Många vuxna vet att det är bra att tillbringa tid utomhus, nära naturen, och därför väljer många att resa till vackra och natursköna platser när vi har semester. Som vi tidigare har redogjort för har det blivit alltmer vanligt med fysisk aktivitet på recept, men med tanke på att vi nu även vet att utevistelse är hälsofrämjande kan då ett framtida scenario även innebära ”natur på recept”? Och hur mycket tid behöver vi egentligen tillbringa utomhus för att det ska gynna vår hälsa? Några brittiska forskare har svaret på den frågan!

Några forskare från Storbritannien försökte besvara den frågan och studien som de genomförde publicerades nyligen i Nature (Scientific Reports). Studien har undersökt hur mer än 19 000 personer i Storbritannien har tillbringat tid i naturen för rekreation under en veckas tid, och sedan jämfört detta med deras självuppskattade hälsa och välbefinnande.

Den brittiska studiens resultat

Vad kom de då fram till? Jo, nämligen att personer som tillbringade minst 120 minuter (två timmar) per vecka i naturen förbättrade sin mentala och fysiska hälsa, jämfört med personer som inte tillbringade någon tid utomhus i naturen.

Det spelade ingen roll hur eller var personerna tillbringade dessa två timmar, många korta promenader nära bostaden visade sig vara lika effektiva som längre promenader på helgerna.

Forskarna betonar att detta kan betraktas som ett första steg till att kunna rekommendera en viss tid att tillbringa ute i naturen varje vecka.

Det finns dock forskning som även visar att små doser av vistelse i naturen kan verka hälsofrämjande. En studie från University of Essex visar att personer som endast tillbringar fem minuter i naturen för träning upplever en förbättrad självkänsla och bättre humör.

Riktlinjer för utevistelse i naturen

Jessica Moutenot –Small, en psykoterapeut i Charlottesville i Virginia (USA), menar att detta handlar om ett minimum och att människor i regel upplever fler fördelar ju mer tid de tillbringar i naturen. Däremot behöver man inte tillbringa hela dagar eller helger ute i naturen, utan alla små tillfällen är värdefulla att ta vara på. Om du exempelvis har tillgång till en park med några träd så räcker det med 15 minuter för att du ska uppleva fördelar för hälsan.

Patricia H Hasbach, en psykoterapeut och ekoterapeut i Eugene i Oregon (USA) förklarar att det ibland handlar om att reda ut vilket förhållande olika personer har till naturen. Somliga bor nära naturen och har en nära koppling och relation till naturen, de är medvetna om naturens betydelse för deras hälsa. Detta medan andra behöver mer guidning. Det kan då vara bra att kunna rekommendera och råda folk att vara utomhus i högre utsträckning och i dessa fall mer eller mindre upprätta ”natur på recept”. I samband med detta innefattas att uppmana dessa personer att använda alla sina sinnen medan de är i naturen.

”Skogsbada”

Något som vi redan har redogjort för är sambandet mellan utevistelse och fysisk aktivitet, som vi känner till är så viktigt för hälsan. Men det handlar inte bara om den fysiska aktivitetens fördelar i samband med vistelse ute i naturen. Forskning visar dessutom att stillasittande i naturen – som det japanska fenomenet ”forest bathing” – kan förbättra hälsan. Detta beror på att så mycket kräver vår uppmärksamhet i tillvaron, vilket stressar oss, men när vi är utomhus släpper vi denna koncentration och detta kan verka läkande för en stressad själ. Detta förutsätter dock att du lämnar teknik och dylikt åt sidan och ger naturen din fulla uppmärksamhet.

Vikten av det stora blå

Eva Sanner, författare till boken Naturens hemlighet, förklarar att forskning visar att närhet till vattenområden påverkar hur mycket vi rör på oss och leder till fler sociala möten. Dessutom kan rymd ge vila, enligt miljöpsykologisk forskning, något som havet erbjuder.

Enligt Karolinska institutet pågår nu ett EU-projekt Blue Health för att ta reda på mer om hälsoeffekterna bland annat genom att skapa virtuella blå miljöer för att undersöka hur de påverkar återhämtning efter stress. Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin vid Institutet för miljömedicin (Karolinska institutet) förklarar vidare:

”Vi vill se om det går att få en stressreducerande effekt bara av att se och höra ljudet av vatten, så som vi redan vet att det fungerar med grönområden. Då skulle man kunna erbjuda detta till äldre som har svårt att ta sig ut eller till personer som upplever akut stress till exempel i samband med tandläkarbesök.”

