Nästan hälften av alla människor mellan 65-85 år i Sverige har ett högt blodtryck. De flesta vet inte om det då symptomen ofta är lindriga och diffusa såsom trötthet eller huvudvärk. Det är därför viktigt att man regelbundet kontrollerar sitt blodtryck.

Blodtrycket är trycket som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut i kroppen från hjärtat och därefter tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst när hjärtat tömmer sig. Detta kallas systoliskt blodtryck. När hjärtat vilar mellan sammandragningar så sjunker blodtrycket och detta kallas det diastoliska blodtrycket. 

Det finns flera orsaker till att blodtrycket rubbas. Det vanligaste är stigande ålder och livsstil. Men det kan även finnas andra orsaker såsom biverkningar från mediciner såsom kortison som bidrar till ett högt blodtryck. Det är därför viktigt att reda ut vad som är vad med din läkare.

Som vi nämnt i flera inlägg tidigare så är det viktigt att sänka ett högt blodtryck för att undvika sjukdomar såsom  stroke samt hjärt- och kärlsjukdomar

Det finns mycket vi kan göra för vår hälsa på egen hand som kan sänka ett högt blodtryck. Självklart ska du ta även blodtrycksmedicin om du blivit ordinerad det av din läkare. Ligger dina värden på gränsen så tillämpa råden nedan för att undvika att börja med blodtrycksmedicin.

Så sänker du ett högt blodtryck

• Rör på dig regelbundet. Se till att få in vardagsmotionen, ta trapporna istället för hissen, testa några av övningarna i detta inlägg Promenera istället för att åka kollektivt eller ta bilen. Cykla.
  
• Konditionsträning och uthållighetsträning är det som är mest effektivt för att sänka blodtrycket, särskilt för män. Hjärtat blir starkare och pumpar lättare vilket leder till minskad belastning för artärerna, vilket i sin tur sänker blodtrycket. 
• Även väldigt lätt träning är effektivt för att sänka blodtrycket, huvudsaken är att man gör någonting för att aktivera sig. Känn ingen press på att fysisk aktivitet ska ske på ett visst sätt.
• Gå ner i vikt om du är överviktig.
• Minska på socker och snabba kolhydrater som vitt bröd, bakverk, pasta. Socker, särskilt fruktos höjer blodtrycket mer än vad salt gör visar en studie från 2014. Studier från 2020 som gjordes kring olika dieter visar att de dieter där man kraftigt minskat på fett och kolhydrater är de mest effektiva för att bibehålla ett normalt blodtryck.

Så vad ska man äta för att sänka blodtrycket?

• Öka potassium och minska sodium. Potassium finns i mejeriprodukter såsom mjölk och yoghurt, men välj då mejeriprodukter med låg fetthalt. Fisk. Frukter såsom banan, apelsin, aprikoser och avokado. Grönsaker/rotsaker såsom sötpotatis, potatis, tomater och spenat.  
• Sodium finns i salt. Vissa människor är mer känsliga för salt, för dessa människor höjs blodtrycket vid höga intag av salt. Andra människor har en annan tolerans för salt och för dessa påverkas inte blodtrycket av salt. Vi är alla olika och fungerar på olika sätt. 
• Ät mindre mängd skräpmat och processad mat såsom pizza, soppa på burk, charkuterier och chips. 
• Ät mörk choklad! Den måste ha minst 60-70 procents kakao för att vara hjälpsam mot ett högt blodtryck. Mörk choklad innehåller nämligen antioxidanten flavanoider.
• Ät mer vitlök. Studier visar att personer som äter mycket vitlök sänker blodtrycket. 
• Se till att din diet innehåller mycket protein. Har du problem med njurarna kan dock ett högt proteinintag vara problematiskt för dig. Rådgör alltid med din läkare om du är osäker. Mat med hög halt protein inkluderar exempelvis; lax, tonfisk på burk, ägg, kyckling, nötkött, bönor, linser, nötter, nötsmör, kikärtor och ost. 
• Det finns flera kosttillskott på marknaden som bevisligen sänker ett högt blodtryck. Omega 3 kapslar är ett lätt sätt att få i sig nyttigt fett och sänker signifikant ett högt blodtryck. Proteinpulver på vassle kan också vara effektivt för att sänka blodtrycket. Magnesiumbrist är relaterat till att ha högt blodtryck. Är så fallet så kan kosttillskott med magnesium vara aktuellt.

