En ny rapport gjord av Region Stockholm publicerades nu i dagarna. Rapporten är den första i sitt slag som kartlägger hälsan hos folk över 85 år.

Siffrorna är minst sagt oroväckande. Till att börja med visar rapporten att så många som varannan person över 85 år upplever sin hälsa som mindre än bra. Därtill uppger var tionde person att de haft självmordstankar under de senaste två veckorna.

Rapporten visar även att mellan åren 2000-2020 tog 58 män samt 18 kvinnor per 100 000 livet av sig. Detta innebär att äldre män är den mest suicidbenägna åldersgruppen. 

Detta är alarmerande siffror och rapporten anger ofrivillig ensamhet som den främsta bakomliggande orsaken till de höga suicidtalen. Ofrivillig ensamhet är vanligt förekommande bland äldre (särskilt män) då förluster av närstående är vanligt men också fysiologiska nedsättningar, såsom nedsatt rörelseförmåga samt hörsel-och synnedsättning, vilket kan leda till bristande socialt umgänge.

Region Stockholm försöker nu att motverka den ofrivilliga ensamheten, genom att tillsammans  med kommunerna ta fram en plan som går ut på att äldre får välja olika aktiviteter att delta i. Exempelvis gruppaktiviteter, rekreationsaktiviteter, lära sig olika former av teknologi eller delta i kulturella aktiviteter.

Detta är ett glädjande initiativ då äldre med psykisk ohälsa länge mellan stolarna och man får inte den hjälp man behöver. Ett annat suicid preventivt projekt är ”Prata om livet” som startats av Riksförbundet Hjärnkoll med syfte att engagera äldre i samtalsgrupper. En särskild satsning har gjorts i Västerås, för att nå män över 70 år. En god insats då just män över 70 år sällan söker vård för psykisk ohälsa.

Vad kan du själv göra om du märker att någon i din närhet mår dåligt?

Våga fråga! Var inte rädd för att fråga hur personen mår. Det kan ibland vara svårt att läsa av personer men det finns en del tecken på att personen kan ha självmordstankar. Den som är suicidal känner sig ofta ensam och isolerad. Ett tidigt varningstecken är att personen drar sig undan och inte vill vara någon till lags, var då inte rädd för att ta kontakt. Ett annat varningstecken är ifall hen slutar intressera sig för sådant hen vanligen tycker om att göra. Lynnighet är ytterligare ett varningstecken. Liksom att personen ofta pratar om döden och/eller börjar ge bort sina ägodelar.

Misstänker du att någon du känner mår väldigt dåligt så är a och o att ta kontakt. Fråga därefter hur hen mår och lyssna sedan utan att avbryta. Ge inte råd och förslag utan att fråga om lov. På så vis ger du hen tillfälle att öppna sig. Våga även att fråga ifall personen har tankar på att ta sitt liv. Får man ett jakande svar här så lämna inte personen, sök istället akutvård tillsammans. Givetvis finns det inget standardiserat sätt att agera ifall en närstående mår psykiskt dåligt, det finns heller inga direkta rätt eller fel. Gå på din magkänsla och framförallt visa omtanke, visa att du finns där och våga kontakta den person du misstänker mår dåligt.

Har du självmordstankar? Här kan du få stöd:

• Mind, självmordslinjen, telefonnummer 90101
• Mind, äldrelinjen, telefonnummer 020-22 22 23 vardagar 08-19, helger 09-16
• Jourhavande medmänniska, telefonnummer 08-702 16 80 kl 21-06
• Jourhavande präst, nås via 112 kl 21-06

 

Källor:

Varannan 85 plussare i riskzonen för depression

Minska suicidrisk hos äldre män

Hjärnkolls samtalsgrupp Prata om livet

Suicide Zero

Skadorna efter stormen Hans, som drog in över landet för ett par veckor sedan, är fortfarande långt ifrån att bli återställda och Sveriges kommuner står nu handfallna och chockade inför de höga reperationskostnader som Hans lämnade efter sig.