Projektet ska även undersöka vikten av att tillgängliggöra blå områden så att de blir lättare att nå, mindre skräpiga och känns trygga att vara i, nedsmutsning och otrygghet tycks ha negativ inverkan på effekten.

Grönt är skönt

Forskning visar alltså att vistelser i naturliga miljöer minskar negativa känslor och stress, ökar positiva känslor, förbättrar den mentala återhämtningen och vår prestationsförmåga. Studier visar att man gör bättre ifrån sig på tester av uppmärksamhet och minne efter naturupplevelser jämfört med om man vistas i stadsmiljö. Dock hade nedskräpade och förstörda naturområden inte samma effekt. Cecilia Stenfors, forskare, förklarar att det finns en koppling mellan naturens och individens välmående. Hon menar att naturmiljöer utgör en viktig resurs för att möta våra folkhälsoutmaningar, och hoppas att beslutsfattare och stadsplanerare skapar mer grönområden i städerna samt bevarar befintliga grönområden och skogar med biologisk mångfald. Hennes forskarkollega Mare Löhmus Sundström, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, instämmer och förklarar att hela 85 % av Sveriges befolkning bor i städer samtidigt som man vet att grönområden är viktiga för återhämtning och fysisk aktivitet. Personer som bor i stadsmiljöer med mycket växtlighet är friskare än de som bor i områden med mindre grönska genom att de är mindre stressade, lever längre och har lägre risk för hjärt- kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och mental ohälsa.

Vidare verkar grönområden som direkta livräddare då de kyler ner städerna och motverkar höga inomhustemperaturer vid värmeböljor, därför är det viktigt att grönskan tas med i beräkningen när städer byggs eller förtätas menar Mare Löhmus Sundström.

Historisk förklaring

Det finns en historisk förklaring till varför naturen verkar helande för oss människor. Våra moderna och tekniska inomhussysslor är relativt nya aktiviteter för människan och våra förfäder, speciellt med tanke på hur människan ur ett historiskt perspektiv har tillbringat den mesta tiden utomhus där vi har utvecklats som människoart. Vi kan alltså betraktas som en del av naturen och mår därför bättre när vi är nära den.

Ett med naturen

Ja, många människor mår som bäst när de blir ett med naturen, de liksom känner sig ”hemma” och kan hämta kraft och energi och på så sätt få lite återhämtning. Vi människor som lever i vårt moderna samhälle utsätts för så många intryck dagligen och all information och teknik som ständigt uppdateras och kräver vår uppmärksamhet. Samtidigt har våra hjärnor inte utvecklats i samma takt som samhället i stort. Precis som vi låter våra datorer vila emellanåt och få ”starta om”, behöver vi låta våra hjärnor få vila och ”starta om” – och här är naturen den bästa platsen för detta. Grönområden och havsmiljöer har, enligt forskning, visat sig ha hälsofrämjande effekter vad gäller återhämtning från stress men också prestationshöjande effekter för kognition och minne.

Någonting som verkligen visar sig tyda på att vi människor faktiskt är ett med naturen är det faktum att naturens och människors välmående verkar gå hand i hand, om vi befinner oss i en skräpig eller skadad naturlig miljö så verkar detta alltså påverka vårt välmående negativt. Men så länge miljön är ren och oskadad har det alltså en positiv effekt på vårt välbefinnande. Det finns alltså en mycket tydlig koppling mellan oss människor och naturen! Många kan säkert även känna igen sig i känslor av lycka och hopp när våren och sommaren tar över med grönska och blommor, när allt liksom väcks till liv, efter en lång och mörk höst och vinter då naturen vilar. Så njut av sommaren och all grönska för att stärka ditt välbefinnande!

Källor:

healthline.com

nature.com

Environmental Science and Technology – What is the Best Dose of Nature and Green Exercise for Improving Mental Health? A Multi- Study Analysis

kurera.se

Karolinska institutet

Vi har tagit upp problematiken kring överkonsumtion av alkohol bland äldre. Och nu vill vi stanna kvar i ämnet beroendeproblematik för att fördjupa oss i detta, men inte bara fokusera på alkohol som beroendeframkallande ämne utan även belysa andra typer av beroendeproblematik.

