Det kan vara en utmaning att känna tacksamhet i svåra tider som de vi nu lever i men som har visat sig ha stor betydelse för hälsan och ett långt liv. 

Okinawa är en japansk ö och en av världens så kallade blå zoner, områden där människor lever hälsosammare och längre än övriga delar av världen. Japan, som land, har världens i genomsnitt längsta förväntade livslängd på ca 84 år, enligt en studie från 2020.

Vikten av tacksamhet

En ny rapport, publicerad i tidskriften Anthropology and Aging belyser hur Japans äldre befolkning bibehåller såväl sin psykiska som fysiska hälsa, och en viktig del har visat sig handla om en känsla av tacksamhet och att visa tacksamhet gentemot andra.

Iza Kavedija, som har en doktorsexamen vid Universitet vid Exeter, ligger bakom rapporten som fokuserar på personer i 80- och 90-årsåldern via en långsiktig etnografisk fältstudie nära Osaka. Den äldre generationen tenderar att besitta en känsla av ”tyst hopp”, med en övertygelse om att saker och ting kommer lösa sig på något sätt (det japanska ordet är nantonaku). Med andra ord tenderar de att acceptera ovissheten inför deras egen framtid och låter inte detta hindra dem från att leva ett engagerat liv, vilket bidrar till ett lugn och en känsla av hopp och optimism.

Ett tacksamt förhållningssätt präglar äldre personers minnen från deras förflutna och hjälper dem att tänka positivt om deras nuvarande situation och även tänka positivt om framtiden, enligt Iza Kavedija. Olika förhållningssätt kan beskriva samma situation på helt olika sätt. Det är till exempel skillnad på en situation där individen fokuserar på andras välvilja att hjälpa, och en situation där samma individ fokuserar på erfarenheter av olika former av förlust även om situationen är densamma.

 

Vikten av tacksamhet i Japan

Enligt Iza Kavedija kan den utbredda tacksamheten i Japan ses som ett tecken på hur mycket individen förlitar sig på andras välvilja och hjälp under livets gång. Tacksamhet belyser känslor av ömsesidigt beroende i den sociala världen. I hennes forskning har många förklarat att de inte skulle vara den de är om det inte vore för andra personers inflytande i deras liv. Det finns två kända japanska uttryck för tacksamhet, det ena är arigatai(jag är tacksam) och kansha (tacksamhet).

Medan många japaner må tveka när det kommer till att uttrycka att de är lyckliga, uttrycks tacksamhet däremot regelbundet. Att vara beroende av andra betraktas, tack vare visad tacksamhet, inte enbart som en börda eller som något skamfyllt utan även som något djupt meningsfullt.

I andra kulturer kan den äldre befolkningen uppleva negativa känslor i samband med situationen att de blir alltmer beroende av andra i sitt liv. I Japan, däremot, finner många, enligt Iza Kavedija, olika sätt att uppskatta den beroendeställning de har hamnat i och uppskattar vad denna situation har för betydelse för deras sociala relationer.

 

Att integrera tacksamhet i sin vardag

Om man själv kämpar med att försöka ha ett mer tacksamt förhållningssätt finns det olika tips. Ett bra sätt att börja på är att ställa frågor till sig själv för att finna sin inre tacksamhet.

 

Några exempel på frågor är följande:

• Vad tar jag för givet som jag egentligen är tacksam över?
• Vilka insikter har jag fått som jag är tacksam över?
• Vad i min omgivning är jag tacksam över?

 

Om du vill uttrycka mer tacksamhet gentemot dina nära och kära som finns såväl nära som på avstånd, och uttrycka vad de betyder för dig i ditt liv, finns det många sätt att göra detta på.

 

Några exempel på saker som du kan göra är följande:

• Skriv och skicka ett brev.
• Skicka en bok som påminner dig om dem.
• Dela med dig av en text som säger något om vad det är som du gillar så mycket med dem.

