Somliga associerar ensamhet med något positivt medan andra associerar det med något starkt negativt. Hur kommer det sig att samma begrepp kan framkalla så vitt skilda känslor och uppfattningar? 

Ensamhet kan alltså betraktas både som något positivt och som något negativt, och kan beskrivas utifrån olika perspektiv och dimensioner.

Frivillig och ofrivillig

Ensamheten kan vara frivillig (självvald) eller ofrivillig (påtvingad). Så länge ensamheten är frivillig och självvald är den hälsosam och kan betraktas som positiv. Om ensamheten däremot är ofrivillig, och därmed påtvingad, så påverkar den hälsan negativt.

Objektiv och subjektiv 

Vidare brukar man tala om objektiv och subjektiv ensamhet. Detta handlar om vem som definierar ensamheten. Utifrån sett (alltså objektivt) kan individen uppfattas som ensam då han eller hon exempelvis bor ensam och inte har många vänner, bekanta eller anhöriga. Utifrån ett objektivt perspektiv betraktas individen alltså som ensam. Individen själv kanske däremot inte alls upplever sig ensam då ensamheten kan vara självvald. Samtidigt kan en annan individ ha ett stort socialt nätverk och många omkring sig och därmed inte uppfattas som ensam utifrån ett objektivt perspektiv, men kan trots detta uppleva sig vara ensam utifrån ett subjektivt perspektiv.

Olika dimensioner

Man brukar tala om tre olika dimensioner av ensamhet; existentiell, social och emotionell. Dessa beskrivs närmare här nedan:

Existentiell – kan beskrivas som en djupare form av ensamhet och innebär att individen upplever att han eller hon inte kan dela sina innersta tankar och känslor med andra, att ingen verkligen lyssnar eller förstår.

Social – handlar mer om att individen saknar ett socialt nätverk och band till vänner och bekanta som han eller hon kan anförtro sig åt.

Emotionell – innebär att individen saknar en kärlekspartner som han eller hon kan anförtro sig åt på djupet.

Varför påverkas vi så starkt av ensamhet?

Gemenskap har, rent historiskt sett, varit avgörande för människans överlevnad. Ofrivillig ensamhet har därmed inneburit livsfara eftersom den ensamma individen inte kunde försvara sig mot rovdjur eller fiender. Detta finns, enligt forskare, kvar i oss och kan vara förklaringen till att kroppen förbereder sig för hot när vi upplever ensamhet, vilket resulterar i en stressreaktion för kroppen som är negativ för hälsan.

Hälsorisker 

Som vi tog upp innan är den ofrivilliga ensamheten skadlig för hälsan och kan på sikt medföra ökade hälsorisker i form av:

• Stress
• Oro
• Ångest
• Depression
• Demens
• Minskad matlust
• Minskad fysisk aktivitet
• Diabetes
• Stroke
• Hjärt- kärlsjukdom
• Cancer
• Tidig död

Ofrivillig ensamhet skapar som sagt en stressreaktion i kroppen då vår kropp reagerar på ensamhet på ungefär samma sätt som när vi utsätts för fara. Det finns till och med forskning som visar att ofrivillig ensamhet utgör samma hälsorisker som att röka 15 cigaretter om dagen. Upplevd ensamhet (alltså den subjektiva ensamheten) påverkar oss ändå ner på cellnivå i form av nedsatt immunförsvar.

Riskfaktorer

• Förlust – exempelvis förlust av make/maka eller partner.
• Män – män är ofta sämre på att vårda sociala nätverk än kvinnor.
• Storstadsbor – människor i större städer löper större risk för social och emotionell ensamhet än personer i mindre städer eller samhällen.
• Ekonomi – låginkomsttagare löper större risk att drabbas av ofrivillig ensamhet då ekonomin är avgörande för att kunna delta i olika aktiviteter och samhällsgemenskap.
• Personlighetstyp – mindre utåtriktade och känslomässigt labila personer löper större risk att drabbas av ofrivillig ensamhet än utåtriktade personer som är känslomässigt stabila.
• Äldreboenden – personer som bor i särskild boendeform (äldreboenden) upplever i större utsträckning ensamhet än personer som bor hemma i ordinärt boende med insatser från hemtjänst (eller utan hemtjänst).

Ensamhet och smärta

Forskning, och undersökning med magnetröntgen, har visat att hjärnans smärtsystem aktiveras vid ensamhet på samma sätt som vid fysisk smärta och dämpas vid gemenskap.

