Fast omsorgskontakt inom hemtjänsten

År 2019 utsåg regeringen riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) till särskild utredare av fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Sedan den 1 juli 2022 blev det sedan lagkrav på en fast omsorgskontakt för personer som är beviljade insatser från hemtjänsten (så länge det inte bedöms vara uppenbart obehövligt).

 

Syftet med lagkravet är att säkerställa att den enskildes olika behov tillgodoses, för att på så sätt förbättra kvaliteten i hemtjänsten.

 

Varför behövs en fast omsorgskontakt?

Många bor i dag kvar hemma trots stora vård- och omsorgsbehov med insatser från både socialtjänstens omsorg och olika professioner inom hälso- och sjukvården, även svårt sjuka i stället för att vårdas på sjukhus. Detta innebär att dessa personer möter personal från olika yrkesgrupper, verksamheter och aktörer i sin vardag, vilket ställer krav på en fungerande samverkan och samordning.

 

För många kan det kännas tryggt att få stöd och hjälp av personal som de känner igen och har en relation till. Det kan dessutom bidra till att öka delaktigheten och självbestämmandet för den enskilde som har insatser från hemtjänsten, samtidigt som det även kan öka tryggheten för den enskildes anhöriga.

 

Något som är avgörande för en god kvalitet i hemtjänsten är att den enskildes olika behov tillgodoses. Det kan vara behov av:

 

  • Trygghet
  • Kontinuitet
  • Individanpassad omsorg
  • Samordning när hemtjänstinsatser genomförs

 

Enligt det nya lagkravet som trädde i kraft från och med den 1 juli 2022 ska den som har hemtjänst, mot bakgrund av ovan nämnda anledningar, erbjudas en fast omsorgskontakt förutsatt att det inte bedöms vara uppenbart obehövligt (exempelvis vid insatser i form av enbart trygghetslarm, matlådor och/eller hjälp med städning/inköp). Från och med den 1 juli 2023 får endast den som är undersköterska utses till fast omsorgskontakt.

 

Många har redan i dag en namngiven kontaktperson inom hemtjänsten, men syftet är ändå att göra omsorgen mer individanpassad och att främja personalkontinuitet. Vidare är ett syfte att verka för en mer enhetlig tillämpning av funktionen i hela landet.

 

Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifter för den fasta omsorgskontakten kan bestå av:

  • Omsorgsarbete – det vill säga att utföra beviljade hemtjänstinsatser (allt från städning och inköp till personlig hygien).
  • Att planera och följa upp genomförandet av omsorgen – genom bland annat en så kallad genomförandeplan (en överenskommelse mellan omsorgstagaren och enheten om hur omsorgstagarens hjälp ska genomföras utifrån beviljade insatser) samt vid behov revidera genomförandeplanen.
  • Utgöra en länk i vården och omsorgen – både i det förebyggande arbetet och vid olika uppföljningsmöten.
  • Verka för samordning med andra yrkesgrupper runt omsorgstagaren – dock med beaktande av regelverken om sekretess och tystnadsplikt.
  • Informera och samverka med anhöriga, arbetslaget i hemtjänsten, andra utförare och aktuella yrkesgrupper som är delaktiga i den äldres vård, omsorg och tandvård.

 

Utöver detta kan den fasta omsorgskontakten bidra till att bryta isolering och känslan av ensamhet hos omsorgstagaren.

 

Viktigt stöd för anhöriga

Anhöriga tar många gånger ett stort ansvar och vet inte alltid vem de kan kontakta när deras närstående behöver hjälp. Inte sällan upplever anhöriga att de behöver ansvara för samordningen av den närståendes insatser. Att omsorgstagaren får en fast omsorgskontakt kan därför bidra till att även anhöriga kan uppleva avlastning och känna trygghet. Anhöriga vet då vem de kan kontakta, och att denna någon känner omsorgstagaren väl.

 

Riksföreningen Äldres Hälsa betraktar detta lagkrav som ett steg i en positiv riktning för att höja och säkra kvaliteten inom hemtjänsten genom bättre anpassad hjälp för den enskilde, stöd för anhöriga och tydligare arbetsfördelning för personal inom hemtjänsten. Vi betraktar personalkontinuitet och personkännedom som viktiga nyckelfaktorer för en bättre kvalitet inom äldreomsorgen.

 

Kom ihåg!  

Till sist vill vi skicka med några punkter som kan vara värda att tänka på:

 

  • Socialnämnden är huvudman för äldreomsorgen och har en skyldighet att säkerställa att den som får hemtjänst erbjuds en fast omsorgskontakt. Hur detta ska bedrivas i praktiken är upp till varje socialnämnd att närmare beskriva i riktlinjer, rutiner eller andra styrdokument.

 

  • Omsorgstagarens egen syn på behovet behöver beaktas i bedömningen. Om omsorgstagaren exempelvis har få insatser men kanske har ett begränsat socialt nätverk eller kognitiv nedsättning kan en fast omsorgskontakt behövas oavsett typ eller mängd beviljade hemtjänstinsatser.