 

En sak är säker, tacksamhet är hälsosamt för oss! Det kan hjälpa oss att fokusera på hopp och optimism, även i de svåraste av tider!

 

 

 

 

Källa:

www.mindbodygreen.com – ”How Gratitude Plays A Role In The Longevity Of Hope In Japan, According To A New Report”

 

 

 

 

Att tillåta sig själv en verklighetsflykt för en stund med en bra bok är gynnsamt för hälsan genom att detta bland annat kan resultera i reducerad stress och minska smärta. Vi fördjupar oss i temat litteratur och närmare bestämt den genre som brukar kallas ”feelgood” (må bra).

 

Bättre än läkemedel?

Vi har tidigare skrivit om litteraturvetaren Cecilia Pettersson som är litteraturvetare vid Göteborgs universitet. Hon förklarar att biblioterapi är en terapiform som går ut på att man läser och samtalar kring böcker. Cecilia Pettersson tror att det skulle finnas möjligheter att införa biblioterapin i sjukvården, och till och med att den i vissa fall skulle kunna ersätta medicinering för de som lider av bland annat psykisk ohälsa. Cecilia har förklarat detta:

”Många människor reagerar inte som de ska till exempel på antidepressiva läkemedel så det är mycket möjligt att biblioterapin skulle kunna ersätta viss behandling, men oftast ser man det som ett komplement till antingen medicin eller vanlig samtalsterapi.”

Cecilia Petterssons första studie byggde på en grupp sjukskrivna kvinnor som visade sig få både stärkt självkännedom och förståelse, men även en ökad känsla av avslappning och minskad smärta, av skönlitterär läsning. Cecilia Pettersson menar att genre inte är det viktigaste, utan att det viktigaste är att litteraturen inte är skriven på ett för komplicerat språk eller ha för långa texter.

 

Många fördelar med genren ”feelgood”

Enligt Selma stories (www.selmastories.se) finns det dock en hel del fördelar med just genren ”feelgood”. Dessa fördelar är följande:

 

1. Ökad empati – När du kliver in i en annan persons situation ökar din förmåga till empati. Det finns studier som visar att vissa delar av hjärnan aktiveras till att se nya perspektiv när den får föreställa sig historier och miljöer.

 

2. Motverkar stress – att få sjunka in i en berättelse och glömma sin egen tillvaro en stund resulterar i en (ibland) välbehövlig paus som gör att du därefter orkar fortsätta med dina egna göromål igen. forskning från universitetet i Sussex visar att läsning är det mest effektiva sättet att motverka stress, enligt denna studie har läsning till och med bättre effekt än musik och promenader. Dessutom visade det sig att det, enligt denna studie, räckte med sex minuters läsning för att få hjärtrytmen att sjunka och muskler att slappna av (upp till 68 %).

 

3. Bättre sömn – kvällsrutiner är väldigt viktigt för att bygga upp ett hälsosamt sömnmönster. Där kommer läsningen in som ett perfekt sätt att varva ner och glömma alla måsten och grubblerier.

 

4. Förbättrade relationer – livet är ofta komplicerat och det finns sällan några enkla svar eller lösningar på olika situationer eller när det kommer till många relationer. Böcker kan dock bidra till att vi får idéer som kan leda till förändring.

 

5. Du blir lyckligare – en studie som omfattade 1 500 läsare i England visade att 76 % av dem tycker att läsningen förbättrar deras liv och hjälper dem att må bra. Låt dig därför sjunka ner i soffan eller en favoritfåtölj med lite verklighetsflykt i bokform, detta kommer sannolikt att göra dig gott!

 

Några feelgood-boktips från Selma stories

Sidan www.selmastories.se slår ett slag för feelgood-genren och tipsar om några böcker inom just denna genre (även om det finns många andra böcker också), dessa är följande:

 

1. I hjärtats bibliotek av Phaedra Patrick

 

”Martha Storm ångrar att hon aldrig skaffade familj. Hon är drygt 40 och orkar inte ta tag i sitt liv. Hon älskar att läsa och skriva, men vikariatet på biblioteket är osäkert. En dag får hon en mystisk bok med posten. Den innehåller en hälsning från hennes mormor. Men mormor Zelda har varit död sedan länge … Martha bestämmer sig för att ta reda på sanningen, och när hon börjar nysta i det förflutna upptäcker hon familjehemligheter som kommer att förändra hennes liv.”