Hur ser det ut i Sverige?

Sverige är det land som har flest ensamhushåll. Detta behöver dock inte betyda att vi upplever ensamhet i högst utsträckning, faktum är att det finns flera andra länder som i högre utsträckning upplever ensamhet än Sverige enligt europeiska undersökningar. Detta betyder dock inte att vi inte har en ensamhetsproblematik i Sverige. Bland äldre (över 65 år) som har insatser från kommunens äldreomsorg visar det sig, enligt Socialstyrelsens undersökning, att 53 procent av de som har hemtjänstinsatser upplever besvär med ensamhet (varav 13 procent upplever besvär ofta) medan 65 procent av personer som bor på särskilt boende besväras av ensamhet (varav 18 procent upplever besvär ofta).

Social isolering

I sammanhanget som rör ensamhet brukar man även tala om social isolering, något som Statistiska Centralbyrån för statistik över. Nedan beskrivs begreppet social isolering och höggradig social isolering närmare:

Social isolering – detta innebär att man inte träffar anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden. Ungefär 300 000 personer beräknas vara socialt isolerade i Sverige, ensammast är de äldre. Bland 75–84- åringarna är cirka 10 procent socialt isolerade. Bland de allra äldsta, 85 år och äldre, är andelen 15 procent.

Höggradig social isolering – detta innebär att även kontakter via telefon och över internet sker mer sällan än en gång i veckan. Andelen höggradigt socialt isolerade beräknas till 2 procent av befolkningen. I åldrarna 85 år och äldre är andelen 8 procent.

Viktigt ämne att uppmärksamma

Ensamhetsbegreppet är alltså inte så enkelt som man först kan tro. När vi talar om ensamhet och genomför olika undersökningar behöver vi fråga oss om vi undersöker den objektiva ensamheten eller den subjektiva samt om vi mäter den existentiella, den sociala eller den emotionella ensamheten. Det är viktigt att vi talar om samma form av ensamhet för att mätningen ska bli så korrekt som möjligt.

Mitt i denna svåra tid som präglas av oro, ovisshet och för många framför allt ensamhet så hoppas vi ändå att vi kan dra lärdom av denna tid. Vår förhoppning är att vi kan rusta samhället bättre inför framtiden för att möta många av de utmaningar som ensamheten för med sig. För många har denna tid blivit som en “väckarklocka” då de har fått känna på hur det känns att vara ensamhet och isolerad under våra “karantän”- liknande  förhållanden. Faktum är dock att detta är vardag för de människor som ständigt lever i ensamhet och social isolering.

Riksföreningen Äldres Hälsa driver just nu ett Arvsfondsprojekt, Hälsoprojektet – för och av äldre, för att ta fram metoder och verktyg för att motverka upplevd ensamhet hos äldre. Många bra initiativ sker på olika fronter och vi hoppas kunna bidra på vår front med vårt projekt. Även om tillvaron för många upplevs som svår och hopplös i nuläget vill vi tro på en ljusare framtid.

Här kan du läsa mer om hur ensamheten påverkar olika åldersgrupper.

Källor:

Socialstyrelsen

Vårdguiden

Statistiska Centralbyrån

www.goteborgdirekt.se

www.svenska.yle.fi

Vi vill under dessa tider med fysisk distansering och mycket hemmasittande dela med oss av några digitala tips och tekniska verktyg. Vilken tid är bättre när det kommer till att ställa om till en mer digital tillvaro än denna? För många upplevs kanske teknik som något svårhanterligt, men ofta gäller det att bara ”komma över tröskeln”, när man väl har lärt sig det hela brukar det rulla på ganska smärtfritt. Och varför inte ta möjligheten till att utveckla sin kreativitet?

Nedan redogör vi för några alternativ för dig som vill ta del av digitala kurser och nöjen:

• Skillbreak – en utbildningsplattform med gratis streaming av kurser inom odling, skönhet, hantverk, matlagning, design och konst. Allt som behövs är en dator och internetuppkoppling.

Länkar:

https://skillbreak.com/livesessions (olika kurser)

https://blog.skillbreak.com/2020/04/02/gratis-webinars-och-workshops-for-70-plussare/ (gratis webinars och workshops för 70-plussare)

• Fotografiska – Fotografiska museet bjuder på tio avsnitt av deras fotokurs online.