Att ha en beroendeproblematik av något slag kan beskrivas som att hjärnan har ”tagits över”, eller ”kidnappats”, av vårt belöningssystem. Då är det svårt att styra sitt bruk av spel, alkohol eller annan drog med viljan. Att bryta ett beroende kan vara svårt, men alla har rätt att få stöd.

Hjärnans belöningssystem – på gott och ont

Hjärnans belöningssystem har till uppgift att hjälpa oss människor att överleva. När vi exempelvis äter något gott eller har sex frigörs signalämnet dopamin som gör att vi kan känna njutning. Minnet av den behagliga känslan finns sedan kvar och gör att vi gärna återupplever den. Anders Håkansson, som är professor i beroendemedicin med särskild inriktning på spelberoende förklarar detta närmare:

”Belöningssystemet är nödvändigt för att vi ska göra sånt som är bra för individen och arten. Tyvärr överstimuleras det av saker som är mindre bra för oss, som tobak, alkohol, narkotika eller spel.”

Drogen förstärker njutningen så att den kan upplevas som ett rus. En del människor klarar trots detta av att hålla det hela på en balanserad nivå, medan andra har svårare för detta.

Risker för beroende

Risker ökar om man använder en drog mycket eller ofta, men även ärftliga faktorer spelar in samt hur man mår överlag. Det tar olika lång tid för olika individer att utveckla en beroendeproblematik. Om man upplever sin livssituation som jobbig, har sociala svårigheter eller lider av psykisk ohälsa går det ofta fortare. Men det handlar också om vilken drog man använder. Heroin, alkohol och kokain brukar beskrivas som särskilt beroendeframkallande substanser. Även nikotin har beskrivits som mest beroendeframkallande, enligt en äldre studie. Droger kan förstås vara farliga oavsett om man har ett beroende eller inte. Alkohol, narkotika och andra substanser kan orsaka förgiftning, svåra medicinska skador och dödsfall om man överdoserar eller använder dem på fel sätt.

Beroendesjukdomar

Att använda en drog mycket eller ofta brukar kallas riskbruk, särskilt när det gäller alkohol. Professor Anders Håkansson förklarar:

”Då har personen en konsumtion som kan ge svåra konsekvenser på sikt. Skadligt bruk är en diagnos som används ibland. Då har personen medicinska skador och kanske sociala och psykologiska problem. Risken att utveckla ett beroende är hög.”

Vid en beroendeproblematik har belöningssystemet förändrat eller ”tagit över” hjärnan, vilket kan beskrivas som att personen har förlorat kontrollen. Idag klassas beroende av alkohol, dopning, läkemedel, narkotika, tobak och spel om pengar som beroendesjukdomar. Drogerna påverkar belöningssystemet på lite olika sätt, men grundprincipen är densamma vilket innebär att hjärnan överstimuleras av vissa saker som ger känslor som vi vill återuppleva och sedan inte kan leva utan.

Men hur kommer det sig att sex- och relationsberoende, arbetsnarkomani, shoppingberoende och sockerberoende inte räknas som beroendesjukdomar? Enligt professor Anders Håkansson beror detta på att det inte finns lika mycket forskning kring detta och mindre samsyn på de här områdena. Han menar dock att det, oavsett beroendeproblematik och om de kallas beroendesjukdomar eller ej, är viktigt att ta problemen på allvar. Den som upplever någon form av problem kan i första hand vända sig till sin vårdcentral.

Tecken på en beroendeproblematik

Många tecken är gemensamma, oavsett vilken drog eller typ av beroende det handlar om, några exempel är följande:

• Man känner ett starkt sug efter drogen
• Tankarna kretsar kring drogen
• Man fortsätter med sitt bruk av drogen trots att den påverkar familj, arbete/sysselsättning (om man har något sådant) och annat i livet negativt
• Man behöver ofta högre och högre dos för att få önskad effekt, vilket beror på att hjärnan eftersträvar jämvikt och anpassar sig för att lindra effekten av drogen.
• Utan drogen får man ofta abstinensbesvär som oro, skakningar, illamående och sömnsvårigheter. Ibland kan man till och med bli allvarligt, livshotande sjuk.

