Artikel om ökad psykisk ohälsa under Coronapandemin

Artikel om ökad psykisk ohälsa under Coronapandemin

Riksföreningen Äldres Hälsa har nyligen varit med i en intervju och artikel om äldres situation under Coronapandemin. Det är tidningen ”Framtidens Karriär Psykolog” som har skrivit en artikel för att belysa äldres situation under Coronapandemin.

En majoritet av psykologerna anser att den psykiska ohälsan kommer att öka och i veckans blogginlägg tänkte vi sammanfatta det som framkommer av artikeln i tidningen “Framtidens Karriär Psykolog”.

Psykisk ohälsa under kristider

En majoritet av psykologer anser alltså att den psykiska ohälsan kommer att öka med anledning av Coronapandemin. Psykologen Liria Ortiz, som är en del av föreningen Suicide Zeros expertråd, är övertygad om detta. Hon utvecklar:

”Det finns evidens från andra kriser, till exempel vid ebolautbrottet, där man har gjort studier och följt upp hur människor reagerar. Det finns fyra faktorer som påverkar och alla dessa är aktuella i coronakrisen: osäkerhet om hur man kommer att påverkas, social isolering, förändrade vanor och ekonomi. Man kan oroas över hur det ska gå i samhället, men vi tänker i första hand på oss själva. Hur kommer jag att påverkas?”

Svaret på frågan hur man själv kommer att påverkas beror på hur man hade det innan krisen. Hade man det bra? Hade man fungerande sociala relationer? I så fall ökar chansen att kunna hitta sätt att umgås ändå. Om man däremot redan innan krisen hade svårigheter med social interaktion ökar risken för påtaglig isolering, enligt psykologen Liria Ortiz.

Risker under Coronapandemin

Enligt psykologen Liria Ortiz finns det några uppenbara risker under den kris som vi nu upplever, vilka vi redogör för nedan:

  • Den fysiska aktiviteten minskar, vilket även försämrar den psykiska hälsan.
  • Alkoholkonsumtionen ökar, något som har ett starkt samband med våld i nära relationer.
  • Suicidtalen ökar vid kriser.

Liria Ortiz förklarar att suicidtalen tenderar att öka vid kriser, vilket förmodligen kommer att ske även denna gång. Hon utvecklar:

”När man redan mår dåligt är det lätt att tappa tilltro till framtiden i ett sånt här läge.”

Vidare problematiserar hon det hela:

”Alla påverkas men på olika sätt, beroende på hur man mått tidigare, hur man är lagd och vilken inställning man haft till livet. Ser man det här som en möjlighet till förändringar och nya utmaningar eller inte?”

Psykologer viktiga i kristider

Psykologen Liria Ortiz anser att psykologens roll i krisen är viktig, inte minst genom närvaro i media. Hon förklarar:

”Vi har kunskap, så vi inte bara tycker saker utan kan falla tillbaka på vad vi vet om kriser och psykisk hälsa, och därför kan vi förmedla en mer nyanserad och saklig syn på saker och ting. Det behövs i tider då många är oroliga.”

Psykologen Liria Ortiz anser inte att samhället varit tillräckligt rustat för den ökade psykiska ohälsan, och menar att det behövs ökat stöd till bland annat vård- och hjälplinjer.

Farligt virus med många konsekvenser

En av initiativtagarna till Riksföreningen Äldres Hälsa, Christina Allaskog, instämmer i artikeln med uppfattningen om att den psykiska ohälsan ökar i samband med Coronakrisen. Hon förklarar att många har förlorat någon anhörig och därmed befinner sig i sorg. Vidare förklarar hon att våldet i nära relationer riskerar att öka. Hon utvecklar:

”Många tänker på yngre kvinnor och barn, men våldet upphör inte för att man fyller 65. När vi uppmanas att isolera oss hemma minskar insynen vilket gör att våldet kan fortgå eller i värsta fall eskalera.”

Vidare lyfter Christina Allaskog ensamhetsproblematiken, inte minst för de som befinner sig i ett ”digitalt utanförskap” (vilket innebär att man saknar tillgång till digitala medel såsom dator, internet och dylikt). Detta är en fråga som Christina Allaskog, och Riksföreningen Äldres Hälsa, hoppas att samhället kommer att lyfta och arbeta med på sikt för att på så sätt kunna minska det digitala utanförskapet.

Ser pandemin som en ”väckarklocka”

Christina Allaskog förklarar att hon tror att Coronakrisen har blivit en väckarklocka och förklarar:

”När vi sitter i karantänliknande förhållanden inser vi hur ensamma vi känner oss utan varandra. Faktum är att det här är vardag för äldre som är långvarigt ensamma även i vanliga fall. Det finns till och med de som är höggradigt socialt isolerade, detta innebär att de har kontakt med andra – fysiskt eller via telefon eller internet – mer sällan än en gång per vecka.”

Christina Allaskog, och Riksföreningen Äldres Hälsa, hoppas att samhället kommer att ta fram åtgärder för att möta den psykiska ohälsan i coronapandemins spår och hoppas på bättre samverkan framöver. Hon utvecklar:

”Det handlar om en bättre samverkan mellan olika aktörer, att såväl det offentliga som näringslivet och civilsamhället samverkar och hjälps åt. Förhoppningsvis lär vi oss något av detta och kan stå bättre rustade inför framtiden, om något liknande skulle hända igen.”

Om du vill läsa artikeln i sin helhet kan du klicka på länken nedan:

https://karriarpsykolog.se/wp-content/uploads/2020/04/framtidens_karriar_psyk_se_20_24s.pdf

Källa:

Framtidens Karriär Psykolog

Ensamhetens olika dimensioner

Olika dimensioner av ensamhet

Somliga associerar ensamhet med något positivt medan andra associerar det med något starkt negativt. Hur kommer det sig att samma begrepp kan framkalla så vitt skilda känslor och uppfattningar? 

Ensamhet kan alltså betraktas både som något positivt och som något negativt, och kan beskrivas utifrån olika perspektiv och dimensioner.

Frivillig och ofrivillig

Ensamheten kan vara frivillig (självvald) eller ofrivillig (påtvingad). Så länge ensamheten är frivillig och självvald är den hälsosam och kan betraktas som positiv. Om ensamheten däremot är ofrivillig, och därmed påtvingad, så påverkar den hälsan negativt.

Objektiv och subjektiv 

Vidare brukar man tala om objektiv och subjektiv ensamhet. Detta handlar om vem som definierar ensamheten. Utifrån sett (alltså objektivt) kan individen uppfattas som ensam då han eller hon exempelvis bor ensam och inte har många vänner, bekanta eller anhöriga. Utifrån ett objektivt perspektiv betraktas individen alltså som ensam. Individen själv kanske däremot inte alls upplever sig ensam då ensamheten kan vara självvald. Samtidigt kan en annan individ ha ett stort socialt nätverk och många omkring sig och därmed inte uppfattas som ensam utifrån ett objektivt perspektiv, men kan trots detta uppleva sig vara ensam utifrån ett subjektivt perspektiv.

Olika dimensioner

Man brukar tala om tre olika dimensioner av ensamhet; existentiell, social och emotionell. Dessa beskrivs närmare här nedan:

Existentiell – kan beskrivas som en djupare form av ensamhet och innebär att individen upplever att han eller hon inte kan dela sina innersta tankar och känslor med andra, att ingen verkligen lyssnar eller förstår.

Social – handlar mer om att individen saknar ett socialt nätverk och band till vänner och bekanta som han eller hon kan anförtro sig åt.

Emotionell – innebär att individen saknar en kärlekspartner som han eller hon kan anförtro sig åt på djupet.

Varför påverkas vi så starkt av ensamhet?