Se över din livstil

• Sluta rök.
• Stressa mindre. Livet bidrar ofta med krav och måsten. Men man kan på olika sätt ändra sin inställning till hur man hanterar dessa krav och måsten. Stressen sitter ofta i hur man hanterar situationen. Kan man kontrollera sin reaktion kring något kan man känna sig mindre stressad. 
• Det är viktigt att föra in aktiviteter i sitt liv som man får energi av, där man har roligt och kan slappna av. Vad detta är skiljer sig från person till person. Det kan vara allt från promenader, sport, läsning, kultur, umgänge med andra, stillhet, måleri, handarbete, till tv-program. De flesta vet vad man tycker om att göra för att må bra.
  
• Yoga kan vara ett annat sätt att sänka blodtrycket. Studier från 2013 visar att yogautövare sänkte blodtrycket jämfört med de som inte utövade yoga. Yoga finns för de flesta nivåer och behöver inte ha en religiös förtext om man känner sig obekväm med det. Övningarna kan ses som gymnastiska övningar som stärker kroppen samtidigt som man hittar lugn och fokus inombords med hjälp av andning. Här hittar ni enkla yogaövningar
• Se till att du sover ordentligt. När vi sover sänks blodtrycket. Utsätter vi kroppen för sömnbrist blir blodtrycket instabilt och kan påverkas på sikt. En studie från 2010 visar att om man regelbundet sover mindre än fem timmar per natt, så är risken stor att blodtrycket påverkas negativt. 
• Dra ner på din alkoholkonsumtion, då ett stort alkoholintag kan höja blodtrycket

Källor:

High blood pressure, lower it fast

Högt blodtryck

Riskfaktorer högt blodtryck

 

Hela 1,8 miljoner svenskar har en hjärt-kärlsjukdom, vilket också är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Över 4 miljoner européer dör i hjärt-kärlsjukdom årligen. Det finns dock mycket som vi själva kan göra för att förbättra vår hjärt-kärlhälsa, oavsett om det är i förebyggande syfte eller när vi väl har drabbats av hjärt-kärlsjukdom. I detta blogginlägg ska vi redogöra närmare för detta.

 

Det finns några riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom, som exempelvis hög kolesterolhalt i blodet och övervikt (speciellt bukfetma), som kan motverkas genom bra matvanor och fysisk aktivering. Genom att följa Livsmedelsverkets kostråd skulle drygt 5000 dödsfall orsakade av hjärtinfarkt och stroke varje år kunnat undvikas, enligt Hjärt-Lungfonden. Studier har visat att fysisk träning även är en viktig nyckel till bättre hjärt-kärlhälsa, inte minst för äldre personer som har mest att vinna på att bli fysiskt aktiva.

 

Vad menas med hjärt-kärlsjukdom?

Hjärt-kärlsjukdom (kallas även kardiovaskulära sjukdomar) är ett samlingsbegrepp som rör sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat eller blodkärl.

 

Hjärt-kärlsjukdom finns i olika former, några exempel är följande:

 

• Diabetes – typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Tillstånden uppkommer när betacellerna i bukspottkörteln producerar lite eller inget insulin alls och/eller när kroppen har en begränsad möjlighet att svara på insulinet.

 

• Hjärtinfarkt – uppstår när det bildas en blodpropp i något av hjärtats kranskärl.

 

• Hjärtsvikt – hjärtat är en muskel som i normala fall anpassar sig vid ökad belastning, ibland orkar dock inte hjärtat pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen vid ökad belastning och då uppstår svikt. Detta innebär att cellerna i kroppen inte får tillräckligt med näring och syre.

 

• Kärlkramp (angina pectoris) – innebär en tillfällig nedsättning av blodflödet i hjärtats kranskärl vilket resulterar i övergående bröstsmärta.

 

• Plötsligt hjärtstopp – orsakas ofta av en hjärtinfarkt och innebär att hjärtats normala rytm oftast övergår i ett så kallat kammarflimmer (ventrikelflimmer), hjärtats pumpförmåga upphör då omedelbart att fungera. För att den drabbade ska överleva måste hjärtrytmen återställas inom ett par minuter.

 

• Stroke (kallades tidigare för slaganfall) – är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det är ett samlingsnamn på det tillstånd med plötsliga symtom som uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel i det berörda området.