Vid spelberoende kan det handla om en känslomässig abstinens, en olust om man inte spelar. Ett annat tecken som är speciellt för spelberoende är att man gör allt för att vinna tillbaka det man har förlorat. Det kan handla om att man har spelat bort pengar som resten av familjen tror finns kvar och man vill då rädda situationen, men istället blir det bara värre och värre.

Hur bryter man ett beroende?

Det är inte lätt att bryta en beroendeproblematik och dessvärre är det inte ovanligt med återfall. Somliga kan bryta ett beroende på egen hand, ibland med stöd från närstående och stödorganisationer. Andra behöver betydligt mer stöd och hjälp än så. Alla har rätt till stöd och hjälp för att komma ur sin situation. Det bästa är att fånga upp problemen i ett tidigt skede, helst innan personen har utvecklat ett beroende.

Kan man då bli fri från ett beroende utan att sluta helt? Professor Anders Håkansson svarar följande:

”Har man ett svårt beroende kan man inte gå tillbaka till en oproblematisk, lägre konsumtion. Det är grundläget. Men om en person ännu inte har utvecklat ett beroende kan det i vissa fall, om problemen inte är för stora, vara en rimlig strategi från oss i vården att jobba för ett kontrollerat användande. Med narkotika är det annorlunda, eftersom det är olagligt. Då har vi självklart inställningen att personen måste sluta helt.”

En drabbad berättar…

För att belysa ämnet utifrån ett individuellt perspektiv tänkte vi redogöra för Annikas berättelse. Annika Happe är 53 år och spelade bort en miljon kronor på nätkasino. Hon besökte ett nätkasino för fyra år sedan, av en ren tillfällighet. Annika såg reklamen för nätkasinot och tyckte att det verkade spännande. Hon var bekymrad över sin sons situation i skolan och ville fly från vardagsproblemen en stund, som en verklighetsflykt. Hon satsade några hundralappar och vann flera tusen kronor de första gångerna. Hon berättar:

”All stress försvann. Jag stängde av världen utanför spelbubblan. Det var en kick att vinna, men eftersom det på den tiden kunde ta en vecka att få in pengarna på kontot fortsatte jag att spela för vinsten.”

Så småningom spelade Annika på kvällar, nätter och morgnar på väg till jobbet. Insatserna – och förlusterna – ökade.

”Lönen och sparpengarna tog slut. För att kunna föra över pengar till min man för mat och hyra tog jag sms-lån på sms-lån. Det blev en ständig oro och jakt på pengar. Jag skämdes och ville vinna tillbaka allt.”

Kicken som Annika hade känt från början var nu borta.

”Jag var så rädd för att min man och min son skulle få veta vad jag gjort. Det var som om min hjärna var kidnappad. Spel var det första jag tänkte på när jag vaknade och jag drömde om det på nätterna.”

På åtta månader spelade Annika bort en miljon kronor. När hon till slut inte fick fler lån blev hon tvungen att avslöja allt för sin man. Annika kände en rädsla och oro för att bli lämnad, men trots att maken blev besviken och ledsen valde han och sonen att stötta henne.

Detta var före 2018, då en ny lag trädde i kraft som innebär att personer med allvarliga spelproblem ska ges hjälp och stöd från kommuner och landsting/regioner. Annika hänvisades till Spelberoendes riksförbund. Annika och hennes make besökte en stödgrupp och Annika berättar att hon grät sig igenom hela mötet. Hon beskriver en stark känsla av skam. Hon ville klara sig på egen hand och bestämde sig för att göra det. Annikas skulder gick till kronofogden. Hon var spelfri i fyra månader, men när hennes man gav henne lite pengar började allt igen. Annika beskriver denna period som ett kaos av lögner och svek:

”Jag lurade min familj, pantsatte smycken och kunde spela upp min lön på några timmar. Till slut var allt så nattsvart att jag tog tabletter för att ta mitt liv.”

Annika räddades i sista stund. När hon vaknade upp på intensiven bestämde hon sig för att kämpa för att bli spelfri en gång för alla. Hon insåg att hon aldrig mer kommer att kunna spela för en enda krona.

Idag besöker hon och hennes man stödgruppen varannan vecka.

”Att prata med andra är viktigt. Jag är aktiv på olika forum och vill hjälpa andra som mår dåligt.”

