När vi åldras genomgår kroppen en rad förändringar helt naturligt. Det är en del av livets gång, men som kanske inte alltid är så lätt att handskas med. Det kan bli svårt att anpassa sig när vi känner att vi inte är lika starka eller pigga såsom vi en gång var.

Kroppens åldrande ser liknande ut för de flesta. Men kan upplevas på olika sätt. I stort sätt hela kroppens funktioner påverkas och ibland är det lätt att oroa sig kring vad som händer med ens kropp och hälsa. 

Gällande fysiska funktioner i det kardiovaskulära systemet sker förändringen i form av förlorad elasticitet hos blodkärlen och eller att fettdepåer lättare byggs upp i artärerna. Två orsaker som gör det svårare för hjärtat att pumpa runt blodet och anledningen till att vi kan utveckla högt blodtryck. Ett högt blodtryck och en känsla av att hjärtat slår hårdare utlöser ofta ångest och oro kring vår egen hälsa. Det kan därför vara värt att komma ihåg att förändringar i hjärt- och kärlsystemet är en del av åldrande processen. Misstänker du att du har högt blodtryck så tveka dock aldrig att ta kontakt med din läkare.

Även vår benmassa påverkas av åldern. Benmassan förlorar både storlek och täthet med åren. Vilket gör att risken för benbrott ökar. Även musklerna försvagas vilket leder till att vi står mindre stabilt. Rädslan för att ramla och bryta benen är vanligt, framförallt hos äldre kvinnor. Denna rädsla leder ofta till inaktivitet, vilket i sin tur leder till ytterligare ökad ostadighet. En ond cirkel av minskad rörlighet, muskelsvaghet och begränsad fysisk aktivitet har nu startat. 

Även synen och hörseln påverkas av åldern. Vilket kan begränsa en i sociala situationer. Nedsatt hörsel drabbar hela två tredjedelar av alla över 60 år. Hjärnan mår faktiskt som allra bäst av att höra. Det finns flera studier som visar sambandet mellan hörselnedsättning hos äldre och ökad risk för att utveckla demenssjukdom. Har du nedsatt hörsel, tveka därför inte att ta kontakt med vården, det finns hjälp att få.

Vårt behov av toalettbesök förändras även när vi åldras. Tjocktarmens struktur förändras nämligen, vilket gör att vi lättare blir förstoppade. Även urinblåsan påverkas av åldern. Den blir mindre elastisk vilket leder till att vi behöver gå på toaletten oftare. Bäckenets muskulatur försvagas även, vilket kan leda till att vi förlorar kontrollen över urinblåsan och det kan vara svårt att tömma blåsan ordentligt. Vi kan även utveckla problem med inkontinens. Hos män är prostataproblem vanligt. Ta alltid kontakt med läkare och gör regelbundna kontroller ifall du märker att något inte känns som det ska.

För att åldras så hälsosamt som möjligt så visar forskning att regelbunden fysisk aktivitet är a och o. För att hjälpa hjärtat att pumpa och få ned ett högt blodtryck så rör på dig regelbundet, då undviker du även ytterligare hjärtproblem. För att stärka skelettet och musklerna så är det viktigt att du styrketränar. Har du en stark kropp så står du stabilare och du minskar dessutom risken för benbrott om du skulle ramla.

Genom att hålla en hälsosam diet bestående av ett högt intag av grönsaker och fullkorn så hjälper du både ditt hjärta att må bra samt undviker förstoppning. Att fylla på kroppen regelbundet med vätska kan hjälpa dig att kissa regelbundet.

Det finns såklart ytterligare saker som sker i kroppen när vi åldras. Den stora utmaningen för många är dock hur kroppsliga förändringar påverkar en mentalt. Förändringar i kroppen kan påverka vårt sätt att leva och vi måste försöka att anpassa oss till de nya förutsättningarna så gott det går. Vi kanske blir begränsade och kan inte leva såsom vi tidigare har gjort.

Vi har pratat med Börje 68 år, som har drabbats av ateroskleros, åderförfettning, ett tillstånd där fett har ansamlats i vadernas blodkärls väggar. Detta har gjort blodkärlen trängre och blodet har fått svårt att passera. Börje har tidigare varit rökare under många års tid vilket antas vara den primära orsaken till sjukdomen. Forskning visar nämligen en tydlig kontinuerlig och linjär relation mellan rökning och ateroskleros. I praktiken innebär detta att Börje upplever stor smärta när han går.

Vi frågar honom om hur hans tillstånd har påverkat hans liv. Börje berättar att det har förändrats radikalt. Han är fullt medveten om att det är viktigt att röra på sig, men det gör dessvärre så pass ont att han undviker att gå i onödan.