Gemenskap har, rent historiskt sett, varit avgörande för människans överlevnad. Ofrivillig ensamhet har därmed inneburit livsfara eftersom den ensamma individen inte kunde försvara sig mot rovdjur eller fiender. Detta finns, enligt forskare, kvar i oss och kan vara förklaringen till att kroppen förbereder sig för hot när vi upplever ensamhet, vilket resulterar i en stressreaktion för kroppen som är negativ för hälsan.

Hälsorisker 

Som vi tog upp innan är den ofrivilliga ensamheten skadlig för hälsan och kan på sikt medföra ökade hälsorisker i form av:

  • Stress
  • Oro
  • Ångest
  • Depression
  • Demens
  • Minskad matlust
  • Minskad fysisk aktivitet
  • Diabetes
  • Stroke
  • Hjärt- kärlsjukdom
  • Cancer
  • Tidig död

Ofrivillig ensamhet skapar som sagt en stressreaktion i kroppen då vår kropp reagerar på ensamhet på ungefär samma sätt som när vi utsätts för fara. Det finns till och med forskning som visar att ofrivillig ensamhet utgör samma hälsorisker som att röka 15 cigaretter om dagen. Upplevd ensamhet (alltså den subjektiva ensamheten) påverkar oss ändå ner på cellnivå i form av nedsatt immunförsvar.

Riskfaktorer

  • Förlust – exempelvis förlust av make/maka eller partner.
  • Män – män är ofta sämre på att vårda sociala nätverk än kvinnor.
  • Storstadsbor – människor i större städer löper större risk för social och emotionell ensamhet än personer i mindre städer eller samhällen.
  • Ekonomi – låginkomsttagare löper större risk att drabbas av ofrivillig ensamhet då ekonomin är avgörande för att kunna delta i olika aktiviteter och samhällsgemenskap.
  • Personlighetstyp – mindre utåtriktade och känslomässigt labila personer löper större risk att drabbas av ofrivillig ensamhet än utåtriktade personer som är känslomässigt stabila.
  • Äldreboenden – personer som bor i särskild boendeform (äldreboenden) upplever i större utsträckning ensamhet än personer som bor hemma i ordinärt boende med insatser från hemtjänst (eller utan hemtjänst).

Ensamhet och smärta

Forskning, och undersökning med magnetröntgen, har visat att hjärnans smärtsystem aktiveras vid ensamhet på samma sätt som vid fysisk smärta och dämpas vid gemenskap.

Hur ser det ut i Sverige?

Sverige är det land som har flest ensamhushåll. Detta behöver dock inte betyda att vi upplever ensamhet i högst utsträckning, faktum är att det finns flera andra länder som i högre utsträckning upplever ensamhet än Sverige enligt europeiska undersökningar. Detta betyder dock inte att vi inte har en ensamhetsproblematik i Sverige. Bland äldre (över 65 år) som har insatser från kommunens äldreomsorg visar det sig, enligt Socialstyrelsens undersökning, att 53 procent av de som har hemtjänstinsatser upplever besvär med ensamhet (varav 13 procent upplever besvär ofta) medan 65 procent av personer som bor på särskilt boende besväras av ensamhet (varav 18 procent upplever besvär ofta).

Social isolering

I sammanhanget som rör ensamhet brukar man även tala om social isolering, något som Statistiska Centralbyrån för statistik över. Nedan beskrivs begreppet social isolering och höggradig social isolering närmare:

Social isolering – detta innebär att man inte träffar anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden. Ungefär 300 000 personer beräknas vara socialt isolerade i Sverige, ensammast är de äldre. Bland 75–84- åringarna är cirka 10 procent socialt isolerade. Bland de allra äldsta, 85 år och äldre, är andelen 15 procent.

Höggradig social isolering – detta innebär att även kontakter via telefon och över internet sker mer sällan än en gång i veckan. Andelen höggradigt socialt isolerade beräknas till 2 procent av befolkningen. I åldrarna 85 år och äldre är andelen 8 procent.

Viktigt ämne att uppmärksamma

Ensamhetsbegreppet är alltså inte så enkelt som man först kan tro. När vi talar om ensamhet och genomför olika undersökningar behöver vi fråga oss om vi undersöker den objektiva ensamheten eller den subjektiva samt om vi mäter den existentiella, den sociala eller den emotionella ensamheten. Det är viktigt att vi talar om samma form av ensamhet för att mätningen ska bli så korrekt som möjligt.

Mitt i denna svåra tid som präglas av oro, ovisshet och för många framför allt ensamhet så hoppas vi ändå att vi kan dra lärdom av denna tid. Vår förhoppning är att vi kan rusta samhället bättre inför framtiden för att möta många av de utmaningar som ensamheten för med sig. För många har denna tid blivit som en “väckarklocka” då de har fått känna på hur det känns att vara ensamhet och isolerad under våra “karantän”- liknande  förhållanden. Faktum är dock att detta är vardag för de människor som ständigt lever i ensamhet och social isolering.

Riksföreningen Äldres Hälsa driver just nu ett Arvsfondsprojekt, Hälsoprojektet – för och av äldre, för att ta fram metoder och verktyg för att motverka upplevd ensamhet hos äldre. Många bra initiativ sker på olika fronter och vi hoppas kunna bidra på vår front med vårt projekt. Även om tillvaron för många upplevs som svår och hopplös i nuläget vill vi tro på en ljusare framtid.

Här kan du läsa mer om hur ensamheten påverkar olika åldersgrupper.

Källor:

Socialstyrelsen

Vårdguiden

Statistiska Centralbyrån

www.goteborgdirekt.se

www.svenska.yle.fi

Hur når man acceptans

Fem insikter om acceptans

Oavsett om tillvaron förändras på individnivå eller samhällsnivå så kan det ibland vara en utmaning att möta det med acceptans när man själv inte upplever att man har kunnat påverka situationen eller händelseutvecklingen.

Megan Bruneau är en amerikansk psykoterapeut som för egen del har arbetat med acceptans och insett värdet av detta, genom mindbodygreen.com redogör hon för sin egen resa och några viktiga insikter om acceptans.

Fem insikter om acceptans

Nedan redogör vi för Megan Bruneaus fem insikter om acceptans:

  1. Att acceptera något som sker betyder inte att man tycker om, önskar eller väljer det som sker.

Detta innebär att du inte behöver stå bakom det som sker. Däremot är det så att en kamp mot just det som upplevs som smärtsamt i sig orsakar mycket lidande, som att tränga bort det. Det betyder inte att du väljer eller välkomnar det som sker, det betyder inte heller att du väljer din oro eller din smärta, eller att du står bakom något som upplevs som orättvist mot dig själv eller någon annan.

Det är snarare så att du väljer att låta det vara som det är när du inte kan ändra på det vid just den tidpunkten, att tillåta dig själv att ha de känslor som du har utan att skapa onödig oro. Smärtan kommer kanske att förbli, men lidandet kommer i alla fall i viss mån att lindras.

  1. Acceptans är en aktiv process som behöver praktiseras.

Det är viktigt att komma ihåg att acceptans är ett verb. Det är en aktiv process och något som behöver praktiseras medvetet. Det är ovanligt att vi en dag väljer att acceptera vår emotionella eller fysiska smärta, vår kropp, våra svåra relationer eller vårt förflutna utan att någonsin tänka på det igen.

Det kan krävas mycket tid (inte minst i början) och kan även upplevas frustrerande då och då, men precis som att trampa ut en stig på en gräsmatta är det så att du varje gång övar på att acceptera någonting skapar och stärker nya kopplingar i hjärnan som kommer att underlätta lindring i framtiden.

Det är naturligt att vackla fram och tillbaka mellan känslor av acceptans och motstånd. Tillåt dig själv att ha de känslor som du har och notera att din inre kritiker successivt blir tystare.

