Att vi mår bra av att vistas ute i naturen är vetenskapligt bevisat sedan länge. Flera studier visar att naturen har en läkande kraft vid psykisk och fysisk ohälsa.

Som vi tar upp i detta inlägg så kan vistelse i naturen hjälpa vid fetma, schizofreni och depression. Detta enligt en avhandling gjord av Matilda Annerstedt vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, där hon studerar sambanden mellan hälsa och skog. 1500 personer från Blekinge och Skåne deltog i studien.

Enligt Annerstedts avhandling är det främst vistelse i lövskog som lugnar människor mest. Ju längre tid vi tillbringar i lövskog desto mindre stress upplever man. Annerstedt tillägger:

”Den biologiska mångfalden är större i lövskog än i barrskog, det bidrar till att den mänskliga hjärnan blir mer fascinerad och har lättare att släppa tankar.” 

Hon fann även att närhet till skogen skyddar mot ohälsa. Närheten är avgörande för att människor regelbundet ska kunna ägna sig åt friluftsliv. Då stressrelaterade sjukdomar drabbar allt fler idag anser Matilda Annerstedt att det är viktigt att värna om de grönområden som finns runt våra bostadsområden.

En brittisk studie vid University of Essex bekräftar sambandet mellan hälsa och vistelse i naturen. Professor Jules Pretty och hans forskarlag kom fram till att redan efter fem minuters vistelse i naturen så sker förbättringar i människans välbefinnande, något som visade sig tydligast hos personer med psykisk ohälsa. Man såg även att välbefinnandet ökade ännu mer hos personer som vistades nära vatten. 

Friluftsliv i grupp 

Som vi tidigare tagit upp så är känslan av gemenskap och tillhörighet en fundamental förutsättning för vårt mentala välbefinnande. Inom forskningen pratar man om tre olika sorters gemenskap som är viktiga för hälsan. Dels intim gemenskap, den gemenskap man känner med familjen. Relationell gemenskap som omfattar ett tiotal vänner och till sist kollektiv gemenskap, känslan av att vara delaktig i ett större sammanhang. För den som upplever ofrivillig ensamhet kan vägen ur ensamhet ske genom ett steg in i en kollektiv gemenskap.

Ett tämligen enkelt sätt att öka sitt mentala välbefinnande är således att uppleva naturen i kollektiv gemenskap, i grupp. På så vis skördar vi både de hälsobringande effekter naturen ger samt stärker vårt grundläggande behov av att känna gemenskap. 

Det finns ett flertal föreningar runt om i landet som arrangerar vandringar i grupp. Nivåerna är varierande och det finns något som passar de flesta. Riksföreningen Äldres Hälsa deltog tidigare i höstas i en vandring arrangerad av Stockholms Vandrareförening. Vi pratade med en del av deltagarna:

”Jag är snart 80 år och genom att vandra så har jag bibehållit min rörlighet. Jag känner mig så stärkt av att komma ut i naturen” säger en kvinna med rosiga kinder som knappt ser ut att vara en dag över 60 år.

En annan deltagare pratar om tryggheten. ”Det är en trygghet att gå tillsammans med andra, jag behöver inte oroa mig om något skulle hända, exempelvis om jag skulle snubbla. Gruppen tar hand om varandra.” Just känslan av gemenskap är något som de flesta tar upp.

”Sen barnen och barnbarnen flyttade så har jag känt mig ensam. Detta är ett bra sätt att träffa folk på ett lättsamt sätt utan att det blir påtvingat.”

Alla är dock inte lika pratglada. En äldre man med skägg och ryggsäck tillägger:

”Jag tycker inte så mycket att prata hela tiden, jag vill lyssna till naturen och få sinnesro. Men jag tycker om att göra det i gemenskap.

Att vandra är ett motionssätt som passar de flesta oavsett ålder eller förutsättningar. Det finns även flera leder som är anpassade för dig med rörelsenedsättning. Längs Skåneleden finns ett flertal sträckor där man kan ta sig fram både med rullstol och med rullator. Kullarulla-leden är ett sådant exempel. Leden är helt tillgänglighetsanpassad, det är en 30 km lång sträcka där underlaget består av hårdpackat grus, asfalt och gräs. Den är fri från större nivåskillnader och det finns många vilobänkar utmed leden.