 

2. Solsken och parmesan av Christoffer Holst

 

”I Solsken och parmesan får vi följa två personer som bokat in sig på en matlagningsresa till Toscana som inte riktigt blir som de tänkt sig. Det är Rasmus, en avdankad dansbandsstjärna som försöker komma över sitt ex, och Hilda som älskar matlagning men som inte får utlopp för sina drömmar på förskolan där hon är kock. På Arlanda får de ett oväntat besked: hotellet i Italien har brunnit ner och istället ska kursen hållas på ett pensionat i Öregrund, i Roslagen. Väl där kommer kursdeltagarna allt närmare varandra, och känslor blommar upp. Men alla bär de på hemligheter, som när som helst riskerar att avslöjas under den värmande sommarsolen …”

 

3. Familjen Bridgerton – Ett minnesvärt frieri av Julia Quinn

 

”Nu kommer Julia Quinns femte och fristående del i bokserien om de åtta syskonen i 1800-talets England. I Ett minnesvärt frieri skriver Eloise Bridgerton ett brev till Sir Philip för att beklaga hans frus plötsliga bortgång. Det det blir början på en lång brevväxling mellan dem, men när Sir Philip frågar Eloise om hon vill gifta sig med honom blir hon chockad. Inte kan kan hon väl gifta sig med en man hon aldrig har träffat?! Eller kan hon det? I september kommer den sjätte delen och under året får boksuccén premiär som Netflix nya kostymdrama!”

 

 

 

Källor:

www.kurera.se – ”Därför är feelgood-böcker bra för hälsan”

www.selmastories.se – ”5 skäl till att feelgood-böcker är bra för hälsan”

 

 

 

 

 

I veckans blogginlägg tänkte vi fokusera på några emotionsfokuserade copingstrategier som man kan ta till i oroliga tider, som till exempel i de tider vi lever i nu. Med allt som händer runt omkring oss kan det upplevas som att vi, minst sagt, lever i oroliga tider just nu. Men hur kan vi då hantera svårigheter som drabbar oss personligen, eller oss människor på grupp- och samhällsnivå? 

 

Du kanske redan har strategier för att handskas med problem som oväntat kan dyka upp och som du brukar lösa på ungefär samma sätt, du kanske rent av är en problemlösare som brukar gå rakt till källan för att reda ut problemet tills det är åtgärdat eller till dess att din stress är nere på en mer hanterbar nivå. Eller så är det inte din starka sida att omedelbart agera, du kanske brukar försöka hantera dina känslor utifrån olika perspektiv eller vända dig till nära och kära för att få stöd. Vi har alla våra strategier för att hantera olika problem.

 

Två former av copingstragier

Copingstrategier kan delas in i två olika former; problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping.

 

• Problemfokuserad coping – detta involverar att hantera stress genom att agera för att lösa orsaken till problemet.

 

• Emotionsfokuserad coping – detta innebär att reglera känslor och emotionell respons gentemot problemet istället för att fokusera på själva problemet i sig.

 

 

Emotionsfokuserad coping

Båda strategierna har sina fördelar, men emotionsfokuserad coping kan vara särskilt användbar i vissa situationer, särskilt om du vill bearbeta oväntade eller smärtsamma känslor och reaktioner. Detta innebär att fokus ligger på att hantera egna känslor, snarare än att fokusera på externa omständigheter. Denna strategi hjälper dig inte att omedelbart lösa ett problem, men denna strategi kan vara ett bra verktyg att ta till för att hantera stressiga situationer som du inte kan ändra på eller kontrollera.