 

  • Den fasta omsorgskontakten bör ha god personkännedom om omsorgstagaren och ha en helhetsbild av dennes situation. Det kan vara en bra idé att utse en vice omsorgskontakt för att på så sätt lättare kunna upprätthålla personalkontinuitet när den ordinarie omsorgskontakten är ledig eller frånvarande av andra skäl.

 

 

 

 

 

 

 

Källor:

 

Regeringskansliet

Regeringskansliet

Socialstyrelsen

 

 

 

Vårdskulden

Med coronapandemin fick hela vården ställas om. Denna omprioritering innebar att ett otal planerade operationer och nybesök fick ställas in. Omställningen med inställda besök och operationer innebär nu en vårdskuld där vårdköerna är längre än aldrig förr.

Statistik visar att det genomfördes 90 000 färre planerade operationer och vårdbehandlingar under den första pandemivågen jämfört med samma period föregående år. Redan innan pandemin stod 100 000 personer i kö för operation. I augusti 2020 hade det ökat till 150 000. 

Köerna är heller inte statiska, utan det tillkommer hela tiden nya människor i behov av vård. Den lagstadgade vårdgarantin, som innebär att man inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på operation eller åtgärd, kunde uppfyllas endast till 60 % av fallen under december 2021.

Antalet vårdplatser har minskat kraftigt i Sverige genom åren och Sverige har nu lägst antal vårdplatser per 1000 invånare bland alla OECD länder. Denna minskning är en följd av bland annat besparingar men också brist på personal.

Läkarförbundets medlemmar pekar nu ut bristen på vårdplatser som sitt största arbetsplatsproblem. En tredjedel av alla läkare som jobbar på sjukhus upplever en hög eller väldigt hög stressnivå på sin arbetsplats. Denna stress beror till stor del på att för mycket tid måste ägnas åt att hitta en plats till patienten. Tid som istället hade kunnat ägnas åt att vårda patienten. 

Stressen leder till personalflykt på alla nivåer, där kompetent personal lämnar sin arbetsplats. Detta i sin tur leder till ännu färre vårdplatser.

Det är stora skillnader mellan regionerna i Sverige. I Stockholm får 22,5 % vänta på specialistvård i mer än tre månader. I Värmland är det hela 44 % som är tvungna att vänta mer än tre månader.

Så hur vill politikerna lösa detta?

Flera av riksdagspartierna vill först och främst öka kompetensförsörjningen i vården. Bristen på vårdpersonal kan lösas genom bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö. Även en bättre lön kan vara en lösning för att fler ska söka sig till vårdyrken och därtill stanna kvar. 

Ett annat förslag som många av partierna tar upp är tillgången till en fast läkarkontakt, vilket kan öka effektiviteten av vården samt patienttryggheten.

Att bygga ut primärvården är något som tas upp av två partier. På så vis kan sjukhusvården avlastas så att människor snabbare får vård och inte fastnar i vårdköer.

Ett samarbete mellan regionerna är något som flera partier pratar om. Många anser att vårdkrisen inte är något som kan lösas på regional nivå utan att staten behöver nu ta sitt ansvar. 

Många av partierna anser att det är människan som ska stå i centrum. Att tillgång till god vård ska vara en rättighet för alla människor och inte att vinster ska styra huruvida man har tillgång till snabb effektiv vård eller inte. Vårdbehoven ska styra vården, inte marknaden eller plånboken.

Ett parti tar även upp att satsningen på folkhälsan bör stärkas för att på sikt minska antalet som blir sjuka. Även att öka tillgången till vård för psykisk ohälsa är central för detta parti.

Ett annat parti anser att vårdskulden inte alls beror på coronapandemin, plats- och personalbrist utan snarare beror på Sveriges invandrarpolitik. 

Flera partier anser att digital vård kan vara ett komplement till den övriga vården. På så vis kan den övriga vården avlastas då vissa åkommor kan lösas på distans. Detta kan även vara praktiskt om man exempelvis bor på glesbygden och har långt till närmaste vårdcentral.

Läkarförbundets förslag till att minska vårdköerna 

SLF, Sveriges Läkarförbund, anser att staten ska ta ett större ansvar för vården med gemensamma mål för alla regioner. De anser att fler läkare bör vara chefer så att verksamhet bedrivs med medicinska mål vilket ger ett vårdeffektivt arbetssätt. Läkarförbundet tror även att en satsning på folkhälsa samt medicinsk forskning skulle innebära att färre skulle vara tvungna att söka vård.

Även en läkarstödd äldreomsorg skulle bidra till större kompetens inom äldreomsorgen där färre skulle läggas in och fler skulle kunna få komma hem tidigare. Läkarförbundet föreslår även att bygga ut primärvården. Detta skulle innebära att fler sjukdomstillstånd skulle behandlas och förebyggas innan de blir så allvarliga att de kräver sjukhusvistelse.

God tillgänglig vård oavsett var man bor

Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar en satsning på vården för att få bukt med de långa vårdköerna. Bra bemötande, kontinuitet kring patientens vårdkontakter och framför allt tillgången till god och likvärdig vård oavsett var i landet man bor är några punkter som vi belyser i vårt intressepolitiska program. För mer information om Riksföreningens intressepolitiska program, klicka här.

