Coronapandemin har synliggjort många brister inom äldreomsorgen (brister som har pågått en längre tid), menar forskaren Marta Szebehely. I veckans blogginlägg tänkte vi titta närmare på behovet av förändring samt belysa den svåra situation som många äldre nu upplever i samband med coronapandemin.

Med anledning av Coronapandemin har äldreomsorgen uppmärksammats mycket i media under våren, och många brister har synliggjorts.

En redan ansträngd äldreomsorg

Marta Szebehely är professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet och har bedrivit forskning om äldreomsorg sedan 1980-talet. Hon menar att det är svårt att förstår hur en redan pressad äldreomsorg ska mäkta med och kunna möta framtida behov. Hon utvecklar:

”Resurserna har inte hängt med i relation till åldersökningen. Snart kommer omsorgsbehovet bland fyrtiotalisterna börja öka och det är en väldigt stor grupp.”

Om behovet fortsätter att vara detsamma innebär det att antalet personer som förväntas ta del av insatserna för äldre kommer att öka med 53 procent på tolv år, enligt Socialstyrelsens uträkningar.

Sparkrav när mer pengar behövs

Samtidigt som behovet av omsorg successivt ökar väljer de flesta kommunerna att spara på de nämnder där äldreomsorgen ingår. Vidare har många verksamheter mycket svårt att behålla och rekrytera personal, och sjukfrånvaron är hög bland de anställda. Professor emeritus Marta Szebehely utvecklar:

” Äldrevården har mindre pengar nu än den hade för 20 år sedan. Sedan början av 2000-talet har man också dragit ner på platserna på äldreboenden så att cirka 30 procent har försvunnit. Många fler får klara sig med bara hemtjänst.”

Förutsättningar för en välfungerande äldreomsorg

Enligt professor emeritus Marta Szebehely finns det fem förutsättningar för en välfungerande äldreomsorg.

De fem förutsättningarna, enligt Marta Szebehely, är följande:

• Tid
• Kontinuitet
• Flexibla arbetsuppgifter
• Stöd till personalen
• Bred kunskap

Enligt Marta Szebehely fungerar dock i princip inget av detta tillfredsställande idag. Detta innebär att samma behov ges mindre tid och kontinuiteten har minskat drastiskt. Om man har hjälp från hemtjänsten två gånger om dagen innebär detta att man i snitt möter 16 olika personer under två veckor.

Hur kommer vi då tillrätta med problemen?

Det som kan rädda äldreomsorgen är pengar så att kommunerna kan bygga upp äldreboendena igen, enligt Marta Szebehely. Hon förklarar:

”De pengarna måste komma från staten, det kan man inte lägga på kommuner och regioner. Det skulle exempelvis kunna handla om att staten betalar en del av lönerna som man gjorde innan 1990-talet.”

”Collateral damage”

På grund av Coronapandemin har alltfler äldre blivit mer isolerade. Denna isolering innebär en risk för äldres hälsa, inte bara för den mentala hälsan utan även för den fysiska hälsan. Äldreforskaren Laura Fratiglioni har nyligen gått ut och varnat för det som hon kallar för ”collateral damage”, närmare bestämt de långsiktiga följderna av restriktionerna för äldre.

Det är alltså inte enbart själva viruset som utgör ett hot, vilket vi även tidigare har tagit upp. Isolering och ensamhet, som restriktionerna resulterar i, riskerar att orsaka psykisk ohälsa men fysiska sjukdomar som högt blodtryck och diabetes. Forskaren Laura Fratiglioni utvecklar:

”Kropp och själ hör ihop. Den som mår psykiskt dåligt riskerar att på sikt även utveckla fysiska sjukdomar. Det är detta jag kallar collateral damage, en term som i krig står för oskyldiga som drabbas. Här handlar det om vad viruset orsakar som inte är direkt relaterat till själva coronasjukdomen.”