På flera ställen i Sverige regnade det så kraftigt att vägar ödelades och det gick inte ens att ta sig fram. Utanför Hudiksvall spårade ett SJ-tåg ur, efter att regnet fått banvallen att rasa. Områdets terräng karaktäriseras av sluttande mark, som på grund av regnet, inte längre kunde bära banvallen.

Enligt en rapport från Skogsstyrelsen har skyfall som skadar infrastrukturen blivit allt vanligare till följd av klimatförändringarna. Även kalhyggesbruket anses förvärra skador på vägar och järnväg. Kalhyggen gör nämligen att marken absorberar mindre mängd regnvatten. Lutar dessutom marken eller innehåller mycket sand så är risken för ras ännu större.

Skogsstyrelsen tar även upp, att i de områden där man applicerat ett förebyggande tänk vid vägbyggen, så har man inte haft lika stora skador från skyfall. Dessvärre har många valt kortsiktiga billiga lösningar när man bygger vägar och det är helt fel väg att gå. Det kostar mer att reparera skador än vad det kostar att bygga en hållbar infrastruktur.

Det är av yttersta vikt att klimatanpassa vårt samhälle efter det extremväder som vi ser redan idag. Vi behöver även tänka till kring hur vi bygger våra städer för framtiden. Klimatriskbedömning bör tillämpas när man planerar både infrastruktur men också hela samhällen.  

Ett exempel är översvämningar. Enligt Per Becker, professor i risk och hållbarhet vid Lunds Universitet, så finns det två anledningar till att översvämningar i Sverige blivit allt vanligare. Dels pga de ökade regnmängder som klimatförändringarna fört med sig, men också pga förtätningen av städerna. Tidigare har städer haft fler grönytor där vatten kan samlas och/eller avdunsta från. Det blir nu avgörande att anpassa samhällena efter vår nya verklighet. Skyfallen kommer bara att bli vanligare och kraftigare i framtiden menar Becker.

Även avloppssystemen och reningsverken är eftersatta och anpassade efter den regnmängd vi upplevde förr. De klarar inte av de stora mängder vatten som skyfallen bär med sig, vilket kan leda till att reningsverken tvingas släppa förbi avloppsvatten orenat, så att avloppsvatten blandas med vårt dricksvatten. 

Naturgeografen Anders Brandt anser att bristande kunskap ligger bakom en stor del av skadorna som skyfall orsakar. Det är därför viktigt att stadsplanerarna uppdaterar sin kunskap i geografi. EU har ålagt sina medlemsländer att kartlägga riskområden, för att på så vis kunna planera åtgärder och minimera risken för översvämningar. Problemet är bara att kommunerna inte alltid har kunskap nog för att kunna tolka dem.

Brandt fortsätter, det är även viktigt att tänka till kring parker, grönområden samt våtområden. Den här typen av områden minimerar risken för översvämningar markant. Områden som dessa bidrar även till social samvaro, pollinering och rekreation. 

Även värmeböljor blir vanligare med klimatförändringarna och samhällen bör anpassas även efter dessa. Just äldre människor är en särskilt utsatt grupp för hetta. På Göteborgs Universitet pågår just nu ett forskningsprojekt som syftar till att kartlägga hur stadsplanering bör anpassa sig efter ett varmare klimat. Med projektet så vill man undersöka hur äldre människor idag påverkas av värme och värmeböljor. Man vill även kommunicera hur välplanerade stadsmiljöer kan motverka hälsorisker och öka välbefinnandet.

I Socialstyrelsens klimat- och sårbarhetsanalys finns ett särskilt kapitel kring hur klimatförändringar påverkar äldre samt hur samhället bör anpassas efter denna grupp. Rapporten inleds med att förklara varför klimatförändringarna uppkommit. Dessa är orsakade direkt av människans utsläpp av växthusgaser och sättet vi brukat naturen. För att inte spä på den redan förhöjda temperaturen krävs en drastisk minskning av utsläppen och därtill en ”extremt kraftfull global politik”.

