Nyheter – Sida 11 – Riksföreningen Äldres Hälsa

Naturens värde för vår hälsa

augusti 4, 2023/i Nyheter/av Riksföreningen Äldres Hälsa

Att skogen är värdefull är nog något som de flesta håller med om. Dessvärre betraktas skogens värde ofta utifrån profit, som en produkt som ska brukas för att generera kapital. En exportvara. Vi vet dock att skogen är värdefull i sig, just genom att vara skog. Skogen och träd har en lång rad fördelar både för vår hälsa men också för planetens hälsa. Men först några ord om skogsbruk och hur det påverkar vårt klimat.

Skogsnäringen är en av Sveriges basindustrier och vi har brukat skogen sedan 1850-talet. Idag är Sverige världens näst största exportör av skogsprodukter.

Skogen beskrivs ofta som en förnybar resurs som aldrig tar slut. Detta är ett påstående som det finns många problem med. Framförallt eftersom planterad skog hotar den biologiska mångfalden. I en naturskog lever nämligen hundratals arter som aldrig kan ersättas av planterade monokulturer. Ett välfungerande ekosystem är beroende av biologisk mångfald. Ett starkt ekosystem med stor biologisk mångfald är därtill mer resistent mot sjukdomar och skadeangrepp. Man kan se det som ett korthus, ruckar vi på det och tar bort en väsentlig del i kedjan, så kan allt lätt rasa samman.

Sedan 1950-talet har ca 60 procent av Sveriges skogar kalhuggits. Idag bedrivs ungefär 97 procent av svenskt skogsbruk med kalhyggesbruk. I FNs senaste klimatrapport IPCC tas just kalhyggesbruk upp som en av flera direkt drivande orsaker till den rådande klimatkrisen. Rapporten uppmanar ledare världen över att tillämpa åtgärder för att radikalt minska kalhyggesbruket för att inte spä på klimatförändringarna ytterligare.

Skogen är nämligen en viktig kolsänka som absorberar koldioxid ur atmosfären. Träd renar även luften, skyddar mot hetta samt minskar förödelse från jordskred vid häftiga skyfall. Skövlar vi skogen släpps koldioxid ut i atmosfären. Koldioxid drar till sig hetta vilket i sin tur påskyndar höjningen av jordens redan höga temperaturer ytterligare.

Just träds förmåga att rena luften är en viktig aspekt ur ett hälsoperspektiv. När tuberkulosen skördade många liv i Sverige under 1800-talet inrättades flertalet sanatorium. Sanatorierna var sjukhus där terapimetoden bland annat gick ut på att patienterna fick vistas i ren luft. Dessa sanatorium byggdes i skogrika miljöer då man kände till trädens förmåga att göra luften klar och hälsosam.

Forskning visar att träd även bidrar till renare stadsluft. En studie som genomfördes i Göteborg 2018 visar att trädens blad tar upp luftföroreningar och därmed minskar människors exponering för skadliga ämnen i luften. Studien visade även att ju äldre trädet var desto mer luftföroreningar absorberades. Minskade luftföroreningar i städer innebär lägre risk för befolkningen att utveckla lungsjukdomar samt astma. En annan studie gjord i Luleå visade att stadens björkar lagrar den mängd kol som motsvarar ett årligt koldioxidutsläpp från ungefär 1600 personbilar. Att vila ögonen på träd i en stadsmiljö minskar även risken för depression enligt en tysk studie.

Forskning har länge visat att genom att vistas ute i naturen så stärks vårt immunförsvar. Träden renar inte bara luften utan utsöndrar även fytoncider, ett ämne som träden själva använder för att skydda sig mot skadedjursangrepp. När vi andas in luft nära träd så absorberar vi dessa ämnen. Fytonciderna har antibakteriella egenskaper som stärker vårt immunförsvar samt ökar aktiviteten av vita blodkroppar som dödar infekterade celler.

Att vistas ute i naturen minskar även stress. Stressade men friska personer blir lugna av att vistas nära träd eftersom träd har en förmåga att sänka vårt blodtryck samt det stressrelaterade hormonet kortisol. ”40 minuter i skogen räcker för att att både puls och blodtryck ska gå ner” menar Ann Dolling som är docent vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Umeå.

Just nu bedrivs ett forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet kring varför vistelse i just skogen gör att vi mår bra. Skogens värde för människans hälsa och välbefinnande lyfts fram i projektet och man ser även att vistelse i skogen kan både behandla vissa sjukdomar men också främja vardagshälsan. Att vistas i skogen minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, ångest och stress.

”För 200 år sedan bodde 90 procent av människorna i Sverige på landet, idag är det nästan tvärtom.”säger Susanne Knutsson, en av forskarna som bedriver projektet. Forskningsprojektet Skogens hälsofrämjande värden och effekter består av flera olika studier. Det första handlar om stressmätning och riktar sig till stadsmänniskor som bor tre dagar i naturen.

”Projektet är unikt, fortsätter Susanne Knutsson. Det undersöker den direkta kopplingen mellan boende i naturen och eventuell påverkan på hälsan. Vem vet kanske forskningsprojektet kan bidra till att skogsvistelser i framtiden kan skrivas ut på recept?”

Så ta hand om naturen och våra träd, de är livsviktiga för oss.

Källor:

Skogens hälsofrämjande värden och effekter

Carbon sinks and sequestration

Många skogsarter hotade av kalhyggesbruk

Skogsnäringen i Sverige

Söderby Sjukhus

Träden renar stadsluften

Utan träd får vi inga hållbara städer

Träd utanför fönstret minskar risken för depression

IPCC report

Skogsvistelse på recept

5 orsaker till att gå ut i skogen

Att främja gemenskap – ett gott exempel

juni 28, 2023/i Nyheter/av Riksföreningen Äldres Hälsa

Det har säkert inte undgått er att Riksföreningen Äldres Hälsa har tagit fram ett studiecirkelupplägg, Hälsocirkeln, utifrån vårt skriftliga material Hälsoguiden – för ett hälsosamt åldrande. Under våren 2023 har föreningen utbildat drygt 40 cirkelledare från olika orter runt om i landet.