 

Källor:

Sveriges Läkarförbund Vår politik

Vårdköer i Sverige

Så vill politikerna förbättra vården, parti för parti

 

Hälsotips vid en lägre budget

I takt med att både matpriser och elpriserna har stigit så upplever många att man har en mer begränsad budget än tidigare. Att äta hälsosamt med en mindre budget kan vara en utmaning då näringsrik mat ofta har ett högre pris än mat som är näringsfattig såsom helfabrikat. Hälsa och välmående kan komma att bli en ekonomisk fråga, men det behöver inte bli så.

Vi kommer nu att gå igenom lite tips att tänka på så att hälsan och välmåendet stärks under kristider. 

Ät mer vegetariskt. Bra kött är ofta dyrt och ett mer budgetvänligt alternativ är att byta ut en del av måltiderna till vegetariskt. Baljväxter såsom bönor och linser är fullproppade med både makro- och mikronutrienter som våra kroppar behöver för att må bra. Grönsaker och frukt innehåller mängder av vitaminer och antioxidanter. En vegetarisk kost är dessutom ofta snål på dåliga fetter så har man problem med exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar kan man skörda många hälsofördelar genom att äta mer växtbaserat.

Frysta grönsaker innehåller lika mycket näringsämnen såsom färska grönsaker. Frysta grönsaker har oftast även ett lägre pris än färska.

Ät säsongsbetonat. Detta kanske låter självklart för många. Men vi anser att det är nödvändigt att påminna även om detta. Äter vi säsongsbetonat så håller vi utgifterna nere och dessutom så undviker vi att stödja långväga import av frukt och grönsaker vilket i sin tur är bättre för miljön och klimatet.

Bönor och linser i torkad form är oftast billigare än på konserv. Dessutom kan baljväxter groddas. Det sägs nämligen att den största mängd näring kommer från fröet, grodden och roten.

Bli självhushållande. Försök att odla det du kan. Om du har trädgård – grattis! Om du inte har trädgård så kan du ändå odla mycket även på balkongen eller till och med på fönsterbrädan. Nu i oktober är en ypperlig tid att sätta lökar inför våren. 

När vi ändå är inne på odling så vill vi slå ett slag för örter! Örter är ofta lätta att odla samt är ofantligt näringsrika. Dra ner på kaffekonsumtionen och brygg istället en kopp örtte. Har du inte gröna fingrar eller tålamod till odling så har örtteerna som finns i butiken fortfarande ett betydligt lägre pris än kaffe. Yerba mate är ett exempel på ett örtte som har en liknande centralstimulerande effekt såsom kaffe pga sin höga koffeinhalt.

Hitta alternativa vägar för träning. Träning behöver inte innebära dyra gymkostnader. Effektiv träning kan lätt fås till hemma såsom vi nämner i detta inlägg.

Långa promenader är ett lågintensivt sätt att träna vilket är effektivt för fettförbränning. 

Löpning är ett underbart sätt att träna hela kroppen mer eller mindre gratis då egentligen det enda man behöver är ett par bra skor. Alla kan lära sig att springa. Det motstånd folk ofta stöter på är antingen nedsatt muskelfunktion eller dålig kondition. Är det konditionen som är problemet kan denna övas upp genom att alternera gång med löpning. Du går en minut och sen springer du en minut. Sen trappar du upp detta. Märker du att det snarare är en muskel som stramar så ta reda på vilken muskel det är. Därefter tar du reda på muskelns rörelse. Öva därefter upp styrkan i muskeln genom att göra denna rörelse kombinerat med att göra motsatt rörelse för att stretcha ut den. 

Har du artros i exempelvis knä eller höft kan istället cykel vara ett bättre alternativ då det är mer skonsamt för lederna. Så varför inte ta cykeln istället för bilen i den mån det går, om du har möjlighet? På det sättet håller du dessutom eventuella bensinkostnader nere.

Om du befinner dig en svår ekonomisk situation finns det hjälp att få. Här följer några tips:

Om du är över 65 år och upplever att din pension inte räcker till har du möjlighet att ansöka om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, detta görs till Pensionsmyndigheten. Din boendekostnad, inkomster, tillgångar och familjesituation avgör om du har rätt till detta samt avgör omfattningen av bostadstillägget. Pensionsmyndigheten prövar alltid om du har rätt till äldreförsörjningsstöd när du ansöker om bostadstillägg.

Om du upplever att du har fastnat i skulder och en svår ekonomisk situation att ta dig ur kan du även vända dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun, där du kan få hjälp att överblicka din ekonomi och få praktiska tips om hur du kan prioritera dina skulder eller få hjälp att ansöka om skuldsanering. Kommunens skuldrådgivare har tystnadsplikt och hjälpen är kostnadsfri. Ta kontakt med din kommun för mer information!

 

Källor:

Ekonomiskt stöd

Budget och skuldrådgivning

 

Självmedkänsla

Enligt terapeuter härstammar många fall av psykisk ohälsa och problem från en ovana att vara snäll mot sig själv.

Relationen till oss själva är viktig och något som dessvärre oftast tas för given. Att lugna ned ens inre kritiker och känna medkänsla till sin egen person är något som vi tog upp i detta inlägg och vi tänkte nu spinna vidare på temat.

