Ge er ut i vinter

Frisk luft och motion är välgörande för både kropp och psyke. Studier visar att vuxna människor i Sverige i genomsnitt spenderar ca 90 % av tiden inomhus. Luften i en inomhusmiljö är ofta fylld av partiklar från matlagning, parfym, datorer, rengöringsmedel osv. Vi andas ca 20 000 liter luft varje dag. En stor del av denna luft är med andra ord relativt oren. Människan producerar även en stor mängd koldioxid varje dag. Ni kan nog tänka er hur kroppen påverkas av att majoriteten av den luft vi andas in består av detta. Frisk luft är därför nödvändig för vår hälsa.

En vistelse utomhus varje dag gör under för hälsan. Är det svårt att ta sig ut så se till att åtminstone vädra ordentligt eller skaffa ett ordentligt ventilationssystem. Frisk luft rensar kroppen från bakterier, ger bättre syreupptagningsförmåga och boostar hela systemet. Man minskar risken för astma, stroke, hjärtsjukdomar och lungcancer. 

I många delar av världen där vintrarna är kalla är det populärt att ge sig ut på isen. Antingen för att pimpla, promenera, åka skidor eller långfärdsskridskor. 

Dessvärre har det skett många olyckor ute på isen, då isen varit för tunn. Vi har därför samlat råd kring vad man bör tänka på när man ger sig ut på isen så att man kan njuta av denna härliga vinteraktivitet i säkerhet.

  • Är isen tjock nog? Är isen ogenomskinlig ska den vara minst 10 cm för att bära en människa. Är den genomskinlig så är isen hårdare så då räcker 5 cm i tjocklek. Är isen mörk till färgen är den tunn och bör undvikas.
  • Men hur kan man veta hur tjock isen är? Isens tjocklek kan testas genom att slå med en ispik eller stampa på den. En tjock is avger en  klingande ton. Stiger tonhöjden är det ett tecken på att isen blivit tunnare. Knastrar isen eller är den helt tyst är isen tunn.
  •  När det är 10 minusgrader kan under ett dygn bildas ca 2,5 cm is. Tänk på att isen måste vara tjockare för att kunna gå den. En tumregel är 10 cm tjock is vilket innebär ungefär 4-5 dagar i rad med minst 10 minusgrader. Åker du med skoter är kravet ännu större. Är det vår är isen lömsk och kan vara tunn på sina ställen. Där gäller tumregeln minst 20 cm för att vara på den säkra sidan. 
  •  Tänk även på att isen förändras hela tiden pga exempelvis vattenströmmar som åar, bäckar, sund och utlopp. Även väder kan påverka. Har det varit plusgrader nyligen undvik helst isen. Har det varit blåsigt när isen bildats så är isen skörare.
  • Ser du drivor av snö på isen så var försiktig, isen kan nämligen ha smält bort under snön.
  • Ta alltid med dig någon när du går på isen, gå aldrig ensam.
  • Ta även med isdubbar och en livlina. Telefon är också a och o att ha med sig.
  • Gå eller åk med ett avstånd från varandra för att sprida belastningen.

Vad ska man göra om man ramlar i?

  • Ingen panik. Du har troligen vinterkläder på dig som gör att det tar ca 10-15 minuter innan du påverkas av vattnet.
  • Ropa på hjälp.
  • Vänd dig mot det håll du kom i från, där höll ju isen.
  • Slå sönder svag is med knytnävarna.
  • Hugg med isdubbarna en bit upp på isen, så långt du kan mot det håll du kom ifrån.
  • Dra överkroppen upp på isen.
  • Rulla dig över upp på isen (stark is).
  • Rulla runt i snö, snö gör så att fukten absorberas, borsta av snön.
  • Satsa på att krypa fram istället för att resa dig.
  • Res dig upp när du vet att isen är stark.
  • Skynda dig nu till värmen, rör dig för att höja kroppstemperaturen.
  • Byt om först när du kommit till en varm plats
  • För att rädda någon annan som trillat i så använd dig av ett mellanstycke såsom en halsduk, skida, jacka. Kryp mot vaken i lugn och ro, räck personen hjälpmedlet och dra. Räck aldrig ut handen för då är risken stor att du själv blir neddragen.

Källor:

Isvett

Frisk lufts betydelse för hälsan

Issäkerhet

Starta året med kombucha

Som en hälsosam start på det nya året vill vi med årets första blogginlägg lyfta drycken kombucha som har blivit väldigt populär de senaste åren och som sägs vara mycket hälsosam. Men vad är det egentligen som gör drycken så hälsosam? Detta tänkte vi reda ut i detta blogginlägg.

 

På senare tid har kopplingen mellan maghälsan (närmare bestämt tarmfloran) och vårt psykiska och fysiska mående uppmärksammats. Ett sätt att stärka maghälsan och tarmfloran är att inta goda bakterier (så kallad probiotika) genom mat och dryck, och då är kombucha ett bra alternativ som substitut till exempelvis alkoholhaltiga drycker eller läsk vid festliga tillfällen. Kombucha går att köpa som färdig dryck eller att göra själv.