  1. Acceptans betyder inte att du inte kan sträva efter att förändra saker.

Många tror att acceptans är ett tecken på apati och passivitet, att helt enkelt ge upp. Det behöver inte stämma. Att praktisera acceptans behöver inte nödvändigtvis betyda att du inte har möjlighet att förändra situationen. Du kan exempelvis acceptera en situation och fortfarande ha möjlighet att förändra den.

  1. Acceptans betyder inte att du accepterar att det som sker kommer att vara för evigt.

Försök att fokusera på att acceptera det som sker här och nu samtidigt som du har en öppen och realistisk blick mot framtiden. Att fokusera för mycket på det som sker här och nu kan dock bli kontraproduktivt då en stor del av acceptans handlar om att släppa taget om en längtan efter att saker ska förändras, vilket ibland handlar om att släppa taget om känslan av hopp som i sig ibland orsakar lidande.

Ibland kan det dock upplevas som skrämmande, överväldigande eller rent av omöjligt att praktisera acceptans. Försök då att acceptera situationen här och nu, i detta ögonblick, utan tankar på framtiden.

  1. Vi kan praktisera acceptans när det exempelvis kommer till erfarenhet, andra människor, känslor och idéer.

Acceptans kan praktiseras i alla delar av våra liv. Du kan exempelvis öva acceptans när det kommer till en aktuell erfarenhet eller verklighet, andras värderingar och idéer, dina känslor, hur du uppträder, din hälsa, ditt förflutna eller dina tankar.

Återigen bör betonas att detta inte nödvändigtvis betyder att du välkomnar det som du övar på att acceptera, utan innebär snarare att du inser att du inte kan ändra på det hela just nu. När du uppnår acceptans lindras din oro och du uppnår på så sätt lättare ett inre lugn.

Har du själv övat på acceptans och upplevt fördelar med detta tidigare i livet? Fundera i så fall över hur du kan bli hjälpt av detta här och nu!

Källa:

www.mindbodygreen.com – ”5 things Everyone Should Know About Acceptance”

I svåra tider föds nya idéer

Digitala tips, länkar och aktiviteter

Vi vill under dessa tider med fysisk distansering och mycket hemmasittande dela med oss av några digitala tips och tekniska verktyg. Vilken tid är bättre när det kommer till att ställa om till en mer digital tillvaro än denna? För många upplevs kanske teknik som något svårhanterligt, men ofta gäller det att bara ”komma över tröskeln”, när man väl har lärt sig det hela brukar det rulla på ganska smärtfritt. Och varför inte ta möjligheten till att utveckla sin kreativitet?

Nedan redogör vi för några alternativ för dig som vill ta del av digitala kurser och nöjen:

  • Skillbreak – en utbildningsplattform med gratis streaming av kurser inom odling, skönhet, hantverk, matlagning, design och konst. Allt som behövs är en dator och internetuppkoppling.

Länkar:

https://skillbreak.com/livesessions (olika kurser)

https://blog.skillbreak.com/2020/04/02/gratis-webinars-och-workshops-for-70-plussare/ (gratis webinars och workshops för 70-plussare)

  • Fotografiska – Fotografiska museet bjuder på tio avsnitt av deras fotokurs online.

Länk: https://www.facebook.com/fotografiskasto/playlist/532969257625141/

  • Terrific Tuesdays – föreläsningar och konserter varje tisdag kl.14.00 under perioden 7 april – 19 maj som sänds digitalt från Ericsson Globe, Friends Arena och Tele2 Arena i Stockholm. Det är kostnadsfritt att anmäla sig men välkommet att ge ett frivilligt bidrag för den som vill, allt överskott går till WHO:s fond COVID-19 Solidarity Response Fund.

Länk: https://www.stockholmlive.com/events/detail/terrific-tuesdays

  • Moderna Museet i Stockholm – likt många andra museer anordnar Moderna Museet digitala visningar.

Länk:https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/aktiviteter/soffvisningar/

  • 12 världsberömda museer som du kan besöka från soffan – Expressen redogör för ett antal museer som du kan besöka från din soffa.

Länk: https://www.expressen.se/allt-om-resor/nyheter/12-varldsberomda-museer-du-kan-besoka-fran-soffan-/

  • Konserter och teatrar – många artister och scener runt om i landet livestreamer nu musik, teater och underhållning. Några exempel är Konserthuset i Stockholm, Kungliga Operan och Dramaten. Lär mer på länkarna nedan:

Länkar: https://www.facebook.com/KonserthusetStockholm/

https://www.operanplay.se

https://www.dramaten.se/play/

  • Explore – för dig som vill ta del av djur och natur kan du kolla in sidan www.explore.org där man får följa natur- och djurliv i direktsändning från 90 kameror runt om i världen (allt från kattungar till vilda djur).

Länk: https://explore.org/livecams

  • Sveriges Radio – för dig som vill lyssna på poddar har Sveriges Radio ett stort utbud av poddar inom alla möjliga områden som politik, djur och natur, vetenskap, dokumentärer och underhållning.

Länk: https://sverigesradio.se/program

  • Play-tjänster – det finns flera olika play-tjänster, både kostnadsfria och betaltjänster. Ett exempel är SVT Play som erbjuder underhållning, nyheter, filmer, serier och dokumentärer. Även andra kanaler har kostnadsfria play-tjänster, det kan dock ibland krävas registrering.

Länk: https://www.svtplay.se

  • Betaltjänster – det finns betaltjänster för serier, filmer och dokumentärer såsom Netflix, HBO, Cmore och Viaplay.
  • Ljudböcker – det finns olika sätt att ta del av ljudböcker och e-böcker, och det behöver inte kosta mycket. Bibliotek har utlåning av ljudböcker och e-böcker och kostar inget, besök ditt biblioteks hemsida för mer information och utbud samt hur du går tillväga. Utöver detta finns det flera betaltjänster för ljudböcker såsom BookBeat, Storytel och Nextory.
  • Prova-på-perioder – Många tjänster för både ljudböcker, tidningsmagasin (som Readly) och streaming av filmer/serier och gratis prova-på-perioder (ofta 14-30 dagar). Läs mer om aktuella erbjudanden på respektive tjänsts hemsida.
  • Korsord och liknande – det finns en hel del korsord, sudoku och quiz på webben som är gratis. Ett exempel är länken nedan som har både gratiskryss och möjlighet att registrera sig som medlem:

Länk: https://www.korsord.se

För dig som vill lära dig mer om digitala verktyg:

  • Seniorsurfarskolan (Internetstiftelsen i samarbete med UR) – Internetstiftelsen och UR visar genom sin youtubekanal 12 korta filmer där de går igenom allt från att skicka sms och e-post till att använda mobilt Bank ID, Swish och sociala medier.

Länk: https://www.youtube.com/playlist?list=PLtDs7N_g_eiblngnCPF6FJzETgol1_jWO

  • Digitala jag – utbildning i digitala vardagskunskaper.