Restriktionerna som innebär att äldre nu har förlorat möjligheten att träffa anhöriga resulterar i att de inte bara går miste om deras sällskap utan även går miste om den vård och hjälp som anhöriga ofta bidrar med. Det kan handla om sköra äldre som bor hemma och som ofta glömmer bort att ta sina mediciner, att de inte rör lika mycket på sig och inte äter och dricker tillräckligt. Forskaren Laura Fratiglioni förklarar:

”Därför drabbas de gamla dubbelt av coronaempidemin. Själva viruset slår hårdast mot dem och dessutom kan isoleringen de tvingas till orsaka mental ohälsa som demens och även fysiska sjukdomar.”

Äldre som bor hemma – en bortglömd grupp

Laura anser att samhället har glömt bort den grupp äldre som fortfarande bor kvar hemma. De får kanske hjälp via hemvården, men anhöriga står ofta för en ännu större del av vård och omsorg än den offentliga vården gör. Många äldreboenden kommer på kreativa lösningar med bland annat plexiglasskärmar för att de äldre ska kunna träffa sina anhöriga, även om detta sker med en glasskärm emellan dem. På äldreboende finns även personal och till viss del även en del aktiviteter, men de äldre som bor hemma i ordinärt boende får inget av detta. Enligt Laura Fratiglioni glöms denna grupp bort och drabbas därför ännu hårdare av restriktionerna.

En kamp mot meningslöshet

Allt fler äldre ringer till den ideella organisationen Minds telefonlinje och uttrycker att livet har förlorat sin mening. Margareta Söderström som är volontär på Minds stödlinje för äldre förklarar:

”Vi märker en tydlig förändring i vad samtalen handlar om. De äldre som ringer hit pratar allt oftare om att de inte orkar längre, att det inte finns något kvar att leva för nu när de inte kan träffa anhöriga och vänner längre.”

Äldrelinjen erbjuder anonyma stödsamtal till äldre och startades av organisationen Mind 2012. Enligt Margareta Söderström, som har varit volontär på Minds stödlinje i flera år, märker nu i samband med coronapandemin att många äldre mår så pass dåligt att de överväger att avsluta sina liv. Vidare har antalet samtal ökat markant, vilket tyder på ett ökat behov av stöd och hjälp hos äldre nu under coronapandemin. Under mars till maj 2019 besvarade Mind totalt 1 200 samtal, och under samma period i år (2020) besvarade Mind 6 600 samtal. Enligt Margareta Söderström är det inte främst coronaviruset som äldre är oroliga för, utan samtalen handlar till störst del om ensamheten och meningslösheten nu när äldre inte kan träffa barn och barnbarn. Margareta Söderström förklarar:

”Man känner att ’nu vill jag inte det här längre’, att man inte har någonting kvar att leva för.”

Vart kan man vända sig?

Om du själv mår dåligt och behöver tala med någon finns det flera nummer att ringa:

• 112 eller en psykiatrisk akutmottagning – om du mår så dåligt att tillvaron upplevs som outhärdlig och du har allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner.
• Minds självmordslinje – chatt via mind.se eller telefon 90101 alla dagar, nu dygnet runt.
• Jourhavande medmänniska – telefon 08-702 16 80, alla dagar kl.21.00-06.00.
• Jourhavande präst – nås via 112, alla dagar kl.21.00-06.00.
• SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och EfterlevandeStöd) – telefon 020-181818, alla kvällar kl.19.00-22.00.
• Vårdguiden 1177 – om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Källor:

SVT Nyheter – ”En sargad äldreomsorg står inför stora utmaningar”, 2020-06-14

SVT Nyheter – ”’Collateral damage’ i spåren av covid-19”, 2020-06-26

SVT Nyheter – ”Allt fler äldre känner att de inte har något kvar att leva för”, 2020-06-26

Coronapandemin har påverkat många på ett negativt sätt och risken för psykisk ohälsa och suicid bland äldre är högre än vanligt. Vi har tidigare betonat risken för ökad psykisk ohälsa med anledning av Coronapandemin. Nu skriver även Göteborgs-Posten att många som besväras av psykisk ohälsa lider svårt under krisen, något som bland annat har visat sig genom ökat antal samtal till Självmordslinjen då samtalen har ökat med 60 procent under april månad jämfört med samma period förra året.