 

Vad är kombucha?

Kombucha är en fermenterad te-dryck som i grunden består av ett sötat te med tillsatt kombuchakultur; Symbiotic Culture Of Bacteria and Yeast (SCOBY), med andra ord en kultur av olika sorters jäst och bakterier. Mikroberna i kombuchakulturen omvandlar sockret till hälsosamma ämnen i en så kallad fermenteringsprocess, vilket kan beskrivas som en jäsning. Under denna process sjunker sockerhalten vilket resulterar i en mer syrlig smak. Kombucha kan smaksättas på olika sätt, efter tycke och smak, och kan antingen drickas som den är eller i en mixad drink.

 

Kombucha har på senare år blivit väldigt populär och trendig som hälsodryck, men det är en allt annat än modern dryck. Att brygga kombucha är en gammal tradition med rötter i Kina som går 2000 år tillbaka i tiden. Tidigare under 1900-talet, närmare bestämt under 70-talet, fanns det en dryck som kallades volga-te som också var mycket populär på sin tid. Faktum är att detta var ett annat namn för just kombucha.

 

Vad gör kombuchan så nyttig?

När kombucha bryggs bildas hälsosamma syror så som ättiksyra som tros ha en antiinflammatorisk effekt på vår tarm, och utöver detta bildas B-vitaminer, C-vitamin, antioxidanter och olika sorters aminosyror (byggstenarna i proteiner). Förutom att kunna bidra till bättre immunförsvar och bättre magbalans sägs kombucha även kunna bidra till bättre minne och mer energi.

 

Vad säger forskningen?

Forskningsfältet är väldigt nytt när det kommer till vilka hälsoeffekter kombucha kan bidra till, därför bör man vara försiktig med att framställa drycken som en mirakeldryck. Dock innehåller kombucha massor av goda bakteriearter som skulle kunna påverka flera av kroppens system på ett gynnsamt sätt (exempelvis immunförsvar och hjärna). Vidare får drycken från teet den kraftiga antioxidanten polyfenoler, som även ökar under jäsningen. Ett annat nyttigt ämne är den antiinflammatoriska smörsyran som, enligt studier på råttor, har visat sig kunna bidra till förbättrad minnesfunktion.

 

Något som tidigare studier även har visat är att kombucha kan minska tillväxten av vissa bakterier, som exempelvis E Coli och kolera. Vidare har kombucha, tack vare sin mängd antioxidanter, visat sig kunna minska mängden fria radikaler i kroppen vilket är positivt då en stor mängd fria radikaler kan orsaka sjukdomar och för tidigt åldrande.

 

En hälsosam start på det nya året

Forskningsfältet är ganska nytt när det kommer till studier om kombucha och alla hälsoeffekter som drycken sägs kunna bidra till kan inte med säkerhet garanteras. Med det sagt visar dock befintliga studier att kombucha har vissa hälsoeffekter och därför kan ses som ett bra substitut till exempelvis alkoholhaltiga drycker eller läsk. Som så mycket annat handlar allting om måtta och balans, och att i övrigt se till att få i sig näringsrika livsmedel genom kosten. Antioxidanter finns även i frukt och grönsaker, som även bidrar till fibrer, och mjölksyrebakterier går även att finna i kimchi och yoghurt. Men om man nu är nyfiken på att testa denna sprudlande dryck, varför då inte prova lite kombucha för att stärka maghälsan så här i början på året efter all mastig jul- och nyårsmat?

 

 

 

 

 

Källor:

 

www.ica.se – ”Kombucha – vad är det?

Amelia – ”Är det nyttigt med kombucha? Det här visar forskningen

 

Äldres hälsa

Årskrönika 2021

Nu är snart detta år, 2021, till ända och år 2022 väntar runt hörnet. Vi tänkte därför passa på att ägna årets sista blogginlägg åt att blicka tillbaka på året som gått.

 

Under 2021 har Riksföreningen Äldres Hälsa bedrivit det andra projektåret av Arvsfondsprojektet Hälsoprojektet – för och av äldre. Inom ramen för detta projekt har vi under året bland annat tagit fram ett skriftligt material som nu testas av innan sluttryckning. Vidare har vi tagit fram en studiecirkel som utgår från detta skriftliga material och testat av digitalt. Fler material är på gång och i början på nästa år kommer ytterligare ett skriftligt material att tryckas upp med fokus på ensamhet och hur detta kan brytas.

 

Vidare har Riksföreningen Äldres Hälsa under 2021 varit beviljade verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten, och inom ramen för detta verksamhetsbidrag bland annat tagit fram en broschyr om psykisk ohälsa hos äldre och under hösten utbildat nya informatörer vars främsta uppgift är att sprida information om föreningen och dess olika material.