Här är tre saker man kan tänka på för att vara lite snällare mot sig själv och med det även stärka relationen till sig:

Var lika snäll mot dig själv som du är mot andra 

Detta kanske låter självklart men är ofta något som många glömmer bort. Vi har svårt att säga nej till våra närmaste och har lätt för att vara medgörliga för att inte uppfattas som besvärliga. Trots att det gäller situationer som egentligen skaver lite. Känns det igen? Självklart är det viktigt att kompromissa men att gång på gång ställa upp på saker som inte är något man själv vill innerst inne kan bryta ner ens egen person.

Att ta hand om sig genom egenvård, såsom vila, ta hand om sin kropp eller bara göra något för njutningens skull har fortfarande en klang av lathet eller egocentrism. Det är ofta lättare att kritisera sina val och på så sätt sätta sig själv sist än att vara snäll mot sig själv och våga följa sin inre röst. 

Forskning visar nu att just självmedkänsla och att vara snäll mot sig själv hjälper oss mer med våra mål i livet än en inre kritiker som hela tiden påpekar vad vi kunde gjort annorlunda. 

Så nästa gång något inte blivit som man tänkt sig försök att se situationen ur ett annat perspektiv. Ställ dig själv frågan ”Hur har jag blivit en bättre människa av denna situation?” 

Att ta hand om oss själva hjälper oss inte bara genom svåra tider utan hjälper oss även att vara mer närvarande och njuta av goda tider.

Respektera den individuella inlärningsprocessen

Våra förväntningar kring tiden det tar att lära sig något nytt är ofta orealistisk. Vi har satt upp ett orimligt krav på oss själva vilket innebär att när vi märker att saker tar längre tid än vi trott, så känner vi oss misslyckade. När vi börjar tänka på det här sättet så är det viktigt att ta ett steg tillbaka. Och istället känna medkänsla kring vår egen inlärningskurva, att lära sig något nytt tar tid. Tänker vi inte så här så är det lätt att ge upp. Att lära sig något är en steg-för-steg process . För att citera Bill Gates ” De flesta överskattar det de hinner göra på ett år, men underskattar det de hinner göra på tio år”.

Att glömma saker är en del av processen och inget vi ska slå ner på oss själva för. Det är inte meningen att vi ska minnas allt. Genom att glömma saker så hjälper vi hjärnan att systematisera och katalogisera information så att vi lättare kan förstå omvärlden.

Att vara flexibel i sitt sätt att vara

Med tiden är det lätt att vi fastnar i ett specifikt sätt att vara och bete oss. Detta gäller både rutiner och hur vi utformar våra hobbies. Rutiner är i sig överlag bra då de ofta hjälper oss i vardagen, men om de börjar göra oss oroliga, ängsliga eller deprimerade kan det vara på sin plats att se över dem. Kanske finns det något vi kan eller bör göra annorlunda för att vi ska kunna uppleva mer glädje i livet?

Källor:

6 science based self care tips

Be nicer to yourself

Ett flexibelt sinnelag

Efter att 55 000 studier kring mental hälsa har analyserats, så har man kommit fram till att vissa egenskaper är avgörande för att må så bra som möjligt mentalt.

Enligt analysen av dessa studier så är ett flexibelt sinnelag, öppet för förändring, en av de bästa inställningar vi kan ha för att optimera vår mentala hälsa. Detta går ut på att vara medveten, öppen och att engagera sig baserat på sina värderingar. 

Analysen kom också fram till att god mental hälsa även hängde samman med att vara närvarande i livet och i nuet.

Inom psykoterapi har man tagit fasta på att det är förändring av en sinnesinställning som skapar förutsättning för god mental hälsa. Man fokuserar kring frågeställningen varför vi tänker som vi gör. Och därtill förmågan och viljan att förändra detta genom att agera eller tänka på ett annat sätt. 

Studierna har kommit fram till att det bästa sättet att uppnå en positiv utveckling av sitt sätt att tänka, är att vara öppen för förändring. Detta kan appliceras både på ens egen livssituation men också på ens inställning och tankar. Känslan av att inte ha stagnerat, gett upp eller vara begränsad är central i detta tankesätt. 

En öppenhet kring förändring är faktiskt viktigare för den mentala hälsan, än vad både ett gott självförtroende eller stöd från vänner och familj är.

Även mindfulness, förmågan att vara medveten och närvarande i nuet, är också avgörande för att kunna åstadkomma denna förändring mentalt. 

Så hur blir man flexibel mentalt ?

  1. Medvetenhet: Vad händer just nu? Vilka tankar dyker upp? Vilka känslor? Känns det på något speciellt sätt fysiskt i kroppen?
    Nuet kan endast upplevas till fullo genom att vara medveten om detta. Det kan jämföras med att prata om smaken på ett äpple, med att äta själva äpplet. Istället för att fastna i grubblerier så handlar medvetenhet om att vara här och nu. 
  2. Öppenhet: Detta innebär ett tillåtande av jobbiga känslor och tankar. Detta är svårt och även kontraproduktivt då de flesta människor oftast vill bli av med jobbiga känslor och tankar. Detta brukar även vara den primära anledningen till att folk söker terapi. Det sägs att desto mer vi försöker få bort den dåliga känslan eller tanken, desto mer kontrollerar den våra liv. Det är istället bättre att släppa kampen mot den dåliga tanken och istället erkänna den. Ok det är här jag känner just nu och där till låta det bero. Det är då kontrollen släpper och på sikt även den jobbiga tanken eller känslan.
  3. Värdebaserat engagemang: Den tredje förmågan till att vara flexibel mentalt handlar om att engagera sig enligt sina värderingar. Börja med att identifiera vad som är viktigt för just dig och ta sedan steg åt det hållet. Detta kan handla om specifika mål men också kring hur man vill uppfattas som person. Exempelvis jag vill uppfattas som en generös person. Ta då steg som adderar generositet till din personlighet. 

