Nu ska vi ta oss an den kroppsegna superantioxidanten glutation som cellerna behöver för att fungera och överleva. Halten av glutation sjunker när vi blir sjuka, och höga nivåer sägs kunna hjälpa oss att hålla oss friska.

Amerikanska fynd

I tidskriften Respiratory Medicine Case Reports framkommer att man i New York har vårdat två patienter som insjuknat i covid-19 med symtom som svårigheter att andas, feber och torrhosta. De båda patienterna gavs tillskott av den kroppsegna antioxidanten glutation och effekten visade sig snabbt. Patienterna var en man och en kvinna i medelåldern som behandlades med tillskott av glutation dagligen i ca en veckas tid. Redan samma dag, och nästan omgående, märktes förbättring i deras tillstånd och efter några dagar kunde patienterna friskförklaras.

Ingen ny behandling

Läkaren Richard Horowitz, som är medförfattare till rapporten, var den läkare som fattade beslutet att ge tillskottet till patienterna då inget annat visade sig hjälpa, varken näringsämnen eller läkemedel. Han har till tidningen New York Post förklarat följande:

”När man får en virusinfektion med en massiv inflammation har man kanske inte tillräckligt med glutation som annars skyddar den känsliga lungvävnaden. Det här är ingen ny behandling och den är inte farlig.”

En rysk hypotes

Det finns en hypotes, som ännu inte är publicerad, som går ut på att glutationbrist kan vara en bidragande faktor till att covid-19 övergår till ett livshotande tillstånd för en del patienter, särskilt hos äldre. Det är den ryske forskaren Alexey Polonikov, professor vid institutionen för biologi och medicinsk genetik vid universitetet i Kursk, som står bakom denna hypotes.

Det är sedan tidigare känt att glutation hämmar virus, bland annat har man sett detta hos patienter med herpes, hiv, hepatit C och influensa A.

Vad är då glutation?

Glutation bildas i cellerna med hjälp av tre enkla byggstenar; aminosyrorna cystein, glycin och glutamin. De bildar en så kallad tri-peptid, vilket innebär en kort aminosyrakedja. Det finns överallt i kroppen, även i varje cells energikärna (mitokondrierna) men är särskilt koncentrerat till hjärnan, ögonen, lungorna, levern och njurarna.

Glutation behövs som sagt för att cellerna ska fungera och överleva och om det inte finns tillräckligt försämras funktioner som upprätthåller vår hälsa. Något som tyder på att glutation är minst sagt viktigt för vår hälsa är det faktum att det har skrivits mer än 125 000 medicinska artiklar om det och dess koppling till vår hälsa och ökad livslängd.

Är höga nivåer av glutation nyckeln till ett långt och friskt liv?

En dansk studie som utfördes vid Odense Universitetssjukhus i Danmark fann att de riktigt gamla (mellan 100 och 105 år) hade signifikant högre glutation jämfört med äldre patienter i åldern 60 till 69 år.

En amerikansk studie från universitet i Louisville, Kentucky, visade att kvinnor från 60 till 103 som uppvisade god mental och fysisk hälsa hade väldigt höga nivåer i blodet. Kan detta innebära att glutation spelar en nyckelroll när det kommer till god hälsa och ett långt, friskt liv? Mycket tyder på det.

Glutation finns till exempel i C-vitamin, curcumin (ämne i gurkmeja) och selen samt mariatistel och alfaliponsyra. Byggstenar till glutation finns även i vitlök, lök, kål, broccoli, grönkål och blomkål. Även träning hjälper kroppen att producera glutation.

3 sätt som glutation gynnar vår hälsa på

 

1. Bekämpar skadliga fria radikaler på ett mycket effektivt sätt – Glutation hjälper till att eliminera fria radikaler och stoppa skador på cellerna och DNA, detta gör även andra vanliga antioxidanter. Glutation har dock kommit att kallas Master Antioxidant (alltså en ”superantioxidant”) då glutation ger våra celler ett extremt bra skydd vilket gör att de håller sig friska längre.

2. Eliminerar farliga gifter innan de kan skada kroppen – Farliga kemikalier, tungmetaller och bekämpningsmedel förorenar luften vi andas, vattnet vi dricker och maten vi äter samt de produkter som vi använder. Gifter finns överallt och det är svårt att skydda sig mot de mer än 80 000 konstgjorda kemikalierna som vi ständigt utsätts för. Glutation hjälper dock kroppen genom att i första hand koncentreras till levern, lungorna, njurarna och matsmältningsorganen som är de stora avgiftningscentra i kroppen. Glutation innehåller svavel som ”fångar upp” farliga gifter och hjälper kroppen att eliminera dessa på ett säkert sätt. Dock behöver kroppen ständig tillförsel av glutation då detta förbrukas varje gång gifter neutraliseras i kroppen.