När du kan hantera dina känslor och reaktioner vid en särskild situation kan detta påverka hela upplevelsen av situationen, eller åtminstone göra dig mer rustad för att hantera den. Enligt studier från 2015, från amerikanska PubMed Central som är en högt respekterad databas av National Institutes of Health, tenderar personer som praktiserar emotionsfokuserad coping att vara mer motståndskraftiga mot stress och upplever generellt sett ett ökat välbefinnande.

 

7 emotionsfokuserade copingstrategier

Hur praktiserar man då emotionsfokuserad coping? Jo, detta ska vi redogöra för närmare. Nedan följer sju emotionsfokuserade copingstrategier.

 

1. Meditation – detta lär dig att uppmärksamma och sitta med alla dina tankar och erfarenheter, även de som är svåra. Det handlar om att känna igen tankar, acceptera dem och därefter låta dem försvinna igen utan att fastna i dem eller döma dig själv för att ha dessa tankar. Denna strategi är praktisk då den kan utövas var som helst och när som helst, dessutom är den gratis. Det som dock kan vara bra att känna till är att det kan kännas märkligt i början om du inte är van, eventuellt även som att strategin inte hjälper, men fortsätt ändå även om det inte känns helt naturligt. Om du håller fast vid denna strategi kommer du förmodligen att uppleva fördelar inom kort.

 

2. Skriva dagbok – detta är ett perfekt sätt att hantera svåra känslor. När något går fel upplever du kanske många komplicerade och motsatta känslor på en och samma gång, något som kan vara förvirrande och känslomässigt utmattande. Ibland kan det till och med vara svårt att sätta ord på sina känslor. I dessa stunder kan det vara hjälpsamt att försöka skriva ner vad man känner, oavsett hur röriga eller komplexa känslorna upplevs. Att skriva ner sina känslor är ofta ett första steg för att bearbeta dem. Några tips är följande:

• Skriv varje dag, även om du bara har fem minuter över
• Skriv vad som helst som dyker upp i tankarna, censurera inte dig själv!
• Håll koll på förändringar som du upplever vad gäller humör eller känslor och faktorer som kan bidra till olika mönster (t.ex. hur aktiv du är, särskild mat eller särskilda relationer)

 

3. Positivt tänkande – optimism löser sällan själva problemet, men det kan åtminstone stärka ditt emotionella välbefinnande. Med optimism eller positivt tänkande menas inte att ignorera upplevda problem, utan det handlar snarare om att finna styrka att hantera dem. Här är några tips:

• Stärk dig själv genom att tala positivt till dig själv istället för att tala nedvärderande till dig själv
• Uppmärksamma och påminn dig själv om dina framgångar istället för att fokusera på ”misslyckanden”
• Skratta åt misstag
• Påminn dig själv om att du alltid kan försöka igen

 

Allt detta är lättare sagt än gjort, men med lite övning kommer det att kännas mer            naturligt och gå allt lättare.

 

4. Förlåtelse – det är lätt att fastna i känslor som hänger samman med orättvisa när man upplever sig bli illa behandlad. Ibland kan man dock inte göra något åt själva situationen, skadan är skedd och det finns inte något annat att göra än att släppa taget om de svåra känslor man upplever för att kunna gå vidare. Förlåtelse kan hjälpa dig att släppa taget om smärtan och börja läka. Förlåtelse är självklart inget som kommer lätt, det kan ta tid innan du har bearbetat din smärta tillräckligt för att vara redo att förlåta. Det kan dock vara intressant att veta att förlåtelse i sig medför en rad fördelar för det emotionella välbefinnandet i form av:

• Minskad stress och minskad ilska
• Ökad medkänsla
• Ökad empatisk förmåga
• Stärkta relationer

 

5. Omramning – när du omramar en situation innebär det att du betraktar den utifrån ett annat perspektiv, något som ka hjälpa dig att se hela bilden istället för att kanske fastna i vissa detaljer. Det handlar också om att försöka se fördelarna i en situation som spontant upplevs eller betraktas som negativ, d.v.s. inget ont som inte för något gott med sig (oftast kan man hitta någon fördel mitt i eländet).