Hur kan detta fungera i praktiken?

Det finns mycket här i livet att bli frustrerad kring. Oavsett om det handlar om en dispyt med en närstående eller om att det man gör inte blivit som man hade tänkt sig. 

  • Erkänn som sagt känslan. Erkänn känslan av frustration eller tillkortakommande men bli inte känslan. Det är bara en tillfällig känsla, inte den du är. Se känslor som moln, som lika lätt som den kom till dig så kan den ersättas med en annan känsla. För vissa personer kan detta låta lite flummigt men allt handlar snarare om att lära sig kontrollera ens känslor utan att låta tillfälliga känslor att ta över. 
  • Ingen människa är perfekt och det är ok att tappa kontrollen ibland. Visa självmedkänsla till dig själv istället för att känna dig frustrerad över att du är frustrerad. 
  • Var närvarande i nuet. Vi är ofta så uppslukade i våra tankar att vi faktiskt glömmer bort den nuvarande stunden. Stanna upp, slappna av och fokusera på andningen för att landa här och nu. Försök att vid varje utandning släppa på frustration och vänd tankarna till något som du är tacksam för istället.
  • Inse att det är okej att inte veta hur det ska bli. Genom att släppa kontrollen över hur saker ska vara eller hur saker ska bli så öppnar vi upp våra medvetanden. Vi kan istället fråga oss själva hur det kom sig att vi nu känner som vi gör? Varför blev jag frustrerad? Vad hade jag för förväntningar på situationen? Hur önskar jag att situationen blev? Kan jag applicera en förändring på mig själv för att nå det vi vill? Hur går vi vidare? När vi har svaret på dessa frågor så kan vi ta nya steg framåt och förändra situationer så att vi växer som människor. 

 

Källor:

The most important skill set in mental health

Life hacks

Familjens påverkan på vår hälsa

Enligt sociologin är vi människor sociala varelser som är beroende av folk runt omkring oss. Vi är beroende av andra människor antingen biologiskt, fysiskt, mentalt, socialt eller politiskt. Om inte alltid så åtminstone ibland. Forskning visar att ens familj bidrar med ungefär tre fjärdedelar av detta behov.

Vi kommer nu att gå igenom på vilket sätt familjen påverkar vår hälsa, samt även hur vår hälsa påverkas om familjemedlemmar flyttar till annan ort eller om vi på annat sätt förlorar kontakten med dessa. 

Familjens påverkan kan vara både positiv och negativ. Den kan vara en källa till stöd och närhet men kan dessvärre också ge en negativ påverkan om vi upplever kontroll eller förtryck. 

Vår familjebakgrund bidrar inte bara med vilka gener vi har, utan sätter ofta grunden till hur vi beter oss. Detta kan appliceras på flera aspekter såsom hur vi hanterar pengar, våra traditioner och vår kultur. Vår bakgrund bestämmer ofta också hur vi hanterar vår hälsa. Kommer vi från en bakgrund där man biter ihop och inte klagar är risken stor att vi ignorerar hälsoproblem senare i livet. På samma sätt kan en hypokondrisk förälder bidra till att vi själva utvecklar denna typ av tendenser. 

Våra gener och DNA spelar roll för vilken typ av sjukdomar vi utvecklar. DNA är dock föränderligt vilket innebär att många nedärvda sjukdomar raderas vartefter familjeträdet växer. Gällande mental ohälsa så beror detta lika gärna på livsstilsval som på DNA. 

Familjen har dock störst påverkan på vår emotionella hälsa.  Begreppet familj är stort och behöver inte bara inkludera dem som vi har biologiska band till.

I den bästa av världar är det hos familjen vi finner trygghet och kärlek. Denna trygghet skapar grunden för ett hälsosamt liv. Forskning visar att tighta familjeband minskar risken för att utveckla en rad sjukdomar, inklusive psykisk ohälsa samt minskar risken att dö i förtid. 

Att känna tillhörighet, sammanhang, vara delaktig socialt och att känna att vi kan påverka vår vardag är grundpelare för vår psykiska hälsa. För många människor fyller familjen denna funktion. Folk är i behov av medmänskligt stöd, någon att anförtro sig till, någon att skratta med. Människor som bidrar med välbefinnande och trygghet. 

Kommer vi från en problematisk familjebakgrund eller om vi har långt till familjen så kan detta stöd hittas på annat håll. Vi säger att ens närmaste familj flyttar eller försvinner på annat sätt. Barnen och barnbarnen flyttar till annan ort och maken/makan går bort. Denna typ av scenario är vanligt förekommande och bidrar oftast med en känsla av ensamhet. Ensamhet är en riskfaktor för psykisk ohälsa men detta kan förebyggas. 