3. Stärker immunförsvaret – Immunförsvaret är kroppens första försvarslinje mot ohälsa och sjukdom. Toxiner, stress, sjukdom och dålig livsstil försvagar immunförsvaret vilket innebär hälsorisker. Glutation är då extra viktigt då detta stärker våra immunsystemsceller. Återigen vill vi betona vikten av ständig tillförsel då många idag lever under påfrestande levnadsförhållanden med stress, sjukdom och dålig livsstil som innebär att våra nivåer snabbt förbrukas.

Källor:

Kurera – Svåra andningsbesvär hos covid-19-sjuka upphörde

New York Post – New York mom with coronavirus saved by medical-student son’s quick thinking

ResearchGate – Endogenous deficiency of glutathione as the most likely cause of serious manifestations and death in patients with the novel coronavirus infection (COVID-19): a hypothesis based on literature data and own observations

PubMed.gov (National Library of Medicine) – Efficacy of Glutathione Therapy in Relieving Dyspnea Associated With COVID-19 Pneumonia: A Report of 2 Cases

blog.jakobsapotek.com – Blev världens äldsta personer

Vi har tidigare belyst ämnet kost och dess koppling till hälsa och det är av betydande vikt att få i sig en näringsrik kost för att stärka immunförsvaret, särskilt viktigt är det för äldre och sjuka personer som kan behöva ett extra skydd. Detta menar några läkare som har gått samman i en debattartikel i Läkartidningen.  

Idag talas det mycket om vikten av att isolera äldre och sjuka personer samt skydda dessa genom god handhygien och dylikt. Detta är förstås väldigt viktigt, men det är dessutom av betydande vikt att dessa individer även får i sig bra mat och näringstillskott för att stärka motståndskraften.

Debattartikel om äldres undernäring

Det är läkarna Gunnar Akner, Tommy Cederholm, Yngve Gustafson och Bo H Jonsson som lyfter frågan om äldres behov av näringsrik kost, inte minst i dessa kritiska tider med virusinfektioner för att på så sätt stärka immunförsvaret. Dessutom är äldre och sjuka mer än andra utsatta för undernäring.

Socialstyrelsen rapporterade 2017 att 40 000 äldre inom äldreomsorgen (motsvarar 15,6 procent) lider av undernäring som beskrivs som svält och att fler än 100 000 (motsvarar 46,4 procent) riskerar att hamna där.

Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, har i en artikel i Svenska Dagbladet lyft denna problematik och förklarar att dessa missförhållanden främst beror på bristande resurser och kompetens. Enligt Yngve Gustafsson löper man fyra gånger större risk att dö om man är undernärd.

Äldres behov av näring samt social och kulturell stimulans

Tillsammans med kollegorna Gunnar Akner, specialist i internmedicin och geriatrik vid Karolinska institutet, Tommy Cederholm, professor emeritus, Uppsala universitet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och Bo H Jonsson, överläkare vid Norra Stockholms psykiatri och institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet har Yngve Gustafsson skrivit en debattartikel i Läkartidningen. Debattartikeln belyser äldres behov av extra näring för att stärka motståndskraften mot virus, oavsett om man är smittad eller inte, men även äldres behov av att få komma ut samt möjligheten att få social och kulturell stimulans. Artikeln betonar vikten av att så klart även skydda äldre genom god hygien och även isolering vid behov.

Sedan slutet av 1800-talet har kunskapen om god handhygien blivit en alltmer självklar skyddsfaktor mot virus, detta tack vare den ungerska läkaren Ignaz Semmelweis som upptäckte vikten av detta. Vidare vet vi att det även är viktigt med ett bra näringsintag för att på så sätt stärka vårt immunsystem, inte minst för äldre. Detta är något som ovan nämnda läkare anser inte har lyfts fram tillräckligt mycket. Den utbredda förekomsten av undernäring är ett tecken på denna brist.