 

Debattartiklar och media

Vidare har Riksföreningen Äldres Hälsa, som en av många föreningar, skrivit under Hjärt- Lungfondens och Cancerfondens initiativ ”Folkhälsa för alla” som uppmärksammades i Aftonbladet tidigare under året.

 

I samband med internationella kvinnodagen uppmärksammade Riksföreningen Äldres Hälsa, tillsammans med RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) och 1,6 miljonersklubben, i Sydsvenskan behovet av att synliggöra årsrika kvinnors psykiska ohälsa.

 

I samband med Hälsoprojektets digitala studiecirkel som testades av under hösten uppmärksammades denna studiecirkel av Örebro läns bildningsförbund i deras sociala medier.

 

Ämnen som har uppmärksammats i bloggen

I Riksföreningen Äldres Hälsas blogg har många ämnen med fokus på hälsa och välbefinnande uppmärksammats under året. Ämnen har uppmärksammats som bland annat biblioterapi, vikten av tacksamhet, hjärngympa och tips för att bryta negativa tankemönster. Vidare har ämnen berörts som dold depression, ljusterapi, faktorer som kan öka livslängden och sambandet mellan fysisk aktivering och en känsla av mening. Utöver detta har vi uppmärksammat vikten av anonyma relationer, yogaövningar och presenterat bär, frukter och kryddor som kan stärka hälsa och välbefinnande – för att nämna några exempel.

 

Mycket har hänt och mycket är på gång

Mycket spännande har hänt under året och mycket spännande har vi framför oss. Vi vill tacka alla som har följt oss under året och önska Gott Nytt År! Följ oss gärna även under 2022, som även det kommer att bli ett spännande och händelserikt år!

 

 

 

 

Nyttig julmat

Gröna komplement på julbordet

Julen är en fröjdefull tid, en tid att njuta, oavsett hur man väljer att fira den. Vi vill inte komma med några pekpinnar eller förbud kring viss typ av julmat och godsaker utan tycker att själen ska ha sitt och att julen verkligen ska vara en tid att passa på att slappna av, äta gott och ha det bra.

Mat ska vara något härligt oavsett om man äter med familjen, sina vänner eller på egen hand. Hippokrates, läkekonstens fader myntade begreppet ” Låt maten bli din medicin”. Det ligger något i det, eller hur? Det finns så mycket råvaror som läker kroppen och bygger upp den. Dieter kommer och går men bra mat lagad från grunden består. Man ska inte krångla till det. Vi tror heller inte på förbud. Den mest lönsamma och hållbara inställningen för att leva hälsosamt är snarare att addera nyttig mat till ens livsstil istället för totala matförbud som ofta kan leda till stress och ångest. Samt att det blir svårt att fortsätta. 

Därför kommer vi nu tipsa om lite härliga nyttiga julrecept som passar bra att kombinera med den traditionella julmaten för att lätta upp lite. 

Sallad med röda juläpplen 

  • 2 stora röda äpplen skärs i skivor 
  • Valnötter ca 1 näve eller 2
  • Stilton ost ca 100 g
  • Färsk spenat 

Blanda alla ingredienser. Tillsätt en dressing med:

  • Olivolja 
  • Pressad lime
  • Salt
  • Peppar
  • Honung

Dill och lingonsallad

  • Skivad gurka
  • En kruka färsk dill
  • Frysta tinade lingon ca 1 dl
  • Valfri grönsallad 
  • Avokado, skivad 
  • Hyvlade morötter
  • Olivolja
  • Salt

Blanda alla ingredienser

Julsallad med apelsin, granatäpple och mandel

  • 2 st apelsiner, filéade, spar den apelsinsaft som blir kvar till dressingen
  • 1 granatäpple, pilla ur kärnorna eller köp frysta kärnor och tina dem
  • 1 färsk fänkål, strimlad 
  • 1 påse (65g) salladsmix
  • 1 krispsallad
  • 50 g sötmandel spån
  • Färsk persilja, grovhackad 

Gör en dressing med apelsinsaften, tillsätt olivolja, vit balsamvinäger, 1 msk senap, citronsaft, lite agavesirap för sötma samt salt och peppar.

Blanda fänkålen, salladsmixen, krispsalladen och apelsinklyftorna och lägg upp på ett vackert fat. Ringla dressingen över, toppa med granatäpple, mandelspån och persilja.

Grönkålspesto

  • 100 g grönkål
  • 1 liten påse pinjenötter
  • 1 vitlöksklyfta 
  • 1 dl riven parmesan
  • 1,5 dl olivolja 
  • Salt
  • Peppar
  • Citronsaft

Rensa grönkålen från stammarna, strimla och lägg i en kastrull. Täck med vatten och koka i 4 minuter. Häll av vattnet och skölj grönkålen i kallt vatten. Krama ur vattnet ordentligt. 

Rosta pinjenötterna. Kör sedan dessa i en mixer i 15 sekunder. Tillsätt därefter grönkålen, hackad vitlök och riven parmesan. Tillsätt oljan lite i taget och mixa tills det är klart. Smaka av med flingsalt, peppar och citron.