En av alla utbildade cirkelledare är Anneli Larsson som är seniorhälsokonsulent i Bjuvs kommun. Där har hon startat upp en så kallad seniorhälsoskola med utgångspunkt från Hälsocirkeln, men även med praktiska inslag i form av dans, rörelse, balans och skapande aktiviteter.

Stort intresse

Anneli märkte tidigt att intresset var stort och att succén var ett faktum. Fler anmälde sig än vad som fick plats och femton lyckliga pensionärer blev utvalda att delta i seniorhälsoskolan. Arrangemanget blev så lyckat att det till och med uppmärksammades med en artikel i Helsingborgs Dagblad.

Seniorhälsoskolan i Bjuvs kommun

Vi har kontaktat Anneli för att höra mer om deras seniorhälsoskola och hur de har inspirerats av Hälsocirkeln.

Vad innebär Seniorhälsoskolan?

– Seniorhälsoskolan är ett samarbete mellan Hälsofrämjande och Förebyggande verksamheten inom Bjuvs kommun och Medborgarskolan i Helsingborg. Jag, Anneli Larsson, är seniorhälsokonsulent och har varit kursledare tillsammans med Åsa Larsson från Medborgarskolan. Vi har haft 15 deltagare, varav 13 kvinnor och två män i åldrarna 66 år till 79 år. Vi träffades i två timmar vid 16 tillfällen (två tillfällen per vecka i åtta veckor). Närvaron var 86 procent.

På vilket sätt har ni hämtat inspiration från Hälsocirkeln?

– Hälsocirkeln har varit stommen i Seniorhälsoskolan och de åtta tematräffarna har legat till grund för de aktiviteter som vi har kompletterat med. Ett exempel var träffen om ”Lustfyllda och värdefulla måltider” där vi kompletterade med ett gemensamt besök på en restaurang i anslutning till ortens äldreboende där seniorer kan äta alla dagar i veckan till ett bra pris och utan att behöva förbeställa. Gruppen har redan bokat in återträffar i form av gemensam lunch den första fredagen i månaden. Några andra aktiviteter som vi testade var digital gympa som finns på kommunens hemsida, men även aktiviteter i form av sittyoga, linedance och seniorshake. Även balanspromenad och balansövningar tillsammans med en av kommunens sjukgymnaster och skapande aktiviteter med levande blommor, qigong till musik, walk & talk samt mindfullness i skogsmiljö och koreograferad ”balansgympadans” till musik. Det vi har tyckt har varit viktigt är att aktiviteterna som presenterats går att fortsätta med även efter kursen.

Hur har deltagarna upplevt er Seniorhälsoskola?

– Kursdeltagarna har enbart varit positiva till Seniorhälsoskolan och flera har uttryckt att det överträffat deras förväntningar.

Hur finansierade ni Seniorhälsoskolan?

– En lokal bank här har varit med och sponsrat Seniorhälsoskolan. Deras sponsring möjliggjorde dessutom att vi kunde trycka upp t-shirts och vattenflaskor till deltagarna. Vi köpte även in gummiband för styrketräning som deltagarna fick med sig hem för fortsatt träning i hemmet efter en introduktion under en av träffarna. Även den gemensamma lunchen som deltagarna bjöds på finansierades med hjälp av sponsringen.

Kan du berätta mer om hur ni arbetar för att främja gemenskap hos äldre?

– Bjuvs kommun erbjuder träffpunkter för seniorer i våra tre byar/kommundelar. Vi samverkar med biblioteket, studieförbund, pensionärsföreningarna men också med föreningar som arrangerar seniorverksamheter som exempelvis bowling, bollklubb och friluftsfrämjandet. Detta gör att vi kan hänvisa till varandra och därmed också ge den enskilde senioren ett större smörgåsbord av aktiviteter att välja mellan. Vi inom kommunen kan inte göra allt själva och därför är samverkan oerhört viktigt – vi kompletterar varandra himla bra.

Kan du rekommendera andra kommuner att starta upp något liknande?

– Jag kan absolut rekommendera andra kommuner att inspireras av detta. Seniorhälsoskolan har bland annat genererat fler besökare på våra träffpunkter, vilket är väldigt roligt!

Vad har ni som kommun vunnit på att bedriva Seniorhälsoskolan?

– Vi har sett många positiva effekter av detta! Det har skapats relationer mellan deltagarna som har resulterat i att de har börjat träffas privat och hela gruppen har bokat in regelbundna återträffar. En annan vinst är ett ökat förebyggande tänk inför framtiden – vi tänker oss någon form av kortare hälsosamtal. Vi har dessutom fått in kunskap och erfarenheter vad gäller teoriblocken, exempelvis hur seniorerna tänker kring ensamhet och mycket annat. Det har framkommit önskemål om studiecirklar och vi kommer att fortsätta med konceptet Seniorhälsoskolan till hösten, då i en av våra andra byar – Ekeby.

Röster om Seniorhälsoskolan i Bjuv

Nedan följer några röster om Bjuvs kommuns Seniorhälsoskola i form av citat som är hämtade ur artikeln ”Pensionärer i skolbänken – med dans på schemat” som publicerats i Helsingborgs Dagblad.

”Första träffen var i onsdags. Då pratade vi om förundran. Det handlar om att öppna sig och att öppna sinnena. Det var givande.” – Deltagare i Seniorhälsoskolan.

”Sedan är det ju en social grej för dem som är ensamma. Det är säkert ganska nyttigt.”

– Deltagare i Seniorhälsoskolan.

”Jag kunde inte varit gladare, det känns som att det är helt rätt. Jag har redan fått ett kvitto på att det funkar.” – Anneli Larsson, seniorhälsokonsulent i Bjuvs kommun och kursledare.

Hälsocirkeln – en studiecirkel för ett hälsosamt åldrande

Ett stort tack till Anneli Larsson från Bjuvs kommun för deltagande i vår cirkelledarutbildning för Hälsocirkeln! Samt tack för denna inspirerande intervju om Bjuvs kommuns Seniorhälsoskola. Vi vill även tacka alla andra som har deltagit i vår cirkelledarutbildning!