Vitaminer och näringstillskott  

För 100 år sedan var det allmänt känt att näringsbrister kunde resultera i skörbjugg och olika infektioner. Sedan dess har forskningen kunnat visa på kopplingen mellan virusinfektioner och näringsbrister. Alla näringsämnen samverkar synergistiskt, men särskilt viktiga för immunförsvaret är bland annat vitamin C, vitamin D och zink.

Orsaker till bristande näringsintag

Ett otillräckligt näringsintag kan bero på flera olika faktorer, några är följande:

• Nedsatt aptit
• Dålig ekonomi
• Ensamhet
• Sjukdom
• Funktionsnedsättning(ar)

Vidare har äldre personer ett sämre näringsupptag i mag-tarmkanalen vilket kan bero på bland annat sjukdom, biverkningar av läkemedel och förändrad fysiologi. Genom bra mat samt näringstillskott kan äldre personer därför stärka såväl sitt immunförsvar som sin allmänna hälsa. De fyra läkarna utvecklar detta i sin debattartikel:

”Vid sjukdom kan metabolismen förändras på så vis att antioxidanter går åt snabbare. Det är rimligt att vården beaktar detta. Om man inte kan ta prov får klinisk bedömning avgöra. Trötthet och fördröjd sårläkning kan bero på lågt vitamin C-värde. Koncentrationen av askorbinsyra är ofta låg vid sjukdom. Nedsatt lukt- och smaksinne förekommer vid zinkbrist. Brist på vitamin D bidrar till smärta, depression och infektion.”

En metaanalys om äldres behov av näringstillskott

En mindre metaanalys visar att äldre personer som får vitaminer och mineraler tillfrisknar snabbare vid en infektion, även om sjukdomsförekomsten i sig inte verkar påverkas. Mer forskning och fler studier välkomnas dock då detta är ett område som det inte har forskats så mycket på.

Nu har spridning av Coronaviruset konstaterats på ett antal äldreboende i landet. Att skydda de boende genom god hygien och avvägd isolering är en självklarhet. Utöver detta bör åtgärder för att stärka motståndskraften övervägas, vare sig man är smittad eller inte.

Vikten av att stärka kroppens eget försvar vid virusinfektioner

Åtgärder som god handhygien och fysisk distansering har vi otaliga gånger blivit påminda om under de senaste veckorna (och snart månaderna) för att förhindra vidare smittspridning, och visst är ju detta väldigt viktigt samt vid behov även isolering. Men, det är inte hela bilden. I väntan på ett vaccin (om det är möjligt att ta fram ett sådant) eller så kallad flockimmunitet (att tillräckligt många i befolkningen drabbas av viruset så att detta förhindrar vidare spridning) så verkar en god idé vara att ändå göra det man själv kan på egen hand; det vill säga fortsätta med god handhygien, fysisk distansering men även se över sitt näringsintag för att försäkra sig om att stärka sitt immunförsvar på bästa sätt.

Vi vill, i likhet med ovan nämnda läkare, betona vikten av nutritionsbehandling vid infektioner hos äldre, samt vikten av fysisk aktivitet och rörelse, att få komma ut i friska luften (utifrån individuella förutsättningar) och vikten av social och kulturell stimulans. Vi ställs inför många utmaningar i tider som dessa, men en bra start är ett stärkt immunförsvar – det är vi övertygade om!

Källor:

www.lakartidningen.se – Näringsintaget viktigt under pandemin, inte minst hos äldre (2020-04-17)

www.svd.se – 40 000 undernärda inom äldreomsorgen (2017-04-17)

Somliga associerar ensamhet med något positivt medan andra associerar det med något starkt negativt. Hur kommer det sig att samma begrepp kan framkalla så vitt skilda känslor och uppfattningar? 

Ensamhet kan alltså betraktas både som något positivt och som något negativt, och kan beskrivas utifrån olika perspektiv och dimensioner.

Frivillig och ofrivillig

Ensamheten kan vara frivillig (självvald) eller ofrivillig (påtvingad). Så länge ensamheten är frivillig och självvald är den hälsosam och kan betraktas som positiv. Om ensamheten däremot är ofrivillig, och därmed påtvingad, så påverkar den hälsan negativt.