Vandringstips 

Är du intresserad av att testa vandring så arrangerar exempelvis Friluftsfrämjandet vandringar över hela landet på olika nivåer. Alla kan ge sig ut men det finns några tips som gör det hela härligare:

• Tänk på att träna upp rörligheten i fotled genom att rotera fötterna fram och tillbaka några gånger.
• En bra ryggsäck med spänne fram avlastar ryggen.
• Använd skor som avlastar fötterna. Broddar eller dubbskor är att rekommendera om du ger dig ut i hal terräng.
• Vandring stärker hela kroppen. Men vill du hjälpa kroppen på traven så kombinera gärna vandring med styrkeövningar för ben och rygg.

 

Källor:

Naturen minskar stressen

Vandra med rörelsehinder i Skåne

Hälsa är ett vitt begrepp, men den mest använda definitionen, samt den vi utgår från när vi pratar om hälsa, är den som beskrivs i Världshälsoorganisationens (World Health Organization, WHO) konstitution från 1948.

” Hälsa är ett tillstånd av fullständigt psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom”. 

Samtliga beståndsdelar är lika viktiga för vårt välmående och vi kan därtill genom olika tillvägagångssätt optimera vår hälsa så att vi kan hålla oss friska och starka så länge som möjligt. Ett tämligen enkelt sätt är genom kosten.

Nyligen publicerades en ny studie gjord av forskare på Karolinska Institutet. Studien jämför hälsovärden mellan individer som blivit hundra år med individer som inte blivit det. I studien ingick 44 636 svenskar i åldern 64-99 år som gav ett blodprov någon gång mellan åren 1985-1996. Efter blodprovet har individerna sedan följts under 35 års tid. Av dessa individer blev 2,7 procent, eller 1224 stycken, hundra år gamla.

Blodprovet undersökte bland annat metabol hälsa, inflammation, hur levern och njurarna mådde, järnnivå i kroppen samt näringsstatus. 

Forskning har tidigare visat att högt kolesterol hade ett nära samband med utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar. Denna studie visade motsatsen. Det var de med lägst nivå totalkolesterol som hade sämst chans att bli hundra år. Högre kolesterol gav ingen ökad risk att dö, inte heller risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom. 

Gunnar Enström, professor i epidemiologi vid Lunds Universitet, menar att resultatet inte är förvånande. Han förklarar:

”Hos medelålders personer finns det en stark evidens att lägre kolesterol minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men om man kommer över 75 år är det vanligare att lågt kolesterol är en sjukdomsmarkör. Det kan exempelvis handla om en inflammation eller nedsatt aptit så att man inte får i sig tillräckligt med näring.”

Ett högt glukosvärde var däremot en tydlig markör mellan de som inte blev hundra år och de som blev det. Ett normalt blodsocker bör ligga på ungefär 4 och 6 millimol per liter blod. Värden över detta betraktas inom vården som en varningssignal för diabetes.

Annat som studien tydligt visade var vikten av att få i sig tillräckligt mycket järn samt att ta hand om sina njurar och sin lever. Flera hälsomarkörer som mäter leverfunktion och njurfunktion gav utslag på livslängden. Ett exempel är urinsyra eller urat, som finns i njurstenar. Om halten urinsyra är hög i blodet kan den kristalliseras och ansamlas i lederna och i kroppens senor vilket orsakar tillståndet gikt. Studien visade även ett tydligt samband mellan urinsyra och hjärt- och kärlsjukdomar. 

Kost som förlänger livet

En lämplig kost för att vi ska hålla oss friska och leva så länge som möjligt är således en kost som håller blodsockret lågt kombinerat med att få i sig mycket järn. Samt att ta hand om sina njurar och sin lever. 