Annika har stängt av sig från spel på sajten spelpaus.se, har inget bank-id på mobilen och henne man kan se alla köp hon gör. Annika beskriver sin nuvarande situation:

”Nu har jag varit spelfri i elva månader och det känns så skönt. Suget är borta, men jag måste vara på min vakt. Det svåra är att få tillbaka tilliten från min familj, men det msåte få ta sin tid.”

För dig som har ett spelberoende

Spelpaus.se är en sajt där du själv kan stänga av dig från spel om pengar och direktmarknadsföring om spel. Avstängningen gäller alla licensierade spelbolag i Sverige med registrerat spel.

Källa:

1177 Vårdguiden (tidning), Region Stockholm, nr 2 2019

På senare tid har äldres konsumtion av alkohol alltmer målats upp som ett problem och frågan har blossat upp i den offentliga debatten. Men hur kommer det sig? Och hur påverkas egentligen vår åldrande kropp av en förhöjd alkoholkonsumtion?

De som har några levnadsår bakom sig kan säkert instämma i upplevelsen att kroppen sämre tål alkohol ju mer vi åldras, och enligt forskare stämmer detta och hänger samman med att kroppen förändras.

Högre alkoholkoncentration

Sven Andréasson är professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Han förklarar att det blir en högre alkoholkoncentration om man dricker samma mängd alkohol på äldre dar jämfört med yngre. Detta har att göra med att kroppen förändras, exempelvis genom minskad muskelmassa och minskad vattenmängd i kroppen (även i musklerna). Sven Andréasson förklarar:

”Med stigande ålder blir man torrare och det gör att man får en mindre utspädningsvolym för alkoholen. Effekten blir en högre alkoholkoncentration, promillen stiger.”

Egentligen så börjar allt att gå nedför från ungefär 25 års ålder, både kognitivt och fysiskt, men framför allt går detta att observera från övre medelåldern som innebär vid 60 års ålder och framåt. Man blir helt enkelt känsligare för alkoholens effekter vid stigande ålder. Dels är det ju då vattenmängden och kroppsvikten som minskar, dels försämrad funktion i levern och även det faktum att många äter läkemedel.

Ökade hälsorisker

Det är inte bara berusningen som blir värre för en äldre person som intar stora mängder alkohol, utan detta medför även andra risker som exempelvis olyckor i form av fallolyckor och trafikolyckor jämfört med yngre personer med samma alkoholhalt i blodet. Sven Andréasson är en av författarna bakom rapporten ”Äldre och alkohol” som sammanfattar internationell och svensk forskning. Bakom rapporten finns forskare från bland annat Göteborgs universitet som har gått igenom flera studier kring alkohol och hälsa, men även Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och nykterhetsorganisationen IOGT-NTO.

Enligt Sven Andréasson har äldre personer som intar alkohol dessutom mindre tålamod och är därmed mer utsatta för misshandel. Forskare varnar även för sjukdomar och olyckor som orsakas av alkohol och menar att dessa ökar redan vid relativt små mängder, enligt Vetenskapsradion i Sverige Radio.

Trenden har vänt

Unga är fortfarande den grupp i Sverige som dricker mest alkohol, samtidigt har yngres alkoholkonsumtion minskat med tiden samtidigt som äldres alkoholkonsumtion tvärtemot har ökat under de senaste åren. Professor Sven Andréasson förklarar:

”Vi lever längre och är mer aktiva upp i åldrarna. Dagens pensionärer är ute och reser och går på teater. Man exponeras för alkohol mycket mer än tidigare.”

Kvinnor och alkohol

Folkhälsoinstitutet har likaså noterat en ökad alkoholkonsumtion bland äldre de senaste åren jämfört med tidigare generationer, och särskilt bland kvinnor.

Enligt Professor Sven Andréasson hör detta samman med att samhällets syn på alkohol har förändrats.

”För kvinnor i synnerhet handlar det väldigt mycket om en normförändring. Nu är det okej för äldre kvinnor att dricka alkohol, vilket det absolut inte var för en, två generationer sedan.”

Detta innebär att antalet kvinnor inom beroendevården fördubblades mellan år 2006 och år 2015, enligt siffror från Socialstyrelsen.