Är du också intresserad av vår cirkelledarutbildning? Anmäl ditt intresse inför kommande utbildningstillfällen här.

Källor:

Anneli Larsson, seniorhälsokonsulent i Bjuvs kommun

Helsingborgs Dagblad

Fysisk beröring

juni 22, 2023/i Nyheter/av Riksföreningen Äldres Hälsa

Att vi mår bra av mänsklig kontakt är en vedertagen sanning. Närhet, beröring och känslan av gemenskap är viktig för oss alla.

Helena Backlund Wasling, som forskar inom neurofysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, har skrivit boken Närmare, om det livsviktiga att röra vid varandra. Boken tar upp hur beröring fungerar som ett socialt klister som gör oss mer samarbetsvilliga, generösare samt även lyckligare. Att röra vid varandra påverkar vårt välbefinnande och gör oss mer resistenta mot både stress och sjukdomar.

När vi blir berörda på ”rätt sätt” dvs beröring med ett gott syfte, så skickas signaler till hjärnan som frigör må bra-hormonet oxytocin. Däremot händer inte detta om vi blir berörda på ”fel sätt”. Beröring gör att vi känner oss bekräftade och sedda. Närhet kan även skänka tröst.

Under pandemin med dess krav på avstånd och isolering blev fler medvetna om betydelsen av fysisk beröring. Helena Backlund Wasling tog upp kopplingen mellan pandemin och hennes forskning i ett radioprogram. En lyssnare ringde då in för att påpeka att ett liv utan mänsklig gemenskap och avsaknad av fysisk kontakt är vardag för många som lever ofrivilligt ensamma.

Backlund Wasling hoppas nu att ensamhetsaspekten och avsaknaden av fysisk beröring ska uppmärksammas ytterligare och även att en attitydförändring ska ske exempelvis inom äldrevården. Många äldre lever idag ensamma och kontakten med hemtjänsten är ett av de få tillfällen där kontakt med omvärlden sker. Personalen inom äldreomsorgen har dessvärre ofta så hög arbetsbelastning att de skyndar sig mellan de äldre och tiden för samtal och samvaro minskar till ett minimum.

En som har tagit fasta på vårt behov av mänsklig kontakt och beröring är Sofia Kreissl som anordnar sk Cuddle Parties, event där människor träffas för att kramas. Ett Cuddle Party beskrivs som ”en möjlighet att träna på och få icke-sexuell beröring” enligt Sofia Kreissls hemsida. Det är en workshop för att hitta vad man behöver och mår bra av. Eventen riktar sig till den som vill uppleva gemenskap och få sig en härlig oxytocindos.

Alla eventen har tydliga gränser och det handlar lika mycket om att känna sig trygg med att bli berörd av någon annan som att uppleva fysisk kontakt med någon annan. Det finns tydliga regler för verbalt samtycke och beröring sker endast efter att någon frågat först. Många kommer till Sofias Cuddle Parties pga en längtan efter närhet men många kommer också för att lära sig att sätta gränser. Eventen inleds alltid med en del där deltagarna får träna på verbalt samtycke.

En av besökarna på ett av Sofias Cuddle Parties berättar om sin erfarenhet; ”Jag sökte mig hit för att jag får för lite beröring i min vardag.” ”Det tar även emot att fråga om det eftersom det är stigmatiserat och ofta kopplat till sex.” ” Just nu har jag ingen partner men fysisk beröring är viktig för min emotionella hälsa.”

Flera andra deltagare berättar om vilken boost de får av att deltaga på ett av Sofias event. ”Det är så härligt att vara nära andra människor! Nu har jag fyllt på mitt oxytocinförråd för flera veckor framåt!”

Källor:

Boken Närmare

Så berör du andra på rätt sätt

Mänsklig kontakt ett livsviktigt behov

Oändligt behov av mänsklig kontakt

Här träffas man för att gosa med främlingar

Cuddle Party

Din villaförort kan göra dig deprimerad

juni 16, 2023/i Nyheter/av Riksföreningen Äldres Hälsa

Enligt forskning gjord av Högskolan i Gävle, tillsammans med Yale University i USA samt Århus Universitet i Danmark, så är risken 20 procent högre att drabbas av en depression om man är bosatt i en villaförort.

Man har sedan tidigare känt till att människor som bor i städer oftare drabbas av depression än människor som är bosatta på landsbygden. Men nu har nya studier som bygger på AI kombinerat med satellitbilder konstaterat ett tydligt samband mellan depression och just villaförorter.

Stephan Barthel, som är professor i Miljövetenskap och ledare för Hållbar Stadsutveckling vid Högskolan i Gävle, berättar om studien för SVT.se ; ”Forskningen visar även att man löper 20 procents lägre risk att drabbas av depression om man är bosatt i ett höghusområde förutsatt att man har tillgång till öppna ytor, vatten, parker och naturområden.”

Han berättar vidare att boende i villaområden mest umgås på den egna tomten och att områdena ofta saknar sociala platser såsom parker att träffas i. Fastigheterna ligger även glesare från varandra jämfört med i städer och i höghusområden. Han säger att resultatet av studien visar att vi människor dels behöver närheten till varandra men också närheten till den vilda naturen för att må som allra bäst.

”Ska man bygga för mental hälsa behöver alltså inte förtätning vara negativt eftersom det ökar möjligheterna för social interaktion. Däremot är det även viktigt med närhet till öppna ytor med natur och vatten”.

Studien har granskat satellitbilder tagna i Danmark under 30 års tid som klassificerat bebyggelsen beroende på höjd och hur tätt de står. Man har sedan samkört materialet med hälsoregister och socioekonomiska register. Forskarna har även tagit hänsyn till kända faktorer som ökar risken för depression såsom genetiskt arv, ifall personen är arbetslös eller ensamstående.

Områden med hög andel depressioner saknar ofta både mötesplatser och större grönområden. Karl Samuelsson, även han professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle, hoppas att stadsplanerare kommer att ta studien i hänsyn i sitt framtida arbete. ”Fortsatt bebyggelse av bilberoende småhusområden är varken bra för det psykologiska välbefinnandet eller klimatomställningen.”