Äldre personer är den grupp som är mest sårbar för extrema klimatrelaterade händelser såsom skyfall, värmeböljor, stormar och köldknäppar. Då vi har en växande åldrande befolkning så kommer det att bli allt fler som är extra sårbara för ett mer extremt klimat.

Vårt samhälle behöver anpassas efter det förändrade klimatet. Det första som bör göras är att ställa om till förnybar energi och fasa ut fossila bränslen. Vidare behöver skogen brukas hållbart och våtmarkerna återställas. Infrastruktur och samhällen bör rustas för att klara kraftig nederbörd. Vårt samhälle är idag anpassat efter dåtidens kallare och stabilare klimat. Vi behöver rusta våra städer för värmeböljor genom att undvika förtätning och istället satsa på parker och vattendrag. Inomhusmiljöer behöver luftkonditionering och detta blir särskilt viktigt inom äldreomsorgen.

Vi anser att klimatfrågan bör betraktas som en kris som rör oss alla, oavsett partitillhörighet. Klimatet och en dräglig framtid som vi kan leva i utan extrema klimathändelser såsom frekventa bränder och översvämningar, rör oss alla oavsett hur man väljer att identifiera sig politiskt. Nu är det därför dags att betrakta klimatförändringarna som den kris den är och aktivt göra något åt detta. 

 

Källor:

Ökad risk för ras och översvämningar i framtiden

Skyfallen är en tickande svensk klimatbomb

Okunskap får städer att svämma över

Enorma skador på privata vägar efter ovädret Hans

Göteborgs Universitet forskning värmestress

Socialstyrelsen Klimat- och sårbarhets analys PDF

Sommarens nyhetsflöde har präglats av det extrema väder som drabbat världen. Skog, motsvarande en yta stor som hela Nederländerna, har brunnit ned i Kanada. Öar såsom Rhodos, Sicilien och Korfu har drabbats av kraftiga skogsbränder och nu senast Maui, vars stad Lahaina har blivit totalt ödelagd. Därtill har kraftiga skyfall förstört både infrastruktur och skördar runt om i hela världen.

Juli blev den varmaste månaden som någonsin uppmätts. Forskarvärlden är eniga. En varmare planet har bidragit till ett förändrat klimat och klimatkrisen är nu ett faktum. Orsakat av oss människor genom utsläpp av fossila bränslen och ett ytterst aggressivt sätt att bruka naturens resurser.

Klimatforskarna har varnat om detta länge, men många har slagit dövörat till. Enligt studier från Yale University så har Sverige flest klimatförnekare i hela EU. Forskning nonchaleras med argument som; 

”Det är bara sommar”. ”Vi kan väl inte göra något åt vädret” ”Enligt min pappas dagbok var det varmt om vintern förr också” ”Vadå, Sverige är ju så litet inte behöver väl vi minska utsläppen, det är länder som Kina som bör skärpa sig” eller ”Vadå jorden blir varmare? Här i Sverige är det ju en regnig kall sommar”.

En stor del av argument som dessa verkar grunda sig på okunskap. Det är skillnad mellan väder och klimat. Vädret skiftar, medan klimatet är sammantaget den globala trenden. Klimatförändringarna har bidragit till att vädret blivit både mer extremt och även mer oförutsägbart. En vanlig missuppfattning är, att om planeten blir varmare så borde det inte regna.  En varmare planet med värmeböljor utesluter inte nederbörd. Snarare är det tvärtom. Sverige har fått både fler sommardagar samt ökad mängd nederbörd sedan 1970-talet. Detta pga att varmare luft innehåller mer vattenånga, vilket i sin tur bidrar till mer regn. 

I Norden fick vi i dagarna besök av ovädret Hans. Den kraftiga stormen drog med sig stora mängder regn över både Sverige och Norge med översvämningar och jordskred som resultat. Enligt forskare blev Hans så kraftfull pga klimatförändringarna. Bland annat pga världshavens höjda temperaturer. Varma hav genererar ånga som i sin tur bildar regnmoln som resulterar i extra kraftiga skyfall. 