Coronapandemin har påverkat, och påverkar, oss alla på ett eller annat sätt. I samband med att myndigheter uppmanar till fysisk distansering och isolering blir resultatet för många att möjligheterna till socialt umgänge minskar, bland annat genom inställda aktiviteter och evenemang. Detta är något som påverkar det psykiska måendet negativt.

Ökat tryck på Självmordslinjen

Självmordslinjen är en telefon- och chattlinje som drivs av den ideella föreningen Mind, där man har märkt av ett kraftigt ökat tryck under våren 2020 (detta gäller dock inte enbart äldre utan även yngre personer). Under april har olika personer försökt kontakta dem vid över 27 000 tillfällen, vilket kan jämföras med knappt 16 000 samma månad förra året. Detta innebär en ökning på över 60 procent.

Verksamhetsledare Anette Jäderberg har för Göteborgs-Posten förklarat att många av samtalen kan kopplas till Coronaviruset. Hon utvecklar:

”Det är många som känner en sårbarhet, har oro, nedstämdhet, ångest och självmordstankar. När man adderar social isolering och social distansering blir det värre för dem.”

Enligt verksamhetsledare Anette Jäderberg kommer de som ringer in från alla åldersgrupper och samhällsklasser, de har alla gemensamt att de känner en stark oro. Anette Jäderberg förklarar:

”Många säger att de var isolerade innan men att det är ännu värre nu. De får inte träffa sina barn eller barnbarn. Andra kan ha blivit uppsagda och har det dåligt ekonomiskt.”

Den omdiskuterade ”äldreisoleringen”

Verksamhetsledare Anette Jäderberg medger att många av de som ringer in till Självmordslinjen är äldre. Personer över 70 år är en grupp som har påverkats särskilt mycket av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om isolering.

Många hoppades att nya och mildare riktlinjer var att vänta, men så blev det dessvärre inte. Folkhälsomyndigheten höll fast vid gränsen på 70 år då man menade att detta var en lämplig gräns för äldre som särskilt behöver skydda sig mot smitta, detta efter att ha gått igenom de flesta patienter som drabbats allvarligt av sjukdomen.

Under en presskonferens på tisdagen den 2 juni påminde socialminister Lena Hallengren (S) om att det inte är över än på länge och uppmanade det svenska folket att ”hålla i och hålla ut”, även om isolering under längre tid (som många äldre nu har upplevt) frestar på.

Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri på Sahlgrenska akademin, förklarade för Göteborgs-Posten att hon delar socialminister Lena Hallengrens slutsats om att isoleringen frestar på och tror att många blev besvikna av beskedet. Margda har forskat kring suicid bland vuxna och med särskilt fokus på äldre. Hon konstaterar att ensamhet alltid är en stor risk. Margda förklarar vidare:

”Det växer ju längre det här pågår. Det handlar om känslan att känna sig utanför. Man känner att man inte har någon tillhörighet eller något som ger livet någon speciell mening längre. Det blir farligt.”

Margda betonar vidare betydelsen av små saker, sådant som antingen kan få bägaren att rinna över eller sådant som kan innebära räddningen. Hon utvecklar:

”Som självmordsforskare har jag ibland sett hur små, små saker antingen tippar över så att det blir ett självmord, eller tvärtom – att det förhindras. Det kan räcka med några vänliga ord. Man ska inte underskatta vad det kan betyda – att kunna få lite uppmärksamhet, uppmuntran och lite hjälp med praktiska saker som är extra svåra i dessa dagar.”

Den ökade risken idag är att tröskeln till socialt umgänge är högre än vanligt just nu när föreningsliv, religiösa sammankomster och annat är pausat. Margda Waern förklarar att hon känner störst oro för de som är över 75 år då många inom den ålderskategorin inte är lika vana som andra vid att kommunicera digitalt. Vidare har sannolikt den fysiska förmågan även blivit sämre vilket kan innebära svårigheter eller hinder för många när det kommer till möjligheten att komma ut och röra på sig, något som vi vet är väldigt viktigt för den psykiska hälsan.