Att hitta nya sociala kontakter är därför viktigt för den emotionella hälsan. Vi kan hitta nya relationer som bidrar med det stöd som vi saknar från familjen. Kanske genom att engagera sig i en förening? Diskussionsforum på sociala media? Eller att våga ta kontakt med en ny människa? För fler tips så beställ gärna vår informationsbroschyr om att bryta ensamhet här. Broschyren är gratis.

 

Källor:

Hur dödsfall i familjen påverkar oss

Family and health

Folkhälsomyndigheten

Att hantera förluster

I takt med att vi blir äldre ökar sannolikheten att vi drabbas av förluster av olika slag. Det kan handla om relationer som upphör, antingen genom dödsfall eller genom att relationen av någon anledning upphör, men också om förlusten av förmågor eller föremål. Den sorg som då kan uppstå kan kännas förlamande och omöjlig att ta sig ur – men det går. 

 

Vi kommer nu att gå igenom en del användbara tips för att visa hur man kan hjälpa sig själv när sorgen känns överväldigande.

 

Våra tankars kraft

Våra tankar påverkar hur vi känner och hur vi agerar. Hur vi ser på saker och ting påverkar även hur vi interagerar med vår omvärld. Vilket perspektiv vi har i förhållande till vår sorg kan därför bli avgörande om vi lever ett liv med smärta eller ett liv med kärlek.

 

Förluster är oundvikliga

När vi upplever sorg kan vi ha nära till känslor av hopplöshet och djup förtvivlan, något som kan betraktas som riskfaktorer för självmord. Vi kan fastna i en föreställning om att vi aldrig kommer att bli lyckliga igen, vilket i sin tur förvärrar sorgen och smärtan som vi redan upplever. Men förluster är en del av livet och alla relationer upphör dessvärre förr eller senare på ett eller annat sätt, hur smärtsamt det än känns i stunden.

 

Ett sätt att hantera förlusten kan vara att I stället för att fokusera på allt som har gått förlorat, så kan du välja att fokusera på allt som relationen bidrog till och gav dig när den fanns i ditt liv. Kanske bidrog den till några särskilda lärdomar eller insikter? Visst är det lättare sagt än gjort, men det kan vara värt att pröva det här förhållningssättet.

 

Och kom ihåg: så länge vi inte ger upp finns det hopp! Vi kan bli lyckliga igen. Vi kan välja att öppna oss för nya människor som kommer in i våra liv och för nya erfarenheter.

 

Rätt perspektiv

Om vi hittar rätt perspektiv för att förhålla oss till vår sorg kan vi hjälpa oss själva att sakta men säkert börja läka.

 

Följande punkter kan vara till hjälp: 

  • Fokusera på minnen över fina stunder tillsammans med personen. Dessa minnen gör att personen kan leva kvar i ens sinne.

 

  • I stället för att fokusera på att relationen har upphört, så försök att komma ihåg alla vackra ögonblick ni fick tillsammans och försök att känna tacksamhet för dessa stunder och dessa minnen.

 

  • Försök att finna en ny glädje i livet och sträva efter att gå vidare och skapa nya minnen.

 

  • Enligt den amerikanske psykologen Robert Puff kan många människor finna en tröst i inställningen att de en dag kommer att få återse personen som de sörjer, om personen har gått bort.

 

  • Hylla personens liv om den du sörjer har gått bort.

 

  • Finns det några fina relationer just nu i ditt liv, trots den sorg som du upplever? Ingen kan ersätta vad eller vem du har förlorat, men det kan ändå vara hjälpsamt att fokusera på den kärlek och det stöd som förmodligen fortfarande finns i ditt liv.

 

Livet kan vara grymt och smärtsamt, och sorgen är kärlekens pris, men livet kan gå vidare och vi kan finna kärlek och mening på nytt.

 

 

 

 

Källa:

 

Psychology Today

 

 

 

 

 

Hjärngympa på modernt vis

När man talar om digitala spel, som dator- och tv-spel, så tänker nog många direkt på barn och ungdomar. Men faktum är att digitala spel verkar vara minst lika lämpliga för äldre personer – både vad gäller själva aktiveringen (hjärngympan) men också det välbefinnande som aktiviteten ofta är förknippad med.

 

Det finns många anledningar till att själv utforska den värld av digitala spel som finns – i mobiltelefonen, surfplattan, datorn eller varför inte våga testa något tv-spel? Kanske finns det något som just din kommun erbjuder i form av digital aktivitet?

 

Varför är digitala spel bra för äldre?  

Vi människor behöver aktivera vår kropp (i den mån det är möjligt utifrån egna förutsättningar) och vår hjärna för att bibehålla våra förmågor så länge som möjligt. När vi på olika sätt upplever begränsningar i den fysiska världen kan digitala spel fungera som ett alternativ till säkrare aktivering och som en meningsfull sysselsättning – på egen hand eller tillsammans med andra.