Länk: https://www.facebook.com/fotografiskasto/playlist/532969257625141/

• Terrific Tuesdays – föreläsningar och konserter varje tisdag kl.14.00 under perioden 7 april – 19 maj som sänds digitalt från Ericsson Globe, Friends Arena och Tele2 Arena i Stockholm. Det är kostnadsfritt att anmäla sig men välkommet att ge ett frivilligt bidrag för den som vill, allt överskott går till WHO:s fond COVID-19 Solidarity Response Fund.

Länk: https://www.stockholmlive.com/events/detail/terrific-tuesdays

• Moderna Museet i Stockholm – likt många andra museer anordnar Moderna Museet digitala visningar.

Länk:https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/aktiviteter/soffvisningar/

• 12 världsberömda museer som du kan besöka från soffan – Expressen redogör för ett antal museer som du kan besöka från din soffa.

Länk: https://www.expressen.se/allt-om-resor/nyheter/12-varldsberomda-museer-du-kan-besoka-fran-soffan-/

• Konserter och teatrar – många artister och scener runt om i landet livestreamer nu musik, teater och underhållning. Några exempel är Konserthuset i Stockholm, Kungliga Operan och Dramaten. Lär mer på länkarna nedan:

Länkar: https://www.facebook.com/KonserthusetStockholm/

https://www.operanplay.se

https://www.dramaten.se/play/

• Explore – för dig som vill ta del av djur och natur kan du kolla in sidan www.explore.org där man får följa natur- och djurliv i direktsändning från 90 kameror runt om i världen (allt från kattungar till vilda djur).

Länk: https://explore.org/livecams

• Sveriges Radio – för dig som vill lyssna på poddar har Sveriges Radio ett stort utbud av poddar inom alla möjliga områden som politik, djur och natur, vetenskap, dokumentärer och underhållning.

Länk: https://sverigesradio.se/program

• Play-tjänster – det finns flera olika play-tjänster, både kostnadsfria och betaltjänster. Ett exempel är SVT Play som erbjuder underhållning, nyheter, filmer, serier och dokumentärer. Även andra kanaler har kostnadsfria play-tjänster, det kan dock ibland krävas registrering.

Länk: https://www.svtplay.se

• Betaltjänster – det finns betaltjänster för serier, filmer och dokumentärer såsom Netflix, HBO, Cmore och Viaplay.

• Ljudböcker – det finns olika sätt att ta del av ljudböcker och e-böcker, och det behöver inte kosta mycket. Bibliotek har utlåning av ljudböcker och e-böcker och kostar inget, besök ditt biblioteks hemsida för mer information och utbud samt hur du går tillväga. Utöver detta finns det flera betaltjänster för ljudböcker såsom BookBeat, Storytel och Nextory.

• Prova-på-perioder – Många tjänster för både ljudböcker, tidningsmagasin (som Readly) och streaming av filmer/serier och gratis prova-på-perioder (ofta 14-30 dagar). Läs mer om aktuella erbjudanden på respektive tjänsts hemsida.

• Korsord och liknande – det finns en hel del korsord, sudoku och quiz på webben som är gratis. Ett exempel är länken nedan som har både gratiskryss och möjlighet att registrera sig som medlem:

Länk: https://www.korsord.se

För dig som vill lära dig mer om digitala verktyg:

• Seniorsurfarskolan (Internetstiftelsen i samarbete med UR) – Internetstiftelsen och UR visar genom sin youtubekanal 12 korta filmer där de går igenom allt från att skicka sms och e-post till att använda mobilt Bank ID, Swish och sociala medier.

Länk: https://www.youtube.com/playlist?list=PLtDs7N_g_eiblngnCPF6FJzETgol1_jWO

• Digitala jag – utbildning i digitala vardagskunskaper.

Länk: https://www.digitalajag.se

• Podd – en podd är ett inspelat radioprogram som du kan lyssna på direkt via webben eller ladda ner och lyssna på när du vill. Om du vill lära dig mer kan du besöka följande länk:

Länk: https://teknifik.se/2018/06/lyssna-pa-podcast-basta-apparna/

Social gemenskap via digitala medier

• Sociala medier – via sociala medier, exempelvis Facebook och Instagram, kan du hålla kontakt med vänner och familj och även stifta nya bekantskaper. På Facebook finns speciella sidor och grupper för alla möjliga intressen där du kan diskutera och få tips av andra som har samma intresse som du. Det finns till exempel Facebook-grupper med pysselidéer, odlingsråd och boktips.