Vi tycker att dessa forskningsresultat är mycket intressanta. Forskningen bekräftar tidigare studier som visar dels hur viktigt det är med upplevd gemenskap för att vi ska må bra psykiskt, men även kopplingen mellan välbefinnandet och närheten till naturen.

Källor:

Villaområden ökar risken för depression med 20 procent

Folk som bor i villaområden mer deprimerade än andra

Villa och radhusområden ökar risken för depression

Fast omsorgskontakt i hemtjänsten ska ha titeln undersköterska

juni 9, 2023/i Nyheter/av Riksföreningen Äldres Hälsa

Som vi tog upp i detta inlägg så har det sedan den 1 juli 2022 varit lagkrav på en fast omsorgskontakt för personer som är beviljade insatser från hemtjänsten. Eller åtminstone så länge det inte bedöms vara uppenbart obehövligt.

Lagkravet tillkom som ett sätt att säkerställa att den enskildes olika behov tillgodosågs och på så vis öka både kvaliteten hos hemtjänsten men också tryggheten hos den som nyttjar hemtjänst. Återkommande personal som man skapar en relation med ger en ökad känsla av stöd.

Många kommuner arbetar sedan tidigare med en kontaktperson inom hemtjänsten. Nu har detta arbetssätt reglerats till att omfatta en fast omsorgskontakt. From den 1 juli 2023 ska den fasta omsorgskontakten även ha titeln undersköterska.

Inom den privata sektorn har det första steget i lagkravet inte varit svårt att implementera då många privata aktörer arbetat på detta sätt länge. Inom den privata vårdsektorn har hela 92 procent av vårdtagarna en fast omsorgskontakt.

Steg två inom lagkravet ser dock ut att bli mer problematiskt. Nämligen kravet att den fasta omsorgskontakten ska vara undersköterska. Anna Bergendal som är näringspolitisk expert, äldrefrågor, hos Vårdföretagarna, menar att det blir problematisk att knyta ett yrke till en sådan titel.

”Det kan innebära svårigheter att organisera arbetet på bästa sätt, personlig lämplighet är viktigare i det här sammanhanget”, säger Bergendal. ”Det finns även verksamheter som har matchat äldre med anställda som kan deras modersmål – vilket nu försvåras. Det råder även brist på undersköterskor i landet.”

Hos kommunerna har man ett liknande synsätt på kravet om yrkestiteln undersköterska. Av 171 tillfrågade kommuner svarar var tredje att de tror att det kommer att bli svårt att leva upp till det nya kravet inom hemtjänsten. Göteborg är en av kommunerna som säger att de behöver mer tid. Monika Bondeson som är chef för hemtjänsten i Göteborgs stad säger nämligen att undersköterskor är svåra att rekrytera.

Den 1 juli 2023 blir undersköterska även en skyddad yrkestitel vilket innebär att det kommer att behövas ett bevis från socialstyrelsen. För tillsvidareanställda undersköterskor så innebär dock detta inte något problem då dessa kommer att arbeta på som vanligt. Tillfälligt anställda, personer som jobbar extra samt arbetssökande behöver däremot ansöka om bevis från socialstyrelsen. Enligt Monika Bondeson kommer denna process vara onödigt tidskrävande.

Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar fast omsorgskontakt inom hemtjänsten med öppna armar. Det tillgodoser behoven av kontinuitet, trygghet, delaktighet, individanpassad omsorg samt god samordning. Vi ser även positivt på förslaget kring kompetenskravet, att den fasta omsorgskontakten ska vara undersköterska. Dels för att säkerställa kvaliteten hos vården men också då det kommer att höja statusen hos själva yrket.

Ett kompetenskrav som detta gör undersköterskor mer eftersökta på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan komma att höja lönerna på sikt. Något som skulle bidra till att fler personer väljer att stanna kvar på sitt jobb. Då processen att nyrekrytera undersköterskor är tidskrävande så önskar vi att redan anställd personal, utan titeln undersköterska, kan genomgå det så kallade kompetenslyftet inom äldreomsorgen. En statlig satsning där man som anställd inom äldreomsorgen kan vidareutbilda sig till undersköterska. Detta skulle innebära att man både säkerställer kompetenskravet och kvaliteten hos vården men också kan behålla samma personal som den äldre redan känner och har kontakt med.

Källor:

Lagrådsremiss Socialdepartementet

Kunskapsguide om fast omsorgskontakt

Vägledning om fast omsorgskontakt i hemtjänsten

Fast omsorgskontakt knyts till yrkestiteln undersköterska

Svårt för kommunerna att klara nytt hemtjänstkrav

Undersköterska blir en skyddad yrkestitel

Kompetenslyft äldreomsorgen

AI vs Mänskligheten

juni 2, 2023/i Nyheter/av Riksföreningen Äldres Hälsa

Människan har ett grundläggande behov av att känna tillhörighet och gemenskap med andra. Vi är ett flockdjur som trivs bäst i andras sällskap.

Dels genom den gemenskap vi känner med våra vänner, vår familj, kollegorna eller i föreningen. Men också den sociala gemenskap vi känner i mötet med främlingar på stan, i butiken, i mötet med vården eller per telefon. Vi människor mår bra av ett vänligt leende, ett hej eller ett tack. Även om detta kommer från en främling så mår vi som allra bäst då vi känner oss inkluderade, sedda och förstådda.

Digitaliseringen av samhället har gett oss nya sätt att kommunicera och hålla kontakten med varandra. Men å andra sidan har digitaliseringen även minimerat tillfällena för social gemenskap och interaktion. Fler och fler butiker erbjuder snabbkassor där inte kassörskan längre behövs. Fler och fler företag erbjuder chat-bot som kundtjänst. Forskning från Massachussets Institute of Technology, MIT, visar att människor hellre kommunicerar på sociala media istället för att utveckla sina sociala relationer ansikte mot ansikte.

Den digitala utvecklingen har gått snabbt, men på senaste år med raketfart och idag är AI, artificiell intelligens, allt mer vanligt. I korta drag så kan AI förklaras som en maskin med förmåga att visa människoliknande drag såsom förmågan att resonera, vara kreativ, lära sig av tidigare erfarenhet samt planera.