 

10 fördelar med digitala spel:

  • Spel som involverar fysiska rörelser främjar blodcirkulationen i kroppen, vilket är viktigt inte minst på äldre dagar.
  • Digitala spel bidrar till ett ökat flodflöde till viktiga delar av hjärnan och kan därför hjälpa oss att bibehålla, eller till och med förbättra, våra kognitiva förmågor.
  • Den virtuella miljön är flexibel och kan anpassas utifrån individuella behov, förmågor och önskemål.
  • Vissa spel har visat sig kunna förebygga eller skjuta upp demens och andra åldersrelaterade sjukdomar.
  • Digitala spel innebär träning på ett roligt sätt och upplevs ofta som ett nöje, och hjärnstimulansen kan få dig att känna dig piggare.
  • Digitala spel kan bidra till ett ökat välbefinnande, även hos de som enbart deltar passivt genom att se på när andra spelar och även vid demenssjukdom.
  • Digitala spel kan bidra till moment av spänning i vardagen och nytt lärande.
  • Digitala spel kan fungera som en plattform för möte mellan generationer.
  • Digital teknik och digitala spel kan främja social delaktighet bland äldre och motverka känslor av ensamhet, oavsett om man bor i egen bostad eller i särskild boendeform.
  • Digitala spel kan bidra till ökad självkänsla och större tilltro till den egna förmågan.

 

Hur kommer jag igång?

Det finns en mängd olika spel på marknaden och mycket som finns i analog form finns även i digital form. Det du behöver är en dator, surfplatta eller smartphone för att kunna spela.

 

10 exempel på digitala gratisspel:

 

Några tips från oss

Nedan följer några tips till dig som vill få hjälp att komma igång med att spela  digitala spel, till dig som redan spelar eller till dig som önskar mer information.

  • Facebookgrupp – För dig som inte är så van vid tekniken och behöver lite hjälp att komma igång finns det en Facebookgrupp och Facebooksida som heter Gamingsenior där man kan få stöd och hjälp. Den startades av Inger Grotteblad som har varit senior VM-mästare i datorspeleter Counter-Strike.
  • StudiecirkelGaming för nybörjare är en studiecirkel som börjar under hösten 2022 på Stockholms senioruniversitet, där Inger Grotteblad är cirkelledare.
  • Hjälp med IT – SeniorNet är också ett alternativ för kontakt för dig som behöver stöd när det kommer till det tekniska, där seniorer lär seniorer använda IT.
  • Game of health – digitala spel för äldres hälsa och välbefinnande – Riksföreningen Äldres Hälsa kommer under hösten att lansera ett tryckt material med denna titel som handlar om just digitala spel och deras koppling till äldres hälsa och välbefinnande. Håll utkik, och välkommen att beställa!

 

 

 

 

 

Källor:

Karolinska Institutet

Hjälpmedelsinstitutet

Folkhälsomyndigheten

SVT Nyheter

SPF Seniorerna Skånedistriktet

 

 

 

 

Hur hjärnan och kroppen påverkas av alkohol

Alkohol har varit ett omdebatterat ämne länge. Vi har under senare år matats med forskningsresultat som säger att alkohol kan minska risken för en rad sjukdomar. Men samtidigt har det väl inte undgått någon hur skadligt alkohol är för kroppen vid överkonsumtion. Så vad är det som gäller egentligen?

Hur påverkar alkohol våra hjärnor och kroppar?

Kort sagt, alkohol är ett gift som i större mängder är skadligt för både kroppen och hjärnan. Frekvent drickande av större mängder alkohol kan ge skador på hjärnan som på sikt även påverkar kroppen.

Det som händer i kroppen när vi dricker alkohol är att alkoholen först når magen där den därefter via tarmarna färdas ut till blodomloppet och våra organ. Har vi druckit en del så har blodet en hög halt alkohol. Är halten för hög så får levern svårt att bryta ner alkoholen. Detta innebär  att den överflödiga mängden alkohol som levern inte lyckats bryta ned färdas vidare till hjärtat och det centrala nervsystemet. Vidare därifrån färdas alkoholen genom blod-hjärnbarriären och påverkar hjärnans nervceller direkt. Är alkoholhalten i blodet tillräckligt hög så kan dessa nervceller även dödas. 

I de flesta fall så saktar alkoholen endast ned kommunikationen mellan hjärnans nervceller. Detta tillstånd leder till att vi känner oss avslappnade men vi får också talsvårigheter, försämrad reaktionsförmåga, försämrad förmåga att processa ny information och så påverkas vår balans negativt.

Även små mängder alkohol kan störa hjärnans sätt att processa information och kan vid långvarig alkoholkonsumtion på sikt påverka både funktionen och storleken på hjärnan. Det är nervcellerna i hippocampus som påverkas mest och i värsta fall dör. Det är den del av hjärnan som sköter minnet, inlärning och känslor. Är alkoholkonsumtion stor kan vi få minnesluckor. Vid upprepade minnesluckor kan vi få svårigheter med inlärning, minnet, tankeförmåga och förmåga att hitta. Alkoholdemens har uppstått. 

Ungefär 10-20 år av kraftig alkoholkonsumtion kan leda till skador på hjärnan men också skada kroppens förmåga att ta upp B-vitamin.  