 

6. Tala ut – att förtränga negativa känslor brukar inte lösa situationen, även om det kan fungera ett tag om du anstränger dig för att tränga bort dem så tenderar de att förr eller senare dyka upp och göra sig påminda. Detta kan yttra sig i form av:

• Humörsvängningar
• Ångest
• Fysiska symtom så som muskelspänningar eller huvudvärk

 

Generellt sett är det bra att prata om sina känslor med andra som är involverade i en viss situation som du har svårt att bearbeta. Dessa personer är kanske inte ens medvetna om att de har påverkat dig om du inte berättar det för dem. Att prata om sina känslor med någon som står dig nära kan också få dig att må bättre, speciellt om det inte finns någon bra lösning på ditt problem. Vänner och familj kan ofta erbjuda socialt och emotionellt stöd genom att lyssna empatiskt och validera dina känslor.

 

7. Kontakta en terapeut – man kan ibland drabbas av ångest när man befinner sig i svåra situationer, särskilt när man upplever att man inte kan göra något för att förändra sin situation. Det kan handla om en separation, en livshotande sjukdom eller att hantera sorg. Att då hantera sina svåra känslor när man själv inte kan påverka omständigheterna kan vara svårt. Det finns dock hjälp att få, och någon att bearbeta dessa svåra känslor tillsammans med. En terapeut (eller psykolog eller annan professionell samtalspart) kan hjälpa dig att hantera svåra känslor genom att guida dig genom någon av de ovan nämnda strategierna, eller erbjuda mer personligt anpassat stöd för just dig.

 

I en perfekt värld skulle vi alla kunna lösa alla våra problem med en gång. I verkligheten är det dock inte alltid så enkelt då många problem ligger utanför vår kontroll. Emotionsfokuserad coping kan hjälpa oss att hantera dessa utmaningar och stärka oss.

 

Källa:

www.healthline.com – “7 Emotion-Focused Coping Techniques for Uncertain Times“

 

 

 

 

Under veckan har media rapporterat om allvarliga brister inom äldrevården under pandemin. Enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har regionerna allvarligt brustit i vården av äldre under coronapandemin.

Hittills har över 2 800 personer som bodde på särskilt boende avlidit till följd av coronapandemin och Sofia Wallström, generaldirektör på IVO, menar att kvalitén är för låg även under en pandemi.

En granskning med anledning av pandemin

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomfört en omfattande granskning med anledning av pandemin och erhållit över 20 000 tips. Vid en presskonferens under veckan presenterade de sina slutsatser. Vid presskonferensen konstaterade Sofia Wallström, generaldirektör på IVO, att myndigheten har identifierat allvarliga brister i regionerna.

I den här granskningen har bland annat en omfattande journalgranskning genomförts med fokus på de boenden som drabbats värst under pandemin under granskningsperioden. Vidare har man haft personer i åldrarna 85 till 95 i ett särskilt fokus.

Vid presskonferensen förklarade Sofia Wallström vad granskningen har visat:

”16 till 22 procent har inte fått en individuell läkarbedömning. Det är en väldigt hög siffra enligt IVO:s bedömning. Det är viktigt att inte bara se detta som siffror. Det handlar om människor.”

Sofia Wallström förklarar vidare att en sådan hög siffra inte är acceptabel.

När det kommer till de personer som ändå har fått en läkarbedömning har många fått en sådan på distans, ofta via telefon mellan läkare och personal på boendet. Vidare framkommer att 40 procent av de patienter som inte fick en bedömning av läkare inte heller fick någon bedömning av sjuksköterska.