 

Vikten av sunda levnadsvanor

Ett bra sätt att förebygga eller lindra hjärt-kärlsjukdom är att införa sunda levnadsvanor.

 

Detta kan handla om:

• Att förbättra sina matvanor genom att äta en sund kost.
• Att minska sitt stillasittande för mer rörelse i vardagen, exempelvis försöka motionera regelbundet.
• Att prioritera sömn.
• Att stressa mindre.
• Att avstå tobak.
• Att gå på hälsoundersökningar.

 

Vägen till goda matvanor

Kosten är en viktig nyckel till bättre hjärt-kärlhälsa och nedan följer några tips.

 

• Välj nyckelhålsmärkta varor i butiken.
• Välj fullkorn vad gäller pasta, bröd, mjöl och flingor (om du mår bra av detta, alla mår inte bra av för mycket fibrer så pröva dig fram).
• Satsa på ett stort intag av grönsaker, frukt, fisk och skaldjur.
• Byt ut hårda matfetter till oljor.
• Byt ut feta mejerivaror till mindre feta.
• Minska intaget av kött- och charkprodukter.
• Minska intaget av socker och salt.

 

 

Fördelar med fysisk aktivering

Fysisk aktivering är viktigt för såväl vår fysiska som psykiska hälsa och välbefinnande. All rörelse för att i möjligaste mån minska mycket stillasittande är bra.

 

Några fördelar med regelbunden fysisk aktivering är:

• Blodtrycket och pulsen sänks.
• Känslomässig och fysisk stress minskar.
• Vid övervikt kan träning resultera i reducering av överviktskilon, vilket gynnar hjärtat.
• Kan hjälpa hjärtpatienter att snabbare bli bättre och kan till och med resultera i ett minskat behov av mediciner.
• Upplevd oro och ångest kan minskas i takt med att den fysiska hälsan förbättras.

 

 

 

 

Källor:

 

Hjärt-Lungfonden

 

Kurera

 

Wikipedia

 

 

 

 

 

 

 

Osteoporos innebär en urkalkning av människans skelett och är något som börjar ske redan i 30-års åldern. Förloppet sker på olika sätt hos alla människor. Kvinnor i klimakteriet har dock en ökad risk för benskörhet då den minskade östrogenproduktionen i kroppen leder till ett skörare skelett.  När kvinnor når klimakteriet avkalkas skelettet med ca 5 procent per år. Ett skört skelett har lättare att drabbas av frakturer.

För kvinnor mellan 50-60 år är ett brott i handleden det vanligaste medan hos äldre kvinnor är höftledsbrott vanligt förekommande. Benskörhet finns även hos män, barn och ungdomar.

Benskörhet upptäcks oftast när man brutit ett ben i kroppen av ett enkelt fall. Misstänker du att du kan ha benskörhet så kan din läkare göra en bentäthetsmätning.

 

Hur kan man motverka benskörhet genom kosten?

 

• Det absolut bästa kroppen kan få i sig för att motverka benskörhet, är kalcium och D-vitamin. Bäst effekt ger det när man kombinerar kalcium med vitamin D3. D-vitamin hjälper nämligen kroppen att transportera in kalcium in i skelettet. D-vitamin förhindrar även att kalcium utsöndras i njurarna samt hjälper till att återuppbygga skelettvävnaden. Kalcium är den mineral som bygger upp skelettet och är därför viktigt att få i sig både för att förebygga benskörhet men också för att stärka skelettet om man är benskör.
  
• Bra källor till kalcium är mejeriprodukter, bladgrönsaker såsom broccoli och grönkål, havregryn, mandlar, sardiner och tofu. Man kan även ta kalcium som kosttillskott, det finns flera smarta kosttillskott på marknaden där kalcium är kombinerat med vitamin D3. Den rekommenderade dosen är minst 800 mg per dag. Har du benskörhet 1000-1500 mg per dag.
• Kalcium finns även i vanligt dricksvatten. Ett liter vatten innehåller 120 mg kalcium.
• Grönt te är också en lämplig dryck då det bygger upp skelettet samt hämmar även de celler som bryter ned skelettet.
• Solen är den bästa D- vitaminkällan vi har. När solen är framme så spendera minst 15 min varje dag i den. Andra bra källor till D-vitamin är fisk såsom sill, tonfisk, öring, lax och makrill. Även mejeriprodukter, soja och äggula är rika på D-vitamin.
• Fett är ett viktigt östrogen-lager.  Östrogen stimulerar skelettets uppbyggnad och är viktigt att få i sig för att motverka benskörhet. Satsa på nyttiga fetter från fet fisk, mandlar, olivolja och avokado.
• Vitamin K hjälper kroppen att ta upp kalcium och  finns i mörkgröna bladgrönsaker såsom spenat grönkål. 
• Är du rökare så kan det vara värt att sluta då rökning drar ihop blodkärlen och minskar blodgenomströmningen. Detta leder till att mindre syre kommer till benvävnaden. 