Han tillägger; ”det är ju skönare att sitta still och slippa smärta än att gå och ha ont. I början kändes det lite deppigt säger Börje men det gäller att göra det bästa av situationen. Tidigare var promenader bland det bästa jag visste. Att promenera runt och upptäcka staden, uppleva årstiderna, att se människor komma och gå. Besöka ett museum. Det känns nedstämt att inte kunna uppleva allt det spontant längre. Jag väljer numera mina tillfällen då jag måste ta mig ut med omsorg.”

Han har även ett fysioterapeutiskt program som han försöker att följa för att stärka kroppen så gott det går. Han fortsätter. ”Rörelsenedsättningen har förändrat mitt sätt att leva men det är ingen idé att bli deprimerad för det. Det gäller att göra det bästa av det man har nu, jag försöker numera upptäcka världen genom dokumentärer istället. Jag försöker se det såhär; nu har jag mer tid att förkovra mig i kunskap och film!”

Källor:

Healthy aging in depth

Hörselnedsättning

Fallprevention

Läkartidningen

Alla kan nog känna igen sig i att någon gång blivit sårade. Det kan handla om saker som skett för länge sedan såsom under uppväxten eller något som skett alldeles nyss. Att förlåta kan vara svårt många gånger särskilt eftersom man ofta vill hålla fast vid känslan av att man blivit felaktigt behandlad.

Förlåtelse och försoning handlar inte om att erkänna att den andra har gjort rätt och ett rättfärdigande av en felaktig behandling. Försoning handlar mer om att sätta saker i perspektiv och att istället betrakta händelsen utifrån ett helhetsperspektiv.

Enligt en doktorsavhandling av Lena Karin Gustafsson vid Mälardalens högskola om försoning så har man kommit fram till att försoning har två innebörder: en yttre och en inre.

Den yttre aspekten av försoning innebär en övergång från en upplevelse av olika delar till en  upplevelse av helheten, medan den inre aspekten innebär en läkandeprocess där vi kopplar samman dåtid med nutid för att gå vidare in i framtiden. Försonas vi så slutar lidandet. Med detta sagt behöver inte försoning betyda samma sak som acceptans. Exempelvis så tar vissa relationer slut av en anledning. Vi behöver inte gå tillbaka till destruktiva förhållanden eller händelser. Detta handlar mer om att försonas med själva upplevelsen. Erkänna den för att därefter kunna släppa den. Många gånger kan detta kännas motsägelsefullt. Förlåtelse och försoning kan ju nästan kännas som att man tillåter att oförrätten var okej. 

Är det svårt att förlåta någon eller något så kan man försöka fokusera på de hälsofördelar som förlåtelse och försoning ger. Om du visar empati mot andra i konfliktfyllda situationer, så mår du nämligen bättre rent fysiskt. Det menar Oskar Palmenfeldt som är utbildningsansvarig på Medlingscentrum då vårt ”må bra”-hormon oxytocin frisätts när vi känner empati. Oxytocin frisätts främst vid beröring, men nya rön visar alltså att oxytocin även kan frisättas genom empatiska handlingar utan någon fysisk kontakt.

Paul J Zak har forskat på oxytocinets betydelse för moral och tillit. Vid konflikter så utsöndras stresshormonet kortisol som sedan kan dröja sig kvar i kroppen och göra oss retliga. Men vid medling så höjs istället oxytocin nivån i kroppen vilket gör oss lugna och harmoniska.

Psykologen Siri Helle, skriver om förlåtelse i boken Känslofällan, ta makten över dina känslor, tankar och ditt beteende. Hon menar att försoning handlar om att skapa ett nytt förhållningssätt till det smärtsamma som har hänt. Det är väldigt lätt annars att börja älta saker som man har varit med om. Vilket gör att vi istället stannar kvar i den smärtsamma upplevelsen. Detta kan vara särskilt vanligt i perioder då annat också påverkar ens psykiska mående. Man känner sig kanske extra sårbar och ledsen. Det är därför viktigt att vara medveten om hur man mår generellt och ställa sig lite utanför och betrakta situationen. Några frågor man kan ställa sig är. Hur reagerar jag här egentligen? Varför ältar jag detta? Kan jag se detta på ett annat sätt?

I boken Förlåtelse av Desmond och Mpho Tuto (2004) tar man upp tiden med Apartheid och den försoning som Sydafrika behövde. Bokens fokus är främst på offren och hur dessa behövde förlåta för att kunna bli fria från övergreppen och förövarna. I boken tar man även upp hur förlåtelse skördar lika stora hälsoeffekter som att sluta röka. Men hur kan man förlåta något så hemskt som apartheid kanske man undrar? Återigen, det handlar inte om att förlåta själva oförrätten, händelsen, det som förövaren gjort mot en. Det boken menar är att vägen till att försonas går genom berättelsen. Att sätta ord på det som har hänt. Det handlar om att lyfta fram det onda i ljuset, inte glömma det, för att därefter kunna släppa taget om det.