• Videosamtal – detta passar bra för både enskilda samtal eller för mindre samtal i grupp, t.ex. en kaffestund tillsammans. Du kan exempelvis leta upp en kontakt i mobilens kontaktlista och välja video/FaceTime. För digitala möten med flera deltagare finns det flera kostnadsfria appar som du kan använda, t.ex. Messenger, Skype, WhatsApp och Viber. Nedan följer länk till SPF Seniorerna Syrenen med praktiska tips och råd för att genomföra en ”digital fika”:

Länk: https://spf-syrenen.webnode.se/digitalfika/

• Spel – det finns många spelappar där du kan spela tillsammans med andra eller på egen hand. En välkänd är Wordfeud där du spelar det klassiska Alfapet. Det finns även appar för frågsport som Vem vet mest, Quizkampen och Primtime för att nämna några.

• Bridge – det finns både kostnadsfria alternativ på nätet och betaltjänster för bridge på nätet. Ett exempel är www.funbridge.com som även erbjuder introduktionskurs, läs mer på länken nedan:

Länk:  https://www.funbridge.com/sv/features

• Kontaktannonser – det finns även möjlighet att söka nya vänner på nätet, och ett alternativ är Seniorens kontaktannonser (SPF Seniorerna). Läs mer på länken nedan:

Länk: https://www.senioren.se/kontaktannonser/

En annorlunda vardag

Vi befinner oss i en tid som inte liknar något som många av oss tidigare har varit med om. Detta ställer krav på kreativitet och omtanke för varandra, vilket vi på många sätt kan se ske runt om i vårt samhälle just nu. Det är så klart beklagligt med alla som har mist sitt liv och anhöriga som har mist någon nära på grund av coronaviruset, men samtidigt är det mitt i detta elände fantastiskt att så många sluter upp i denna tid och hjälper varandra. I svåra tider är det mycket som sätts på prov, och det tvingar oss att tänka ”utanför ramarna” vilket kan få oss individer och samhället att utvecklas på sätt som annars inte hade skett och detta i sig kan betraktas som något positivt!

 

Källor:

SVT Nyheter

TVT 4, ”Efter fem” 2020-04-06

SPF Seniorerna

hemkop.se

Ovan nämnda länkar

Med anledning av covid-19 uppmanas framför allt riskgrupper att skydda sig särskilt noga. Därför vill vi fokusera på de råd och uppmaningar som bland annat Folkhälsomyndigheten betonar, men även tips om hur du som upplever oro kan hantera din oro och vart du kan vända dig för att få svar på frågor eller stöd.

Personer som är 70 år eller äldre rekommenderas att begränsa sina nära kontakter och stanna hemma så mycket som möjlighet under denna kritiska tid som coronaviruset utgör ett hot. Genom att skydda dig själv och andra från att smittas av covid-19 värnar du även sjukvården som kommer att vara högt belastad.

Riskgrupper

Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida att hög ålder är den främsta riskfaktorn, enligt studier kopplade till utbrottet av covid-19, och därför tillhör du som är 70 år eller äldre en riskgrupp. Personer med hög ålder i kombination med till exempel högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes är något vanligare bland de svåra fallen.

Så håller du dig frisk

För att undvika att bli smittad uppmanas du som är 70 år eller äldre att begränsa dina nära kontakter. Du bör låta bli att åka med kollektivtrafiken, handla i butiker eller vistas i lokaler där det finns många människor samtidigt. Ett tips för dig som har möjlighet är att ta hjälp av anhöriga eller grannar för att till exempel handla mat eller uträtta ärenden.

Så undviker du att smitta andra

Om du är sjuk ska du stanna hemma för att ta hand om dig själv och för att undvika att smitta andra, även om du bara har milda symtom. Undvik nära kontakter med andra människor när du är sjuk.