 

Hur kan man motverka benskörhet genom träning?

 

• Det är viktigt att regelbundet träna för att förebygga benskörhet. Det stärker inte bara musklerna utan även skelettet. Motion stimulerar bildandet av ny skelettvävnad. Satsa på att röra dig i minst en halvtimme om dagen.

• De bästa motionsformerna för att stärka skelettet är träning där du bär upp din egen kroppsvikt såsom löpning men också promenader. Dans är också bra. Även något så enkelt som att ta trapporna hjälper kroppen att bygga ett starkare skelett. 

• Är man underviktig med ett BMI under 19 är det viktigt att gå upp i vikt. En normal vikt förebygger benskörhet.

• Försök att komplettera uthållighetsträning med muskelbyggande träning. När man tränar sina  muskler så  drar de i skelettet vilket gör skelettet tätare. 

 

Källor:

In depth bone health

Faktablad om benskörhet

Osteoporos ökar risken för frakturer

Vad är benskörhet

Vem kan inte behöva lite kärlekstips ibland? Oavsett om du befinner dig i en relation eller strävar efter att hitta någon att inleda en relation tillsammans med så kan alltid lite tips vara på sin plats. I detta blogginlägg tänkte vi redogöra för några tips som äldre personer har delat med sig av, och även några tips från sociologisk forskning. Håller du med om tipsen?

 

Den amerikanske sociologen och gerontologen Karl Pillemar vid Cornell University i delstaten New York har skrivit boken 30 Lessons for Loving: The Wisest Americans Advice on Love, Marriage, and Relationships baserad på intervjuer med 700 amerikaner som varit gifta i flera decennier för att få reda på hemligheten bakom ett långt och lyckligt förhållande.

 

Nio kärlekstips för att stärka din relation

Nedan redogör vi för några av de bästa tipsen som har framkommit utifrån sociologen och gerontologen Karl Pillemars intervjuer med 700 amerikaner.

 

1. Börja dagen med att visa kärlek

 

”När du vaknar på morgonen så ska du tänka ’vad kan jag göra för att göra min partners dag lite bättre?’. Idén med de här är att ni ska fokusera på varandra, även om det bara är fem minuter på morgonen.” – Antoinette Watkins, 81 år.

 

2. Kom ihåg att din partner är en egen individ

 

”Du måste – även om det kan vara svårt – försöka förstå hur din partner tänker i olika situationer. Det viktiga är att alla, inklusive din partner, har en egen uppfattning om sin värld. Även om ni är i ett nära förhållande, så är den andra personen just det. En annan person.” – Reuben Elliot, 72 år.

 

3. Strunta i rynkorna

 

”När du blir äldre så slutar du tänka på din andra halvas skröplighet. Du kommer alltid se personen som den alltid varit. Man ser inte åldrandet.”

 

4. Undvik ”det sjuttonde bråket”

 

”Det här kan verka lite konstigt, men det har fungerat för oss. På något sätt kom vi på den här metoden. Vi kallar den lite skämtsamt för ’bråk nummer 17’. Det betyder att det är ett bråk vi har haft minst sexton gånger innan och då bestämmer vi oss för att inte ha det längre. När vi märker att det är på väg så börjar vi inte ens, vi håller oss tysta – för det kommer inte lösas ändå. Jag har en teori om varje relation har ett sådant bråk.” – Ralph Perkins.

 

5. Var bästa kompisar

 

”Jag tror det kan vara svårt att tänka ’finns det något bakom utsidan som jag verkligen tycker om’ när man är ung och nykär. Men det är den delen som man inte tröttnar på, som växer och utvecklas. Den sexuella relationen blir också djupare, men när åren passerar så blir vänskapen och den psykiska kopplingen viktigare. Den kommer utmanas av barn och nära och kära som går bort, och förändrade intressen. Det är en bestående vänskap som är basen i en stabil relation.” – Lydia Wade, 73 år.