Länk: https://www.digitalajag.se

  • Podd – en podd är ett inspelat radioprogram som du kan lyssna på direkt via webben eller ladda ner och lyssna på när du vill. Om du vill lära dig mer kan du besöka följande länk:

Länk: https://teknifik.se/2018/06/lyssna-pa-podcast-basta-apparna/

Social gemenskap via digitala medier

  • Sociala medier – via sociala medier, exempelvis Facebook och Instagram, kan du hålla kontakt med vänner och familj och även stifta nya bekantskaper. På Facebook finns speciella sidor och grupper för alla möjliga intressen där du kan diskutera och få tips av andra som har samma intresse som du. Det finns till exempel Facebook-grupper med pysselidéer, odlingsråd och boktips.
  • Videosamtal – detta passar bra för både enskilda samtal eller för mindre samtal i grupp, t.ex. en kaffestund tillsammans. Du kan exempelvis leta upp en kontakt i mobilens kontaktlista och välja video/FaceTime. För digitala möten med flera deltagare finns det flera kostnadsfria appar som du kan använda, t.ex. Messenger, Skype, WhatsApp och Viber. Nedan följer länk till SPF Seniorerna Syrenen med praktiska tips och råd för att genomföra en ”digital fika”:

Länk: https://spf-syrenen.webnode.se/digitalfika/

  • Spel – det finns många spelappar där du kan spela tillsammans med andra eller på egen hand. En välkänd är Wordfeud där du spelar det klassiska Alfapet. Det finns även appar för frågsport som Vem vet mest, Quizkampen och Primtime för att nämna några.
  • Bridge – det finns både kostnadsfria alternativ på nätet och betaltjänster för bridge på nätet. Ett exempel är www.funbridge.com som även erbjuder introduktionskurs, läs mer på länken nedan:

Länk:  https://www.funbridge.com/sv/features

  • Kontaktannonser – det finns även möjlighet att söka nya vänner på nätet, och ett alternativ är Seniorens kontaktannonser (SPF Seniorerna). Läs mer på länken nedan:

Länk: https://www.senioren.se/kontaktannonser/

En annorlunda vardag

Vi befinner oss i en tid som inte liknar något som många av oss tidigare har varit med om. Detta ställer krav på kreativitet och omtanke för varandra, vilket vi på många sätt kan se ske runt om i vårt samhälle just nu. Det är så klart beklagligt med alla som har mist sitt liv och anhöriga som har mist någon nära på grund av coronaviruset, men samtidigt är det mitt i detta elände fantastiskt att så många sluter upp i denna tid och hjälper varandra. I svåra tider är det mycket som sätts på prov, och det tvingar oss att tänka ”utanför ramarna” vilket kan få oss individer och samhället att utvecklas på sätt som annars inte hade skett och detta i sig kan betraktas som något positivt!

 

Källor:

SVT Nyheter

TVT 4, ”Efter fem” 2020-04-06

SPF Seniorerna

hemkop.se

Ovan nämnda länkar

Komma igång med ny rutin

Vikten av gamla och nya rutiner i prövningarnas tid

Mycket av det som vi varit vana vid och tagit för givet, våra rutiner och vår rörelsefrihet ser plötsligt annorlunda ut. Tiderna som vi nu upplever präglas av oro och ovisshet, något som vi tidigare har skrivit om. Folkhälsomyndigheten uppmanar äldre personer över 70 år att hålla sig hemma och begränsa fysisk kontakt med andra så mycket som möjligt under en tid framöver, oklart hur länge. Men hur ska man förhålla sig till denna information, både de som tillhör någon så kallad riskgrupp eller dess anhöriga?

Såväl äldre personer över 70, som deras anhöriga, uppmanas att begränsa eller rent av undvika kontakt med varandra, om det inte är helt nödvändigt. Detta kan så klart upplevas som en utmaning för såväl de som tillhör riskgruppen och deras anhöriga. Så, hur kan man göra det bästa av situationen?

Äldre är inte en homogen grupp

Lisa Ekstam är docent i arbetsterapi och äldreforskare vid den tvärvetenskapliga forskningsmiljön CASE vid Lunds universitet. Lisa Ekstam förklarar:

”För det första är det viktigt att framhålla att personer över 70 år inte är en homogen grupp. Vi har 70-åringar som fortfarande jobbar och åker Vasaloppet och vi har 60-åringar som är förtidspensionärer och multisjuka. Det är viktigt att ha en tilltro till människors förmåga att hantera krissituationer!”

Lisa Ekstam problematiserar den rådande situationen med varningar och uppmaningar till äldre och utvecklar:

”Att man har en negativ syn på vad äldre klarar av skapar också ett större beroende och starkare ensamhetskänslor bland äldre personer.”

Viktigt att bibehålla rutiner och aktiviteter

Lisa Ekstam har bland annat, på uppdrag av Helsingborgs stad, forskat för att öka förståelsen av ensamhet och betydelsen av aktiviteter bland boende på stadens vårdboenden. Redan före Corona-krisen upplevde de som bor på vårdboende i Sverige att de ofta eller då och då besväras av ensamhet, enligt Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” från 2019. Vidare kan social isolering och ensamhet trigga andra former av ensamhet, såsom existentiell ensamhet. Denna typ av ensamhet kan vara sammanflätad med ångest och känslor av meningslöshet.

Olika behov

Människor är olika och likaså våra behov. Särskilt utsatta i dessa tider, då vår förmåga att hantera ovisshet prövas, är främst sköra och multisjuka äldre, personer med kognitiv nedsättning eller psykisk ohälsa. Det är dessa utsatta grupper som lider mest av att förlora sitt nätverk av stödjande personer. Lisa Ekstam förklarar:

”Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken på psykisk stress och psykiatriska tillstånd, till exempel oro, aggressivt beteende, isolering. I det läget är det viktigt med insatser som möjliggör bibehållandet av rutiner i vardagen och aktivitetsbalans.”

Viktigt att tänka på

  • Man brukar tala om fyra områden som är extra viktiga för hälsan bland äldre; social gemenskap, meningsfulla aktiviteter, fysisk aktivitet och bra matvanor. Försök att sträva efter att bibehålla aktivitetsbalans i vardagen.
  • Det är många som vill hjälpa i denna situation, så det är viktigt att försöka tänka att man inte är till besvär.
  • Visa uppskattning till all kompetent personal inom vård- och omsorg!
  • Om man är orolig och mår psykiskt dåligt finns organisationen Mind som har Äldrelinjen som är öppen vardagar kl.08.00-19.00 och helger kl.10.00-16.00, de nås på tel.020-22 22 33.

Tips och råd till anhöriga

  • Det här är en tid då det är viktigt att bara finnas där för varandra och prata med varandra, även om detta sker på distans, om oro kring Coronaviruset eller om något annat för att få en paus från detta ämne som ständigt påminner oss via nyheter.
  • Om du är anhörig till en person som bor på ett vårdboende kan du höra med boendet vilka möjligheter vårdboendet har för digitala möten, som exempelvis Skype eller andra web-möten där man kan se och höra varandra. Om man vill vara lite kreativ kan man även via web-möten fika tillsammans. Enligt rapporten ”Svenskarna och internet 2019” av InternetStiftelsen använder 84 procent av alla 66 år och äldre internet.
  • Om man inte känner sig digitalt lagd kan man istället skriva vanliga brev eller vykort till sina nära och kära, och/eller erbjuda hjälp att handla.

Tips och råd till vårdpersonal för att dämpa oro och ensamhet hos äldre

  • Bemötandet är väldigt viktigt, för detta krävs tid för att ha möjlighet att sitta ner och bemöta eventuella frågor och oro. Oro är dessutom smittsamt, vilket innebär att det är viktigt att personalen känner sig trygg och har tid för de boende.
  • Vidare är det viktigt med kontinuitet i personalgruppen, även om detta kan upplevas som en utmaning i samband med ökad sjukfrånvaro.
  • Det är viktigt att i möjligaste mån upprätthålla vardagliga rutiner.
  • Vidare är det viktigt att erbjuda meningsfulla aktiviteter. Fråga gärna de äldre vad de vill göra. Ett vanligt förekommande önskemål är att komma ut på fler promenader.
  • Ta hjälp av digitaliseringen såsom exempelvis virtuella turer på museum, opera och konserter.

Vikten och gamla och nya rutiner

Som veckans blogginlägg tar upp är det alltså viktigt att både bibehålla gamla rutiner, i den mån detta är möjligt och så länge detta inte utsätter hälsan för onödiga risker. Människan är ett vanedjur och rutiner skapar därför en trygghet i vardagen. I dessa oroliga tider är dock svårt att upprätthålla alla tidigare rutiner och det innebär att det även blir viktigt att skapa nya rutiner, som även de kan verka hälsofrämjande.