Objektiv och subjektiv 

Vidare brukar man tala om objektiv och subjektiv ensamhet. Detta handlar om vem som definierar ensamheten. Utifrån sett (alltså objektivt) kan individen uppfattas som ensam då han eller hon exempelvis bor ensam och inte har många vänner, bekanta eller anhöriga. Utifrån ett objektivt perspektiv betraktas individen alltså som ensam. Individen själv kanske däremot inte alls upplever sig ensam då ensamheten kan vara självvald. Samtidigt kan en annan individ ha ett stort socialt nätverk och många omkring sig och därmed inte uppfattas som ensam utifrån ett objektivt perspektiv, men kan trots detta uppleva sig vara ensam utifrån ett subjektivt perspektiv.

Olika dimensioner

Man brukar tala om tre olika dimensioner av ensamhet; existentiell, social och emotionell. Dessa beskrivs närmare här nedan:

Existentiell – kan beskrivas som en djupare form av ensamhet och innebär att individen upplever att han eller hon inte kan dela sina innersta tankar och känslor med andra, att ingen verkligen lyssnar eller förstår.

Social – handlar mer om att individen saknar ett socialt nätverk och band till vänner och bekanta som han eller hon kan anförtro sig åt.

Emotionell – innebär att individen saknar en kärlekspartner som han eller hon kan anförtro sig åt på djupet.

Varför påverkas vi så starkt av ensamhet?

Gemenskap har, rent historiskt sett, varit avgörande för människans överlevnad. Ofrivillig ensamhet har därmed inneburit livsfara eftersom den ensamma individen inte kunde försvara sig mot rovdjur eller fiender. Detta finns, enligt forskare, kvar i oss och kan vara förklaringen till att kroppen förbereder sig för hot när vi upplever ensamhet, vilket resulterar i en stressreaktion för kroppen som är negativ för hälsan.

Hälsorisker 

Som vi tog upp innan är den ofrivilliga ensamheten skadlig för hälsan och kan på sikt medföra ökade hälsorisker i form av:

• Stress
• Oro
• Ångest
• Depression
• Demens
• Minskad matlust
• Minskad fysisk aktivitet
• Diabetes
• Stroke
• Hjärt- kärlsjukdom
• Cancer
• Tidig död

Ofrivillig ensamhet skapar som sagt en stressreaktion i kroppen då vår kropp reagerar på ensamhet på ungefär samma sätt som när vi utsätts för fara. Det finns till och med forskning som visar att ofrivillig ensamhet utgör samma hälsorisker som att röka 15 cigaretter om dagen. Upplevd ensamhet (alltså den subjektiva ensamheten) påverkar oss ändå ner på cellnivå i form av nedsatt immunförsvar.

Riskfaktorer

• Förlust – exempelvis förlust av make/maka eller partner.
• Män – män är ofta sämre på att vårda sociala nätverk än kvinnor.
• Storstadsbor – människor i större städer löper större risk för social och emotionell ensamhet än personer i mindre städer eller samhällen.
• Ekonomi – låginkomsttagare löper större risk att drabbas av ofrivillig ensamhet då ekonomin är avgörande för att kunna delta i olika aktiviteter och samhällsgemenskap.
• Personlighetstyp – mindre utåtriktade och känslomässigt labila personer löper större risk att drabbas av ofrivillig ensamhet än utåtriktade personer som är känslomässigt stabila.
• Äldreboenden – personer som bor i särskild boendeform (äldreboenden) upplever i större utsträckning ensamhet än personer som bor hemma i ordinärt boende med insatser från hemtjänst (eller utan hemtjänst).

Ensamhet och smärta

Forskning, och undersökning med magnetröntgen, har visat att hjärnans smärtsystem aktiveras vid ensamhet på samma sätt som vid fysisk smärta och dämpas vid gemenskap.

Hur ser det ut i Sverige?

Sverige är det land som har flest ensamhushåll. Detta behöver dock inte betyda att vi upplever ensamhet i högst utsträckning, faktum är att det finns flera andra länder som i högre utsträckning upplever ensamhet än Sverige enligt europeiska undersökningar. Detta betyder dock inte att vi inte har en ensamhetsproblematik i Sverige. Bland äldre (över 65 år) som har insatser från kommunens äldreomsorg visar det sig, enligt Socialstyrelsens undersökning, att 53 procent av de som har hemtjänstinsatser upplever besvär med ensamhet (varav 13 procent upplever besvär ofta) medan 65 procent av personer som bor på särskilt boende besväras av ensamhet (varav 18 procent upplever besvär ofta).