Nyhetsmedia som SVT, SR och Dagens Nyheter rapporterar dagligen om klimatkrisen. Även Påven, Franciskus, gick tidigare i somras ut på Twitter (numera X) där han uppmanade mänskligheten att bromsa utsläppen. Folk lider, folk dör, ekosystem kollapsar och återuppbyggnad av det extremvädren orsakar kostar därtill multum.

Trots presenterad forskning och upprepat extremväder i olika former världen väljer en del fortfarande att envist blunda för det som många andra ser som uppenbart. Men vad beror detta på? Vad är det för mekanismer som styr ett sådant beteende?

Enligt studier handlar förnekelse ofta om att man inte vill ändra sitt beteende. Det kan ha med prestige att göra men även pga bekvämlighet. Människan tenderar att agera (eller inte agera) beroende på hur information framställs. Man värderar risker vs fördelar helt beroende på hur man tolkar budskapet. Generellt lutar vi åt att välja det alternativ där vi har minst att förlora snarare än det alternativ där vi har mest att vinna. Eller förenklat: Att förlora 1000 kronor gör oss mer arga än att vinna 1000 kronor gör oss glada. 

En annan vanlig bakomliggande mekanism till förnekelse är att man vill skydda sig från oro. I detta fall blir verkligheten för överväldigande och för svår att ta in. Man väljer hellre att leva i förnekelse istället för att må dåligt. Förnekelse handlar ofta om hopplöshet. Man känner att man inte har makt över situationen och då ser man hellre att den inte existerar. På så vis undviker man att ta ansvar för situationen. 

Riksföreningen Äldres Hälsa tror på forskningen och hoppas att fler tar till sig de forskningsresultat som finns. Vidare hoppas vi på politiker och andra beslutsfattare, såväl nationellt som internationellt, börjar agera för att stoppa sen negativa utveckling som vi tyvärr ser idag. Vår hälsa är nära sammankopplad med vår planets hälsa, det bör därför ligga i allas intresse att motverka klimatförändringarna.

Källor:

Yale

Denial as a defense mechanism

They tricked us into thinking it

Skyfallen är en svensk tickande klimatbomb

Juli den varmaste månad som har uppmätts

Feberheta hav och klimatförändringar göder monsterovädret Hans

Det har säkert inte undgått er att Riksföreningen Äldres Hälsa har tagit fram ett studiecirkelupplägg, Hälsocirkeln, utifrån vårt skriftliga material Hälsoguiden – för ett hälsosamt åldrande. Under våren 2023 har föreningen utbildat drygt 40 cirkelledare från olika orter runt om i landet.

En av alla utbildade cirkelledare är Anneli Larsson som är seniorhälsokonsulent i Bjuvs kommun. Där har hon startat upp en så kallad seniorhälsoskola med utgångspunkt från Hälsocirkeln, men även med praktiska inslag i form av dans, rörelse, balans och skapande aktiviteter.

Stort intresse

Anneli märkte tidigt att intresset var stort och att succén var ett faktum. Fler anmälde sig än vad som fick plats och femton lyckliga pensionärer blev utvalda att delta i seniorhälsoskolan. Arrangemanget blev så lyckat att det till och med uppmärksammades med en artikel i Helsingborgs Dagblad.

Seniorhälsoskolan i Bjuvs kommun

Vi har kontaktat Anneli för att höra mer om deras seniorhälsoskola och hur de har inspirerats av Hälsocirkeln.

Vad innebär Seniorhälsoskolan?