Världen genomgår just nu något som kallas den fjärde industriella revolutionen. Tidigare industriella revolutioner har drivits av människor men denna är driven av AI. Fördelarna med AI är många. Många anser att AI kan hjälpa företag att analysera flöden, tidigare skeenden och händelser för att på så vis dra slutsatser för beslutsfattande som genererar högre avkastning. Dessvärre bidrar en sådan utveckling att en roll som finansanalytiker inte längre behövs. Är AI på väg att göra den mänskliga faktorn helt onödig?

Det är precis så diskussionen går för tillfället. Hotar AI att utrota mänskligheten? En del experter exempelvis Googles Demis Hassabis, forskare, samt företagsledare såsom Elon Musk går nu ut med en varning för AI. Samtliga understryker allvaret i AI, att inte låta det gå för långt. Låter fasligt likt en science fiction film eller hur? Men det är dit verkligheten har kommit. Hotet gäller dock främst felaktig information, cyberattacker, användandet av vapen och framförallt när AI hamnar i fel händer.

AI kan aldrig ersätta mänsklig intelligens och framförallt aldrig ersätta den mänskliga kontakt och gemenskap som vi behöver för att må bra. Lär vi oss att använda AI på rätt sätt kan dock många fördelar finnas. Under pandemin så utvecklade Umeå Universitetssjukhus en AI-robot som skulle mäta feber på patienter redan i väntrummet. Att ersätta mänsklig kontakt med en robot inom vården kan ju anses som ett steg i helt fel riktning. Men här finns ju dock en uppenbar fördel. En robot kan ju inte bli smittad av en människa , så när man tar hänsyn till smittorisken är en febermätande robot en ypperlig idé.

Idag finns flera AI-system som är utvecklade för att diagnostisera patienter mer effektivt. Är AI tillräckligt tillförlitligt så skulle AI kunna effektivisera hela sjukvården. Att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, förutsäga sjukdomsförlopp samt förutspå framtida risker är några fördelar med AI. Ytterligare fördelar är kortare väntetider, säkrare diagnoser och avlastad personal.

I ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet så undersöks hur robotar påverkar arbetsmiljön inom vården. Specifikt är det undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor som arbetar med äldre personer med demens som ingår i studien. Projektet går ut på att robotar ska avlasta personalens arbete genom att utföra olika arbetsuppgifter såsom patientlyft, tvätta brukaren, hjälpa till med träning, mata brukaren, övervaka samt interagera med brukaren. Enligt projektbeskrivningen så ska roboten hjälpa personalen att frigöra moment från sitt arbetsschema.

Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa anser att detta skulle vara en bedrövlig utveckling av demensvården. Bara för att en person är dement så upphör inte behovet av mänsklig kontakt. Snarare är det tvärtom. Demensvården behöver människor som är lyhörda, inkännande och kan förstå en komplex demenssjukdom. Dessutom sätter projektet personalens behov i centrum istället för hur det bör vara; den äldres behov i centrum.

Källor:

AI-robot utvecklas för sjukvården

Robot på jobbet

Värdet av fysiska möten i en alltmer digital värld

AI vs Human Touch

AI öppnar möjligheter inom vården

Artificial intelligence warning

Magnesium

maj 25, 2023/i Nyheter/av Riksföreningen Äldres Hälsa

Magnesium är ett mineral som hjälper våra nerver och muskler att fungera bättre. Den stärker vårt skelett, vårt immunförsvar samt hjälper vår kropp att ta upp mineraler och vitaminer från maten vi äter.

Under de senaste åren har försäljningen av kosttillskott med magnesium stigit i höjden. Främst för dess positiva påverkan på immunförsvaret i samband med COVID-19 pandemin, men också för att magnesium sägs hjälpa oss att sova bättre.

Behöver vi ta magnesium som kosttillskott eller får vi oss tillräckligt med magnesium via kosten? Vad säger forskningen?

Magnesiumbrist är ovanligt men förekommer. Kroppen kan inte bilda magnesium på egen hand så det är viktigt att vi får i oss magnesium via maten vi äter. Äter vi en varierad kost med mycket fibrer så täcker vi i regel kroppens dagliga behov av magnesium.

Läkemedel som innehåller tetracykliner kan dock leda till att vi inte tillgodoser oss den magnesium som finns i maten. Tetracyklin är antibiotika som används för att behandla bland annat luftvägsinfektioner, lunginflammation, borrelia och klamydia. Flera antibiotikakurer på kortare tid kan därför orsaka magnesiumbrist. Även mag- och tarmsjukdomar kan leda till brist på magnesium. Symptomen på magnesiumbrist är väldigt diffusa såsom sömnproblem, kramper, försämrad koordination samt krypningar i kroppen.

Magnesiumbrist är som sagt ovanligt. Äter vi en välbalanserad fiberrik diet så får vi oss i den magnesium som vi behöver. Kroppen är smart. Våra njurar hjälper till att bevara magnesium i kroppen. Skulle vi ha en period då vi inte äter så mycket magnesiumrik föda, så portionerar njurarna ut den magnesium vi behöver. Samtidigt gör sig njurarna av med överflödig magnesium genom att vi kissar ut det.

Magnesiumrika livsmedel:

Gröna bladgrönsaker
Fröer
Nötter
Bönor
Linser
Fullkornsprodukter

Livsmedel med hög halt kostfiber har i regel hög halt magnesium. Pumpakärnor, chiafrön, mandlar, spenat samt cashewnötter är särskilt rika på magnesium. När vi blir äldre så ökar vårt behov av magnesium. Rekommenderat dagligt intag för män över 51 år är 420 mg samt för kvinnor 320 mg.

Studier

Magnesium har studerats länge och resultaten är varierande. Studier gjorda på äldre som tagit magnesium för benkramper nattetid visar ingen skillnad mot placebo. Däremot visar flera studier positiva resultat hos individer med magnesiumbrist. Där visar sig tillskott av magnesium vara effektivt. Har vi inte magnesiumbrist så är det dock onödigt att ta tillskott. Högre doser än rekommenderat dagligt intag kan orsaka diarré och magproblem. För folk med njurproblem så kan ett för högt intag av magnesium även bli giftigt. Även vissa mediciners verkan såsom vätskedrivande medicin och ett flertal hjärtmediciner kan störas vid intag av magnesiumtillskott. Äter vi tillräckligt med fibrer och är friska individer så behöver vi inte ta ett tillskott av magnesium.