Självmordsstatistik

Varje år begår ca 1 500 personer självmord i Sverige. Ungefär en fjärdedel är över 65 år. Margda Waern menar att det för många åldersgrupper kan finnas en tydlig koppling till alkohol. Hon utvecklar:

”När livet blir tufft för en del personer så blir det lättare att ta till alkohol som en lösning för en kortvarig bra effekt. Men i långa loppet blir det väldigt destruktivt. Det är också någonting som anhöriga kan se som en varningssignal att reagera på.”

Vad kan man då själv göra?

Statsepidemiolog Anders Tegnell har vid frågan om äldres psykiska hälsa medgett att detta är en väldigt viktig fråga, och menar samtidigt att det finns sätt att umgås även med restriktionerna. Anders Tegnell utvecklar:

”Man kan ju faktiskt göra väldigt mycket tillsammans utomhus. Och är man yrkesverksam i 70-årsåldern är det inte så att vi på något sätt säger att man ska sluta vara yrkesverksam. Det går definitivt att organisera ett arbete efter 70.”

Anders Tegnell säger sig följa frågan nära, men vill dock ändå uppmana alla personer över 70 år att följa restriktionerna både för egen del men även utifrån ett samhällsperspektiv för att minska risken för sjukdom och därmed minska risken för sjukhusvård då sjukvården idag är högt belastad.

Självmordslinjen nu öppen dygnet runt

Verksamhetsledare Anette Jäderberg uppger att Självmordslinjen aldrig tidigare har märkt av det här trycket. De ökar antalet mottagna samtal, men inte i den grad som motsvarar trycket trots rekrytering av nya volontärer. Vid själva samtalen ligger fokus på att ”bara” lyssna medmänskligt. Detta är även ett tips som Anette Jäderberg ger till personer som har någon i sin närhet med självmordstankar. Hon utvecklar:

”Man ska våga stanna kvar helt enkelt även om det kommer att väcka rädslor när någon säger att den mår så dåligt att den har självmordstankar. Försök agera som att det är helt okej att den berättar och att du kommer sitta här en stund. Man ska inte komma med råd och lösningar direkt. Det handlar väldigt mycket om att förmedla empati. Alla kan göra det.”

Självmordslinjen är sedan den 1 juni öppen dygnet runt tack vare utökade bidrag, bland annat från Aviciis minnesfond som startades av den avlidne artisten Tim Berglings föräldrar Klas Bergling och Anki Lidén.

Källa:

www.gp.se – ”Samtalen till Självmordslinjen ökar under corona”

Nu ska vi ta oss an den kroppsegna superantioxidanten glutation som cellerna behöver för att fungera och överleva. Halten av glutation sjunker när vi blir sjuka, och höga nivåer sägs kunna hjälpa oss att hålla oss friska.

Amerikanska fynd

I tidskriften Respiratory Medicine Case Reports framkommer att man i New York har vårdat två patienter som insjuknat i covid-19 med symtom som svårigheter att andas, feber och torrhosta. De båda patienterna gavs tillskott av den kroppsegna antioxidanten glutation och effekten visade sig snabbt. Patienterna var en man och en kvinna i medelåldern som behandlades med tillskott av glutation dagligen i ca en veckas tid. Redan samma dag, och nästan omgående, märktes förbättring i deras tillstånd och efter några dagar kunde patienterna friskförklaras.

Ingen ny behandling

Läkaren Richard Horowitz, som är medförfattare till rapporten, var den läkare som fattade beslutet att ge tillskottet till patienterna då inget annat visade sig hjälpa, varken näringsämnen eller läkemedel. Han har till tidningen New York Post förklarat följande:

”När man får en virusinfektion med en massiv inflammation har man kanske inte tillräckligt med glutation som annars skyddar den känsliga lungvävnaden. Det här är ingen ny behandling och den är inte farlig.”