Symtom på Covid-19

Covid-19 ger en allmän sjukdomskänsla med ett eller flera av följande symtom:

• Hosta
• Feber
• Andningsbesvär
• Snuva
• Halsont
• Huvudvärk
• Muskel- och ledvärk
• Illamående

Håll ut – det går över

Det är vanligt att känna oro, osäkerhet och ensamhet i en situation då man behöver hålla sig på avstånd från andra människor. Det du kan göra för att det ska kännas bättre är till exempel att gå ut på promenader i naturen, tala i telefon med nära och kära, eller hålla kontakt via dator och sociala medier (för dig som har tekniska möjligheter till detta). Dessa åtgärder som går ut på att begränsa fysisk kontakt med andra är avsedda för en begränsad tid. Ett tips är att ändå försöka sysselsätta sig med något roligt och stimulerande.

Tips på att kunna hantera oro

Oro framkallar en stressreaktion för kroppen som ibland kan vara svår att hantera. Enligt Röda Korset finns det dock handfasta råd om vad du kan göra för att sänka din stressnivå i samband med oro.

Några tips följer nedan:

• Var inte ensam med dina tankar, tala med någon om din oro och dina känslor.
• Umgås (på distans) med någon som du känner dig trygg med, även om du inte vill prata om din oro.
• Slukas inte upp av nyhetsrapporteringen eller samtal om det som sker.
• Fortsätt göra saker du mår bra av, även om det inte känns lika meningsfullt.
• Behåll rutiner eller skapa nya som passar situationen. Det signalerar lugn och trygghet till kroppen.
• Aktivera dig fysiskt.
• Försök att balansera dina tankar och undvik att tänka i ”svart eller vitt”.

Acceptera din oro

Sara Hedrenius, som är Röda Korsets expert på krisstöd, menar att coronavirusets spridning leder till extra mycket oro just för att det är något vi inte kan se och därför inte heller kan bedöma riskerna kring. Samtidigt sprids många olika uppgifter och olika personer reagerar på olika sätt. Platser som tidigare kändes trygga kan börja kännas otrygga. Hon utvecklar:

”Att vara medveten om att situationen är komplex och att det är svårt med riskbedömning kan i sig vara viktigt för att kunna hantera sin oro. Det är naturligt att vara orolig, acceptera det och försök att reagera på ett så lugnt och bra sätt som möjligt.”

Vidare uppmanar hon till att vara källkritisk och förklarar att vi människor är olika och att det därför varierar från person till person hur mycket information vi vill ha och mår bra av. Något som kan vara bra är dock att vara källkritisk och endast använda pålitliga källor.

Några tips kring informationsinhämtning är:

• Välj ut en eller ett par betrodda källor som du följer varje dag alternativt be någon i din närhet att meddela dig när något nytt viktigt har uppkommit.
• Begränsa tiden som du följer nyheter, alternativt sociala medier, för att uppdatera dig.
• Ta bort nyhetsnotiser i din mobiltelefon.
• Undvik att uppdatera dig kring nyheter sent på kvällen innan du ska sova.

Sara Hedrenius förklarar att uppdatering om situationen, samt att agera aktivt (genom att bland annat vara noggrann med handhygien för att minimera smittspridning), i sig kan bidra till en upplevelse av kontroll som kan dämpa oro.

För mer information kan du besöka:

• krisinformation.se
• folkhalsomyndigheten.se
• 1177.se – vårdguiden

Eller ringa:

• För allmänna frågor om covid-19, tel.113 13
• För sjukvårdsrådgivning, tel.1177 (linjen är öppen dygnet runt)
• Vid livshotande tillstånd, ring 112

Äldrelinjen – MIND

För dig som är över 65 år finns Äldrelinjen om du behöver prata med någon. Äldrelinjen är öppen vardagar mellan kl.08.00-19.00 och helger kl.10.00-16.00, du når den på tel.020-22 22 33.

Tillsammans är vi starka

I dessa oroliga tider är det mycket som kretsar kring coronaviruset och allt som man bör tänka på. Ett begrepp som förekommer ofta och som många uppmanas till är ”social distansering” för att minska smittspridning, något som vi istället skulle vilja beskriva som ”fysisk distansering”. Vi anser att det snarare handlar om att minska fysisk kontakt med andra, vilket inte nödvändigtvis behöver innebära minskade sociala kontakter. Det är viktigt att vi i denna svåra tid där alla, och inte minst riskgrupper, uppmanas att hålla oss hemma så mycket som möjligt inte glömmer bort varandra bara för att vi inte kan ses fysiskt. För den som har dator och internet finns möjlighet att interagera med andra via digitala plattformar, och för andra finns radio och tv samt telefon. Det är extra viktigt att i svåra tider, som denna, hålla kontakt med nära och kära på det sätt vi kan då detta kan minska känslor av ensamhet och isolering samt känslor av oro och ångest.