Social isolering

I sammanhanget som rör ensamhet brukar man även tala om social isolering, något som Statistiska Centralbyrån för statistik över. Nedan beskrivs begreppet social isolering och höggradig social isolering närmare:

Social isolering – detta innebär att man inte träffar anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden. Ungefär 300 000 personer beräknas vara socialt isolerade i Sverige, ensammast är de äldre. Bland 75–84- åringarna är cirka 10 procent socialt isolerade. Bland de allra äldsta, 85 år och äldre, är andelen 15 procent.

Höggradig social isolering – detta innebär att även kontakter via telefon och över internet sker mer sällan än en gång i veckan. Andelen höggradigt socialt isolerade beräknas till 2 procent av befolkningen. I åldrarna 85 år och äldre är andelen 8 procent.

Viktigt ämne att uppmärksamma

Ensamhetsbegreppet är alltså inte så enkelt som man först kan tro. När vi talar om ensamhet och genomför olika undersökningar behöver vi fråga oss om vi undersöker den objektiva ensamheten eller den subjektiva samt om vi mäter den existentiella, den sociala eller den emotionella ensamheten. Det är viktigt att vi talar om samma form av ensamhet för att mätningen ska bli så korrekt som möjligt.

Mitt i denna svåra tid som präglas av oro, ovisshet och för många framför allt ensamhet så hoppas vi ändå att vi kan dra lärdom av denna tid. Vår förhoppning är att vi kan rusta samhället bättre inför framtiden för att möta många av de utmaningar som ensamheten för med sig. För många har denna tid blivit som en “väckarklocka” då de har fått känna på hur det känns att vara ensamhet och isolerad under våra “karantän”- liknande  förhållanden. Faktum är dock att detta är vardag för de människor som ständigt lever i ensamhet och social isolering.

Riksföreningen Äldres Hälsa driver just nu ett Arvsfondsprojekt, Hälsoprojektet – för och av äldre, för att ta fram metoder och verktyg för att motverka upplevd ensamhet hos äldre. Många bra initiativ sker på olika fronter och vi hoppas kunna bidra på vår front med vårt projekt. Även om tillvaron för många upplevs som svår och hopplös i nuläget vill vi tro på en ljusare framtid.

Här kan du läsa mer om hur ensamheten påverkar olika åldersgrupper.

Källor:

Socialstyrelsen

Vårdguiden

Statistiska Centralbyrån

www.goteborgdirekt.se

www.svenska.yle.fi

Vi vill under dessa tider med fysisk distansering och mycket hemmasittande dela med oss av några digitala tips och tekniska verktyg. Vilken tid är bättre när det kommer till att ställa om till en mer digital tillvaro än denna? För många upplevs kanske teknik som något svårhanterligt, men ofta gäller det att bara ”komma över tröskeln”, när man väl har lärt sig det hela brukar det rulla på ganska smärtfritt. Och varför inte ta möjligheten till att utveckla sin kreativitet?

Nedan redogör vi för några alternativ för dig som vill ta del av digitala kurser och nöjen:

• Skillbreak – en utbildningsplattform med gratis streaming av kurser inom odling, skönhet, hantverk, matlagning, design och konst. Allt som behövs är en dator och internetuppkoppling.

Länkar:

https://skillbreak.com/livesessions (olika kurser)

https://blog.skillbreak.com/2020/04/02/gratis-webinars-och-workshops-for-70-plussare/ (gratis webinars och workshops för 70-plussare)

• Fotografiska – Fotografiska museet bjuder på tio avsnitt av deras fotokurs online.

Länk: https://www.facebook.com/fotografiskasto/playlist/532969257625141/

• Terrific Tuesdays – föreläsningar och konserter varje tisdag kl.14.00 under perioden 7 april – 19 maj som sänds digitalt från Ericsson Globe, Friends Arena och Tele2 Arena i Stockholm. Det är kostnadsfritt att anmäla sig men välkommet att ge ett frivilligt bidrag för den som vill, allt överskott går till WHO:s fond COVID-19 Solidarity Response Fund.

Länk: https://www.stockholmlive.com/events/detail/terrific-tuesdays

• Moderna Museet i Stockholm – likt många andra museer anordnar Moderna Museet digitala visningar.

Länk:https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/aktiviteter/soffvisningar/

• 12 världsberömda museer som du kan besöka från soffan – Expressen redogör för ett antal museer som du kan besöka från din soffa.