I granskningen har man även tittat på svar från över 300 medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) som även de vittnar om dessa brister. Ett exempel som togs upp var att beslut togs om palliativ vård utan att berörd läkare hade tillgång till journalen, enligt svar från en medicinskt ansvarig sjuksköterska. I en annan kommun gick en läkare på vårdcentralen ut med generella riktlinjer med innebörden ”noll hjärt- och lungräddning och noll vård på IVA för alla på särskilt boende”, enligt svar från en sjuksköterska. Även på andra håll har direktiven varit att ”insjuknade personer skulle vårdas i boende”, enligt svar från medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Statsministerns kommentar

Statsminister Stefan Löfven valde att kommentera IVO:s besked om granskningens resultat:

”IVO har konstaterat att regionerna brustit i sitt ansvar för medicinsk vård och behandling på särskilda boenden. Självklart är det mycket allvarligt. Det är viktigt att samtliga regioner tar detta på allvar och genomför nödvändigt förändringsarbete. Jag förväntar mig att detta redan är igång. Alla människor har rätt till individuellt anpassad vård, oavsett var man bor eller hur gammal man är.”

Vidare visar granskningen av vården i landets äldreboenden följande:

• Äldre som bor på särskilda boenden har inte fått vård och behandling utifrån den enskildes behov vid misstänkt eller konstaterad covid-19.
• Äldre som bor på äldreboende och deras närstående har inte fått information och gjorts delaktiga vad gäller vård och behandling vid misstänkt eller konstaterad covid-19.
• Ställningstagande och genomförande av vård i livets slutskede för äldre på särskilda boenden har inte skett enligt det gällande regelverket under coronapandemin.
• Det finns brister i dokumentationen av patientjournaler hos primärvården. Därför kan man inte följa vården och behandlingen av de äldre.

Alla regioner måste nu vidta åtgärder och återrapportera dessa till IVO.

73 procent av dödsfallen hade äldreomsorg

Enligt ny statistik från Socialstyrelsen har 73 procent av alla dödsfall till följd av covid-19 i Sverige drabbat personer med äldreomsorg. Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell beror detta på att de som bor på särskilda boenden och med insatser från äldreomsorgen är de mest utsatta och sköra i vår befolkning. Vidare innebär själva boendeformen, när man bor på ett särskilt boende, ofta en ökad risk för att smittas.

Totalt har 3002 personer som bodde på äldreboende och 1696 personer med hemtjänstinsatser avlidit i covid-19 under perioden 1 mars till 23 november, enligt statistik från Socialstyrelsen.

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell är detta inte unikt förekommande för Sverige utan samma mönster ses även i andra länder som har drabbats svårt av viruset. Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd vid Socialstyrelsen, menar att nivåerna under hösten har legat betydligt lägre än i våras men förklarar samtidigt att pandemin är långt ifrån över vilket betyder att vi kommer att få se fler dödsfall, omfattningen beror på hur smittläget ser ut på de särskilda boendena.

Besök på särskilda boenden inte främsta orsak

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell är uppfattningen att besöken på särskilda boenden står för en väldigt liten del av smittspridningen på särskilda boenden. Även om det inte alltid går att veta säkert så tyder det, enligt Anders Tegnell, dessvärre oftast på att personal har fört med sig smittan in på boendet.

Välkomnad granskning

Som ovan framkommit har det förekommit allvarliga brister i äldrevården under pandemin. Vårt syfte med detta blogginlägg är inte att skuldbelägga personal inom särskilda boenden då vår uppfattning är att dessa endast har följt rådande direktiv och många gånger slitit hårt och kämpat både fysiskt och psykiskt för att ge den bästa omvårdnaden. Det är därför själva direktiven som vi, likt IVO, kritiserar då dessa många gånger uppenbarligen inte har följt gällande regelverk vilket har inneburit att många äldre inte har fått tillgång till nödvändig vård och som till följd av detta har avlidit. Vi ser dock positivt på att IVO har genomfört denna granskning och att regionerna nu måste vidta åtgärder, så att detta inte upprepas.

Källor:

SVT Nyheter – ”IVO: Allvarliga brister inom äldrevården under pandemin”

SVT Nyheter – ”Ny statistik: Över 3000 döda i covid-19 från äldreboenden”