På senare år har magnesium tillskrivits mirakulösa egenskaper och tillskottet tas snarare som ett skydd mot sjukdomar än mot magnesiumbrist. På många ställen kan man läsa att magnesium sänker blodtrycket, blodsockret, skyddar mot stroke, gör oss lyckligare, piggare och starkare. Vad säger forskningen om detta? Kan vi äta magnesium trots att vi inte behöver det för att skydda oss mot sjukdomar?

Ett par mindre studier visar faktiskt att magnesium hjälper till att sänka blodtrycket. Exempelvis såg man i en studie från 2006 att blodtrycket sjönk med ca tio procent. 2012 visade en annan studie att personer som tog magnesium sänkte risken för stroke med åtta procent. Ytterligare en studie visade att ett tillskott av 100 mg magnesium per dag sänkte blodsockret med 15 procent. Däremot rekommenderas inte folk med diabetes att försöka reglera sitt blodsocker på egen hand med hjälp av magnesium.

De större studier som gjorts visar dock ingen större skillnad mellan magnesiumtillskott och placebo. En mindre studie gjord på magnesium och sömnen visade ett positivt resultat då magnesium binder GABA i hjärnan vilket får oss att slappna av.

Är du nyfiken på att testa magnesium eller äter du det redan så tänk på följande:

Tar du andra mediciner? Var noga med att magnesiumtillskottet inte motverkar medicinen.
Har du njurproblem? Undvik i så fall magnesium.
Har du nyligen ätit flera antibiotikakurer och har symptom på magnesiumbrist boka tid med din läkare eller på ett laboratorium.
Magnesiumbrist är ovanligt om du är frisk i övrigt och äter en välbalanserad fiberrik kost.
Tar du magnesium för att sova bättre? Det finns en rad andra saker som får oss att varva ner på kvällen såsom att läsa, ta en promenad, meditera eller att dricka något värmande.

Källor:

Should you be taking magnesium supplements

Läkemedelsvärlden

Kan naturläkemedel hjälpa oss att sova bättre?

maj 17, 2023/i Nyheter/av Riksföreningen Äldres Hälsa

En god natts sömn är en av grundstommarna för en bra hälsa. När vi sover får kroppen tid att reparera sig och hjärnan får vila. Men när vi åldras blir det dessvärre svårare att sova gott. Åldrandet medför ändrade sömnmönster, såsom att det tar längre tid att somna, att vi vaknar på natten samt att sömnen blir mer ytlig.

För att sova bättre tar många äldre läkemedel. Andelen äldre som behandlas med sömntabletter är onödigt hög. Riskerna med behandlingen är dessutom oftast högre än själva nyttan.

Vi frågar oss därför om naturläkemedel kan vara en alternativ lösning? Vad säger forskningen om dessa? Det finns en uppsjö av naturläkemedel på marknaden som fokuserar på sömnproblem. I denna undersökning har vi valt att fokusera på preparat innehållande valeriana, passionsblomma samt melatonin.

Valeriana Officinalis (Läkevänderot)

Valerianarot har använts i medicinskt syfte i Sverige en lång tid tillbaka. I början av 1800-talet användes den för att stärka nervsystemet vid hysteriska och nervösa åkommor.

Numera marknadsförs valeriana främst som ett hjälpmedel vid sömnbesvär. Forskning visar dock att valerianas påverkan på sömnkvalitén är bristande. Valerianarot innehåller verksamma ämnen som kan verka lugnande enligt studier, men majoriteten av studierna gjorda på sömn visar ingen skillnad gentemot placebo. Personerna i studierna sov lika bra (eller dåligt) med eller utan intag av valeriana. Det som valeriana främst isåfall kan lindra är insomningsbesvär.

Det är även svårt att spåra de verksamma ämnena i preparaten. Preparaten skiljer sig åt beroende på vilken del av växten som har använts, var och när växten har skördats samt hur preparatet har framställts. I stora drag är valeriana säkert att använda men kan i vissa fall motverka en del mediciner.

Passiflora incarnata L (Passionsblomma)

Extrakt från passionsblomma återfinns i ett flertal naturläkemedel mot sömnbesvär. Studier visar att passionsblomma kan vara effektivt för att förbättra sömnkvalitén. Men först några ord om sömn för att förstå studiernas resultat.

Sömnen är uppdelad i olika moment. Dels Slow wave sleep (SWS) eller NREM-sömn, som består av följande faser; Insomningsfasen eller slummer, där sömnen är ytlig. Bassömnen, vilket utgör den stora delen av sömnen samt djupsömnen. Den andra sortens sömn är drömsömnen, rapid eye movement (REM).

Det är djupsömnen som är viktigast för att vi ska känna oss utvilade. Under denna fas av sömnen är vi svårväckta och vaknar vi då så är vi ofta förvirrade. Till skillnad från när vi vaknar i den första delen av sömnen, insomningsfasen, då det ofta känns som vi inte har sovit överhuvudtaget.

Sömnbrist leder till att NREM-faserna av sömnen blir längre och att REM-fasen, då vi drömmer, blir kortare.

Studierna kring passionsblomma visade att preparat med passionsblomma bidrog till att den totala längden sömn ökade. Det man kunde utläsa var att det var tiden man spenderade i NREM-sömn som hade ökat. Däremot så hade tiden spenderat i REM-sömn minskat. Studier visar även att passionsblomma kan hjälpa vid insomningsbesvär.

Melatonin

Melatonin är inget naturläkemedel utan ett hormon som återfinns naturligt i kroppen. Under natten stiger halten melatonin i våra kroppar och på dagen så avtar det. Detta bidrar till att kontrollera hur och när vi sover.

Studier visar att vi kan ta syntetisk melatonin under kortare perioder för att somna lättare. Studier visar även att syntetisk melatonin kan vara effektivt för att behandla jet lag.