– Seniorhälsoskolan är ett samarbete mellan Hälsofrämjande och Förebyggande verksamheten inom Bjuvs kommun och Medborgarskolan i Helsingborg. Jag, Anneli Larsson, är seniorhälsokonsulent och har varit kursledare tillsammans med Åsa Larsson från Medborgarskolan. Vi har haft 15 deltagare, varav 13 kvinnor och två män i åldrarna 66 år till 79 år. Vi träffades i två timmar vid 16 tillfällen (två tillfällen per vecka i åtta veckor). Närvaron var 86 procent.

På vilket sätt har ni hämtat inspiration från Hälsocirkeln?

– Hälsocirkeln har varit stommen i Seniorhälsoskolan och de åtta tematräffarna har legat till grund för de aktiviteter som vi har kompletterat med. Ett exempel var träffen om ”Lustfyllda och värdefulla måltider” där vi kompletterade med ett gemensamt besök på en restaurang i anslutning till ortens äldreboende där seniorer kan äta alla dagar i veckan till ett bra pris och utan att behöva förbeställa. Gruppen har redan bokat in återträffar i form av gemensam lunch den första fredagen i månaden. Några andra aktiviteter som vi testade var digital gympa som finns på kommunens hemsida, men även aktiviteter i form av sittyoga, linedance och seniorshake. Även balanspromenad och balansövningar tillsammans med en av kommunens sjukgymnaster och skapande aktiviteter med levande blommor, qigong till musik, walk & talk samt mindfullness i skogsmiljö och koreograferad ”balansgympadans” till musik. Det vi har tyckt har varit viktigt är att aktiviteterna som presenterats går att fortsätta med även efter kursen.

Hur har deltagarna upplevt er Seniorhälsoskola?

– Kursdeltagarna har enbart varit positiva till Seniorhälsoskolan och flera har uttryckt att det överträffat deras förväntningar.

Hur finansierade ni Seniorhälsoskolan?

– En lokal bank här har varit med och sponsrat Seniorhälsoskolan. Deras sponsring möjliggjorde dessutom att vi kunde trycka upp t-shirts och vattenflaskor till deltagarna. Vi köpte även in gummiband för styrketräning som deltagarna fick med sig hem för fortsatt träning i hemmet efter en introduktion under en av träffarna. Även den gemensamma lunchen som deltagarna bjöds på finansierades med hjälp av sponsringen.

Kan du berätta mer om hur ni arbetar för att främja gemenskap hos äldre?

– Bjuvs kommun erbjuder träffpunkter för seniorer i våra tre byar/kommundelar. Vi samverkar med biblioteket, studieförbund, pensionärsföreningarna men också med föreningar som arrangerar seniorverksamheter som exempelvis bowling, bollklubb och friluftsfrämjandet. Detta gör att vi kan hänvisa till varandra och därmed också ge den enskilde senioren ett större smörgåsbord av aktiviteter att välja mellan. Vi inom kommunen kan inte göra allt själva och därför är samverkan oerhört viktigt – vi kompletterar varandra himla bra.

Kan du rekommendera andra kommuner att starta upp något liknande?

– Jag kan absolut rekommendera andra kommuner att inspireras av detta. Seniorhälsoskolan har bland annat genererat fler besökare på våra träffpunkter, vilket är väldigt roligt!

Vad har ni som kommun vunnit på att bedriva Seniorhälsoskolan?

– Vi har sett många positiva effekter av detta! Det har skapats relationer mellan deltagarna som har resulterat i att de har börjat träffas privat och hela gruppen har bokat in regelbundna återträffar. En annan vinst är ett ökat förebyggande tänk inför framtiden – vi tänker oss någon form av kortare hälsosamtal. Vi har dessutom fått in kunskap och erfarenheter vad gäller teoriblocken, exempelvis hur seniorerna tänker kring ensamhet och mycket annat. Det har framkommit önskemål om studiecirklar och vi kommer att fortsätta med konceptet Seniorhälsoskolan till hösten, då i en av våra andra byar – Ekeby.

Röster om Seniorhälsoskolan i Bjuv

Nedan följer några röster om Bjuvs kommuns Seniorhälsoskola i form av citat som är hämtade ur artikeln ”Pensionärer i skolbänken – med dans på schemat” som publicerats i Helsingborgs Dagblad.