Att långsamma komplexa kolhydrater och fibrer håller blodsockret stabilt samt att vitt socker och snabba kolhydrater höjer blodsockret är inga nyheter. Ibland kan det dock vara lite klurigare. Ett exempel är havregrynsgröt. Havregryn i sig är bra då det innehåller betaglukaner, ett slags lösliga fibrer som kan dämpa blodsockerstegringen. Men trots detta upplever många att havregrynsgröt ger en snabb och rejäl stegring av blodsockret. Detta sker på grund av att havregryn har en finarbetad struktur som gör att den passerar magsäcken snabbt. Ju längre kolhydraterna bearbetas i magsäcken, desto längre tid tar det för blodsockret att höjas. Om man vill sakta ner processen kan det vara bra att lägga till ytterligare fibrer till havregrynsgröten såsom frön, nötter eller havrekli.

Det är även viktigt att få i sig järn för att undvika blodbrist. Järn finns exempelvis i ägg, fullkornsprodukter, spenat, nötter, frön och baljväxter. För att hjälpa kroppen att ta upp järn så bör järnrika livsmedel konsumeras tillsammans med c-vitamin.

Din lever kan behöva en boost för att orka med sitt viktiga utrensningsarbete. Ett enkelt sätt för att stödja levern är genom att äta blåbär. I en studie såg man att daglig konsumtion av blåbär under fyra veckors tid gav levern ett utökat skydd mot inflammation och sjukdom. Även grapefrukt skyddar levern naturligt och anses minska inflammation samt skydda cellerna. Konsumtion av kål såsom grönkål och broccoli främjar leverns avgiftningsarbete och skyddar mot fettlever visar ett flertal studier. 

För att stödja dina njurar så är det viktigt att dra ned på kost som innehåller puriner som ökar produktionen av urinsyra. Exempel på purinrik kost är alkohol, framförallt öl, samt animaliskt protein. Ett sätt att sänka urinsyranivåerna i kroppen är genom regelbunden konditionshöjande träning.

Tänk på att alltid konsultera din läkare om du misstänker att du ligger i riskzonen för att utveckla sjukdom.

 

Källor:

WHO constitution

Det här bör du hålla kolla på

Fem livsmedel som höjer till blodsocker mer än du tror

Njurförbundet, portvinstå

 

 

Våra fötter hjälper oss att ta oss fram här i livet, men när vi åldras så förändras fötterna och blir svagare. Fötterna kan därför behöva lite extra kärlek.

Thomas Libäck är ortopedingenjör och har hjälpt människor med sina fötter sedan 1980. Thomas som idag är 65 år gick i pension i februari i år men är fortfarande aktiv i sitt företag tre gånger i veckan. Han berättar att han genom åren träffat ett stort antal pensionärer som sökt hjälpt hos honom på grund av fotproblem.

”Det jag främst hjälper till med är ortopediska hjälpmedel såsom inlägg, ortoser, proteser och skor.   När fötterna åldras så får folk fotproblem, vilket gör vardagen olidlig för många. Det handlar ofta om förhårdnader och olika sår, dessutom drabbas folk av diabetes vilket i sin tur påverkar fötterna på olika sätt.” 

Thomas fortsätter och lyfter olika tips för att främja fothälsan:

”Mitt bästa tips för att ge fötterna ett långt bra liv är att tänka på vilka skor man använder. Det är viktigt med skor som inte är för trånga, för smala eller har för grova sömmar. Särskilt som diabetiker så är det viktigt att tänka på detta. Är skorna för mjuka och ger felaktigt stöd kan man dessutom få problem med knäleden, höftleden och fotleden. Har man problem med så kallad hammarklo så är det viktigt att ha skor som har en högre framdel.”

Diabetesfot

En stor del av Thomas kunder är diabetiker. Folk med långvarig diabetes upplever ofta problem med sina fötter. Detta sker på grund av nedsatt blodcirkulation och nervskador vilka är vanliga komplikationer vid diabetes. 

Diabetesfot uppstår när blodsockret varit högt under en längre tid vilket kan skada nerver och blodkärlen i fötterna. Torr och sprucken hud, svårläkta sår och infektioner är följder. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på sina fötter och ta hand om dem lite extra. Diabetesfot kan dock förebyggas genom förebyggande fotvård och regelbundna hälsokontroller. Det finns ett flertal saker man kan göra på egen hand:

• Studera dina fötter varje dag och var uppmärksam på förändringar såsom förhårdnader och rodnader.
• Ge fötterna lite extra omvårdnad och varsamhet när du tvättar dem. Använd ljummet vatten, en mjuk handduk och se till att huden mellan tårna blir helt torr.
• Smörj in fötterna med en fuktighetsbevarande kräm.
• Använd strumpor i naturmaterial, undvik strumpor med sömmar eller vänd strumporna ut och in samt använd strumpor med mjuk resår.
• Fila fötterna varsamt. Klipp eller skär absolut inte av förhårdnader.
• När du klipper tånaglarna så är det viktigt att runda av kanterna för att undvika att en vass nagel skär in i tån.

