Julhelgen närmar sig med stormsteg. En härlig tid av gemenskap, god mat och glädje för många, men dessvärre inte för alla. Många i Sverige är socialt isolerade och för många av dessa upplevs ensamheten extra tydligt under julen.

Statistik visar att ungefär två tredjedelar av alla över 60 år i Sverige bor ensamma. Av dessa räknas ca 300 000 som socialt isolerade. 

Många av dessa ser ofta ensamheten som något skamfyllt och får därtill ännu svårare att ta kontakt med folk. Känner man så är det viktigt att försöka tänka om, att inte se ensamheten som något man själv orsakat. Ensamhet beror oftast på en rad faktorer som man på individnivå oftast inte kan rå över, såsom förlust av närstående eller att någon har flyttat.

Ännu vanligare är det att känna sig ensam just under julhelgen. En del väljer även att självmant avstå från julfiranden med släkt och familj exempelvis på grund av bråk som har uppstått under tidigare firanden eller på grund av social fobi. Att vara tvungen att känna sig glad tillsammans med andra även fast man inte är det, kan också bidra till att många väljer bort julfiranden med andra. 

En studie kring ensamhet gjord av MIND, visar att ungefär en tredjedel av studiedeltagarna upplever ensamhet under julen. Därtill kom det även fram att många upplever en skam kring detta. Att känna sig ensam under julen är således vanligt.

Vill du bryta ensamheten så finns det mycket som du kan göra. Till att börja med så är det viktigt att tänka att det inte är skamfyllt varken att vara eller att känna sig ensam. Vill du ha kontakt med nya människor så börja i liten skala. Ett leende mot någon du möter eller att hälsa på en granne som verkar trevlig kan vara en början. För fler tips så beställ gärna vår kostnadsfria skrift Vägar ur ensamhet.

Har du inga planer inför julhelgen och vill göra något tillsammans med andra så anordnas det på olika håll alternativa julfiranden. För dig som bor i Stockholm så anordnas Jul i gemenskap av Frälsningsarmén sedan tio år tillbaka. Dit är alla välkomna, läs mer här om du vill deltaga. Ett annat sätt att hitta gemenskap under julhelgen är genom volontärarbete, exempelvis hos Stadsmissionen där du kan hjälpa bostadslösa.

Julen är vänlighetens och medmänsklighetens tid och detta har dessa två eldsjälar tagit fasta på. Gavin Hill i Vallda vill inte att någon ska sitta ensam under julhelgen och öppnar därför upp sitt eget hem för ensamma på julafton. Hör Gavin berätta om sin idé för P4 Halland här.

Även Borlängebon Carina Danielsson har ett liknande tänk. Hon har hyrt en lokal dit alla är välkomna. Ingen ska behöva vara ensam under julhelgen. 

Varför inte inspireras av Gavin och Carina och bjuda in någon som du tycker verkar vara ensam till ditt eget julfirande? 

Sen finns det ju dem som förstås älskar att fira jul på egen hand. Christina Stielli började att fira jul ensam efter en separation för 17 år sedan. Första julen hon firade ensam beskriver hon som fruktansvärd, men nu tror hon på att göra julen till det man själv vill att den ska vara. Hon köper nya myskläder och en speciell julkopp. Därefter myser hon till det på egen hand med god mat, levande ljus och tv-tittande.

Källor:

The challenge of christmas

Lonely at christmas

Många känner sig ensamma under julen

Så kan du bidra i jul

Julen en tung tid för ensamma

Carina anordnar julfirande för ensamma

Bästa tipsen för ensamfirande

Din psykiska hälsa

Fredagen den 2 december höll Riksföreningen Äldres Hälsa sin första digitala halvdagskonferens med föreningens Arvsfondsprojekt Hälsoprojektet – för och av äldre i fokus.

Under konferensens gång presenterades material som tagits fram under projektet, vilka är:

Plötsligt kom ensamheten – nio röster om äldre ensamhet, en bok baserad på intervjuer.

