Hur kan vi förbättra vår anpassningsförmåga i påfrestande tider? En ny studie har funnit vissa intressanta svar som vi tänkte titta närmare på i veckans blogginlägg.

En ny studie publicerad i tidskriften Emotion har studerat människans anpassningsförmåga i svåra tider och hur vi kan förbättra vår anpassningsförmåga. Studien har genomförts av forskare vid University of Zurich och New York, och forskarna valde att fokusera på människans tro på sig själv och sina förmågor som avgörande för vår anpassningsförmåga.

Vikten av att tro på sin egen förmåga

Någon som har lätt för att anpassa sig är självsäker på sin förmåga att klara av vilken situation som helst, med vetskapen om att han eller hon kan lita på sig själv för att lyckas. Den här personlighetstypen är även en bra problemlösare och har bra känslokontroll, samt är ofta bestämd och uthållig.

Studien

Forskarna bakom studien följde 75 friska personer och undersökte deras reaktioner på negativa minnen. En grupp blev tillsagda att tänka på ett tillfälle när de upplevde att de effektivt kunde ta itu med ett problem, därefter blev de uppmanade att försöka minnas ett negativt minne. Den andra gruppen blev uppmanade att tänka på ett positivt minne som inte hade någon koppling till hur de effektivt kunnat itu med något problem.

Det visade sig att den grupp som först hade fått fokusera på sina förmågor var mer positivt inställda efter undersökningen jämfört med den andra gruppen. Efter att deltagarna hade fått reflektera över sina egna förmågor upplevde de att det blev lättare att omvärdera en negativ situation och att se på den utifrån ett annat perspektiv. Enligt Brigit Kleim, professor i psykologi vid UZH, upplevde deltagarna sina negativa minnen som mindre stressande jämfört med deltagargruppen som fokuserade på sina positiva minnen som inte hade koppling till hur de lyckats ta itu med något problem.

Vad kan vi lära oss av resultatet?

I prövande tider som de vi nu lever i kan det vara hjälpsamt att reflektera över våra egna förmågor.

Du kan exempelvis reflektera över följande:

• Tillfällen då du tagit dig ur en besvärlig situation.
• Tillfällen då du klarat av något prestationsartat.
• Tillfällen då du lyckats lösa ett problem.
• Tillfällen då du känt att du har lyckats med något.

Nästa gång du står inför en utmaning kan det vara klokt att tänka tillbaka på tidigare tillfällen då du har lyckats med något (exempelvis utifrån ovan ställda frågor). Genom att tro på dig själv och dina egna förmågor står du bättre rustad att möta en oviss framtid med självförtroende. Enligt författarna till studien kan detta dessutom bidra till en ny behandlingsmetod för terapeuter.

Att tro på sina egna förmågor spelar en viktig roll när det kommer till vår övergripande livskvalitet och när det kommer till hur vi hanterar olika situationer (särskilt påfrestande situationer).

Om du strävar efter att stärka dig själv inför nya utmaningar kan det därför vara klokt att börja med att påminna dig själv om allt som du redan har lyckats med.

Här tipsar vi om några andra sätt som du kan testa för att härda ut i svåra tider!

Källa:

www.mindbodygreen.com – ”New Study Identifies One Straightforward Way To Boost Your Resiliency”

För några år sedan, år 2016, lanserades roboten Sophia med artificiell intelligens och blev genast världskänd. Nu vill företaget som tagit fram denna AI-robot massproducera henne.

Det Hongkong-baserade företaget som har tagit fram denna AI-robot vill nu, med anledning av pandemin, massproducera roboten Sophia och liknande robotar, för att bland annat ta hand om äldre personer under pandemin.

Är AI-robotar vår framtida äldreomsorg?

Tanken med roboten Sophia är att hon ska användas i omvårdnaden av äldre, bland annat genom att ta tempen och mäta pulsen med en inbyggd kamera medan hon talar med personen som hon hjälper. Företaget som har tagit fram Sophia har även tagit fram fyra andra, liknande modeller och hoppas kunna lansera och sprida dessa nu under 2021.

Enligt David Hanson, grundare och vd Hanson robotics, ska roboten efterlikna den mänskliga kroppen och härma vårt sociala samspel. Detta, menar han, är väldigt viktigt idag när många är väldigt ensamma och socialt isolerade.