Länk: https://www.expressen.se/allt-om-resor/nyheter/12-varldsberomda-museer-du-kan-besoka-fran-soffan-/

• Konserter och teatrar – många artister och scener runt om i landet livestreamer nu musik, teater och underhållning. Några exempel är Konserthuset i Stockholm, Kungliga Operan och Dramaten. Lär mer på länkarna nedan:

Länkar: https://www.facebook.com/KonserthusetStockholm/

https://www.operanplay.se

https://www.dramaten.se/play/

• Explore – för dig som vill ta del av djur och natur kan du kolla in sidan www.explore.org där man får följa natur- och djurliv i direktsändning från 90 kameror runt om i världen (allt från kattungar till vilda djur).

Länk: https://explore.org/livecams

• Sveriges Radio – för dig som vill lyssna på poddar har Sveriges Radio ett stort utbud av poddar inom alla möjliga områden som politik, djur och natur, vetenskap, dokumentärer och underhållning.

Länk: https://sverigesradio.se/program

• Play-tjänster – det finns flera olika play-tjänster, både kostnadsfria och betaltjänster. Ett exempel är SVT Play som erbjuder underhållning, nyheter, filmer, serier och dokumentärer. Även andra kanaler har kostnadsfria play-tjänster, det kan dock ibland krävas registrering.

Länk: https://www.svtplay.se

• Betaltjänster – det finns betaltjänster för serier, filmer och dokumentärer såsom Netflix, HBO, Cmore och Viaplay.

• Ljudböcker – det finns olika sätt att ta del av ljudböcker och e-böcker, och det behöver inte kosta mycket. Bibliotek har utlåning av ljudböcker och e-böcker och kostar inget, besök ditt biblioteks hemsida för mer information och utbud samt hur du går tillväga. Utöver detta finns det flera betaltjänster för ljudböcker såsom BookBeat, Storytel och Nextory.

• Prova-på-perioder – Många tjänster för både ljudböcker, tidningsmagasin (som Readly) och streaming av filmer/serier och gratis prova-på-perioder (ofta 14-30 dagar). Läs mer om aktuella erbjudanden på respektive tjänsts hemsida.

• Korsord och liknande – det finns en hel del korsord, sudoku och quiz på webben som är gratis. Ett exempel är länken nedan som har både gratiskryss och möjlighet att registrera sig som medlem:

Länk: https://www.korsord.se

För dig som vill lära dig mer om digitala verktyg:

• Seniorsurfarskolan (Internetstiftelsen i samarbete med UR) – Internetstiftelsen och UR visar genom sin youtubekanal 12 korta filmer där de går igenom allt från att skicka sms och e-post till att använda mobilt Bank ID, Swish och sociala medier.

Länk: https://www.youtube.com/playlist?list=PLtDs7N_g_eiblngnCPF6FJzETgol1_jWO

• Digitala jag – utbildning i digitala vardagskunskaper.

Länk: https://www.digitalajag.se

• Podd – en podd är ett inspelat radioprogram som du kan lyssna på direkt via webben eller ladda ner och lyssna på när du vill. Om du vill lära dig mer kan du besöka följande länk:

Länk: https://teknifik.se/2018/06/lyssna-pa-podcast-basta-apparna/

Social gemenskap via digitala medier

• Sociala medier – via sociala medier, exempelvis Facebook och Instagram, kan du hålla kontakt med vänner och familj och även stifta nya bekantskaper. På Facebook finns speciella sidor och grupper för alla möjliga intressen där du kan diskutera och få tips av andra som har samma intresse som du. Det finns till exempel Facebook-grupper med pysselidéer, odlingsråd och boktips.

• Videosamtal – detta passar bra för både enskilda samtal eller för mindre samtal i grupp, t.ex. en kaffestund tillsammans. Du kan exempelvis leta upp en kontakt i mobilens kontaktlista och välja video/FaceTime. För digitala möten med flera deltagare finns det flera kostnadsfria appar som du kan använda, t.ex. Messenger, Skype, WhatsApp och Viber. Nedan följer länk till SPF Seniorerna Syrenen med praktiska tips och råd för att genomföra en ”digital fika”:

Länk: https://spf-syrenen.webnode.se/digitalfika/

• Spel – det finns många spelappar där du kan spela tillsammans med andra eller på egen hand. En välkänd är Wordfeud där du spelar det klassiska Alfapet. Det finns även appar för frågsport som Vem vet mest, Quizkampen och Primtime för att nämna några.