Ny forskning har dock tillkommit på sista tiden som ifrågasätter tidigare studier. De nya studierna visar att det inte alls blir lättare att somna bara för att vi har tagit melatonin. Det som händer när vi tar melatonin är att vi mer eller mindre säger till våra kroppar att nu är det kväll och det börjar bli dags att sova. Det är nu det blir lite komplext, eftersom allt är baserat på individnivå. Personer som är pigga på kvällen blir således inte trötta av syntetisk melatonin. Vilken tid på dygnet vi tar melatonin spelar också roll. Tar vi det på dagen ger det liten effekt, vilket gör preparaten ineffektiva för folk som jobbar natt.

Funderar du på att ta något naturläkemedel eller annan alternativ medicin konsultera alltid med din läkare. Be även din läkare att se över bakomliggande orsaker till sömnbesvären innan du påbörjar eventuell behandling.

Källor:

Melatonin what you need to know

The truth about melatonin

Passiflora

Melatonin sleep

Att stärka hälsan genom Omega-3 utan att vara en miljöbov

maj 12, 2023/i Nyheter/av Riksföreningen Äldres Hälsa

I föregående inlägg så diskuterade vi huruvida kosttillskott fungerar. Behöver vi dem eller är det en dyr onödig utgift? Nu har turen kommit till det omåttligt populära kosttillskottet Omega-3. Vad säger forskningen om detta?

Det finns två huvudsakliga sorters Omega-3 fettsyror. Dels eicosapentaenoic acid (EPA) men också docosahexanoic acid (DHA). Omega-3 finns även i formen alphalinolebic acid (ALA), en fettsyra som är ett förstadium till Omega-3. Fisk och fiskleverolja innehåller höga halter av både EPA och DHA och att inta detta är något som länge rekommenderats till personer med hjärt-och kärlproblem.

Flertalet studier visar att Omega-3 även är antiinflammatoriskt, stärker hjärnans hälsa och kan lindra artros. Enligt forskare är det bästa sättet att få i sig Omega-3 genom kosten, men även tabletter har visat sig ha en viss effekt.

Studier gjorda kring kosttillskott med Omega-3 visar väldigt varierande resultat

En studie gjord på 8000 patienter med hjärt- och kärlsjukdomar påvisade positiva resultat. Hälften av patienterna fick placebo, medan den andra hälften fick Omega-3 tabletter med ren EPA fettsyra. Resultatet visade att Omega-3 gruppen fick färre hjärtattacker och strokes jämfört med placebo gruppen. Dessutom hade Omega-3 gruppens blodfetter sjunkit markant.

Andra studier gjorda kring kosttillskott med Omega-3 visar dock inte lika positiva resultat. Vid en studie undersökte man ett kosttillskott som kombinerade EPA med DHA. Samma princip gällde även vid denna studie; hälften fick Omega-3, den andra hälften placebo. Grupperna visade ingen skillnad alls i resultat.

Ytterligare studier bekräftar att Omega-3 tillskott med enbart EPA gav effekt medan tillskott med DHA var verkningslöst. Ett flertal studier visar dock motsatsen. Där har kosttillskott innehållande DHA visat stora hälsoeffekter.

Snurrigt värre kan man tycka. Det verkar onekligen skilja sig mycket åt beroende på vilket preparat man studerar. Det forskarna dock är eniga om är att bäst hälsoeffekt får vi när vi intar Omega-3 via kosten.

Klimatpåverkan

Ett annat problem med Omega-3 kosttillskott är dess påverkan på naturen och klimatet. För att framställa Omega-3 tabletter har man länge använt sig av fiskleverolja utvunnet från sardiner, lax och makrill. Men på sista tiden har en ny sorts olja dykt upp på Omega-3 marknaden; krillolja, gjord på krill från Antarktis. Krilloljan sägs vara lättare att ta upp för kroppen, vilket har lett till att Omega-3 gjord på krill har ökat i popularitet. (Många forskare understryker dock att det inte finns någon skillnad i upptagningsförmåga.)

På grund av att fiskeindustrin ägnat sig åt överfiske som bidragit till att ett flertal fiskarter blivit utrotningshotade, så har krillolja marknadsförts som ett mer miljövänligt Omega-3 alternativ. Vilket dessvärre har visat sig vara motsatsen. De som är bekanta med hur marknadsekonomi och PR fungerar förstår säkerligen att är något populärt och marknadsförs på rätt sätt så köper vi produkterna. Populäriteten och efterfrågan på krillolja har nu blivit så pass stor att krillfisket hotar Antarktis biologiska mångfald.

Krill är själva nyckeln i Antarktis ekosystem. Den är rik på järn som ger Södra Oceanen näring och är basfödan för valar, sälar och pingviner. Den spelar även en central roll för havets förmåga att absorbera koldioxid.

Minskar krillbeståndet så minskar även beståndet av valar, sälar och pingviner. Vi kan redan nu se att krillfisket har drabbat pingvinerna, som drastiskt minskat i antal. Det finns även studier som visar ett minskat bestånd av vissa valarter. Antarktis tillstånd är redan kritiskt pga den rådande klimatkrisens högre temperaturer, vilket har bidragit till att Antarktis isar smälter. Vi behöver därför värna extra om Antarktis ekosystem och dess biologiska mångfald för att inte spä på klimatkrisen ytterligare.

Så hur kan vi få i oss Omega-3 för att stärka vår hälsa utan att spä på klimatkrisen?

Fiskeindustrin har länge hotat världshavens fiskbestånd. Detta har skapat en obalans i de marina ekosystemen där alla havslevande organismers överlevnad står på spel. Se bara på vårt eget Östersjön där sillen och strömmingens bestånd numera är hotad. Andra faror som fiskeindustrin bidragit till är den ökade halten tungmetaller och mikroplaster som vi får i oss genom att äta fisk. Odlad fiskar är dessvärre inte lösningen, då fiskfarmar ofta är dåligt övervakade, fulla av antibiotika och släpper ut gifter till närliggande vattendrag.