Roboten Sophia ska kunna hjälpa äldre med:

• Kommunikation
• Ge terapi
• Social stimulans
• Ta tempen
• Mäta pulsen
• Hålla i morgongymnastik

Den snabba utvecklingen i Japan

Många svenska arbetsgivare inom äldreomsorgen har vänt sina blickar mot Japan som är ett föregångsland inom välfärdsteknik. I Tokyo bekräftar personal bland annat att de har blivit av med ryggvärk tack vare robotbälten. Samtidigt finns det röster inom den svenska äldreomsorgen som varnar för att utvecklingen går för fort.

Ett av världens mest robottätaste äldreboenden finns i Tokyo och heter Shintomi, där 27 olika robotar går att finna. I Sverige tänker vi ofta på människoliknande figurer när vi ämnet robotar kommer på tal. I Japan, däremot, kallas alla typer av tekniska hjälpmedel i äldreomsorgen för robotar.

Kimiya Ishikawa som är chef för äldreboendet Shintomi har förklarat att 70 procent av de anställda inom äldreomsorgen i Japan har ryggproblem, och detta är den främsta anledningen till att man satsar på välfärdsteknik.

Hos svenska undersköterskor finns en oro för att välfärdstekniken ska leda till en kall och inhuman omsorg. Detta är en bild som inte delas av personal i Japan, där menar man att robotarna är till för att minska arbetsbördan men att personalen har samma mått av hudkontakt med de äldre.

Syftet med välfärdsteknik är:

• Att öka de äldres självständighet
• Att avlasta personalen
• Att göra jobbet mer attraktivt

Några exempel på japanska tekniska hjälpmedel:

• Muskelbältet HAL – avlastar ryggen, till exempel när personalen byter blöjor eller bäddar sängen. Detta hjälpmedel påstås ha hjälpt personal med ryggbesvär och värk.
• Kombinerad säng/rullstol – en säng som gör att personalen slipper använda sin fysiska kraft när en boende vill komma upp till sittande. Genom några knapptryck förvandlas sängen till en rullstol.
• Robotsälen Paro och robothunden Aibo – omsorgsrobotar för exempelvis personer med demenssjukdom
• Roboten Pepper – människoliknande, blänkande vit robot med stora ögon och som tränar rörlighet med äldre

Japan som förebild?

Japan må betraktas som ett föregångsland när det kommer till välfärdsteknik, det många dock inte tänker på är att Japan har samma problem som Sverige när det kommer till brist på personal i välfärden och i synnerhet äldreomsorgen. I Japan, precis som i Sverige, ser man en utveckling med en åldrande befolkning och därmed ett stort rekryteringsbehov. Vårdyrket har låg status och är lågavlönat, dessutom är det slitsamt för kroppen. Enligt Kommunal som besökte Japan 2019 har personalen där betydligt sämre arbetsvillkor än personal i Sverige. Då få personer lockas av arbete inom äldreomsorgen står nu Japan inför en akut brist på arbetskraft, detta har resulterat i att Japan har tagit det historiska beslutet att tillåta arbetskraftsinvandring för 50 000 personer i bristyrken (i ett land som Japan med sina drygt 126 miljoner invånare). Med detta följer en oro för såväl språkliga som kulturella utmaningar.

Kontraster mellan Sverige och Japan

Den japanska strategin verkar inte syfta till att tekniken ska ersätta personal, utan att målet snarare är att förbättra arbetsmiljön för den personal som finns och att minska tunga lyft. I Sverige har vi, enligt Kommunal, främst satsat på välfärdsteknik som förbättrat för brukarna, inte de anställda. Det vi också saknar i Sverige, jämfört med Japan, är en regering med tydliga ambitioner att betala för den nya tekniken. I Sverige har många kommuner främst fokuserat på att köpa in mobiler och surfplattor. I Japan beslutade regeringen redan år 2013 om en strategi för att stimulera industrin att utveckla tekniken och ge pengar till äldreomsorgen för att köpa in robotar. En annan skillnad mellan Sverige och Japan är att man i Japan har en annan syn på robotar då det råder en tro om att även fysiska ting (saker) kan ha en slags själ.

Vikten av rätt avsikter

Svenske Gustav Strandell driver det lyxiga äldreboendet Maihama Club strax utanför Tokyo, med vacker arkitektur och service likt ett lyxhotell (flera japanska bad och mat som tillagas av gourmetkockar). Gustav Strandell menar att han vill visa vad äldreomsorg också kan vara, som en kontrast till den annars ofta rådande situationen med äldreomsorgs som präglas av låg kvalitet och många brister. Förutom att driva sitt äldreomsorgsföretag anlitas han ibland som föreläsare och konsult, och han beskrivs ofta som svensken som vill sprida den nordiska omsorgsmodellen med högre bemanning och en mer human syn på de äldre.