• Bridge – det finns både kostnadsfria alternativ på nätet och betaltjänster för bridge på nätet. Ett exempel är www.funbridge.com som även erbjuder introduktionskurs, läs mer på länken nedan:

Länk:  https://www.funbridge.com/sv/features

• Kontaktannonser – det finns även möjlighet att söka nya vänner på nätet, och ett alternativ är Seniorens kontaktannonser (SPF Seniorerna). Läs mer på länken nedan:

Länk: https://www.senioren.se/kontaktannonser/

En annorlunda vardag

Vi befinner oss i en tid som inte liknar något som många av oss tidigare har varit med om. Detta ställer krav på kreativitet och omtanke för varandra, vilket vi på många sätt kan se ske runt om i vårt samhälle just nu. Det är så klart beklagligt med alla som har mist sitt liv och anhöriga som har mist någon nära på grund av coronaviruset, men samtidigt är det mitt i detta elände fantastiskt att så många sluter upp i denna tid och hjälper varandra. I svåra tider är det mycket som sätts på prov, och det tvingar oss att tänka ”utanför ramarna” vilket kan få oss individer och samhället att utvecklas på sätt som annars inte hade skett och detta i sig kan betraktas som något positivt!

 

Källor:

SVT Nyheter

TVT 4, ”Efter fem” 2020-04-06

SPF Seniorerna

hemkop.se

Ovan nämnda länkar

Med anledning av covid-19 uppmanas framför allt riskgrupper att skydda sig särskilt noga. Därför vill vi fokusera på de råd och uppmaningar som bland annat Folkhälsomyndigheten betonar, men även tips om hur du som upplever oro kan hantera din oro och vart du kan vända dig för att få svar på frågor eller stöd.

Personer som är 70 år eller äldre rekommenderas att begränsa sina nära kontakter och stanna hemma så mycket som möjlighet under denna kritiska tid som coronaviruset utgör ett hot. Genom att skydda dig själv och andra från att smittas av covid-19 värnar du även sjukvården som kommer att vara högt belastad.

Riskgrupper

Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida att hög ålder är den främsta riskfaktorn, enligt studier kopplade till utbrottet av covid-19, och därför tillhör du som är 70 år eller äldre en riskgrupp. Personer med hög ålder i kombination med till exempel högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes är något vanligare bland de svåra fallen.

Så håller du dig frisk

För att undvika att bli smittad uppmanas du som är 70 år eller äldre att begränsa dina nära kontakter. Du bör låta bli att åka med kollektivtrafiken, handla i butiker eller vistas i lokaler där det finns många människor samtidigt. Ett tips för dig som har möjlighet är att ta hjälp av anhöriga eller grannar för att till exempel handla mat eller uträtta ärenden.

Så undviker du att smitta andra

Om du är sjuk ska du stanna hemma för att ta hand om dig själv och för att undvika att smitta andra, även om du bara har milda symtom. Undvik nära kontakter med andra människor när du är sjuk.

Symtom på Covid-19

Covid-19 ger en allmän sjukdomskänsla med ett eller flera av följande symtom:

• Hosta
• Feber
• Andningsbesvär
• Snuva
• Halsont
• Huvudvärk
• Muskel- och ledvärk
• Illamående

Håll ut – det går över

Det är vanligt att känna oro, osäkerhet och ensamhet i en situation då man behöver hålla sig på avstånd från andra människor. Det du kan göra för att det ska kännas bättre är till exempel att gå ut på promenader i naturen, tala i telefon med nära och kära, eller hålla kontakt via dator och sociala medier (för dig som har tekniska möjligheter till detta). Dessa åtgärder som går ut på att begränsa fysisk kontakt med andra är avsedda för en begränsad tid. Ett tips är att ändå försöka sysselsätta sig med något roligt och stimulerande.

Tips på att kunna hantera oro

Oro framkallar en stressreaktion för kroppen som ibland kan vara svår att hantera. Enligt Röda Korset finns det dock handfasta råd om vad du kan göra för att sänka din stressnivå i samband med oro.

Några tips följer nedan:

• Var inte ensam med dina tankar, tala med någon om din oro och dina känslor.
• Umgås (på distans) med någon som du känner dig trygg med, även om du inte vill prata om din oro.
• Slukas inte upp av nyhetsrapporteringen eller samtal om det som sker.
• Fortsätt göra saker du mår bra av, även om det inte känns lika meningsfullt.
• Behåll rutiner eller skapa nya som passar situationen. Det signalerar lugn och trygghet till kroppen.
• Aktivera dig fysiskt.
• Försök att balansera dina tankar och undvik att tänka i ”svart eller vitt”.