 

6. Inspireras av andra lyckliga par

 

”Lycka fostrar lycka. Så om du träffar par som har en lycklig relation borde du vara runt dem. Det smittar faktiskt av sig. Undvik de pessimistiska paren för det kommer bara påverka er.” – Jeremy Bennet, 80 år.

 

7. Se till att du verkligen förstår vad din partner menar

 

”Vi fattade ganska tidigt att vi inte alltid förstod vad den andra menade. Så jag brukar säga ’så du säger att..’ eller ’menar du så här’. Ibland är vi så fast i stundens hetta att vi säger saker vi inte menar. Så jag brukar upprepa det jag tror han säger, sen så svarar han ja eller ’nej, var fick du det ifrån?’.” – Lucia Waters, 75 år.

 

8. Ta en paus

 

”Om det uppstår en konflikt, så finns det ett kinesiskt ordspråk som lyder så här: Om du tar ett steg tillbaka så kan du se hela himlen. Så ta en liten paus. Om du backar lite, så får du ett nytt perspektiv.” – Chen Xiu.

 

9. Sluta aldrig att utvecklas – tillsammans

 

”En relation är alltid i rörelse. Du blir aldrig riktigt klar, det är alltid en process. Det finns mer att jobba på än du kan föreställa dig. I mitt fall så var det värt det.” – Samantha Jones, 80 år.

 

 

Tips från forskningen

Emma Engdahl är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och har listat några tips från sociologisk forskning för att parrelationer ska bli långvariga:

 

• Jämställt förhållande med god maktbalans.

 

• Ömsesidigt ansvarstagande.

 

• Ömsesidigt ge uttryck för sin sårbarhet.

 

• Frivilligt och intresserat lyssna på den andra.

 

• Tillsammans komma på kreativa lösningar.

 

• Svara positivt på partnerns idéer fem av sex gånger.

 

• Komma med konstruktiv kritik den sjätte gången.

 

• Man måste ”idealisera” varandra.

 

 

 

 

Källor:

 

Expressen

 

Psychology Today

 

Forskning.se

 

 

 

 

När man besväras av en reumatisk sjukdom är faktorer som träning och kost betydelsefulla för hälsan och välbefinnandet. Att hålla sig aktiv på olika sätt kan minska trötthet och värk, och likaså kan kosten ha stor betydelse för den upplevda hälsan.

 

Alla människor gynnas av att hålla igång fysiskt och att äta en bra kost, men det blir särskilt viktigt för den som redan är sjuk i exempelvis någon reumatisk sjukdom.

 

Träning – att komma igång

Hur ska man då komma igång med träning när man besväras av trötthet, stelhet och värk? Det är lätt att hamna i en ond cirkel om man väljer att avstå från aktiviteter då detta kan förvärra stelheten och värken.

 

Några tips är:

 

• Sätt upp mål/delmål – ofta kan det bli lättare att komma igång med olika saker, som att exempelvis bli aktiv, om du sätter upp mål och delmål. Det kan handla om att du vill kunna gå en viss sträcka, kunna besöka någon som står dig nära, kunna gå i trappor eller kanske att kunna göra en resa. Ibland är målen stora och kan bli övermäktiga att sträva efter direkt, det kan då vara klokt att dela upp målen i mindre delmål för att dessa ska bli mer realistiska och hanterbara.

 

• Gör upp en träningsplan – ett exempel på att sätta upp mål är att upprätta en träningsplan med tydlig målsättning för din träning samt eventuella hinder. På så vis blir det lättare att följa dina resultat över tid men också att se ifall det är något som inte fungerar. Ett annat alternativ är att skriva en träningsdagbok med enkla noteringar.

 

• Hitta en skonsam träningsform som passar dig – pröva dig fram och försök att hitta något som passar dig, exempelvis vattengympa som är skonsamt – eller något helt annat.

 

• Ta hjälp av någon som är professionell – ibland kan det vara svårt att komma igång på egen hand, ett tips är då att ta hjälp av en fysioterapeut (sjukgymnast) eller annan sakkunnig person som kan hjälpa dig att utforma ett specifikt träningsprogram för dina behov.