I tider som dessa är det även mycket som händer på samhällsnivå, aktuell information uppdateras från dag till dag och det pågår en dialog mellan samhällets olika aktörer. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har en dialog med myndigheter och ideella föreningar, däribland Riksföreningen Äldres Hälsa, om vad som skulle kunna göras för att minska upplevd ensamhet och isolering och för att stötta kommunerna med stöd till äldre. Mer information om detta kommer inom kort.

Vidare förekommer glädjande inslag om kommuner som väljer att hjälpa personer över 70 år med inköp och dylikt samt frivilliggrupper och enskilda individer som likaså väljer att hjälpa sina medmänniskor på olika sätt. Även inom vården ser vi exempel på hur vårdpersonal gör allt i sin makt för att hjälpa patienter på bästa sätt och för att finnas till hands i en kritisk tid. Det värmer att se hur det svenska folket sluter upp för att hjälpa varandra i en tid som präglas av oro och ovisshet. Tillsammans kan vi ta oss igenom detta och blicka framåt, för det kommer en tid när detta är över!

Källor:

www.folkhälsomyndigheten.se

www.rodakorset.se

www.mind.se

SVT Nyheter

Vi lever i en tid av mycket ovisshet, vilket kan bidra till (eller förstärka) känslor av oro. Den senaste tiden har dock varit, minst sagt, turbulent och hela världen har brottats med de utmaningar som COVID-19 medfört. Ibland finns det anledning till oro, men även om det är så kan oron lätt spinna iväg och till slut bli skadlig för hälsan. Vi tänkte därför fokusera på hur vi kan brottas med oro och hitta ett sunt förhållningssätt till den.

Psykologen Anna Kåver har under sitt långa arbetsliv, inom psykiatrin och därefter vid en psykologmottagning i Uppsala, mött många patienter som lider av oro. Anna Kåver menar att många människor lever med oro i vardagen men är olika bra på att hantera den. Anna Kåver har skrivit många böcker, bland annat boken ”Oro: Att leva med tillvarons ovisshet” där hon beskriver vad oro är utifrån ett psykologiskt perspektiv, ett biologiskt perspektiv och ett filosofiskt perspektiv.

Vad är oro?

Anna Kåver, leg psykolog och psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi och handledare, beskriver oro som ett intensivt tänkande. Ofta återkommer samma tanke gång på gång, eller så sätter en viss tanke igång en annan tanke som i sin tur sätter igång ytterligare en tanke. Anna Kåver förklarar:

”Oro är som en ständigt pågående ’tanketennis’, som att slå en boll som hela tiden kommer tillbaka. Dessutom tycks motspelarna föröka sig. det kan börja med att jag är orolig för mötet med min chef, vilket kan leda till tanken ’Är jag kompetent i mitt jobb?’, vidare till ’Jag kommer att bli arbetslös!’ och ’Hur ska jag kunna amortera på villan?’.”

Enligt Anna Kåver finns det några återkommande teman som många människor tenderar att oroa sig för (gäller ingen specifik åldersgrupp).

Dessa teman är:

• Sjukdom
• Relationer
• Ekonomi
• Jobb/avsaknad av jobb

Många äldre personer oroar sig över om pensionen kommer att räcka, och föräldrar oroar sig för sina barn.

Oro kan beskrivas som ett falskt ”skydd”. Syftet med oro är att skapa kontroll över en oviss framtid. Tänkandet skapar en delvis falsk bild av att kunna förhindra – eller att åtminstone vara förberedd på – problem och olyckor.

Oron kan upplevas som ett skydd mot att hamna i ”framtida hjälplöshet” och ett starkt emotionellt kaos.

En person som oroar sig har ofta låg tolerans mot ovisshet. Perfektionism och social ängslighet är också vanligt.

Existentiella orostankar

Ibland är orostankarna djupt existentiella och berör ämnen som ensamhet, död, livsmening, kärlek och mod.

Biskop emerita Caroline Krook har formulerat några existentiella frågeställningar som är följande:

• Duger jag?
• Är jag älskad?
• Finns det mening i mitt liv?

Anna Kåver har gjort ett eget tillägg:

• Finns det trygghet i mitt liv?