En fräsch festlig fruktsallad

  • 2 st kiwi, skalade och skurna i skivor
  • 1 ask färska hallon 
  • Blåbär 
  • Tranbär, kan upplevas som syrliga men blir en god kontrast till sötman samt är även bra för urinvägarna
  • Stjärnfrukt/Carambola. Skuren i skivor. Undvik denna frukt om ni har problem med njurarna
  • 1 blodapelsin, filead och skuren i skivor
  • 1 paket frysta jordgubbar 
  • 1 vaniljstång
  • Rostade pistagenötter
  • Mynta

Gör en dressing genom att lösa upp en vaniljstång i 2 dl vatten. Gröp ur vaniljstången och lägg i en kastrull med vatten, lägg i vaniljstången och värm upp vattnet tills det når kokpunkten. Ta av kastrullen från plattan. Ta vaniljvattnet och mixa det med ett paket frysta jordgubbar.

Lägg upp all frukt och bär på ett fat. Ringla jordgubbssåsen över. Strö rostade pistagenötter över och toppa till sist med myntablad. 

Vi hoppas att dessa tips på recept ska bidra till inspiration för ett lite grönare komplement till den annars ganska mastiga men goda julmaten. 

 

Källor:

Mathem.se

Receptfavoriter

 

 

 

 

Värdefull egentid i vinter

Julen närmar sig med stormsteg och för många innebär det tid för samvaro med nära och kära, dock inte för alla och framför allt inte i dessa pandemitider som vi fortfarande befinner oss i. Oavsett hur du tillbringar julen vill vi med detta blogginlägg slå ett slag för vikten av egentid och hur man kan sätta guldkant på tillvaron i sitt eget sällskap.

 

Vi vill lyfta värdet av egentid genom att redogöra för fem fördelar med att avsätta tid för sig själv.

 

Den viktiga egentiden

Fem anledningar till att tillbringa tid med sig själv är följande:

 

  1. Du lär dig nya saker om dig själv – När vi är själva är det lättare att förstå våra egna perspektiv utan andras påverkan av deras åsikter och tankar. När vi är själva kan vi också bli uppmärksamma på våra egna brister och lära oss att bli mer lyhörda för våra egna behov. När vi umgås med oss själva har vi större möjlighet att ta reda på vad vi egentligen vill göra med vår tid och vårt liv.

 

  1. Det hjälper dig att uppskatta det du har – Ibland behöver vi egentid för att uppskatta allt fint som vi har omkring oss och det fina i livet. Vi får helt enkelt tid för eftertanke och tar inte längre människor och saker för givet. Detta kan bidra till att vi blir bättre på att njuta av saker som vi plötsligt uppmärksammar och annars tenderar att missa, och vi lär oss uppskatta tillfällen då vi är omgivna av andra människor.

 

  1. Du blir mer fokuserad – När vi avsätter egentid blir det lättare att tänka på varför vi gör vissa saker, istället för att på rutin bara få dem gjorda. Det blir lättare att sätta upp mål och definiera sina syften utan att riskera att bli styrd eller påverkad av någon annan.

 

  1. Du blir mindre beroende av andra – Att vara själv och göra saker på egen hand, och samtidigt lyckas känna sig bekväm med detta, kan stärka självförtroendet och öka självkänslan. Gemenskap är positivt, men egentid är också ytterst viktigt. Våga konfrontera tankar och känslor som du bär inom dig och försök att ta itu med dessa, även om det kan kännas obehagligt till en början. Att rannsaka sig själv, sina brister och problem samt behov, kan bidra till ett minskat beroende av andra människor och deras bekräftelse genom att du upptäcker att dina egna krafter, förmågor och värderingar kan ta dig långt.

 

  1. Du blir mer effektiv – Att vara tillsammans med andra kan vara väldigt trevligt, men det kan samtidigt göra oss mindre effektiva och vi tenderar ibland att bli lite bekväma och tror att andra ska ta itu med vissa saker som behöver göras. När vi är själva kan vi lättare fokusera och prioritera, utan att bli distraherade av andra.

 

 

Låt dig inspireras av danskarnas ”hygge”

Det danska ordet ”hygge” har spridits över världen och fått enorm uppmärksamhet, men vad betyder egentligen ordet ”hygge” och vad kommer det ursprungligen ifrån?

 

På svenska kan det översättas till ”mys” eller ”gemytlighet”, men faktum är att ordet innebär mer än så. Fenomenet hygge ligger djupt rotat i den danska folksjälen och kan beskrivas som en mysig och varm atmosfär där man tar sig tid att njuta av det goda i livet, exempelvis tillsammans med människor man tycker om. Men det kan likaväl handla om det varma skenet från ett tänt ljus eller god mat och dryck. Vidare kan hygge handla om att ta sig tid att må bra i vardagen och ta vara på de små sakerna som sätter guldkant på tillvaron – vad detta än må vara för just dig.