I svåra tider som dessa uppkommer kreativa lösningar, vilket ändå är något positivt i den annars svåra och främmande (samt ibland kaotiska) tillvaron. Låt oss se denna situation som ett tillfälle att utveckla oss själva och samhället till något bättre så att vi blir bättre rustade inför framtiden och de utmaningar som väntar.

Källa:

Lunds universitet –  www.lu.se

Tips och råd i corona-tider

Tips och råd med anledning av Covid-19

Med anledning av covid-19 uppmanas framför allt riskgrupper att skydda sig särskilt noga. Därför vill vi fokusera på de råd och uppmaningar som bland annat Folkhälsomyndigheten betonar, men även tips om hur du som upplever oro kan hantera din oro och vart du kan vända dig för att få svar på frågor eller stöd.

Personer som är 70 år eller äldre rekommenderas att begränsa sina nära kontakter och stanna hemma så mycket som möjlighet under denna kritiska tid som coronaviruset utgör ett hot. Genom att skydda dig själv och andra från att smittas av covid-19 värnar du även sjukvården som kommer att vara högt belastad.

Riskgrupper

Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida att hög ålder är den främsta riskfaktorn, enligt studier kopplade till utbrottet av covid-19, och därför tillhör du som är 70 år eller äldre en riskgrupp. Personer med hög ålder i kombination med till exempel högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes är något vanligare bland de svåra fallen.

Så håller du dig frisk

För att undvika att bli smittad uppmanas du som är 70 år eller äldre att begränsa dina nära kontakter. Du bör låta bli att åka med kollektivtrafiken, handla i butiker eller vistas i lokaler där det finns många människor samtidigt. Ett tips för dig som har möjlighet är att ta hjälp av anhöriga eller grannar för att till exempel handla mat eller uträtta ärenden.

Så undviker du att smitta andra

Om du är sjuk ska du stanna hemma för att ta hand om dig själv och för att undvika att smitta andra, även om du bara har milda symtom. Undvik nära kontakter med andra människor när du är sjuk.

Symtom på Covid-19

Covid-19 ger en allmän sjukdomskänsla med ett eller flera av följande symtom:

  • Hosta
  • Feber
  • Andningsbesvär
  • Snuva
  • Halsont
  • Huvudvärk
  • Muskel- och ledvärk
  • Illamående

Håll ut – det går över

Det är vanligt att känna oro, osäkerhet och ensamhet i en situation då man behöver hålla sig på avstånd från andra människor. Det du kan göra för att det ska kännas bättre är till exempel att gå ut på promenader i naturen, tala i telefon med nära och kära, eller hålla kontakt via dator och sociala medier (för dig som har tekniska möjligheter till detta). Dessa åtgärder som går ut på att begränsa fysisk kontakt med andra är avsedda för en begränsad tid. Ett tips är att ändå försöka sysselsätta sig med något roligt och stimulerande.

Tips på att kunna hantera oro

Oro framkallar en stressreaktion för kroppen som ibland kan vara svår att hantera. Enligt Röda Korset finns det dock handfasta råd om vad du kan göra för att sänka din stressnivå i samband med oro.

Några tips följer nedan:

  • Var inte ensam med dina tankar, tala med någon om din oro och dina känslor.
  • Umgås (på distans) med någon som du känner dig trygg med, även om du inte vill prata om din oro.
  • Slukas inte upp av nyhetsrapporteringen eller samtal om det som sker.
  • Fortsätt göra saker du mår bra av, även om det inte känns lika meningsfullt.
  • Behåll rutiner eller skapa nya som passar situationen. Det signalerar lugn och trygghet till kroppen.
  • Aktivera dig fysiskt.
  • Försök att balansera dina tankar och undvik att tänka i ”svart eller vitt”.

Acceptera din oro

Sara Hedrenius, som är Röda Korsets expert på krisstöd, menar att coronavirusets spridning leder till extra mycket oro just för att det är något vi inte kan se och därför inte heller kan bedöma riskerna kring. Samtidigt sprids många olika uppgifter och olika personer reagerar på olika sätt. Platser som tidigare kändes trygga kan börja kännas otrygga. Hon utvecklar:

”Att vara medveten om att situationen är komplex och att det är svårt med riskbedömning kan i sig vara viktigt för att kunna hantera sin oro. Det är naturligt att vara orolig, acceptera det och försök att reagera på ett så lugnt och bra sätt som möjligt.”

Vidare uppmanar hon till att vara källkritisk och förklarar att vi människor är olika och att det därför varierar från person till person hur mycket information vi vill ha och mår bra av. Något som kan vara bra är dock att vara källkritisk och endast använda pålitliga källor.

Några tips kring informationsinhämtning är:

  • Välj ut en eller ett par betrodda källor som du följer varje dag alternativt be någon i din närhet att meddela dig när något nytt viktigt har uppkommit.
  • Begränsa tiden som du följer nyheter, alternativt sociala medier, för att uppdatera dig.
  • Ta bort nyhetsnotiser i din mobiltelefon.
  • Undvik att uppdatera dig kring nyheter sent på kvällen innan du ska sova.

Sara Hedrenius förklarar att uppdatering om situationen, samt att agera aktivt (genom att bland annat vara noggrann med handhygien för att minimera smittspridning), i sig kan bidra till en upplevelse av kontroll som kan dämpa oro.

För mer information kan du besöka:

Eller ringa:

  • För allmänna frågor om covid-19, tel.113 13
  • För sjukvårdsrådgivning, tel.1177 (linjen är öppen dygnet runt)
  • Vid livshotande tillstånd, ring 112

Äldrelinjen – MIND

För dig som är över 65 år finns Äldrelinjen om du behöver prata med någon. Äldrelinjen är öppen vardagar mellan kl.08.00-19.00 och helger kl.10.00-16.00, du når den på tel.020-22 22 33.

Tillsammans är vi starka

I dessa oroliga tider är det mycket som kretsar kring coronaviruset och allt som man bör tänka på. Ett begrepp som förekommer ofta och som många uppmanas till är ”social distansering” för att minska smittspridning, något som vi istället skulle vilja beskriva som ”fysisk distansering”. Vi anser att det snarare handlar om att minska fysisk kontakt med andra, vilket inte nödvändigtvis behöver innebära minskade sociala kontakter. Det är viktigt att vi i denna svåra tid där alla, och inte minst riskgrupper, uppmanas att hålla oss hemma så mycket som möjligt inte glömmer bort varandra bara för att vi inte kan ses fysiskt. För den som har dator och internet finns möjlighet att interagera med andra via digitala plattformar, och för andra finns radio och tv samt telefon. Det är extra viktigt att i svåra tider, som denna, hålla kontakt med nära och kära på det sätt vi kan då detta kan minska känslor av ensamhet och isolering samt känslor av oro och ångest.

I tider som dessa är det även mycket som händer på samhällsnivå, aktuell information uppdateras från dag till dag och det pågår en dialog mellan samhällets olika aktörer. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har en dialog med myndigheter och ideella föreningar, däribland Riksföreningen Äldres Hälsa, om vad som skulle kunna göras för att minska upplevd ensamhet och isolering och för att stötta kommunerna med stöd till äldre. Mer information om detta kommer inom kort.

Vidare förekommer glädjande inslag om kommuner som väljer att hjälpa personer över 70 år med inköp och dylikt samt frivilliggrupper och enskilda individer som likaså väljer att hjälpa sina medmänniskor på olika sätt. Även inom vården ser vi exempel på hur vårdpersonal gör allt i sin makt för att hjälpa patienter på bästa sätt och för att finnas till hands i en kritisk tid. Det värmer att se hur det svenska folket sluter upp för att hjälpa varandra i en tid som präglas av oro och ovisshet. Tillsammans kan vi ta oss igenom detta och blicka framåt, för det kommer en tid när detta är över!