Oron kan också ligga utanför det personliga livet och handla om det som händer i världen, såsom klimatförändringar och miljöförstöring eller terror och skrämmande politiska krafter. Det kan också, som idag, handla om oro för en skrämmande pandemi såsom coronaviruset beskrivs. Detta kan för många individer bidra till en undergångskänsla.

Varför oroar vi oss?

Det kanske kan tyckas som att vi i Sverige inte har mycket att oroa oss för. Det råder inget krig här, och de allra flesta av oss har mat och bostad och lever ett gott liv rent materiellt sett. Men trots att många av oss lever under goda levnadsförhållanden kan oron finnas närvarande, något som Anna Kåver menar kan förklaras utifrån vår biologi. Hon utvecklar:

”Hjärnan är ett fantastiskt organ, som under människans utveckling har formats för att hjälpa oss att överleva. Hur bra vi än har det fortsätter hjärnan med det arbetet. Det finns fyrfiliga motorvägar för hot i våra hjärnor! Vägarna för ett förnöjt tillstånd är mycket smalare. En jätterik människa oroar sig nog därför lika mycket som en fattig, men kanske för andra saker.”

”Klok oro”

Det finns också något som Anna Kåver kallar för ”klok oro”. Detta, menar hon, kan användas till empati och omsorg samt till nödvändig planering och problemlösning. Anna Kåver menar även att det handlar om att vara aktiv, det vill säga att istället för att sitta hemma och grubbla över vissa frågeställningar som skapar oro så är det bättre att fråga berörda personer eller någon som kan ge svar.

”Giftig oro”

Anna Kåver beskriver destruktiv, eller ”giftig”, oro som något som ”vingklipper ens liv”. Anna Kåver utvecklar:

”Oron blir giftig när du undviker saker du egentligen inte vill undvika eller när du plågar din omgivning med att den ska ge dig olika försäkringar. Den är också giftig om den gör att du inte kan sova, har ont i magen, aldrig kan koppla av eller nästan känner dig sjuk av oro.”

Men var går gränsen till giftig oro? Den oro som beskrivs som den ”giftiga oron” skulle kunna diagnosticeras som generaliserad ångeststörning (GAD). I slutändan är det bara du själv som kan bestämma om gränsen till den ”giftiga oron” är passerad, och när den gränsen är passerad är det dags att söka hjälp i vården.

Att hantera sin oro

Det finns olika sätt att hantera sin oro på, ofta handlar det om att bryta vardagsoro genom att bryta mönster.

Några strategier är:

• Byt perspektiv – försök att betrakta dina orostankar på avstånd istället för att vara i dem, eller försök att släppa lite på kontrollen och perfektionismen i ditt liv
• ”Orosfåtöljen” – denna konkreta strategi går ut på att du som upplever osund oro uppmanas att skriva ner alla orostankar på en lapp, men skjuta upp att tänka på dem till en utvald tid och plats som exempelvis en fåtölj. Där och då är det fritt fram för oron. Ibland kan det som står nedskrivet på lappen ha förlorat sin kraft från när det skrevs ner. Den oro som finns kvar är bra att försöka lösa konstruktivt.

Att vara lugn men försiktig

Som vi skrev inledningsvis är det lätt att dras med i den oro som på många sätt uttrycks i samhället idag i samband med det så kallade coronaviruset. Samtidigt kan det vara klokt, särskilt i dessa sammanhang, att påminna sig om det som psykologen Anna Kåver förklarar om oro och vara medveten om att oron kan gå från att vara ”sund” till ”giftig”. Det kan vara bra att vara medveten och uppmärksam på var man upplever att gränsen går – för det kan bara du själv bestämma. Om oron, som Anna Kåver beskriver, ”vingklipper” dig och begränsar dig i vardagen har du kanske passerat gränsen till ”giftig oro” och det kan då vara dags att söka hjälp.

I tider som de vi nu lever i vill vi uppmana till lugn, men samtidigt försiktighet. Framtiden är oviss för oss alla, vilket testar vår förmåga att hantera oro. Kanske kan vi också betrakta denna tid som en möjlighet att lära oss tämja den “giftiga” oron som vi alla till och från kan uppleva.