 

Trots att hygge betraktas som ett danskt fenomen kommer ordet från början från det norska språket. I Norge betyder ordet ungefär “välmående” eller “välbefinnande”. Uttrycket kom till Danmark i slutet av 1700-talet och har sedan dess omfamnats av danskarna.

 

Hygge kan alltså beskrivas som en filosofi och livsstil som går ut på att uppskatta de små sakerna i livet, vikten av enkelhet och att ta sig tid att varva ner och njuta i vardagen. Hygge kan praktiseras under hela året, men vintern och julen är ändå speciella ”hyggetider” och perfekt årstid för att tända ljus i vintermörkret för att skapa den där mysiga stämningen.

 

 

Vad är hygge för dig?

Så, vad är viktigt för dig? Vad får dig att må bra? Är det ett hem fyllt av tända ljus (tänk dock på brandrisken och glöm inte att släcka dessa i tid), mjuka och varma filtar och/eller god mat och dryck? Kanske att njuta av en stund i läsfåtöljen med en bra bok eller att njuta av sällskapet från radio eller TV?

 

Oavsett hur just din situation ser ut, om du har andra omkring dig eller ej, så finns det goda skäl att fråga dig själv vad just du behöver för att må bra och att försöka sträva efter detta. Nu är den perfekta tidpunkten på året att unna sig något trevligt för att stärka sitt välbefinnande!

 

 

 

 

Källor:

 

www.smartare-liv.se – ”5 viktiga orsaker till varför du ska frigöra mer egentid

 

www.visitdenmark.se – ”Vad är hygge?

 

 

 

 

Saffran hälsofördelar för äldres hälsa

Saffran för att höja humöret

Den antioxidantrika saffran har en rad hälsofördelar, även när det gäller humöret. Forskning visar att saffran gör en  gladare, man får starkare libido samt så skyddas kroppen mot oxidativ stress.

Saffran kommer från plantan Crocus Sativus vilken är en släkting till liljan och bereds från pistillens trådliknande rödbruna märken inuti blomman. Det är väldigt pilligt att få fram trådarna och det är ett arbete som måste göras för hand. Därefter värms och behandlas trådarna för att locka fram dess distinkta doft. Det är detta mödosamma arbete som gör saffran så dyrt. 

Saffran är som sagt antioxidantrikt och innehåller främst antioxidanterna crocin, picrocrocin och safranal. Dessa skyddar kroppen mot hjärt- och kärlsjukdomar samt inflammation. Saffran har även visat sig vara bra för nervsystemet. En studie visar även att saffran är effektivt vid behandling av Alzheimers då det ger en bättre minne. 

Det finns också forskning som visar att saffran är bra för att höja humöret och kan användas vid depression. Det ökar nämligen dopaminnivåerna i hjärnan utan att påverka nivåerna av hjärnans ytterligare hormoner såsom serotonin. 

Saffran ökar även sexdriften hos både män och kvinnor. Både gällande erektila dysfunktioner och själva libidon. Saffran verkar alltså framkalla både lust och även välbefinnande. Studier visar även att kvinnor som luktade på saffran under tjugo minuter blev både lugnare och gladare då deras nivåer av stresshormonet kortisol sjönk markant. 

Inom många kulturer är det även vanligt att dricka te på saffran innan man går och lägger sig då dess lugnande effekt kan hjälpa en att sova bättre. 

Studier visar även att saffran är bra för magen då det hjälper magtrakten att slappna av och man får bättre matsmältning. Magens hälsa påverkar både immunsystemet och ens humör. När man har dålig matsmältning så får man lättare inflammationer både i kroppen men också i hjärnan vilket i sin tur påverkar humöret. 

NYTTIGA LUSSEBULLAR

Bakning behöver inte alltid bli onyttigt, men nyttig bakning behöver heller inte alltid bli tråkigt, torrt eller fullt av knepiga ingredienser som inte finns i ens butik. Nedan följer ett tips på lussebullar som är relativt likt det vanliga receptet men med tips där ni kan byta ut till en mer nyttig variant.

  • 25 g jäst 
  • 50 g smör eller kokosolja
  • 2,5 dl valfri mjölk
  • 125 g kesella naturell eller kvarg 
  • 1 kuvert saffran (0,5 g)
  • 3/4 dl rörsocker eller stevia strö
  • 0,25 tsk salt
  • 9 dl dinkelsikt 
  • 1 ägg till pensling
  • Russin till garnering

Blanda ner jästen i en stor bunke. Smält smöret eller kokosolja i en kastrull och tillsätt mjölken samt saffran, låt det bli fingervarmt. Låt det blandas ihop och häll det över jästen och rör tills jästens lösts upp. 

Tillsätt kesella, stevia eller rörsocker, salt och det mesta av mjölet. Arbeta ihop ordentligt och låt det jäsa under bakduk i ca 1 h. 