Källor:

www.folkhälsomyndigheten.se

www.rodakorset.se

www.mind.se

SVT Nyheter

Debatt kring isoleringen av äldre

Debatt kring isolering av äldre

För att minska risken för spridning av coronaviruset har många uppmanats att till isolering, inte minst äldre personer över 70 år som tillhör den främsta riskgruppen. Men hur ska äldre personer, där många redan innan Coronavirusets spridning upplevde isolering, nu hantera den ensamhet som förstärks än mer av den isolering som äldre idag uppmanas till?

Siffror visar att dödligheten bland de som har drabbats av det så kallade Coronaviruset är som störst bland äldre och personer med vissa kroniska sjukdomar. Äldre är därmed mest utsatta och har störst risk att behöva intensivvård om de smittas med viruset. Regeringen och folkhälsomyndigheten har de senaste dagarna därmed varit tydliga med budskapet att vi måste skydda dessa riskgrupper från att smittas.

”Alla äldre står inte ut med ensamheten”

I en nypublicerad debattartikel i Aftonbladet behandlas just detta ämne. Det är Stefan Einhorn, professor vid Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet, Kattis Ahlström, journalist, Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings Universitet, Walter Osita, docent vid Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet och Carl Johan Sundberg, professor och institutionschef vid Karolinska institutet, som har skrivit denna debattartikel med ovan nämnda rubrik ”Alla äldre står inte ut med ensamheten”.

Hur ska vi då skydda dessa riskgrupper som är som mest utsatta? Jo, tanken är att äldre personer ska isoleras från kontakt med andra människor. Detta innebär att äldre personer inte bör träffa sin familj eller vänner, och de bör rent av undvika att gå till affären och undvika att resa kollektivt. Tanken med detta är god, och det kan därmed betraktas som ett klokt beslut, men samtidigt finns det en risk att vi bortser från det faktum att vi människor har ett grundläggande behov av mänsklig kontakt.

Social exkludering har visat sig aktivera samma områden i hjärnan som fysisk smärta. Vidare har konstaterats att fysisk smärta förstärks av ensamhet och lindras av sällskap. Många klarar av någon enstaka vecka, eller två (kanske till och med tre) veckor på egen hand, men någon gång under denna tid kommer dock svårigheterna för de flesta. Detta kan handla om känslor av övergivenhet, nedstämdhet, förvirring, stress, oro och känslomässig utmattning. Vad kan detta resultera i? Jo, att dessa isolerade personer till slut inte står ut med ensamheten och upplever att vad som helst vore bättre än att sitta i ensamhet, vilket bidrar till att dessa personer känner sig tvungna att bryta isoleringen.

Hur kan vi lösa situationen?

Vad kan vi då göra för att lindra dessa människors lidande när myndigheter avråder från besök och utevistelse i samhället i väntan på att pandemin har klingat av (vilket sannolikt kommer att ske tidigast om några månader)?

Ett alternativ är telefonsamtal för att lindra känslor av ensamhet och isolering. Ett annat alternativ är att satsa på att utbilda och inspirera äldre personer att mötas digitalt både med varandra och med sin familj.

I Sverige har studier tidigare genomförts med internetbaserad KBT för äldre, vilka visade lovande resultat vilket innebär att denna grupp mycket väl skulle kunna tillgodogöra sig de tekniker som krävs.

Debattörerna föreslår att samhället:

  1. Erbjuder äldre personer, samt andra i riskgrupper, tillgång till digitala kommunikationsmedel. Detta inkluderar självklar tillgång till wi-fi på äldreboenden.
  1. Utbildar de som saknar digital kompetens. Detta kan innebära viss fysisk kontakt med utbildare och det är då viktigt att risken för smittspridning minimeras, till exempel genom testning. Men en hel del utbildning kan ske via till exempel TV och radio. Ett bra exempel är UR:s serie Seniorsurfarna på SVT1.
  1. Tillhandahåller vägledning och plattformar som gör det möjligt för personer i riskgrupperna att mötas digitalt.

Utvecklingen av dessa plattformar kan även vara andra till gagn, även personer utanför riskgrupperna, som själva väljer eller tvingas till att dra ner på sina sociala kontakter. Debattörerna skriver vidare:

”En allvarlig riskfaktor i samband med pandemin är att människor inte klarar av att isolera sig under den period som krävs för att smittspridningen ska klinga av. En satsning på digitala lösningar kommer med all sannolikhet att löna sig, såväl i avseende på minskad smittspridning bland riskgrupperna som i avseende på den totala infektionsutvecklingen i samhället.”

Källa:

www.aftonbladet.se – ”Alla äldre står inte ut med ensamheten”

Att leva med oro och ovisshet

Att leva med oro och ovisshet

Vi lever i en tid av mycket ovisshet, vilket kan bidra till (eller förstärka) känslor av oro. Den senaste tiden har dock varit, minst sagt, turbulent och hela världen har brottats med de utmaningar som COVID-19 medfört. Ibland finns det anledning till oro, men även om det är så kan oron lätt spinna iväg och till slut bli skadlig för hälsan. Vi tänkte därför fokusera på hur vi kan brottas med oro och hitta ett sunt förhållningssätt till den.

Psykologen Anna Kåver har under sitt långa arbetsliv, inom psykiatrin och därefter vid en psykologmottagning i Uppsala, mött många patienter som lider av oro. Anna Kåver menar att många människor lever med oro i vardagen men är olika bra på att hantera den. Anna Kåver har skrivit många böcker, bland annat boken ”Oro: Att leva med tillvarons ovisshet” där hon beskriver vad oro är utifrån ett psykologiskt perspektiv, ett biologiskt perspektiv och ett filosofiskt perspektiv.

Vad är oro?

Anna Kåver, leg psykolog och psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi och handledare, beskriver oro som ett intensivt tänkande. Ofta återkommer samma tanke gång på gång, eller så sätter en viss tanke igång en annan tanke som i sin tur sätter igång ytterligare en tanke. Anna Kåver förklarar:

”Oro är som en ständigt pågående ’tanketennis’, som att slå en boll som hela tiden kommer tillbaka. Dessutom tycks motspelarna föröka sig. det kan börja med att jag är orolig för mötet med min chef, vilket kan leda till tanken ’Är jag kompetent i mitt jobb?’, vidare till ’Jag kommer att bli arbetslös!’ och ’Hur ska jag kunna amortera på villan?’.”

Enligt Anna Kåver finns det några återkommande teman som många människor tenderar att oroa sig för (gäller ingen specifik åldersgrupp).

Dessa teman är:

  • Sjukdom
  • Relationer
  • Ekonomi
  • Jobb/avsaknad av jobb

Många äldre personer oroar sig över om pensionen kommer att räcka, och föräldrar oroar sig för sina barn.

Oro kan beskrivas som ett falskt ”skydd”. Syftet med oro är att skapa kontroll över en oviss framtid. Tänkandet skapar en delvis falsk bild av att kunna förhindra – eller att åtminstone vara förberedd på – problem och olyckor.

Oron kan upplevas som ett skydd mot att hamna i ”framtida hjälplöshet” och ett starkt emotionellt kaos.

En person som oroar sig har ofta låg tolerans mot ovisshet. Perfektionism och social ängslighet är också vanligt.

Existentiella orostankar

Ibland är orostankarna djupt existentiella och berör ämnen som ensamhet, död, livsmening, kärlek och mod.

Biskop emerita Caroline Krook har formulerat några existentiella frågeställningar som är följande:

  • Duger jag?
  • Är jag älskad?
  • Finns det mening i mitt liv?

Anna Kåver har gjort ett eget tillägg:

  • Finns det trygghet i mitt liv?

Oron kan också ligga utanför det personliga livet och handla om det som händer i världen, såsom klimatförändringar och miljöförstöring eller terror och skrämmande politiska krafter. Det kan också, som idag, handla om oro för en skrämmande pandemi såsom coronaviruset beskrivs. Detta kan för många individer bidra till en undergångskänsla.