 

• Hitta din egen träningsnivå – utgå från din egen situation och dagsform. Lyssna på din kropp och kom ihåg att ge kroppen tid för återhämtning. Det viktigaste är, enligt forskning, inte vad du gör eller hur mycket du tränar utan att du gör någonting och gärna regelbundet.

 

• Kom ihåg att fira framgångar – belöna dig när du har nått ett delmål eller ett mål!

 

Lämpliga träningsformer

 

Tips på träningsformer vid reumatiska sjukdomar är:

 

• Konditionsträning – kan minska symtom av trötthet och träningen i sig kan bidra till smärtlindring. Ett mål kan vara att träna tre gånger i veckan, och minst 20 minuter per tillfälle. Om du orkar är det optimala att träna lite varje dag.

 

• Rörlighetsövningar – exempelvis på kvällen och morgonen innan du stiger ur sängen kan minska morgonstelhet.

 

• Styrke- och uthållighetsträning – bra styrka i musklerna är ett bra ”skydd” för lederna och personer med reumatisk sjukdom har ofta en nedsatt muskelfunktion vilket kan leda till aktivitetsbegränsningar. Nedsatt styrka tenderar att ”smyga sig på” och plötsligt börjar du kanske känna dig lite osäker i vissa sammanhang, som exempelvis när du ska gå i en trappa. Med styrketräning kan dock musklerna stärkas vilket bidrar till en känsla av säkerhet och stabilitet.

 

Du behöver inte gå på gym för att träna styrka utan kan med redskap i hemmet, eller bara med din egen kroppsvikt som motstånd, träna styrke- och uthållighetsträning. Kom dock ihåg att styrka är en färskvara och regelbunden träning är därför att rekommendera. Om du är nybörjare kan du börja med ett pass i veckan, och när du känner dig lite säkrare kan du sikta på 2-3 pass per vecka.

 

 

Kost

Det finns flera kostalternativ och dieter som har undersökts och några exempel är följande:

 

• Medelhavskost
• Vegetarisk och vegansk kost
• Eliminationskost (där exempelvis gluten och/eller laktos utesluts)

 

Det saknas dock tydliga belägg för att någon specifik diet har effekt på inflammationen och symtomen vid reumatisk sjukdom. En del upplever att vegetarisk kost kan minska ledsymtom och inflammation efter 3 till 12 månader. Exakt vad detta beror på vet inte forskarna, om det har ett samband med borttagandet av kött att göra eller den ökade mängden frukt och grönsaker som är rika på antioxidanter (som skyddar kroppens celler mot sjukdomar).

 

Om du själv vill pröva dig fram rekommenderar vi att du först rådgör med din läkare och att du därefter utvärderar vilken kost eller vilka födoämnen som du mår bäst av. Tänk på att det är viktigt att du får i dig alla näringsämnen, vid vissa kostalternativ/dieter riskerar vi nämligen att få brist på vissa ämnen och behöver därför tänka på att få i oss dessa på annat sätt.

 

Med anledning av att det saknas tydliga belägg för någon specifik diet ser de allmänna kostråden till personer med reumatisk sjukdom i princip likadana ut som till befolkningen i stort.

 

Nedan följer några råd enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR):

 

• Ät mycket fisk, gärna 3-4 portioner fisk i veckan och variera mellan fet och mager fisk (kan även användas som smörgåspålägg). Särskilt fet fisk innehåller omega-3 som är antiinflammatoriskt.

 

• Ät gärna 500 g grönsaker och frukt dagligen (motsvarar 3 nävar grönsaker/rotfrukter/baljväxter och 2 frukter eller 2 dl bär/dag).

 

• Ät mindre rött kött, under 500 gram/vecka (motsvarar max 3-4 portioner rött kött och så lite som möjligt av charkprodukter). Ersätt gärna köttet med fisk, skaldjur, kyckling, ägg och vegetariska alternativ.

 

• Använd gärna mjuka fetter såsom oliv- eller rapsolja.

 

• Undvik produkter med mycket socker och salt, och välj mer fiberrika produkter om du mår bra av detta.

 

• Minska på intag av glass, godis, chips, kaffebröd och salt.

 

 

 

 

Källor:

Reumatikerförbundet

Svensk reumatologi – ”Matvanor och reumatisk sjukdom”