Man kan säga att alkohol lurar oss att vilja ha mer. Alkoholen sätter sig direkt på hjärnans belöningssystem. Detta innebär att när vi tar ett glas alkohol så får vi ofta känslor av glädje. Den glädjen är lätt att ryckas med i och vi tar ett till glas för att upprätthålla effekten. Alkohol är bra på att dämpa oro och ångest men dessvärre är effekten kortvarig och när alkoholen lämnar kroppen så förvärras både ångesten och oron då alkohol aktiverar kroppens alarm- och stressystem. 

Men finns det några positiva effekter av att dricka alkohol och vad bör man tänka på?

Flera forskningsresultat visar att en lätt alkoholkonsumtion kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Att tillägga är att det även finns rapporter där man inte funnit något positivt samband alls mellan alkoholkonsumtion och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Det finns även forskningsresultat som visar att en lätt alkoholkonsumtion kan skydda mot diabetes typ 2 samt reumatiska besvär. En lätt alkoholkonsumtion är ungefär ett halvt glas vin. Dock bör det påpekas att överkonsumtion av alkohol förorsakar både stora hälsoproblem samt samhällsproblem. Antal dödsfall i alkoholrelaterade leversjukdomar ökar dessutom år efter år i Sverige.

Källor:

Alcohol and brain

Alcohol related brain damage

Alkohol och sjukdomar

Alkohol inte enbart av ondo

 

Hjärnvänlig kost

Kroppen och hjärnan hör ihop, vilket innebär att det som är bra för kroppen i regel är bra även för hjärnan. För att bibehålla, och kanske till och med förbättra, sin hjärnhälsa och sina kognitiva förmågor finns det flera faktorer att ta hänsyn till. En viktig faktor är kosten. Men vad är då bra kost för hjärnan, kost som kan förebygga demens? Detta ska vi reda ut i dagens blogginlägg.

 

Mat som är bra för hjärta och blodtryck har visat sig vara bra även för hjärnan. Nedan redogör vi närmare för vad som rekommenderas att äta och vad som rekommenderas att undvika för en god hjärnhälsa.

 

Medelhavskost och nordisk mat

Flera studier har visat att medelhavskost och nordisk mat kan sänka risken att drabbas av demenssjukdomar med 40 procent. Det finns en särskild diet som kallas MIND (står för Mediterranian-DASH Intervention for Neurodegenerative Delay) som är utvecklad av amerikanska forskare med utsedda livsmedel som är bra för att hålla hjärnan frisk. Forskarna såg att personer som följde denna diet löpte 35-40 procent lägre risk att drabbas av kognitiv svikt och även minskad risk att drabbas av demens. Dessutom såg man att deras hjärnor var 7,5 år yngre än den verkliga åldern. Dieter kan ju många gånger upplevas som väldigt strikta, men den här dieten behöver man inte följa slaviskt. Även om man “slarvar” lite kan man få effekt så länge man huvudsakligen följer den.

Forskare har även sett att äldre kvinnor som håller sig till traditionellt hjärtkärl-vänlig kost får en minskad risk för att utveckla demens. Även nordisk hälsosam kost kan ha en positiv effekt på hjärnhälsan, enligt forskare på Karolinska Institutet, till skillnad från en kosthållning rik på fett, socker och processad mat. En kost som är rik på kolesterol och fattig på vitaminer och omega-3 fettsyror får hjärnan att åldras snabbare till följd av olika inflammatoriska processer.

 

Ät gärna följande

  • Grönsaker (dock inte rotsaker) – gärna gröna blad
  • Frukt – särskilt äpplen, päron och persikor
  • Nordiska bär som blåbär och lingon
  • Nötter och frön
  • Pasta och ris
  • Fet fisk
  • Kyckling
  • Vegetabilisk olja – gärna olivolja
  • Bönor
  • Fullkornsprodukter
  • Te och vatten
  • Vin (drick med måtta)

 

Undvik gärna följande

  • Rotfrukter inklusive potatis
  • Raffinerat spannmål som exempelvis frukostflingor
  • Smör och hårt margarin
  • Fruktjuice
  • Rött kött
  • Ost
  • Socker, exempelvis bullar och kakor
  • Friterad mat

 

Frukt och bär

Men vad är det då som gör frukter och bär så nyttiga? Jo, dessa innehåller en stor mängd flavonoider som är hälsosamma. Dessa är inte näringsämnen på samma sätt som vitaminer och mineraler men verkar ha en liknande effekt som C- och E-vitamin när det kommer till att skydda cellerna mot oxidativ stress. I den amerikanska studien Framingham Heart Study Offspring Cohort från 2020 som pågick under 20 år såg forskarna att deltagarnas kostvanor påverkade deras hälsa och kunde konstatera att de som åt mycket frukt, bär och livsmedel från växtriket fick ett skydd mot demenssjukdomar med upp till 56 procent.

 

En viktig pusselbit

Kosten är, som sagt, “bara” en pusselbit bland flera faktorer som kan förebygga demens – men en viktig sådan. Det har länge varit känt att kosten har betydelse, och flera och allt nyare studier styrker detta. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att andra faktorer, som en allmänt hälsosam livsstil med fysisk och kognitiv aktivering (som hjärngympa), också har betydelse.

 

 

 

 

Källlor:

Hjärnfonden

Kurera

Må bra