”Första träffen var i onsdags. Då pratade vi om förundran. Det handlar om att öppna sig och att öppna sinnena. Det var givande.” – Deltagare i Seniorhälsoskolan.

”Sedan är det ju en social grej för dem som är ensamma. Det är säkert ganska nyttigt.”

– Deltagare i Seniorhälsoskolan.

”Jag kunde inte varit gladare, det känns som att det är helt rätt. Jag har redan fått ett kvitto på att det funkar.” – Anneli Larsson, seniorhälsokonsulent i Bjuvs kommun och kursledare.

 

Hälsocirkeln – en studiecirkel för ett hälsosamt åldrande

Ett stort tack till Anneli Larsson från Bjuvs kommun för deltagande i vår cirkelledarutbildning för Hälsocirkeln! Samt tack för denna inspirerande intervju om Bjuvs kommuns Seniorhälsoskola. Vi vill även tacka alla andra som har deltagit i vår cirkelledarutbildning!

Är du också intresserad av vår cirkelledarutbildning? Anmäl ditt intresse inför kommande utbildningstillfällen här.

 

 

 

Källor:

Anneli Larsson, seniorhälsokonsulent i Bjuvs kommun

Helsingborgs Dagblad

 

 

Enligt forskning gjord av Högskolan i Gävle, tillsammans med Yale University i USA samt Århus Universitet i Danmark, så är risken 20 procent högre att drabbas av en depression om man är bosatt i en villaförort.

Man har sedan tidigare känt till att människor som bor i städer oftare drabbas av depression än människor som är bosatta på landsbygden. Men nu har nya studier som bygger på AI kombinerat med satellitbilder konstaterat ett tydligt samband mellan depression och just villaförorter.

Stephan Barthel, som är professor i Miljövetenskap och ledare för Hållbar Stadsutveckling vid Högskolan i Gävle, berättar om studien för SVT.se ; ”Forskningen visar även att man löper 20 procents lägre risk att drabbas av depression om man är bosatt i ett höghusområde förutsatt att man har tillgång till öppna ytor, vatten, parker och naturområden.” 

Han berättar vidare att boende i villaområden mest umgås på den egna tomten och att områdena ofta saknar sociala platser såsom parker att träffas i. Fastigheterna ligger även glesare från varandra jämfört med i städer och i höghusområden. Han säger att resultatet av studien visar att vi människor dels behöver närheten till varandra men också närheten till den vilda naturen för att må som allra bäst.

”Ska man bygga för mental hälsa behöver alltså inte förtätning vara negativt eftersom det ökar möjligheterna för social interaktion. Däremot är det även viktigt med närhet till öppna ytor med natur och vatten”.

Studien har granskat satellitbilder tagna i Danmark under 30 års tid som klassificerat bebyggelsen  beroende på höjd och hur tätt de står. Man har sedan samkört materialet med hälsoregister och socioekonomiska register. Forskarna har även tagit hänsyn till kända faktorer som ökar risken för depression såsom genetiskt arv, ifall personen är arbetslös eller ensamstående. 

Områden med hög andel depressioner saknar ofta både mötesplatser och större grönområden. Karl Samuelsson, även han professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle, hoppas att stadsplanerare kommer att ta studien i hänsyn i sitt framtida arbete. ”Fortsatt bebyggelse av bilberoende småhusområden är varken bra för det psykologiska välbefinnandet eller klimatomställningen.”

Vi tycker att dessa forskningsresultat är mycket intressanta. Forskningen bekräftar tidigare studier som visar dels hur viktigt det är med upplevd gemenskap för att vi ska må bra psykiskt, men även kopplingen mellan välbefinnandet och närheten till naturen.

 

Källor:

Villaområden ökar risken för depression med 20 procent

Folk som bor i villaområden mer deprimerade än andra

Villa och radhusområden ökar risken för depression