Vägar ur ensamhet – för dig eller någon i din närhet, en informationsbroschyr.

Hälsoguiden – för ett hälsosamt åldrande, ett arbetsmaterial och studiecirkelmaterial.

Game of health – digitala spel för äldres hälsa och välbefinnande, ett inspirationsmaterial.

Konferensen bjöd även på intressanta gäster. Exempelvis så föreläste forskaren Lena Dahlberg om ensamhet. Bertil Jönsson och Hanna Hansson från två av projektets samarbetsorganisationer; Simrishamns kommun Örebro kommun, berättade om hur de arbetar med äldrefrågor. Samt så träffade vi två medlemmar, Inger Grotteblad och Öivind Toverud från det seniora mixlaget Silver Snipers som tävlar i datorspelet Counter-Strike.

Missade du konferensen eller vill du veta mer? Håll utkik på vår hemsida som kommer uppdateras inom kort med mer information eller kontakta oss på info@aldreshalsa.com.

Är du intresserad av något eller flera av våra framtagna material? Beställ här. Alla material är kostnadsfria.

Trots att projektet börja lida mot sitt slut kommer projektet och dess framtagna material leva vidare inom ramen för föreningens ordinarie verksamhet.

Som vi nämnt flertalet gånger tidigare så är fysisk aktivering ytterst viktigt både för vår fysiska hälsa men även för att må bra mentalt. Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet baseras på WHOs globala riktlinjer. Riktlinjerna är forskningsbaserade och visar att fysisk aktivitet främjar hälsan, förhindrar sjukdom samt för tidig död.

FYSS 2021

I FYSS 2021, evidensbaserad kunskapsbas, en handbok om fysisk aktivitet för sjukdomsbehandling och sjukdomsprevention, tas nu styrketräning för åldersgruppen 65+ upp. 

I handboken tar man upp att alla äldre bör träna regelbundet och därtill minska stillasittandet. För betydande hälsovinster bör äldre träna pulshöjande aktivitet minst 150 minuter i veckan, helst mer. 

För ytterligare hälsofördelar bör äldre dessutom träna muskelstärkande fysisk aktivitet som involverar kroppens stora muskelgrupper. Detta för att bevara fysisk funktion och förhindra fallskador. Har vi starkare muskler så står vi stabilare och reagerar snabbare för att på så vis förhindra att vi faller. Vid styrketräning stärks även skelettet och vi kan därtill även förhindra benbrott om vi nu skulle falla.

Vad händer i kroppen när vi åldras?

Med åldern avtar kroppens produktion av testosteron och vi får svårare att bygga upp muskler. Testosteron stimulerar proteinsyntesen och hindrar proteinnedbrytning. Testosteron fungerar alltså inte bara anabolt, dvs uppbyggande, utan även antikatabolt, dvs förhindrar själva nedbrytningen. Testosteron ökar även aktiveringen av så kallade satellitceller som behövs för muskeluppbyggnad.

Muskelmassa atrofierar, bryts ned, med stigande ålder och forskning visar flera kopplingar mellan sarkopeni dvs minskad muskelmassa och ett flertal sjukdomar. En svag muskelmassa sammankopplas med diabetes, nedsatt rörelseförmåga,  benskörhet, nedsatt kognitiv förmåga samt för tidig död. 

Förhindra kroppens nedbrytning genom styrketräning 

Denna nedbrytning kan dock förhindras genom att styrketräna. Muskelmassa behöver tränas annars atrofieras det. Var inte rädd för att ta i. Rekommendationer gällande styrketräning för åldersgruppen 65+ ligger på 2-3 gånger per vecka. Träningen bör bedrivas som helkroppspass. 