Varför oroar vi oss?

Det kanske kan tyckas som att vi i Sverige inte har mycket att oroa oss för. Det råder inget krig här, och de allra flesta av oss har mat och bostad och lever ett gott liv rent materiellt sett. Men trots att många av oss lever under goda levnadsförhållanden kan oron finnas närvarande, något som Anna Kåver menar kan förklaras utifrån vår biologi. Hon utvecklar:

”Hjärnan är ett fantastiskt organ, som under människans utveckling har formats för att hjälpa oss att överleva. Hur bra vi än har det fortsätter hjärnan med det arbetet. Det finns fyrfiliga motorvägar för hot i våra hjärnor! Vägarna för ett förnöjt tillstånd är mycket smalare. En jätterik människa oroar sig nog därför lika mycket som en fattig, men kanske för andra saker.”

”Klok oro”

Det finns också något som Anna Kåver kallar för ”klok oro”. Detta, menar hon, kan användas till empati och omsorg samt till nödvändig planering och problemlösning. Anna Kåver menar även att det handlar om att vara aktiv, det vill säga att istället för att sitta hemma och grubbla över vissa frågeställningar som skapar oro så är det bättre att fråga berörda personer eller någon som kan ge svar.

”Giftig oro”

Anna Kåver beskriver destruktiv, eller ”giftig”, oro som något som ”vingklipper ens liv”. Anna Kåver utvecklar:

”Oron blir giftig när du undviker saker du egentligen inte vill undvika eller när du plågar din omgivning med att den ska ge dig olika försäkringar. Den är också giftig om den gör att du inte kan sova, har ont i magen, aldrig kan koppla av eller nästan känner dig sjuk av oro.”

Men var går gränsen till giftig oro? Den oro som beskrivs som den ”giftiga oron” skulle kunna diagnosticeras som generaliserad ångeststörning (GAD). I slutändan är det bara du själv som kan bestämma om gränsen till den ”giftiga oron” är passerad, och när den gränsen är passerad är det dags att söka hjälp i vården.

Att hantera sin oro

Det finns olika sätt att hantera sin oro på, ofta handlar det om att bryta vardagsoro genom att bryta mönster.

Några strategier är:

  • Byt perspektiv – försök att betrakta dina orostankar på avstånd istället för att vara i dem, eller försök att släppa lite på kontrollen och perfektionismen i ditt liv
  • Orosfåtöljen – denna konkreta strategi går ut på att du som upplever osund oro uppmanas att skriva ner alla orostankar på en lapp, men skjuta upp att tänka på dem till en utvald tid och plats som exempelvis en fåtölj. Där och då är det fritt fram för oron. Ibland kan det som står nedskrivet på lappen ha förlorat sin kraft från när det skrevs ner. Den oro som finns kvar är bra att försöka lösa konstruktivt.

Att vara lugn men försiktig

Som vi skrev inledningsvis är det lätt att dras med i den oro som på många sätt uttrycks i samhället idag i samband med det så kallade coronaviruset. Samtidigt kan det vara klokt, särskilt i dessa sammanhang, att påminna sig om det som psykologen Anna Kåver förklarar om oro och vara medveten om att oron kan gå från att vara ”sund” till ”giftig”. Det kan vara bra att vara medveten och uppmärksam på var man upplever att gränsen går – för det kan bara du själv bestämma. Om oron, som Anna Kåver beskriver, ”vingklipper” dig och begränsar dig i vardagen har du kanske passerat gränsen till ”giftig oro” och det kan då vara dags att söka hjälp.

I tider som de vi nu lever i vill vi uppmana till lugn, men samtidigt försiktighet. Framtiden är oviss för oss alla, vilket testar vår förmåga att hantera oro. Kanske kan vi också betrakta denna tid som en möjlighet att lära oss tämja den “giftiga” oron som vi alla till och från kan uppleva.

Källa:

www.svd.se – Psykologen: ”Låt inte orostankar vingklippa dig”

Det finns livsmedel som är gynnsamma för såväl den yttre som den inre hälsan, nedan redogör vi för några av dessa.

Livsmedel som bromsar åldrandet

Utan att förespråka en viss diet så har det visat sig att vissa livsmedel är väldigt gynnsamma för kroppen när det kommer till att bromsa vissa ålderstecken. Här redogör vi för några av dem.

Det finns livsmedel som är gynnsamma för såväl den yttre som den inre hälsan, nedan redogör vi för några av dessa.

Fokusera på frukt och grönt

Vi har många gånger hört att frukt och grönt är hälsosamt, men nu har vissa livsmedel till och med visat sig kunna bromsa vissa ålderstecken. Med på listan finns dock även den alltid så hälsosamt feta laxen.

  1. Olivolja – olivolja innehåller bland annat antiinflammatoriska ämnen, antioxidanter och E-vitamin. Olivolja sägs därför vara bra för bland annat huden och kan minimera rynkor, eller användas på kroppen som till exempel till torra armbågar eller slitna hårtoppar. Tänk dock på att välja kallpressad, extra virgin, olivolja då den anses innehålla större mängd polyfenoler, vilka i sin tur motverkar inflammation.
  1. Kokosolja – kokosolja innehåller speciella fettsyror, till exempel laurinsyra som är antibakteriell och därför anses vara extra bra mot problemhy med till exempel eksem och dessutom gynna en bra tarmflora. I kokosoljan finns också mineraler och vitaminer, som E-vitamin.
  1. Apelsiner – apelsiner innehåller C-vitamin som är nödvändigt för att vi ska kunna tillverka kollagen. Bra mängder av C-vitamin finns även i exempelvis paprika och vinbär. Krämer som innehåller C-vitamin kan bidra till att skydda hudcellerna från att skadas av de fria syreradikaler som solens UV-strålar bildar.
  1. Blåbär – blåbär, liksom hallon, jordgubbar och andra mörkröda bär ger oss starkare hud, vilket beror på innehållet av blå färgpigmentet antocyanin som också bidrar till att skydda våra hjärnceller från att åldras i förtid.
  1. Havtorn – detta lilla superbär innehåller det mesta som huden behöver, som exempelvis A-, B- och E-vitamin. Dessutom innehåller detta lilla bär lika mycket C-vitamin som en hel apelsin. Men inte nog med det, havtorn innehåller även omega 3-fett som är så nyttigt för kroppen. Sammantaget innebär detta ett bra skydd för huden och håret.
  1. Broccoli – broccoli hjälper huden att reparera solskador och skyddar dessutom mot hjärtinfarkt tack vare att den innehåller kemiska ämnen som stoppar åderförfettning, så kallad ateroskleros. Mer detaljerat innehåller broccoli ett kemiskt ämne som aktiverar ett protein som hindrar kärlen från att täppas igen.
  1. Lax – Lax och andra feta fiskar innehåller det nödvändiga omega 3-fettet som kan bidra till en friskare hy och hårbotten. Även valnötter och linfrön innehåller omega 3-fett.
  1. Mandel – sötmandel innehåller bra halter av E-vitamin som stärker huden och dess celler. Krämer som innehåller E-vitamin kan därför bidra till att skydda hudcellerna från att skadas av de fria syreradikaler som solens UV-strålar bildar. Solrosfrön, nötter och olivolja innehåller också E-vitamin.
  1. Avokado – avokado innehåller bland annat A-, och E-vitamin som stärker huden och håret. Dessutom bidrar avokadons hälsosamma fett till att återfukta inifrån. Avokado kan även mosas och användas som ansiktsmask, om så önskas.
  1. Morötter – morötter innehåller karoten, ett ämne som omvandlas till A-vitamin i kroppen, vilket i sin tur motverkar torr och fjällande hy. Karoten finns även ibland annat spenat och papaya.
  1. Granatäpple – kärnornas olja innehåller ämnen, som punicinsyra och E-vitamin samt flavonoider och polyfenoler, som tillsammans främjar hudens cellförnyelse. Dessa ämnen har en antioxidativ effekt och kan hjälpa till att skydda huden mot solskador och föroreningar.
  1. Havre – havre innehåller E-vitamin och antioxidanter, och kan därför ha en inflammationshämmande effekt. Tack vare detta kan havre bidra till friskare hud och hår. Krossade havregryn kan också användas mot fet hårbotten, om så önskas.