Källa:

www.svd.se – Psykologen: ”Låt inte orostankar vingklippa dig”

Det finns många kostråd och så kallade dieter som cirkulerar där ute, och det finns en stor risk för förvirring. Samtidigt kan det vara värt att pröva sig fram lite ändå. En metod baseras på att välja kost utifrån ålder, och denna metod tänkte vi titta närmare på!

Beroende på vår ålder så förbränner vi olika, vi gör av med olika mycket energi och har olika kapacitet att bryta ned och tillgodogöra oss det vi äter beroende på i vilken fas i livet vi befinner oss.

Näringsupptaget förändras med åldern

Cathrine Schück är samtalsterapeut med fokus på mat, hälsa, kost och motion. Hon har skrivit 37 kokböcker, undervisat på Näringsmedicinska skolan och dessutom tagit fram en kostmetod tillsammans med den engelske läkaren Dr Michael Mosley. Cathrine Schück menar att det kloka är att äta på olika sätt i olika åldrar i livet.

I en intervju med Kurera redogör Cathrine för exemplet med moroten. Lite grovt menar hon att vi kan föreställa oss en morot framför oss för att förstå hur näringsupptaget förändras med åldern. När vi är i 20-årsåldern så klarar tarmen att bryta ned och ta upp näringen av i stort sett hela moroten. När vi är i 40-årsåldern har upptaget halverats, och vid 60-årsåldern är näringsupptaget nere på ca 25 procent.

Sammanfattat innebär detta:

• Vi behöver äta mer näringstätt när vi blir äldre för att nedbrytningen, och därmed också upptaget, är sämre
• Vi behöver eventuellt även näringsoptimera kosten i form av tillskott

När vi är unga har vi en större mängd aktiva enzymer i tarmen och kan därför lättare bryta ned maten på ett bättre sätt, och även optimera upptaget. Detta blir alltså svårare ju äldre vi blir.

Matintaget vid 60 års ålder

Till skillnad från tidigare i livet spelar det nu större roll vad du stoppar i dig. Enzymerna i tarmen har försvagats och nedbrytningen är mycket sämre. Om du tidigare i livet kunde ”unna” dig godsaker sätter detta nu tydliga spår runt midja, höfter och lår. Tilläggas bör att fokus snarare bör ligga på hälsa och välbefinnande än den fysiska figuren och utseendet, men utifrån ett hälsoperspektiv kan det vara klokt att försöka minska belastningen på kroppen och sina knän genom att inte öka alltför mycket i vikt på äldre dar. Ett tips är att försöka hålla den vikt som man tidigare haft under livet. Kosten och vikten har dessutom betydelse för blodtrycket, blodsockret och blodfetter.

Det bästa du kan göra för din kropp i denna ålder är att minska belastningen så mycket som möjligt och äta så näringstätt som möjligt.

Rekommendation vad gäller kost:

• Ljust kött
• Grönsaker
• Ägg
• Fisk

Undvik eller minimera livsmedel som driver inflammation som:

• Socker
• Gluten (spannmål)
• Mejeriprodukter i för stor mängd

Enligt Cathrine Schück kan vi genom en socker-, gluten- och laktosfri kost hålla artros och andra inflammatoriska sjukdomar på en låg nivå. Den kosten påverkar även ditt blodsocker, blodtryck och blodfetter på ett gynnsamt sätt då mat som driver inflammation kan ge problem med kärl och hjärta samt magproblem och diabetes.

Vidare tips!

Var försiktig med alkohol, inta detta med måtta, och försök att komma ut varje dag och gå minst 10 000 steg per dag. Det är vidare bra om du kan få till 2-3 konditionspass per vecka (utifrån dina förutsättningar). Hur du väljer att röra på dig i denna ålder påverkar dina nästa 20 år, och hur du mår när du närmar dig 80.

Cathrine Schück förklarar vidare:

”En trygg kropp som får bra mat regelbundet behåller en bra ämnesomsättning genom hela livet.”

Mat för en god hälsa genom livet

Som så ofta får våra handlingar konsekvenser, även när det kommer till kosten. Utan att förespråka en viss diet kan vi ändå, utifrån Cathrine Schücks resonemang, konstatera att kosthållningen har betydelse för vår hälsa under hela livet. Och ju tidigare vi börjar prioritera vår hälsa genom en sund kosthållning, desto bättre blir det för vår framtida hälsa.

Det måste dock självklart få vara tillåtet att unna sig något gott då och då, för med en sund balans kan man tänja lite på gränserna!

Källa:

kurera.se