Ta upp degen och knåda den på ett mjölat underlag, tillsätt mer mjöl om det behövs. Baka ut till önskad form och låt de jäsa i 30 minuter till. Vispa upp ägget och pensla på bullarna. Garnera med russin och grädda dem mitt i ugnen i 225 grader 6-8 minuter.

Källor:

Saffron emotional health

What are the health benefits of saffron

Vitamin E, turmeric and saffron in treatment of Alzheimer’s disease

5 bästa recept på nyttiga lussebullar

Kardemumma magens hälsa

Lugna magen med hjälp av kardemumma

Kardemumma är en släkting till ingefäran och är en krydda med ursprung från Indien. Kryddan är god både i mat, bakverk och dryck och på senare år har den även kommit som kosttillskott. Därför vill vi undersöka kardemummas effekter på vår hälsa.

Kardemumma innehåller något som heter fytokemikalier som har antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Dessa ämnen finns i många växter där deras uppgift är att ge skydd till växterna.

Det finns en del studier gjorda på kardemumma men ingen är tillräckligt stor eller omfattande för att vi vill rekommendera kardemumma som ett botemedel för fysiska åkommor. Dock är den forskning som gjort tillräckligt intressant att uppmärksamma.

En del studier visar att kardemumma har positiv inverkan på metabolt syndrom, ett tillstånd som visar att att flera komponenter i metabolismen inte fungerar som den ska. Exempelvis förekomst av övervikt/bukfetma, höjt blodtryck samt insulinresistens. Metabolt syndrom kan på sikt leda till diabetes typ 2 och hjärtsjukdomar. 

Studier på möss visar att ett intag av kardemumma sänkte mössens kolesterolvärden på åtta veckor. 

Om man tuggar på ett kardemummafrö så kan man få bukt med tandköttsproblem såsom inflammation. Kardemumma neutraliserar bakterier i munnen samt balanserar munnens PH-värde, vilket kan förhindra uppkomsten av karies. 

Just denna bakteriedödande effekt gör kardemumma användbar även för magens hälsa. Kryddan hjälper till att ta bort skadliga bakterier utan att för den sakens skull tar bort alla goda bakterier som vi behöver ha i våra magar. Kardemumma är därför bra att förtära om man har problem med magen, matsmältning eller har ätit något olämpligt. Inom Ayurveda så används kardemumma när man detoxar kroppen. 

Mest nytta får du av kardemumma får du om du köper hela kardemummakapslar eller frön istället för malen.  De hela fröna kan du istället mortla själv och du får ut både mer doft och smak men också mer av de nyttiga egenskaperna.

 

Magte med julens smaker

  • En näve kardemumma kapslar
  • En kanelstång
  • 5 st hela kryddnejlikor
  • 2 cm skivad ingefära

Låt allt dra i 80 gradig vatten i ca 15 minuter. Njut sedan av en härlig brygd perfekt att dricka efter och mellan julens alla festligheter. Söta med honung efter behov och smak.

Källor:

Cardamom, medical news today

Netdoktor

Steg för hälsa

 

 

 

 

 

 

Äldres hälsa livsglädje

Från ledsenhet till ny livslust genom gemenskap och dans

Riksföreningen Äldres Hälsas blogg syftar till att lyfta artiklar och ämnen som på något sätt rör målgruppen äldre, bland annat med tips och inspiration för att stärka såväl fysisk som psykisk hälsa. Utöver detta syftar denna blogg även till att lyfta värdefulla erfarenheter hos föreningens medlemmar. I detta blogginlägg lämnar vi plats åt Bernt Lundgren som är medlem och informatör i Riksföreningen Äldres Hälsa. 

 

Detta är Bernts berättelse

För elva år sedan dog min fru 60 år gammal plötsligt av ett hjärtstillestånd på grund av att hennes hjärta var förstorat. Jag var med när det inträffande. Det var en väldig chock för mig, och också för våra barn som kom till sjukhuset och fick vara med då apparaterna som höll igång kroppen stängdes av. Ett så onödigt förfärligt dödsfall tyckte vi alla. Ett förstorat hjärta hade gått att åtgärda om hon eller vi andra hade haft kunskap om hennes sårbarhet för denna åkomma.

Jag och barnen var förstås mycket sorgsna under lång tid. Hur skulle vi orka igenom de alldeles vanliga vardagarna utan henne? Vad skulle vi göra med företaget som hon hade skapat? Skulle yngsta dottern som hade arbetat i företaget en kort tid orka ta över verksamheten? Jag själv kunde stötta som ansvarig för företagets ekonomi men hade mycket begränsad kunskap om själva verksamheten. Andra uppdrag var min huvudsyssla.

Det gick någon månad och dottern bestämde sig för att fortsätta. Vi hade företaget hemma och jag träffade därför min dotter varje dag när hon kom från sitt. Det var bra för oss båda. Vi behövde varandra för arbetets skull men också för att dela vår ledsenhet och prata om henne. Med de andra barnen hade vi också en god kontakt.