Fröer såsom linfrön, chiafrön samt valnötter är rika på Omega-3 men i formen ALA vilket innebär att kroppen måste omvandla ALA till EPA och DHA, vilket är en komplex process. En del forskning tyder även på att det är en ytterst marginell del av ALAn som faktiskt konverterar till EPA och DHA. Det finns dock mycket andra nyttigheter i fröer och nötter så fortsätt för all del att äta fröer.

Så vad är lösningen? Miljövänlig Omega-3:

Odlade ostron. Ostronfarmars påverkan på naturen är minimal. Ostron innehåller stora mängder både DHA och EPA. De innehåller även vitamin B12, zink, magnesium samt antioxidanter.
Alger. Ett miljövänligt sätt att få i sig Omega-3 är genom att äta alger. Alger innehåller ca 80 % mer DHA och EPA än fiskleverolja.
Ägg från frigående höns är ett bra sätt att få i sig Omega-3. Hönsen äter fröer rika på ALA som de sedan konverterar om till DHA och EPA.
Regnbåge, denna laxfisk som leker i sötvatten är ett bra val både för miljön och hälsan enligt Världsnaturfonden. Men vi bör då välja Regnbåge odlad främst i Norden och i Schweiz.

Källor:

Health Harvard

License to krill

Krill oil vs fish oil

Ocean friendly ways to get more Omega 3s

WWF Fiskguiden

Behöver vi äta kosttillskott?

maj 5, 2023/i Nyheter/av Riksföreningen Äldres Hälsa

Var och varannan äldre person äter någon form av kosttillskott dagligen. Men är det verkligen nödvändigt? Vad säger forskningen? Behöver vi kosttillskott och isåfall när?

I USA är kosttillskott en miljardindustri, ca 90 000 produkter säljs varje år vilket generar runt 30 miljarder dollar. Globalt omsätter kosttillskottindustrin runt 1000 miljarder kronor årligen och i Sverige köper vi kosttillskott för ungefär 3,2 miljarder kronor varje år. Inkluderar vi bantningspreparat, sportnutrition och växtbaserade läkemedel så landar siffran på nära 6 miljarder kronor årligen.

En stor del av de som konsumerar denna typ av produkter är över 60 år. En studie gjord av tidningen The Journal of Nutrition visar att ungefär 70 procent av de tillfrågade över 60 år tar någon form av kosttillskott varje dag.

Fungerar dem eller är det ett slöseri med pengar?

Mai Lis Hellenius, professor i kardiovaskulär prevention, säger att om vi är friska och äter hälsosamt och varierat då får vi i oss allt vi behöver och behöver inte äta några kosttillskott. Samma svar kring behovet av kosttillskott dyker upp gång på gång. Världens forskning kring kosttillskott tycks vara tämligen enig kring detta påstående.

Dr JoAnn Manson, professor i medicin på Harvard Medical School, har forskat i ämnet och menar att kosttillskott aldrig kan ersätta en välbalanserad kost. Det är sällan vi har underskott av några vitaminer eller mineraler om vi äter hälsosamt och varierat. Dessutom finns det begränsad forskning som faktiskt stödjer att de fungerar.

Dietisten Carol Haggans är inne på samma spår och säger även hon att det bästa sättet att få i sig det vi behöver är att äta näringsrikt och välbalanserat. En del kan dock behöva kosttillskott av olika anledningar, men kosttillskott ska aldrig ersätta en god diet. Haggans fortsätter; många har missförstått syftet med kosttillskott. Många tar dem för att förebygga sjukdom. Det är inte dess syfte. Kosttillskott är bra om vi av olika anledningar inte kan tillgodose vårt behov av vitaminer och mineraler på naturlig väg.

Exempelvis så kan personer med benskörhet ofta bli ordinerade att ta extra tillskott av kalcium kombinerat med vitamin-D. Har man Crohns sjukdom eller celiaki, gluten intolerans, kan det också vara viktigt att äta kosttillskott då man har problem med att ta upp näring från maten. Även veganer eller personer med laktosintolerans kan behöva ta ett tillskott av vitamin D kombinerat med kalcium. Menstruerande kvinnor kan behöva extra järn, vegetarianer behöver ofta tillsätta vitamin B12 samt gravida kvinnor behöver äta extra folsyra.

Så varför tar så många kosttillskott om det inte finns tillräckliga bevis på att det faktiskt hjälper? Placeboeffekten. När vi gör något för oss själva som vi upplever kommer att göra oss hälsosamma så känner vi oss hälsosammare. Känner vi oss hälsosamma så gör vi hälsosamma val.

Det finns heller inte tillräckliga regelverk för vad som kommer upp på hyllan. Detta kan leda till att innehållet inte överensstämmer med vad som står på förpackningen eller att produkten innehåller tillsatser som inte är bra för våra kroppar. Svenska Apoteket återkallade exempelvis tio kosttillskott av det egna märket. Anledningen var att råvaran kalciumkarbonat, i de berörda kosttillskotten, var kontaminerad med etylenoxid. Ett ämne som klassificeras som cancerframkallande.

Misströsta inte. Det finns faktiskt viss forskning gjord av forskare vid Harvard som stödjer kosttillskotts hälsofördelar. Närmare bestämt multivitamin-tabletter. Studien visade att män som tog multivitamin-tabletter under 11 års tid minskade risken för cancer med 8 % samt risken för grå starr med 9 %.

De flesta kosttillskott är tämligen säkra att ta. Men det finns dock en del risker sammankopplade med kosttillskott som är värda att nämna:

Tillskott av betakaroten kan öka risken för cancer hos rökare.
Tillskott av vitamin-D kombinerat med kalcium kan öka risken för njursten.
Höga doser av vitamin-E kan utlösa en stroke.
Vitamin K kan störa blodets koagulering om man samtidigt äter blodförtunnande medicin.
Att ta tillskott av vitamin B6 ett år eller längre kan orsaka nervskador.

Men hur ska vi äta för att få i oss det vi behöver? Mai Lis Hellenius tycker att det bästa sättet att få i oss det vi behöver är att följa den moderna matpyramiden och att röra på oss. Då får vi i oss det vi behöver utan att bli för tunga. Svårare än så är det inte.