Mörka siffror

Den ökade alkoholkonsumtionen har dessvärre även inneburit att den alkoholrelaterade dödligheten har ökat bland äldre. Mellan år 2000 och år 2016 ökade antalet som dog till följd av skrumplever per 100 000 invånare (65 år och äldre) med 100 procent.

Sjuksköterskan och KBT-terapeuten Ewa-Karin Ottoson föreläser och utbildar vård- och omsorgspersonal runt om i landet om äldre och missbruk. Hon förklarar:

”Det är skamfyllt och känsligt för äldre är ju uppvuxna i en tid då man inte pratade om sig själv och sina problem, utan stängde det inom sig.”

Samtidigt visar statistik från Socialstyrelsen att allt fler äldre söker sjukvård för alkoholrelaterade diagnoser. Antalet dödsfall kopplade till alkohol bland personer över 65 år har, enligt Socialstyrelsen, ökat med 41 procent mellan år 2001 och år 2015.

Konsten att upptäcka ett alkoholmissbruk hos äldre

Vidare är det, enligt Ewa-Karin Ottoson, en utmaning för läkare att upptäcka just alkoholmissbruk hos äldre då symtom som skakningar, koncentrationssvårigheter och minnesluckor ofta tolkas som ålderstecken istället för beroendeproblematik.

Enligt en rapport från Socialstyrelsen (2018) har mindre än hälften av landets kommuner och landsting rutiner för samordning mellan äldreomsorg och missbruksvård.

En utmaning för hemtjänsten

Detta innebär en ytterligare utmaning i de situationer då hemtjänsten är inkopplad. Enligt Åsa Södersten Åberg, enhetschef vid hemtjänsten i Älvsbyn, är det svårt för hemtjänstpersonal som möter äldre med missbruksproblematik. Hon förklarar:

”Det kan ta ganska lång tid innan man förstår vad som egentligen är problemet för de är jätteduktiga på att dölja det även för personal”.

Situationen blir än mer komplicerad då många äldre som sagt har mediciner som kan påverkas av alkoholintag. Åsa Södersten Åberg fortsätter:

”Personalen ska bedöma hur onykter de här personerna är och om det är lämpligt att de får exempelvis sitt morfin – många är unga och har inte den erfarenheten.”

Starka reaktioner

Socialminister Lena Hallengren (S) säger sig vara bekymrad över den information som har framkommit på senare tid och menar att det handlar om att bryta ensamhet.

Till följd av ovan framkomna information har nu rekommendationer presenterats. För äldre personer föreslås nu en gräns på ett standardglas eller mindre alkohol i genomsnitt per dag, och inte mer än två standardglas på samma dag.

Många pensionärer, däribland Arne Pettersson som är ordförande vid PRO i Boden, har reagerat på de fakta som på senare tid har presenterats och menar att man drar alla över en kam. Han menar att äldre som grupp har ökat och anser att äldre har rätt att bruka alkohol på det sätt som var och en önskar.

Ett känsligt men viktigt ämne

Ja, detta verkar sannerligen vara en laddad fråga och ett laddat ämne, och det är absolut inte meningen att alla äldre ska dras över en kam. Men samtidigt är statistiken tydlig. Visst kan man anse att varje individ har rätt att bestämma själv över sitt alkoholintag, inte minst när man har levt ett långt liv. Samtidigt visar forskning på alla risker som är förknippade med ett missbruk, samt att personer runt omkring försätts i en svår situation. Individer, oavsett ålder, har rätt till vård vid beroendeproblematik och personal som arbetar med äldre har rätt till handledning och kompetensutveckling, inte minst med tanke på att detta är ett problem som ökar hos äldre.

Laddade ämnen är alltid känsliga att ta upp men ack så viktiga, inte minst med tanke på hur viktigt det är att belysa och ta itu med orsakerna till problematiken. Om vi inte uppmärksammar problemen kan vi inte heller finna några lösningar, därför är forskning alltid något som Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar!

Källor:

SVT Nyheter

Socialstyrelsen

Som vi tidigare har tagit upp påverkar vår maghälsa vårt immunförsvar, något som många säkert redan har hört tidigare. Vad som kanske inte är lika känt är magens koppling till hjärnan, vilket innebär att en krånglande mage inte bara kan ge magbesvär utan även leda till psykisk ohälsa i form av exempelvis depression.