 

I närheten där jag bodde fanns ett kollektivhus där medlemmarna – utöver boende i egna mindre lägenheter – hade gemensamma utrymmen för matlagning, middagar och umgänge. Jag hade turen att ha en kamrat som bodde i kollektivet och som såg till att jag kunde få bli en extern resursperson som matlagare. Huset var indelat i fyra matlag som hade en vecka var för handling, matlagning och städning. Efter en veckas arbete kunde vi i mitt matlag vila oss i tre veckor och få god mat i tur och ordning av de andra tre matlagen. Med tanke på det som hade hänt mig var det mycket stödjande att både få arbeta tillsammans och att umgås i samband med middagarna. Jag fick livslusten tillbaka genom denna gemenskap.

 

Efter ett par år träffade jag en ny kvinna. Det skedde i en tangovals på Gröna Lunds dansbana. Hon kom att bli min nya livlina och vi gifte oss redan efter ett halvårs bekantskap. Det var åtta år sedan vi träffades och vi har fortsatt dansa argentinsk tango. Man kan tro att tangon är mycket introvert och visst är det så att upplevelsen är parets egen hemlighet men tangon innebär också en kollektiv gemenskap, ett riktigt community med kvinnor och män i alla åldrar, ofta äldre, som njuter av den klassiska tangomusiken och dansens möjligheter till improvisation.

 

Vad vill jag nu ha sagt med min berättelse? Jo att ledsenhet går att komma över. Man behöver en knuff in i meningsfulla sammanhang, gärna med en god social samvaro, en praktisk uppgift som att till exempel laga god och näringsriktig husmanskost, och att hålla igång kroppen genom fysisk rörelse och estetisk upplevelse, som i vår tangodans. Sammantaget har detta varit ett bra sätt för mig att överleva min nedstämdhet och må så bra som det går, och att få kraft till att klara även andra upp- och nedgångar som är en naturlig del av vårt liv här på jorden.

 

 

2021-11-25 – Bernt Lundgren, 74 år och informatör

 

 

 

 

 

 

Kanel sänk blodtryck

Den kungliga kryddan kanel

Kanel är en krydda som folk har använt för sina medicinska egenskaper i tusentals år, men först på senare år har vetenskapen bevisat dessa positiva effekter. Det är barken från trädet cinnamomum som används. I antikens Egypten var kanel mycket dyrbar och gavs ofta som gåva till kungligheter.

Det finns två olika sorters kanel, dels Ceylon kanel och dels Cassia kanel. Det är Ceylon kanel som vi kommer att fokusera på här, då det är den sortens kanel som besitter flest nyttigheter. Cassiakanelen är den mest vanliga den smakar kanel som kanel ska, men är inte lika potent som Ceylonkanelen, som anses vara den äkta kanelen. Det brukar framgå att det är Ceylonkanel i butiken samt den är även lite dyrare än Cassia kanel. Cassia kanel i högre doser påverkar även kroppen negativt, då den innehåller ämnen coumarin. Så det är viktigt att välja just Ceylon kanel. 

Ämnet som ger kanel sin specifika doft och smak kallas cinnamaldehyde och vem tänker inte på kanelbullar eller risgrynsgröt när man känner just den doften? Det är även detta ämne som ligger bakom alla nyttigheter som finns i kanel. 

Exempelvis är kanel fullspäckat med antioxidanten, polyfenoler, som skyddar kroppen mot fria radikaler. Kanel är så antioxidantrikt att det skulle kunna användas konserveringsmedel i mat. Kanel skyddar även kroppen mot inflammation samt verkar inflammationsdämpande. Ämnet cinnamaldehyde har visat sig skydda mot luftvägsinfektioner samt mot karies och dålig andedräkt.

Som mycket av det som innehåller en hög halt antioxidanter så är kanel bra för hjärthälsan, det sänker blodtrycket samt balanserar blodsockret. Forskning visar att 1 g kanel per dag, ca en halv tesked, sänkte blodsockret hos folk med typ 2 diabetes. Kanel sänker nämligen insulin resistens, vilket hjälper insulinet att göra sitt viktiga jobb med glukosupptag i cellerna.

Studier på möss visar att kanel även skyddar mot demens och Alzheimers då kanel påverkade mössens kognitiva förmåga.  

Hur kan man få i sig kanel på ett smidigt sätt? Det uppenbara svaret är ju givetvis genom bakning men har ni testat att ha kanel i maten? Det ger en mustig och varm smak och är en vanlig ingrediens i östra Medelhavet. Testa att ha i kanel nästa gång ni gör järpar eller i lammrätter samt självklart i Moussaka. 

Såhär i jultider är det ju såklart mysigt att baka och äta sötsaker. Nedan kommer ett recept med kanel som har en julig smak och påminner lite om pepparkakor. Men som inte innehåller vitt socker och däremot mängder mineraler, vitaminer, bra fetter och antioxidanter.