Två av dessa pass bör fokusera på övningar som involverar flera leder samtidigt med en intensitet på ca 70-85 % av den tyngsta vikt du kan lyfta. Det tredje passet kan fokusera på lättare vikter men med mer kraft och explosivitet. Genom att träna explosivitet så förbättras reaktionsförmågan, något som är viktigt för att kunna agera snabbt om man tappar balansen för att förhindra ett fall.

Det är alltid bra att bygga upp muskelmassan oavsett ålder egentligen då det gör både benen och nervsignalshastigheten starkare. Vid artros är det minst lika viktigt att styrketräna för att hålla uppe muskelmassan. 

Fördelar med styrketräning

• Ökad muskelstyrka
• Ökad muskelmassa
• Ökad syreupptagningsförmåga
• Ökad uthållighet
• Lägre insulinkänslighet
• Ökad ämnesomsättning
• Ökad bentäthet
• Ökad balans
• Ökad mental hälsa
• Minskad fettmassa
• Lägre blodtryck
• Lägre blodfetter
• Lägre fallrisk
• Minskad ledsmärta
• Minskad ryggsmärta

Trots stark evidens för att styrketräning är effektivt för åldersgruppen 65+ är det fortfarande förvånansvärt få äldre som ägnar sig åt styrketräning. Det tycks finnas en gängse bild i samhället att äldre ska ägna sig åt fysisk aktivitet som är ”skonsam för lederna”. Exempelvis simning. En aktivitet som man kan dra många hälsofördelar från men som dessvärre inte stärker skelettet. Vid simning upplevs nämligen nästintill en tyngdlöshet. Vill du träna kondition och få ett starkare skelett är bättre motionsformer dem där ditt skelett utsätts för stötar såsom löpning, padel, tennis, dans eller hopprep. Därtill bör konditionsträning kompletteras med styrketräning.

Det tycks även finnas motstånd mot styrketräning hos äldre gällande rädsla, smärta och osäkerhet. Styrketräning är både ett roligt och ett enkelt sätt att hålla sig i form. Som nämnt tidigare så räcker det med 2-3 pass per vecka för att dra alla hälsofördelar som finns med styrketräning. 

20 studier gjorda på 2500 personer mellan 70-92 år rapporterade endast en skada, ett fall där en deltagare fått ont i en axel. Med detta sagt kan vi även konstatera att styrketräning är en säker aktivitet att utöva. Träningen bör dock vara kontrollerad. Är du osäker på hur du ska göra så finns det hjälp att finna både inom friskvården och sjukvården. Träningen bör anpassas så att den passar just din kropp och dina leder. 

Har du högt blodtryck, hjärtsjukdom eller diabetes så rådgör alltid med din läkare innan du lyfter tunga vikter. 

Källor:

FYSS

Föreläsning med Joakim Svedberg på Tränarakademin, Bosön den 8 oktober 2022

Folkhälsomyndigheten

Styrketräning för äldre

Vi har nog alla någon gång funderat över meningen med livet. Nu finns det forskning som visar att sökandet efter en djupare mening ofta är förknippat med en strävan efter att hjälpa andra.

När man ser till olika hälsoeffekter så visar forskning att vi har mycket att vinna på att lägga fokus på att hjälpa andra. Ett sätt att göra det är att engagera sig ideellt.

Vikten av att ha betydelse

Hur kan man definiera meningen med livet? Enligt psykologi forskaren Brodie Dakin vid University of Queensland i Australien definieras meningen med livet på följande sätt:

Meningen med livet är en kombination av att ha ett mål, att uppleva sig ha betydelse och att känna sammanhang.

Det mest avgörande är, enligt Dakins forskning, aspekten om att uppleva sig ha betydelse för andra. Det innebär att ha en känsla av att ens eget liv har en betydelse och kanske rent av en positivt avgörande roll för andras liv. Det här innebär att det finns ett tydligt samband mellan sökandet efter mening och viljan att bidra till andras välmående.

Vidare kan prosociala beteenden bidra till en känsla av kompetens och stolthet. Att genomgå svåra strävanden tillsammans med andra kan även det bidra till en känsla av samhörighet och gemenskap som kan vara en viktig källa till mening.