Gustav Strandell är inte lika positiv till utvecklingen och robotiseringen som andra då han menar att robotarna tas fram av forskare som inte vet något om vård. Gustav menar vidare att det är personalen som vet. Han anser att vissa hjälpmedel kan vara bra, även om de kan behöva utvecklas, men uttrycker en oro för att politiker är ute efter snabba lösningar som kan drabba äldre på ett negativt sätt. Han förklarar:

”Man vill gärna hitta en robot som ersätter personal. Man får inte gå vilse i jakten på en magisk lösning. Det är bättre att förstärka den personal som redan finns.”

Den svenska professorn i teknisk vårdvetenskap på KTH, Britt Östlund, är inte heller helt imponerad av den japanska robotstrategin då hon menar att det är för mycket fokus på själva tekniken istället för vilken typ av äldreomsorg man vill bedriva. Hon förklarar:

”I Sverige har vi höga förväntningar på äldreomsorgen, i Japan är det inte så. Mina japanska forskarkollegor säger att om förväntningarna är låga kan man ge folk vad som helst.”

Britt Östlund menar att svenska politiker och myndigheter bör släppa förhoppningen om den där maskinen som ska spara en massa pengar.

Källor:

SVT Nyheter – ”Roboten Sophia får ny uppgift – ska ta hand om äldre”

www.ka.se – ”I Japan ska robotarna fixa äldreomsorgen”

Det finns en teori om att det ska finnas fem olika kärleksspråk, något som kan vara värt att tänka på för den som befinner sig i en relation/äktenskap för att på bästa sätt kunna tillgodose varandras behov.

Vi människor är olika och har därför olika behov, även i parrelationer. Detta kan vara värt att tänka på om man strävar efter att tillgodose varandras behov för att stärka relationen.

Fem olika kärleksspråk

Enligt den amerikanske författaren och parterapeuten Gary Chapman finns det fem olika kärleksspråk som han för första gången beskrev i sin bok ”The Five Love Languages: How to Express Heartfelt Commitment to Your Mate” som kom ut 1992 och har sålt över 12 miljoner exemplar och översatts till 49 språk. Det handlar om vad som får var och en att känna sig uppskattad och älskad.

Kortfattat kan de fem kärleksspråken beskrivas som:

1. Tid tillsammans – Du känner dig älskad när du tillbringar kvalitetstid tillsammans med din partner/maka/make.

2. Bekräftande ord – Du känner dig älskad när du får bekräftande ord, beröm och uppmuntran.

3. Tjänster – Du känner dig älskad när din partner/maka/make är omtänksam och gör saker för dig.

4. Gåvor – Du känner dig älskad när du får konkreta, fysiska bevis på att din partner/maka/make älskar dig.

5. Fysisk kontakt – Du känner dig älskad när din partner/maka/make kysser och kramar dig, eller när han/hon rör vid dig.

Skillnad mellan könen

Det sägs ibland att ”män är från Mars och kvinnor från Venus”, men är det verkligen så? Ja, det verkar faktiskt finnas vissa skillnader i kärleksspråken mellan könen. En del tyder på att fler män än kvinnor föredrar fysisk kontakt som kärleksspråk medan kvinnor överlag föredrar gåvor. Däremot verkar det inte finnas några större skillnader mellan de övriga ”kärleksspråken”, där är fördelningen mellan könen rätt jämn.

Varför är detta viktigt?

Om båda två i ett förhållande talar två olika kärleksspråk kan det leda till problem om detta resulterar i en känsla av att man ger och ger men aldrig får något tillbaka. Det är därför viktigt att båda ser och förstår varandra förklarar parterapeuten Ditte Winkel. Med hjälp av de fem kärleksspråken kan du lära dig att läsa av din partners behov och önskemål (om du inte redan har gjort det), så att ni kan förstå varandras sätt att visa kärlek.

Källa:

www.kurera.se – ”Lär dig tyda de fem kärleksspråken”

Vi tipsar om några knep som vi kan ta till för att få in lite hjärngympa i vår vardag. Vi involverar vår hjärna i allt vi gör, därför behöver vi (precis som med allt annat) ta hand om den lite extra emellanåt. Inte minst när vi blir äldre blir det av stor vikt att aktivera hjärnan för att exempelvis förbättra minnet och vårt fokus. 

Forskning visar att det finns många sätt att träna hjärnan, oavsett ålder. Genom att träna hjärnan regelbundet kan du förbättra minnet, koncentrationen och ditt fokus vilket kan resultera i att du lättare och snabbare kan lösa vardagliga uppgifter.