NYTTIGA PEPPARKAKS-RAWBOLLAR

  • Dadlar, om du hittar färska så räcker det med ca 5 stycken. Annars ta ca 9 dadlar och mjuka upp dem med lite vatten. Även 1-2 dl dadelmassa går bra men du behöver mjuka upp detta också. Hacka dadlarna tills de bildar en sammanhållen smet.
  • Frön och nötter. Du kan ta mandlar, valnötter, pumpakärnor, solrosfrön osv. Ca 1 dl som du hackar och blandar ihop med dadelsmeten
  • Ceylon kanel, ca 1 tsk blanda in detta noga i smeten
  • 1 krm mald kryddnejlika, blanda in detta noga i smeten 
  • Om du vill kan du även tillsätta lite jordnötssmör men det är valfritt

Nu har du en smet. Rulla till små bollar. Mumsigt och nyttigt och helt klart med julens smaker. 

Källa:

10 proven benefits of cinnamon 

Äldres hälsa Umeå

Social aktivitet på recept – nu på prov i Umeå

Riksföreningen Äldres Hälsa har tidigare lyft Storbritannien, och framför allt staden Frome, som en förebild i kampen mot ofrivillig ensamhet. I Storbritannien finns social aktivitet på recept (Social Prescribing) för att dämpa och motverka upplevd ensamhet. Nu är Umeå först ut i Sverige att testa denna modell genom ett forskningsprojekt.

 

Ensamhet bland äldre anses vara förknippat med både ökad sjuklighet och dödlighet och kan därför beskrivas som ett folkhälsoproblem. Att få vara socialt aktiv och delaktig kan därför, enligt tidigare studier, minska ensamhet och stärka välmåendet.

 

Vad är social aktivitet på recept?

Social aktivitet på recept är en modell som har inspirerats av ett initiativ från Storbritannien, Social Prescribing, och innebär att vårdpersonal vid hälsocentraler får möjlighet att länka ihop och stötta klienter att delta i sociala aktiviteter i lokalsamhället.

 

Den här modellen beskrivs som en innovativ och hälsofrämjande medicinsk behandling som passar väl in i grundläggande strategier för ett aktivt åldrande och överensstämmer med förslag som finns för en omställning i primärvården till en god och nära vård, som bland annat innebär stärkt samverkan mellan kommun och region. Social aktivitet på recept är dessutom starkt kopplat till personcentrerad vård, social delaktighet och engagemang i meningsfulla aktiviteter. Utöver detta kan sociala aktiviteter på recept även tillgodose behov av tidigare insatser och resultera i en helt ny samverkansstruktur i välfärdssamhället.

 

Först i Sverige

Umeå är först i Sverige med att testa av denna modell genom ett forskningsprojekt vars syfte är att utveckla, implementera och utvärdera en svensk modell för social aktivitet på recept (SaR). Det övergripande målet är att minska ensamhet och förbättra hälsa och välbefinnande bland äldre.

 

Projektet pågår från och med juli 2019 till och med juni 2022 och finansieras med stöd från Strategiska forskningsområdet Vårdvetenskap och Vinnova. Projektet samarbetar med både primärvård och kommun och modellen utvärderas på både kort och lång sikt utifrån påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa.

 

Några frågor som projektet vill besvara är:

  • Vad fungerar?
  • För vem?
  • I vilken kontext?
  • Varför?

 

Digital konferens från Umeå om ofrivillig ensamhet

Under hösten 2021 hölls en digital konferens från Umeå, arrangerad av bland annat det ideella nätverket Vän i Umeå, där bland andra dr Bogdan Chiva Giurca som är initiativtagare till Social Prescribing i Storbritannien och Jenny Hartnoll från staden Frome föreläste. Vidare föreläste Kerstin Thelander och Elin Zetterberg från NSOE (Nätverket Stoppa Ofrivillig Ensamhet). Projektansvarig för social aktivitet på recept (SaR) Ingeborg Nilsson, professor, från Umeå deltog i paneldiskussion. Riksföreningen Äldres Hälsa deltog vid denna mycket givande konferens.

Konferensen diskuterade ensamhetsfrågan och problematiken kring ensamhet. Vården har sedan länge en biologisk inriktning med fokus på blodtryck och andra värden som är mätbara för att mäta graden av hälsa respektive ohälsa. Det som vi nu börjar förstå är att känslor, som gemenskap eller ensamhet, har en tydligare koppling till den upplevda hälsan än vi tidigare trott. Ensamhet i sig är ingen sjukdom men kan innebära psykisk lidande och orsaka fysisk ohälsa på sikt. Det är därför viktigt att vi gör allt för att minska känslor som ensamhet och allt för att stärka känslor som gemenskap.

 

Vi följer med intresse projektet i Umeå om social aktivitet på recept!

 

 

Källor:

 

www.umu.se – ”Social aktivitet på recept

Digital konferens om ofrivillig ensamhet från Umeå 2021-10-05

 

 

 

Riksföreningen Äldres Hälsa
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.