eller att delta i någon form av kultur, till exempel musik, utan kan vara lika viktigt att skapa själv – och gärna i grupp. Något som har visat sig vara väldigt hälsosamt är körsång. I en studie utförd av Royal College of Music i Storbritannien, i samarbete med en cancervårdsinstitution, studerade man hur körsång påverkade humör och inflammation. Resultatet visade att inflammationsnivåerna minskade hos alla, men mest hos de deltagare som också led av depression. Även studier från Harvard och Yale har visat att körsång förlänger livet.

Skånemodellen – ett projekt om ”kultur på recept”

I Skåne genomfördes under åren 2012-2014 ett projekt i samarbete mellan Region Skåne, Finsam Helsingborg (ett finansiellt samordningsförbund där Region Skåne, Helsingborgs stad, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ingår) och Helsingborgs stad. Inom projektet ordinerades patienter bland annat musik, eget skapande och att se utställningar. Projektet vände sig till patienter i Helsingborg som sökte vård för psykisk ohälsa och/eller smärta och som varit sjukskrivna eller riskerat sjukskrivning eller social isolering.

Utvärderingen visade att den framtagna modellen fungerade och de patienter som deltagit uppvisade positiva resultat, vilket tyder på att kultur skulle kunna fungera som ett komplement till befintliga rehabiliteringsmetoder.

Dock ska nämnas att det i uppföljningarna saknades en jämförelsegrupp, vilket gjort det svårt att uttala sig med säkerhet om reella effekter. Forskarna välkomnar därför ytterligare studier.

Svensk intern kritik

Kritik har riktats från olika håll som menar att offentliga medel inte bör gå till obeprövade och ovetenskapliga behandlingsmetoder som ”Kultur på recept”. Gunnar Bjursell driver Cultural Brain Initiative vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han menar dock att det har gjorts mycket forskning som visar på positiva samband mellan kultur och bättre hälsa, framför allt internationellt. Däremot håller han med om att många av de försök som har gjorts i Sverige har varit vad han kallar ”amatörmässiga”, som han förklarade i en intervju som sändes i Sveriges radio. Studierna är upplagda på ett sådant sätt att man inte kan dra några definitiva slutsatser menar han, då kontrollgrupper saknats i de utvärderingar som gjorts av försök med ”Kultur på recept”. Då blir det också svårt att bedöma om det är just kulturupplevelsen som har gett effekt eller om andra faktorer som till exempel gemenskap spelat in.

Permanent behandlingsform 

Trots denna interna kritik har Region Jönköping valt att permanenta ”Kultur på recept” som behandlingsform då man anser att detta har särskilt gynnsam effekt vid långvarig sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa, där den sjuke oftast isolerar sig.

Hopp för svenska forskning

Mer är att vänta framöver! I Stockholm har det startats ett kompetenscentrum för kultur och hälsa, och i Jönköping pågår en studie där man undersöker hur ”Kultur på recept” fungerar. Förhoppningen är alltså att det framöver även kommer att finnas svenska resultat som är tillförlitliga om kulturens effekt på hälsan.

Frossa i kultur – för hälsans skull

Forskning visar alltså att kultur är hälsofrämjande, såväl svensk forskning (om än med viss kritik då den i någon mån kan anses vara bristfällig) som internationell forskning. Att betrakta en vacker vy, exempelvis ett landskap eller rent av en tavla eller ett fotografi, eller att lyssna till vacker musik väcker vår förundran och minskar därmed inflammation i kroppen. Även skapande, och gärna tillsammans med andra, är välgörande för kropp och själ.

Kritik har riktats mot forskning och utvärdering av forskningsresultat i Sverige där kritiker ifrågasatt om det är kulturupplevelsen i sig som har bidragit till den effekt som man har kunnat konstatera, eller om effekten kan ha uppstått av andra faktorer som exempelvis gemenskap med andra. Ja, detta kan betraktas som en fin gränsdragning då såväl kulturupplevelser i sig (åtminstone enligt internationella forskningsresultat) har visat sig vara hälsofrämjande, samtidigt som människan är en social varelse och ofta mår som bäst i samvaro med andra. Om man till exempel tar en konsert som exempel, eller körsång, så omges man ju i regel av många andra som delar denna stund och denna upplevelse med en själv. Just den här känslan av gemenskap, när det kommer till att dela en fantastisk upplevelse med andra, kan (som vi har förstått det) stärka upplevelsen av förundran.

Så, njut av kultur och låt dig förundras – såväl på egen hand som tillsammans med andra! Och varför inte låta pröva “kultur på recept” även för de som har lämnat arbetslivet?

Källor:

www.skane.se

www.gp.se

www.kurera.se

www.elsa-project.ac.uk

”Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil” av Maria Borelius, 2018