Källor:

Avhandlingar.se

Empati är bra för hälsan

Sträck ut handen nu och bli vänner

Förlåtelse

Sigrid Helle om att sluta älta

Ålderism genomsyrar vårt samhälle på flera sätt. Vi bombarderas konstant av ett skönhetsideal av idel unga rynkfria människor. Oavsett egentlig ålder så verkar slät hud vara idealet.

En som tagit idealet till sin spets är Madonna, 64 år, som verkar vara besatt av att ha ett ungdomligt rynkfritt ansikte. Hon fyller konstant sitt ansikte till bristningsgränsen med olika injektioner. Detta menar vi är beklagligt för Madonna, i grunden en naturlig skönhet, som blir allt annat än naturlig efter alla injektioner.

Fillers har varit en rådande trend de senaste åren. En behandling där man injicerar hyaluronsyra in i huden för att återskapa volym och släta ut huden, till skillnad från botox som också injiceras men är ett muskelavslappnande ämne. 

Att spruta in ämnen i ansiktet är inget nytt, tvärtom. Redan i början av 1900-talet så var det populärt att spruta in paraffin i huden för att släta ut rynkorna. Det fanns vid den här tiden sk paraffininstitut, främst i Stockholm, dit man kunde gå för att få sig en behandling. Trots att läkarkåren varnade för paraffinets farliga effekter så var behandlingen mycket populär. 

Att se ung ut har alltid haft hög status historiskt. En del teorier kring varför grundar sig i människans rädsla för att åldras och framförallt för att dö. En gängse inställning tycks vara; ”Kan vi inte stoppa tiden så kan vi iallafall försöka stoppa vår huds åldrande?”

Det är absolut inget skamligt att ta hand om sitt utseende, men det finns andra sätt, då fillers dessvärre inte hindrar huden från att åldras. Resultatet varar mellan 1-12 månader. Fillers kan dessutom, om det injiceras felaktigt, skapa blindhet och vävnadsdöd. Hyaluronsyran kan även skapa störningar i blodcirkulationen om det injiceras på fel sätt. Ju äldre vi är desto större är risken för komplikationer. Detta på grund av att när vi är äldre har vi oftare kroniska sjukdomar, hormonell obalans och mindre tät benstomme. 

Marknaden har länge varit oreglerad och Sverige har länge haft ett bristande regelverk kring vem som får starta en fillersklinik. På grund av ett stort antal anmälningar på felaktigt utförda fillers kom en ny lag in 2021 med ett kompetenskrav på den som utför behandlingarna.  

Vi börjar nu se fillers-trenden avta då fler och fler väljer att injicera Hyaluronidase, ett enzym som bryter ned hyaluronsyran. Folk berättar att de längtar efter att se naturliga ut igen och har tröttnat på att se plastiga ut. Detta känns som rätt riktning och vi hoppas på att vi får se ett mer naturligt skönhetsideal framöver.

Källor:

Läppförstoringar botar dödsrädsla

Allt fler gör skönhetsingrepp trots skaderisk

Vem som helst kan injicera fillers

Anmälningarna till ivo ökar efter ny lag

Ny lag ger säkrare skönhetsbehandlingar

Fillers in elderly patients

Studier visar att ätstörningar hos äldre över 80 år är minst lika vanligt som hos åldersgruppen 22-32 år. Kroppsidealen hänger inte alltid ihop med ålder utan många äldre lever fortfarande efter skönhetsidealen från när de var yngre.

Livsmedelsakademin i Skåne som driver projektet Nollvisionen för undernäring hos äldre, menar att vårdpersonal ofta har svårt att upptäcka ätstörningar hos äldre. En viktnedgång och minskad aptit antas vanligtvis bero på andra faktorer såsom bakomliggande sjukdomar.

Planen är nu att gå igenom de rutiner som finns hos dietister och vårdpersonal som möter undernärda äldre. Detta så att man lättare kan särskilja vad som beror på en bakomliggande sjukdom från vad som beror på ätstörningar.

Detta är glädjande nyheter då äldre med ätstörningar länge varit en bortprioriterad fråga inom vården. Eller rättare sagt äldre med psykisk ohälsa har länge bortprioriterats. Ätstörningar grundas ju först och främst i en bakomliggande psykisk ohälsa.

Ungefär 30 % av alla äldre uppger sig lida av depression, samtidigt visar studier att endast 1 % av de över 60 år får samtalsterapi.