Acceptera din oro

Sara Hedrenius, som är Röda Korsets expert på krisstöd, menar att coronavirusets spridning leder till extra mycket oro just för att det är något vi inte kan se och därför inte heller kan bedöma riskerna kring. Samtidigt sprids många olika uppgifter och olika personer reagerar på olika sätt. Platser som tidigare kändes trygga kan börja kännas otrygga. Hon utvecklar:

”Att vara medveten om att situationen är komplex och att det är svårt med riskbedömning kan i sig vara viktigt för att kunna hantera sin oro. Det är naturligt att vara orolig, acceptera det och försök att reagera på ett så lugnt och bra sätt som möjligt.”

Vidare uppmanar hon till att vara källkritisk och förklarar att vi människor är olika och att det därför varierar från person till person hur mycket information vi vill ha och mår bra av. Något som kan vara bra är dock att vara källkritisk och endast använda pålitliga källor.

Några tips kring informationsinhämtning är:

• Välj ut en eller ett par betrodda källor som du följer varje dag alternativt be någon i din närhet att meddela dig när något nytt viktigt har uppkommit.
• Begränsa tiden som du följer nyheter, alternativt sociala medier, för att uppdatera dig.
• Ta bort nyhetsnotiser i din mobiltelefon.
• Undvik att uppdatera dig kring nyheter sent på kvällen innan du ska sova.

Sara Hedrenius förklarar att uppdatering om situationen, samt att agera aktivt (genom att bland annat vara noggrann med handhygien för att minimera smittspridning), i sig kan bidra till en upplevelse av kontroll som kan dämpa oro.

För mer information kan du besöka:

• krisinformation.se
• folkhalsomyndigheten.se
• 1177.se – vårdguiden

Eller ringa:

• För allmänna frågor om covid-19, tel.113 13
• För sjukvårdsrådgivning, tel.1177 (linjen är öppen dygnet runt)
• Vid livshotande tillstånd, ring 112

Äldrelinjen – MIND

För dig som är över 65 år finns Äldrelinjen om du behöver prata med någon. Äldrelinjen är öppen vardagar mellan kl.08.00-19.00 och helger kl.10.00-16.00, du når den på tel.020-22 22 33.

Tillsammans är vi starka

I dessa oroliga tider är det mycket som kretsar kring coronaviruset och allt som man bör tänka på. Ett begrepp som förekommer ofta och som många uppmanas till är ”social distansering” för att minska smittspridning, något som vi istället skulle vilja beskriva som ”fysisk distansering”. Vi anser att det snarare handlar om att minska fysisk kontakt med andra, vilket inte nödvändigtvis behöver innebära minskade sociala kontakter. Det är viktigt att vi i denna svåra tid där alla, och inte minst riskgrupper, uppmanas att hålla oss hemma så mycket som möjligt inte glömmer bort varandra bara för att vi inte kan ses fysiskt. För den som har dator och internet finns möjlighet att interagera med andra via digitala plattformar, och för andra finns radio och tv samt telefon. Det är extra viktigt att i svåra tider, som denna, hålla kontakt med nära och kära på det sätt vi kan då detta kan minska känslor av ensamhet och isolering samt känslor av oro och ångest.

I tider som dessa är det även mycket som händer på samhällsnivå, aktuell information uppdateras från dag till dag och det pågår en dialog mellan samhällets olika aktörer. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har en dialog med myndigheter och ideella föreningar, däribland Riksföreningen Äldres Hälsa, om vad som skulle kunna göras för att minska upplevd ensamhet och isolering och för att stötta kommunerna med stöd till äldre. Mer information om detta kommer inom kort.

Vidare förekommer glädjande inslag om kommuner som väljer att hjälpa personer över 70 år med inköp och dylikt samt frivilliggrupper och enskilda individer som likaså väljer att hjälpa sina medmänniskor på olika sätt. Även inom vården ser vi exempel på hur vårdpersonal gör allt i sin makt för att hjälpa patienter på bästa sätt och för att finnas till hands i en kritisk tid. Det värmer att se hur det svenska folket sluter upp för att hjälpa varandra i en tid som präglas av oro och ovisshet. Tillsammans kan vi ta oss igenom detta och blicka framåt, för det kommer en tid när detta är över!

Källor:

www.folkhälsomyndigheten.se

www.rodakorset.se

www.mind.se

SVT Nyheter