Den nära kopplingen mellan magen och hjärnan

Tarmsystemet har ett eget nervsystem som kallas det enteriska nervsystemet. Detta nervsystem innehåller 100 miljoner nervceller som kan fungera helt fristående från det centrala nervsystemet. Det enteriska nervsystemet består av tusentals nervknutar i magtarmkanalen, bukspottkörteln, gallblåsan och gallgångarna. Det påverkar magsäckens rörelser, blodcirkulationen till tarmslemhinnan och påverkar också utsöndringen av magsafter och frisättningen av ”må bra- hormonet” serotonin. Det enteriska nervsystemet skickar även information till det centrala nervsystemet, via vagusnerven, om hur mag- tarmkanalen mår. Det kan handla om smärta och obehag men också information om näringsstatus.

”Den andra hjärnan”

En anledning till att tarmen kallas för ”den andra hjärnan” är att alla de hormonella signalsubstanser som har identifierats i hjärnan även finns i tarmarna. Ett exempel är att 95 procent av kroppens serotonin bildas här! Tarmarnas bakterier påverkar produktionen av dessa signalsubstanser som till stor del påverkar hur vi mår mentalt.

I en studie fick en grupp möss tillskott av Lactobacillus rhamnosus. Efter en månad med tillskott gjorde man ett antal olika tester för att titta på stresskänsligheten och mental hälsa. Man fann då att mössen som fått Lactobacillus rhamnosus var lugnare och mindre stresskänsliga. Men vad berodde då detta på? Jo, man kunde se att mängden receptorer för den lugnande signalsubstansen GABA (gamma-aminosmörsyra) hade förändrats i olika delar av hjärnan hos mössen vilket bidrog till deras ökade lugn. Intag av bakterien hade alltså påverkat vad som hände uppe i hjärnan på ett mycket påtagligt sätt. Man kunde se hur signalerna från tarmen gick till hjärnan via den stora vagusnerven. GABA är en av de viktigaste och lugnande signalsubstanserna i nervsystemet, och störningar i GABA-systemet kan kopplas till depression och oro samt olika tarmsjukdomar.

Inflammation – en faktor vid psykiska sjukdomar

Inflammation utgör en del i många olika sjukdomar, som exempelvis hjärt- kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Forskning visar nu att inflammation även är en faktor vid psykiska sjukdomar som exempelvis depression, då inflammationen påverkar blod/hjärnbarriären på samma sätt som tarmslemhinnan. Istället för att utgöra ett skydd mot skadliga ämnen försvagas blod/hjärnbarriären av inflammationen och släpper igenom mikroorganismer som påverkar hjärnan. Inflammation kan även skapa kemisk obalans i hjärnan, vilket påverkar tillväxten av nya hjärnceller och hjärnans plasticitet.

Psykoneuroimmunologi

Detta är ett tvärvetenskapligt ämne som handlar om sambanden mellan kroppens immunförsvar och psykiska reaktionsmönster av typen glädje, livslust, sorg och depression.

Det är sedan tidigare känt att stress kan försvaga kroppens immunförsvar. På samma sätt kan positiva psykiska upplevelser, som exempelvis glädje, stärka kroppens immunförsvar och förebygga eller lindra sjukdomar som exempelvis angina pectoris (hjärtsmärtor), gastrit (katarr i magsäcken), artrit (ledinflammation), influensa och astma.

Sambanden mellan psykiska tillstånd och cancer är ännu oklart, forskning förekommer och det finns forskningsresultat som tyder på att förhållningssätt som präglas av hjälplöshet, passivitet och förträngning av känsloreaktioner vid konflikter kan öka risken för insjuknande i cancer. Vi inväntar dock mer forskning kring detta.

Psykoneuroimmunologin studerar även hur reaktioner i immunsystemet, till exempel febertillstånd vid infektioner, inverkar på nervsystemet och det psykiska tillståndet i form av trötthet och ökat sömnbehov. En teori är att de substanser som produceras av vita blodkroppar i samband med infektioner inverkar direkt på nerverna i hypotalamus.

Hur inflammation i kroppen påverkar hjärnan

Som vi har förklarat ovan så finns det alltså en nära koppling mellan hjärnan och immunförsvaret. Detta ämne är något som vetenskapsjournalisten och författaren Maria Borelius berör i sin bok ”Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil”. Hon undersöker bland annat hur inflammation i kroppen påverkar hjärnan och dess signalsubstanser i form av dopamin, serotonin och noradrenalin samt hur detta påverkar vår psykiska hälsa.