Lycka vs meningen med livet

Men är lycka samma sak som att känna mening? Inte om du frågar Brodie Dakin. Han menar att lycka uppstår när närvaron av positiva känslor såsom glädje och njutning, kombineras med  frånvaron av negativa känslor såsom stress och sorg. En annan skillnad är att strävan efter lycka utgår från den egna individen. När det kommer till en strävan efter mening sker detta istället med en omsorg för andra.

En strävan efter lycka kan ironiskt nog resultera i mindre lycka, till skillnad från en strävan efter mening som är mer hoppfull då det uppmuntrar till att göra saker för att förbättra världen och livet för andra.

Nyckeln till att finna mening 

Nyckeln till att finna mening i livet handlar ofta om att tillbringa mindre tid och energi kring att oroa oss för vår egen situation och mer tid åt att aktivt bidra till andras välbefinnande genom prosociala handlingar. Ibland kan det till och med vara så att det som upplevs vara det svåraste och mest uppoffrande i livet kan bidra till mest mening.

Hitta en mening genom engagemang i civilsamhället

Delaktighet och inflytande i samhället är några av de mest grundläggande förutsättningarna för att bibehålla och stärka vår hälsa. Om vi inte upplever att vi kan påverka våra egna livsvillkor eller samhällsutvecklingen i stort kan detta resultera i en känsla av maktlöshet.

Några fördelar med att engagera sig i civilsamhället:

• Det är möjligt att engagera sig för ett särintresse som tilltalar en själv.
• Man kan uppleva ett mervärde tack vare sitt engagemang.
• Ideellt engagemang har visat sig kunna stärka den egna hälsan och även resultera i bättre självförtroende.
• Engagemanget är viktigt för såväl den enskilde som engagerar sig som för mottagare av hjälpen och för hela samhället – alla vinner!

Volontärbarometern

Ytterligare studier visar positiva hälsofördelar med att engagera sig ideellt. Enligt Volontärbyråns årliga undersökning Volontärbarometern 2022 framgår att 93 % av volontärerna upplever att de påverkar samhället i en positiv riktning och 89 % mår bättre tack vare sitt engagemang. De menar att de kan göra skillnad för andra och får glädje tillbaka samt upplever att de själva utvecklas som personer.

Källor:

Det svenska civilsamhället – en introduktion, Johan von Essen m.fl., Ideell Arena, 2019.

Volontärbyrån

Psychology Today

År 2019 utsåg regeringen riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) till särskild utredare av fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Sedan den 1 juli 2022 blev det sedan lagkrav på en fast omsorgskontakt för personer som är beviljade insatser från hemtjänsten (så länge det inte bedöms vara uppenbart obehövligt).

Syftet med lagkravet är att säkerställa att den enskildes olika behov tillgodoses, för att på så sätt förbättra kvaliteten i hemtjänsten.

Varför behövs en fast omsorgskontakt?

Många bor i dag kvar hemma trots stora vård- och omsorgsbehov med insatser från både socialtjänstens omsorg och olika professioner inom hälso- och sjukvården, även svårt sjuka i stället för att vårdas på sjukhus. Detta innebär att dessa personer möter personal från olika yrkesgrupper, verksamheter och aktörer i sin vardag, vilket ställer krav på en fungerande samverkan och samordning.

För många kan det kännas tryggt att få stöd och hjälp av personal som de känner igen och har en relation till. Det kan dessutom bidra till att öka delaktigheten och självbestämmandet för den enskilde som har insatser från hemtjänsten, samtidigt som det även kan öka tryggheten för den enskildes anhöriga.