13 sätt att träna hjärnan på

Nedan listar vi 13 evidensbaserade övningar som medför positiva effekter för hjärnan.

1. Pyssla med pussel – Forskning visar att pyssel med pussel är hälsofrämjande när det kommer till visuospatialt (förmågan att med synens hjälp orientera sig i sin omgivning) kognitivt åldrande. När man lägger ett pussel behöver man titta på olika pusselbitar och lista ut var de passar i den stora bilden. Detta är ett väldigt bra sätt att utmana och träna hjärnan på!

2. Spela kort – Forskning visar att mentalt stimulerande aktiviteter så som kortspel kan öka hjärnvolymen i vissa delar av hjärnan. Vidare finns studier som visar att kortspel kan förbättra minnet och tankeförmågan. Några exempel på kortspel är: patiens, bridge, poker och hjärter.

3. Utöka ditt ordförråd – Forskning visar att flera delar av hjärnan är involverade i uppgifter som handlar om ord, speciellt de delar av hjärnan som är viktiga för syn- och hörselbearbetning. Ett tips är att ha ett anteckningsblock nära till hands när du läser. Skriv ner ett okänt ord, slå sedan upp ordet och vad det betyder för att därefter försöka använda ordet fem gånger dagen därpå.

4. Dansa – Att lära sig nya danssteg kan hjälpa din hjärna att tänka snabbare och även förbättra ditt minne. Du kan exempelvis gå en danskurs eller se en film på internet med roliga danssteg som du kan försöka lära dig, hitta en partner eller vän som du kan dansa med.

5. Använd alla dina sinnen – Att använda alla sina sinnen kan, enligt en forskningsstudie, stärka din hjärna. Om du verkligen vill träna din hjärna kan du försöka göra en aktivitet som involverar alla dina fem sinnen, exempelvis genom att baka, besöka en restaurang eller äta hemma och fokusera på att lukta, känna, smaka, se och höra – allt på en gång.

6. Lär dig något nytt – Att lära sig något nytt är inte bara roligt och intressant, det hjälper även till att stärka kopplingarna i din hjärna. Att lära sig något nytt kan, enligt forskning, även förbättra minnet hos äldre. Finns det något som du alltid har velat lära dig? Exempelvis reparera bilen, använda något dataprogram eller någon annan aktivitet?

7. Lär någon annan något nytt – När du har lärt dig någonting behöver du praktisera det. När du ska lära ut någonting till någon annan behöver du kunna förklara det hela som du har lärt dig, vilket aktiverar hjärnan.

8. Lyssna på musik, eller spela själv – Musik kan öka hjärnans kreativitet. En studie visar att glad musik hjälper hjärnan att komma på innovativa lösningar, jämfört med tystnad, vilket innebär att glad musik gynnar kreativt tänkande. Det är aldrig för sent att lära sig något nytt, så om du alltid velat lära dig spela något instrument är det ett perfekt tillfälle för detta nu.

9. Ta en ny väg – Fastna inte i gamla mönster när du genomför dina dagliga uppgifter, utan var öppen för att göra samma saker på nya sätt. Ta exempelvis en ny väg hem om du har varit iväg. Denna enkla omväxling kan gynna din hjärna.

10. Meditera – Daglig meditation kan ha en lugnande effekt på din hjärna, sakta ner din andning samt minska stress och oro. Utöver detta är det även gynnsamt för minnet och ökar hjärnans förmåga att bearbeta information. Sätt dig på en lugn plats och slut dina ögon, ägna fem minuter varje dag åt meditation.

11. Lär dig ett nytt språk – Det finns många kognitiva fördelar med att kunna tala mer än ett språk. Enligt flera studier kan flerspråkighet bidra till bättre minne, förbättrade visuospatiala förmågor (att med synens hjälp orientera sig i sin omgivning, exempelvis bedöma avstånd och avgöra storleksskillnader med mera) och ökad kreativitet. Att kunna växla mellan olika språk kan också hjälpa dig att lättare växla mellan olika uppgifter och kan dessutom bromsa in hjärnans åldrandeprocess.

12. Tai chi – Att röra på sig är bra och tai chi kan gynna din hälsa (inte minst mentala hälsa) på många sätt. Det kan dessutom verka lugnande när man känner sig ur balans. Att praktisera tai chi kan minska stress, förbättra sömnkvaliteten och förbättra minnet. Den som har praktiserat tai chi en längre tid kan gynnas av strukturella förändringar i hjärnan och en ökad hjärnvolym. Ett tips för den som är nybörjare är att ta en kurs för att lära sig de olika rörelserna, men när du väl kan grunderna kan du praktisera tai chi när som helst och var som helst.