Maria Borelius skriver om forskaren Lena Brundin vid Lunds universitet som har sett hur depressiva människors vilja att begå självmord var direkt kopplad till graden av inflammatoriska markörer i blodet. Vidare kunde hon se hur graden av våld i självmordet kunde korreleras till graden av inflammation. Även forskare från universitet i Cambridge menar att det finns en koppling mellan inflammation och depressiva symtom. Professor Ed Bullmore, chef för psykiatriska fakulteten, menar att folk som får vaccinationer och inflammatoriska mediciner oftare blir deprimerade. De har börjat betrakta depression som en fysisk sjukdom som skulle kunna behandlas med antiinflammatoriska medel.

Vidare redogör Maria Borelius i sin bok att 30 procent av de som lider av inflammatoriska sjukdomar, som reumatism, också upplever sig vara deprimerade. Även schizofreni och bipolär sjukdom har visat sig ha ett samband med inflammation. Maria Borelius hänvisar till forskning gjord av psykoneuroimmunologen Sophie Erhardt vid Karolinska sjukhuset. Men exakt hur hänger detta ihop? Det visar sig att cytociner (som är en grupp proteiner och peptider, vars funktion är att bära kemiska signaler), som bildas vid inflammation, påverkar vår mentala hälsa då cytocinerna drar ner dopaminet, serotoninet och noradrenalinet vilket ger oss en sjukdomskänsla. Detta gör att vi blir låga, trötta och inåtvända/drar oss undan. När så inflammationen minskar kan signalsubstanserna återigen flöda fritt. Balanserade dopaminnivåer ger mer energi och självförtroende. Balanserade serotoninnivåer ger ökat lugn och mindre ångest. Balanserade nivåer av noradrenalin ger ökad vakenhet.

En god tarmflora innebär god mental hälsa

Tarmens bakterier har alltså kontakt både med mag-tarmkanalens egna nervsystem och med hjärnan. Skadliga bakterier, virus och svamp från en tarmflora i obalans kan därmed störa balansen i hjärnan, och leda till sämre minne och till och med depression. Goda tarmbakterier, däremot, gynnar minnet och den psykiska hälsan.

Vad ska man då äta? Jo, man kan exempelvis ta tillskott av mjölksyrabakterier som stärker immunförsvaret och ökar skyddet mot infektioner, motverkar förstoppning och diarré, och förbättrar nedbrytningen och näringsupptaget. De godartade bakterierna finns också i mjölksyrad mat som surkål, kimchi (koreansk surkål) och yoghurt. Mjölksyrebakterier minskar passagen av bakterier genom tarmslemhinnan, ökar den antiinflammatoriska aktiviteten och produktionen av korta fettsyror som är näring för tarmslemhinnan.

En viktig och nyupptäckt pusselbit

Som vi har redogjort för ovan har medvetenheten om kostens betydelse för vår hälsa ökat, inte bara för vår fysiska hälsa utan även vår psykiska hälsa (då vår fysiska och psykiska hälsa hänger ihop). Det intressanta här är även hur kunskapen om kopplingen mellan inflammation i kroppen och vår mentala och psykiska hälsa/ohälsa hänger ihop, något som inte varit lika känt. Då kosten till stor del påverkar graden av inflammation i kroppen kan vi alltså, i alla fall till viss eller stor del, påverka vår mentala hälsa genom att välja bra kost. Vi rekommenderar dock att man, vid sjukdomar och vid tvekan inför vaccinationer, rådfrågar sin husläkare då läkemedel och vaccinationer kan vara nödvändiga och livsviktiga.

Det som kan vara värt att tänka på vid behov av mediciner är att det då är minst lika viktigt att man äter ordentligt och bra för att magen ska kunna ta hand om alla ämnen och undvika att dessa riskerar att belasta kroppen på ett skadligt sätt. Det kanske rent av är dags att inventera sitt skafferi och uppgradera till hälsosammare produkter och livsmedel!

Källor:

www.holistic.se

www.kurera.se

www.psykologiguiden.se

www.wikipedia.org

”Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil” av Maria Borelius, 2018