Ayurvediskt avslappnade fotbad

Enligt Ayurvedisk medicin så har foten ett flertal energipunkter som är kopplat till olika delar av kroppen. Genom att ta hand om våra fötter så stimuleras hela kroppen enligt Ayurveda. Ett sätt är genom ett avslappnade fotbad. 

Gör så här:

• Fyll ett kärl med ljummet vatten.
• Tillsätt en eterisk olja som du tycker om. Salt kan även användas men bör undvikas om du har diabetes på grund av att salt kan torka ut fötterna ytterligare.
• Sätt bägge fötterna i fotbadet.
• Ta upp den ena foten och massera den med olja. Sesamolja rekommenderas enligt den Ayurvediska traditionen. Men ta den olja som passar dig. Börja massera botten av stortån och ta därefter varje tå för sig. Massera varje tå nedifrån och upp i cirkulära rörelser. Massera sedan hela fotsulan med cirkulerande rörelser. Därefter masserar du ovansidan av foten. Till sist masserar du ankeln. 
• När du är färdig med ena foten så byter du fot och låter den andra foten vila i vattenbadet.
• När båda fötterna är masserade så låt bägge fötterna vila i fotbadet tillsammans.  

 

Källor:

Fottekniska

Diabetesfot

Ayurvedic foot oiling

I september gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att alla över 75 år bör vaccinera sig mot RS-virus. Även personer över 60 år i vissa riskgrupper bör följa samma rekommendation. 

Johanna Rubin, biträdande verksamhetschef hos Folkhälsomyndigheten, säger i ett pressmeddelande att de godkända vaccinerna har god skyddseffekt på äldre. Enligt Folkhälsomyndigheten finns det en ökad risk för sjukhusvistelse och kan i värsta fall vara livshotande för den som drabbas av viruset. Dessutom skulle de bli en påfrestning för den redan ansträngda sjukvården.

De vaccineringar mot RS-virus som hittills har genomförts har gett god effekt och färre infektioner hos äldre. 

Det är nu upp till regionerna när möjligheten att bli vaccinerad mot RS-virus kommer att införas. I väntan på detta går nu NT-rådet (en expertgrupp som ger råd om nya läkemedelsbehandlingar) ut med att först invänta Anders Tegnells utredning ”En mer ändamålsenlig och effektiv ordning för det nationella vaccinationsprogrammet och det nationella vaccinationsregistret”. Utredningen beräknas vara klar i januari 2024.

Nya rekommendationer för vaccin mot covid-19

Samtidigt går Folkhälsomyndigheten ut med nya rekommendationer för vaccin mot covid-19. Det är viktigt att fortsätta fylla på dosen av vaccin för att undvika allvarlig sjukdom. Färre än hälften av alla över 80 år har tagit den rekommenderade påfyllnadsdosen. Sören Andersson, enhetschef hos Folkhälsomyndigheten, förklarar att personer över 80 år fortfarande är en grupp som är särskilt utsatt att drabbas av allvarliga följder av covid-19. Av denna anledning vill nu Folkhälsomyndigheten påminna om att det är viktigt att fortsätta vaccinera sig. Vi har fortfarande en pågående smittspridning i landet även om den är mindre jämfört med tidigare. 

De nya rekommendationerna för personer över 65 år är följande:

• Personer mellan 65-79 år rekommenderas en dos under hösten och vintern 2023. Om man tagit en dos efter den 1 augusti 2023 anses den räcka. Även personer som har fått covid-19 diagnostiserad efter den 1 augusti 2023 anses ha ett fullgott skydd mot viruset. Det finns nu ett uppdaterat vaccin på marknaden och den som vill vaccinera sig med det uppdaterade vaccinet bör vänta minst tre månader från senaste dos.
• För personer över 80 år samt personer boende på särskilda boenden gäller liknande rekommendationer. En dos vaccin rekommenderas under hösten och vintern 2023. Den som har vaccinerat sig efter den 1 augusti 2023 behöver ingen påfyllning. Vill du fylla på med det nya uppdaterade vaccinet så bör det ha gått minst tre månader mellan vaccinationstillfällena.

Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar Folkhälsomyndighetens rekommendationer och annan medicinsk expertis, i hopp om att vi kan skydda såväl oss själva som andra och på så sätt bidra till en stärkt folkhälsa.

Med detta i åtanke gläds vi åt att årets Nobelpris i medicin tilldelas Katalin Karikó och Drew  Weismann för just upptäckten av covid-19-vaccinet. Vaccinerna har inneburit att miljontals liv har kunnat räddas, att sjukdom lindrats och förhindrats samt att vi har kunnat öppna upp våra samhällen igen och kunnat återgå till det normala. Hittills har 13 miljarder doser vaccin mot covid-19 getts över hela världen.

Källor:

FHM; Äldre bör vaccineras mot RS

Vaccin mot RS virus gav effekt

Folkhälsomyndigheten covid-19 vaccin

Nobel prize medicine 2023

 

 

Pratbänkar eller vänskapsbänkar finns på ett flertal ställen runt om i Sverige och den bakomliggande tanken är att bänkarna ska öppna upp möjligheter till spontana samtal och på så vis minska ensamhet.

I Göteborg infördes ett 20-tal gula pratbänkar under 2021 som en del av projektet Åldersvänliga Göteborg. Genom pratbänkarna vill man öka tryggheten och skapa nya mötesplatser i staden. Idén har utformats efter göteborgsseniorernas behov och finns utplacerade på platser som seniorerna tycker om. En gul skylt finns på alla bänkar som uppmuntrar till samtal:

”Sitt gärna här om du tycker det vore trevligt att prata med någon. Här är några förslag på pratämnen:
Vad tänker du på?
Vad mår du bra av?
Hitta tre saker ni har gemensamt.”

I Malmö stad har man ett liknande tänk och har runt om i staden placerat ut vänskapsbänkar. Syftet med bänkarna är att starta samtal om psykisk ohälsa. Att våga fråga hur någon annan mår, eller att själv berätta hur man mår, kan vara skillnaden mellan liv och död. 

Zimbabwe var pionjärer med vänskapsbänkar redan 2006. Projektet startades för att få människor bort från kufungisisa – en term som används i Zimbabwe som betecknar både bakomliggande orsaker till depression samt själva tillståndet att vara deprimerad. Tanken med bänkarna var att skapa en trygg plats där man kunde uppmuntra till kollektiv gemenskap.

Bänkarna har sedan dess spridit sig över hela världen. I Avon och Somerset är den lokala polisen initiativtagare till projektet. Syftet är att minska ensamhet och isolering hos traktens äldre invånare. Även dessa bänkar har en skylt som uppmuntrar till samtal. Förhoppningen är att bänkarna ska bryta ned de osynliga sociala barriärer som ofta finns bland människor som vistas på en offentlig plats samtidigt. 

Under sommaren 2023 gjorde bänkarna entré i Värmdö kommun i Stockholm. Pratbänkarna arrangeras av Seniorcenter Diamanten för att minska ensamhet hos äldre. Varje torsdag och fredag arrangerades aktiviteter såsom boule och fika i anslutning till bänkarna för att öppna upp för nya kontakter.

Vågar du sätta dig på en bänk för att knyta kontakt med en främling? Om inte så finns det flera sidor på nätet som arbetar på ett liknande sätt. Seniorporten är ett webbcommunity och en mötesplats för alla över 60 år som vill hitta nya vänner. Här kan man knyta kontakt med nya människor som har liknande intressen som en själv oavsett var man bor eller tid på dygnet. Det är även gratis att bli medlem.

Källor:

Pratbänkar uppmuntrar till spontana samtal

Vänskapsbänkar

Friendshipbench Zimbabwe

Elderly chatbench

Pratbänkar för seniorer

Seniorporten