Linda som är i 60-års åldern har kämpat med ätstörningar sedan tonåren. Ätstörningar börjar ofta med att man vill gå ned något kilo i vikt och när detta lyckats får man en kick som triggar igång en vilja att fortsätta att gå ned i vikt. Därefter går det lätt överstyr och en ond spiral av mindre mat och mer motion startar.

En ätstörning från yngre dagar kan ofta triggas igång senare i livet av olika kriser såsom skilsmässa, sorg eller utbrändhet. Så var fallet hos Linda som drabbades av nyss nämnda orsaker samtidigt. Linda har sedan dess haft återkommande ätstörningar genom hela livet. 

Hon har vid ett flertal tillfällen försökt att få bukt med sina ätstörningar genom att söka hjälp hos vården. Vid kontakt med primärvården hänvisades hon till en dietist som bad henne att föra matdagbok. Att be en person med ätstörningar att föra matdagbok är ungefär som att slänga bensin på en eld. Att föra matdagbok är väldigt vanligt hos ätstörda individer och en av orsakerna till att problemet upprätthålls. Vid kontakt med psykiatrin fick hon höra att hon inte var smal nog för att få KBT- terapi.

Linda menar att mycket av vården kring ätstörningar är utformad kring vissa fasta former och oftast efter yngre personer utan sjukdomsinsikt. Den som levt med ätstörningar i många år är vanligen väl medveten om problemet men vet inte hur de ska hantera det. Vården bör därför anpassas efter varje patient.

Epidemiologisk forskning visar att ca 200 000 personer i Sverige någon gång under livet drabbas av ätstörningar.  Av dessa är det inte många som får den vård de behöver. Alla oavsett kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, kroppsform och religion kan drabbas av ätstörningar. Det finns även ett stort mörkertal då många aldrig heller söker vård för sina problem. 

Vi anser att det är viktigt att fånga upp dessa individer tidigt vid minsta misstanke om ätstörningar. Primärvården, äldreomsorgen och psykiatrin bör uppdatera sina rutiner kring hur man betraktar personer med ätstörningar så att vården kan anpassas efter enskild patient. 

Källor:

Ätstörningar vanligt bland äldre

Äldre med ätstörningar ingen prioritering

Ätstörningar drabbar 200 000

Öka kunskapen om äldres psykiska ohälsa

Att vinterbada är trendigare än aldrig förr. Överallt hör man folk berätta om hur kalla bad stärkt både deras psykiska och deras fysiska hälsa. De studier som bedrivits på området har hittills varit tämligen diffusa och svåra att tyda. Dessutom har studierna gjorts på redan erfarna vinterbadare.

Men nu har norska forskare sammanställt 104 nya studier om hur vinterbadande stärker hälsan och kommit fram till följande:

1. Hjärt-och kärlhälsan stärks. Detta pga att det kalla vattnet sätter igång en kraftig reaktion som höjer pulsen på samma sätt som om man tränar riktigt hårt. Av samma anledning bör därför personer med hjärtproblem undvika att bada kallt.
2. Man såg även att det så kallade bruna fettet aktiveras genom att vinterbada. Brunt fett är fettvävnad som förbränns för att reglera kroppstemperaturen och hålla värmen. Till skillnad mot vitt fett som istället lagrar energi.
3. Studierna visade även att kroppens insulinkänslighet stabiliserades.
4. Immunsystemet fick sig en boost.
5. Många som vinterbadar upplever att de känner sig starkare mentalt och har mindre ångest. Enligt forskare inom biomedicin frisätts nämligen en lång rad humörhöjande hormoner.
6. Att vinterbada minskar svullnad efter träning.

Är du inte sugen på att ta dig under isen i vinter så varför inte hålla dig ovanför? En annan härlig vinteraktivitet är ju förstås långfärdsskridskor. Denna klassiska aktivitet slog igenom i Stockholm kring förra sekelskiftet. En tid som präglades av sundhetstänkande och en vurm för att ta sig ut i naturen. Som vi skriver i detta inlägg så är säkerheten på isen viktig. Man åker även i grupp vilket ger en fin gemenskap.

Känner du för att kombinera frisk luft, motion och en naturupplevelse med att lära känna nya människor så finns det flera långfärdsskridskogrupper som man kan kontakta. Friluftsfrämjandet anordnar exempelvis både långfärdsskridskoturer samt har särskilda aktiviteter för seniorer såsom vandringar. 

Källor:

Hälsofördelar av att vinterbada

Hälsoeffekterna du kan få som vinterbadare

Vinterbad ökar fettförbränningen

Långfärdsskridskoåkning

Friluftsfrämjandet seniorverksamhet