Något som är avgörande för en god kvalitet i hemtjänsten är att den enskildes olika behov tillgodoses. Det kan vara behov av:

• Trygghet
• Kontinuitet
• Individanpassad omsorg
• Samordning när hemtjänstinsatser genomförs

Enligt det nya lagkravet som trädde i kraft från och med den 1 juli 2022 ska den som har hemtjänst, mot bakgrund av ovan nämnda anledningar, erbjudas en fast omsorgskontakt förutsatt att det inte bedöms vara uppenbart obehövligt (exempelvis vid insatser i form av enbart trygghetslarm, matlådor och/eller hjälp med städning/inköp). Från och med den 1 juli 2023 får endast den som är undersköterska utses till fast omsorgskontakt.

Många har redan i dag en namngiven kontaktperson inom hemtjänsten, men syftet är ändå att göra omsorgen mer individanpassad och att främja personalkontinuitet. Vidare är ett syfte att verka för en mer enhetlig tillämpning av funktionen i hela landet.

Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifter för den fasta omsorgskontakten kan bestå av:

• Omsorgsarbete – det vill säga att utföra beviljade hemtjänstinsatser (allt från städning och inköp till personlig hygien).
• Att planera och följa upp genomförandet av omsorgen – genom bland annat en så kallad genomförandeplan (en överenskommelse mellan omsorgstagaren och enheten om hur omsorgstagarens hjälp ska genomföras utifrån beviljade insatser) samt vid behov revidera genomförandeplanen.
• Utgöra en länk i vården och omsorgen – både i det förebyggande arbetet och vid olika uppföljningsmöten.
• Verka för samordning med andra yrkesgrupper runt omsorgstagaren – dock med beaktande av regelverken om sekretess och tystnadsplikt.
• Informera och samverka med anhöriga, arbetslaget i hemtjänsten, andra utförare och aktuella yrkesgrupper som är delaktiga i den äldres vård, omsorg och tandvård.

Utöver detta kan den fasta omsorgskontakten bidra till att bryta isolering och känslan av ensamhet hos omsorgstagaren.

Viktigt stöd för anhöriga

Anhöriga tar många gånger ett stort ansvar och vet inte alltid vem de kan kontakta när deras närstående behöver hjälp. Inte sällan upplever anhöriga att de behöver ansvara för samordningen av den närståendes insatser. Att omsorgstagaren får en fast omsorgskontakt kan därför bidra till att även anhöriga kan uppleva avlastning och känna trygghet. Anhöriga vet då vem de kan kontakta, och att denna någon känner omsorgstagaren väl.

Riksföreningen Äldres Hälsa betraktar detta lagkrav som ett steg i en positiv riktning för att höja och säkra kvaliteten inom hemtjänsten genom bättre anpassad hjälp för den enskilde, stöd för anhöriga och tydligare arbetsfördelning för personal inom hemtjänsten. Vi betraktar personalkontinuitet och personkännedom som viktiga nyckelfaktorer för en bättre kvalitet inom äldreomsorgen.

Kom ihåg!  

Till sist vill vi skicka med några punkter som kan vara värda att tänka på:

• Socialnämnden är huvudman för äldreomsorgen och har en skyldighet att säkerställa att den som får hemtjänst erbjuds en fast omsorgskontakt. Hur detta ska bedrivas i praktiken är upp till varje socialnämnd att närmare beskriva i riktlinjer, rutiner eller andra styrdokument.

• Omsorgstagarens egen syn på behovet behöver beaktas i bedömningen. Om omsorgstagaren exempelvis har få insatser men kanske har ett begränsat socialt nätverk eller kognitiv nedsättning kan en fast omsorgskontakt behövas oavsett typ eller mängd beviljade hemtjänstinsatser.

• Den fasta omsorgskontakten bör ha god personkännedom om omsorgstagaren och ha en helhetsbild av dennes situation. Det kan vara en bra idé att utse en vice omsorgskontakt för att på så sätt lättare kunna upprätthålla personalkontinuitet när den ordinarie omsorgskontakten är ledig eller frånvarande av andra skäl.

Källor:

Regeringskansliet

Regeringskansliet

Socialstyrelsen