13. Fokusera på en annan person – Nästa gång du interagerar med någon så notera fyra saker om personen. Kanske lägger du märke till färgen på något klädesplagg? Bär personen glasögon? Vilken hårfärg har personen? Har personen någon huvudbonad? Vilken typ i så fall? När du har bestämt dig för fyra saker, så notera detta mentalt och återkom sedan till detta senare under dagen och försök då att skriva ner vad du minns om de fyra sakerna.

Att fokusera på din hjärnhälsa är något av det bästa du kan göra för att förbättra din koncentration, ditt fokus, ditt minne och dina mentala förmågor – oavsett din ålder.

Källa:

www.healthline.com – ”13 Brain Exercises to Help Keep You Mentally Sharp”

I detta inlägg tänkte vi lyfta ämnet biblioterapi – att läsa och samtala om litteratur. Detta har visat sig kunna ha en läkande kraft och påverkar därför välbefinnandet positivt, men har även visat sig kunna påverka självförtroendet och den existentiella hälsan positivt och dessutom på ett sätt som inte medicinering kan.

Biblioterapi – att läsa och samtala om litteratur – har länge använts för en rad sjukdomar och ohälsotillstånd, och med gott resultat dessutom. Intresset för detta ämne växer och snart startas landets första universitetsutbildning i biblioterapi vid Göteborgs universitet.

Kan man läsa sig frisk?

Biblioterapi har som sagt visat sig ge positiv effekt som behandling, eller komplement vid medicinsk behandling, vid en rad sjukdomar och ohälsotillstånd såsom exempelvis:

• Depression
• Ångest
• Stress
• Cancer
• Olika former av drogberoende
• För att bearbeta olika livskriser såsom en separation eller förlust av anhörig/vän

Cecilia Pettersson är litteraturvetare vid Göteborgs universitet och har forskat om biblioterapi sedan 2011 och skrivit flera vetenskapliga artiklar i ämnet. Hon har nyligen skrivit det första större vetenskapliga verket om biblioterapi, hälsofrämjande läsning, på svenska. Intresset växer för biblioterapi, vilket innebär att allt fler börjar få upp ögonen för detta ämne. År 2017 startades landets första akademiska utbildning i biblioterapi och under våren 2021 startas den första universitetsutbildningen i biblioterapi vid Göteborgs universitet. Litteraturvetaren Cecilia Pettersson är kursansvarig för denna utbildning.

Ökat intresse

Vad är det då som har gjort att så många har börjat få upp ögonen för detta ämne? En anledning kan, enligt litteraturvetaren Cecilia Pettersson, vara den pågående debatten om ökad psykisk ohälsa, men också för att det finns en kritik mot samhällets starka tro på mediciner och läkemedel. Hon menar vidare att ytterligare en förklaring till det ökade intresset kan vara att biblioterapi är en ofarlig behandlingsform i det här sammanhanget utan allvarliga negativa biverkningar.

I både USA och Storbritannien är biblioterapi känt sedan länge och har även praktiserats under en längre tid, därmed finns också mycket forskning om detta. Det finns flera studier som visar att biblioterapi kan hjälpa i olika utsträckning mot depression. Den kvalitativa forskningen visar att biblioterapi kan påverka både psykiskt och socialt välbefinnande och bland annat leda till minskad social isolering, ökad självförtroende, stärkt identitet och förmågan att utföra olika vardagsaktiviteter.

Vissa skeptiska

Litteraturvetaren Cecilia Pettersson menar att det finns de som förespråkar evidensbaserad forskning som inte tar den kvalitativa forskningen kring biblioterapin på allvar, något som hon menar är synd då man genom intervjuer och observationer (som är den kvalitativa forskningens metoder) får kännedom om vad exakt det är med biblioterapin som gör den verksam. Finland är det nordiska landet som sticker ut, där denna terapiform har praktiserats sedan 1980-talet.

Den svenska skepsis mot nya, alternativa och komplementerande behandlingsmetoder kan förklara att det har tagit tid för denna behandlingsform att få ett fäste i Sverige. Enligt Cecilia Pettersson kan det även bero på okunskap hos många yrkesgrupper om hur det är möjligt att bedriva biblioterapi som terapiform. Hennes förhoppning är att den nya universitetsutbildningen kan råda bot på detta.

Källa:

Kurera – ”Läs dig frisk från depression”