Med hjärtat i fokus

Många har säkert hört talas om medelhavskosten, om vi nu ändå ska nämna någon ”diet”. Men vad är det med medelhavskosten som gör den så nyttig? Jo, en viktig del är olivoljan som vi nämnde tidigare som ett nyttigt livsmedel. Anledningen till att olivolja, och medelhavskost, anses vara så nyttigt har att göra med dess koppling till att stärka hjärthälsan.

Forskare har nyligen presenterat sina resultat genom American Heart Association (AHA). Deras analys baseras på en långtidsstudie som går ändå tillbaka till 1990, och visar att ett dagligt intag av mer än en halv matsked av olivolja minskar risken för kardiovaskulär sjukdom med 15 procent och minskar risken för kranskärlssjukdom med 21 procent. Olivoljans hälsofrämjande fördelar har varit kända länge genom forskning baserad på befolkning kring Medelhavet och i övriga Europa, men detta är första gången som forskning visar samma resultat baserad på den amerikanska befolkningen.

Dr Benjamin Hirsh vid Northwell Health’s Sandra Atlas Bass Heart Hospital i Manhasset, New York, förklarar att olivolja är ett utmärkt alternativ för att få i sig rätt sorts fett. Han menar att mejeribaserade alternativ såsom margarin, smör och majonnäs är mindre hälsosamma än olivolja när det kommer till förmågan att stödja hjärthälsan.

Dominoeffekt

Det kan dock vara bra att inte enbart betrakta olivolja som en mirakelkur, utan snarare att betrakta den som en viktig komponent i ett större sammanhang där även hälsosamma kost- och levnadsvanor spelar en betydande roll. Det kan också, enligt dr Hirsh, vara så att de som deltog i studien påverkades av att byta ut ohälsosamt fett mot den nyttiga olivoljan på så sätt att de även ändrade sina övriga kostvanor till mer hälsosam kost samt att detta även bidrog till att de blev mer fysiskt aktiva. Det ena leder ofta till det andra, med andra ord.

Ät med hjärnan – för hjärtats skull

Det kan vara en bra idé att använda sitt sunda förnuft när det kommer till att välja bra livsmedel till sin kost för att gynna hjärtat, såsom frukt och grönt samt feta fiskar som lax – och icke att förglömma den alltid så nyttiga olivoljan. Genom att välja bra livsmedel gynnar vi såväl insidan som utsidan, och börjar vi väl lägga om våra vanor till mer hälsosamma kostvanor är chansen stor att detta smittar av sig till andra aspekter som exempelvis övrig kosthållning och även fysisk aktivitet som även det har stor betydelse för hälsan.

Så, om du vill göra din måltid lite nyttigare och på så sätt ge ditt hjärta en liten “hälso-boost” kan du börja med att lägga till en halv matsked olivolja till din mat som ligger serverad på tallriken. Det behöver inte vara svårare än så!

Källor:

kurera.se

healthline.com

Kostråd efter ålder

Kostråd efter ålder

Det finns många kostråd och så kallade dieter som cirkulerar där ute, och det finns en stor risk för förvirring. Samtidigt kan det vara värt att pröva sig fram lite ändå. En metod baseras på att välja kost utifrån ålder, och denna metod tänkte vi titta närmare på!

Beroende på vår ålder så förbränner vi olika, vi gör av med olika mycket energi och har olika kapacitet att bryta ned och tillgodogöra oss det vi äter beroende på i vilken fas i livet vi befinner oss.

Näringsupptaget förändras med åldern

Cathrine Schück är samtalsterapeut med fokus på mat, hälsa, kost och motion. Hon har skrivit 37 kokböcker, undervisat på Näringsmedicinska skolan och dessutom tagit fram en kostmetod tillsammans med den engelske läkaren Dr Michael Mosley. Cathrine Schück menar att det kloka är att äta på olika sätt i olika åldrar i livet.

I en intervju med Kurera redogör Cathrine för exemplet med moroten. Lite grovt menar hon att vi kan föreställa oss en morot framför oss för att förstå hur näringsupptaget förändras med åldern. När vi är i 20-årsåldern så klarar tarmen att bryta ned och ta upp näringen av i stort sett hela moroten. När vi är i 40-årsåldern har upptaget halverats, och vid 60-årsåldern är näringsupptaget nere på ca 25 procent.

Sammanfattat innebär detta:

  • Vi behöver äta mer näringstätt när vi blir äldre för att nedbrytningen, och därmed också upptaget, är sämre
  • Vi behöver eventuellt även näringsoptimera kosten i form av tillskott

När vi är unga har vi en större mängd aktiva enzymer i tarmen och kan därför lättare bryta ned maten på ett bättre sätt, och även optimera upptaget. Detta blir alltså svårare ju äldre vi blir.

Matintaget vid 60 års ålder

Till skillnad från tidigare i livet spelar det nu större roll vad du stoppar i dig. Enzymerna i tarmen har försvagats och nedbrytningen är mycket sämre. Om du tidigare i livet kunde ”unna” dig godsaker sätter detta nu tydliga spår runt midja, höfter och lår. Tilläggas bör att fokus snarare bör ligga på hälsa och välbefinnande än den fysiska figuren och utseendet, men utifrån ett hälsoperspektiv kan det vara klokt att försöka minska belastningen på kroppen och sina knän genom att inte öka alltför mycket i vikt på äldre dar. Ett tips är att försöka hålla den vikt som man tidigare haft under livet. Kosten och vikten har dessutom betydelse för blodtrycket, blodsockret och blodfetter.

Det bästa du kan göra för din kropp i denna ålder är att minska belastningen så mycket som möjligt och äta så näringstätt som möjligt.

Rekommendation vad gäller kost:

  • Ljust kött
  • Grönsaker
  • Ägg
  • Fisk

Undvik eller minimera livsmedel som driver inflammation som:

  • Socker
  • Gluten (spannmål)
  • Mejeriprodukter i för stor mängd

Enligt Cathrine Schück kan vi genom en socker-, gluten- och laktosfri kost hålla artros och andra inflammatoriska sjukdomar på en låg nivå. Den kosten påverkar även ditt blodsocker, blodtryck och blodfetter på ett gynnsamt sätt då mat som driver inflammation kan ge problem med kärl och hjärta samt magproblem och diabetes.

Vidare tips!

Var försiktig med alkohol, inta detta med måtta, och försök att komma ut varje dag och gå minst 10 000 steg per dag. Det är vidare bra om du kan få till 2-3 konditionspass per vecka (utifrån dina förutsättningar). Hur du väljer att röra på dig i denna ålder påverkar dina nästa 20 år, och hur du mår när du närmar dig 80.

Cathrine Schück förklarar vidare:

”En trygg kropp som får bra mat regelbundet behåller en bra ämnesomsättning genom hela livet.”

Mat för en god hälsa genom livet

Som så ofta får våra handlingar konsekvenser, även när det kommer till kosten. Utan att förespråka en viss diet kan vi ändå, utifrån Cathrine Schücks resonemang, konstatera att kosthållningen har betydelse för vår hälsa under hela livet. Och ju tidigare vi börjar prioritera vår hälsa genom en sund kosthållning, desto bättre blir det för vår framtida hälsa.

Det måste dock självklart få vara tillåtet att unna sig något gott då och då, för med en sund balans kan man tänja lite på gränserna!

Källa:

kurera.se

Riksföreningen Äldres Hälsa
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.