En rysk hypotes

Det finns en hypotes, som ännu inte är publicerad, som går ut på att glutationbrist kan vara en bidragande faktor till att covid-19 övergår till ett livshotande tillstånd för en del patienter, särskilt hos äldre. Det är den ryske forskaren Alexey Polonikov, professor vid institutionen för biologi och medicinsk genetik vid universitetet i Kursk, som står bakom denna hypotes.

Det är sedan tidigare känt att glutation hämmar virus, bland annat har man sett detta hos patienter med herpes, hiv, hepatit C och influensa A.

Vad är då glutation?

Glutation bildas i cellerna med hjälp av tre enkla byggstenar; aminosyrorna cystein, glycin och glutamin. De bildar en så kallad tri-peptid, vilket innebär en kort aminosyrakedja. Det finns överallt i kroppen, även i varje cells energikärna (mitokondrierna) men är särskilt koncentrerat till hjärnan, ögonen, lungorna, levern och njurarna.

Glutation behövs som sagt för att cellerna ska fungera och överleva och om det inte finns tillräckligt försämras funktioner som upprätthåller vår hälsa. Något som tyder på att glutation är minst sagt viktigt för vår hälsa är det faktum att det har skrivits mer än 125 000 medicinska artiklar om det och dess koppling till vår hälsa och ökad livslängd.

Är höga nivåer av glutation nyckeln till ett långt och friskt liv?

En dansk studie som utfördes vid Odense Universitetssjukhus i Danmark fann att de riktigt gamla (mellan 100 och 105 år) hade signifikant högre glutation jämfört med äldre patienter i åldern 60 till 69 år.

En amerikansk studie från universitet i Louisville, Kentucky, visade att kvinnor från 60 till 103 som uppvisade god mental och fysisk hälsa hade väldigt höga nivåer i blodet. Kan detta innebära att glutation spelar en nyckelroll när det kommer till god hälsa och ett långt, friskt liv? Mycket tyder på det.

Glutation finns till exempel i C-vitamin, curcumin (ämne i gurkmeja) och selen samt mariatistel och alfaliponsyra. Byggstenar till glutation finns även i vitlök, lök, kål, broccoli, grönkål och blomkål. Även träning hjälper kroppen att producera glutation.

3 sätt som glutation gynnar vår hälsa på

 

1. Bekämpar skadliga fria radikaler på ett mycket effektivt sätt – Glutation hjälper till att eliminera fria radikaler och stoppa skador på cellerna och DNA, detta gör även andra vanliga antioxidanter. Glutation har dock kommit att kallas Master Antioxidant (alltså en ”superantioxidant”) då glutation ger våra celler ett extremt bra skydd vilket gör att de håller sig friska längre.

2. Eliminerar farliga gifter innan de kan skada kroppen – Farliga kemikalier, tungmetaller och bekämpningsmedel förorenar luften vi andas, vattnet vi dricker och maten vi äter samt de produkter som vi använder. Gifter finns överallt och det är svårt att skydda sig mot de mer än 80 000 konstgjorda kemikalierna som vi ständigt utsätts för. Glutation hjälper dock kroppen genom att i första hand koncentreras till levern, lungorna, njurarna och matsmältningsorganen som är de stora avgiftningscentra i kroppen. Glutation innehåller svavel som ”fångar upp” farliga gifter och hjälper kroppen att eliminera dessa på ett säkert sätt. Dock behöver kroppen ständig tillförsel av glutation då detta förbrukas varje gång gifter neutraliseras i kroppen.

3. Stärker immunförsvaret – Immunförsvaret är kroppens första försvarslinje mot ohälsa och sjukdom. Toxiner, stress, sjukdom och dålig livsstil försvagar immunförsvaret vilket innebär hälsorisker. Glutation är då extra viktigt då detta stärker våra immunsystemsceller. Återigen vill vi betona vikten av ständig tillförsel då många idag lever under påfrestande levnadsförhållanden med stress, sjukdom och dålig livsstil som innebär att våra nivåer snabbt förbrukas.

Källor:

Kurera – Svåra andningsbesvär hos covid-19-sjuka upphörde

New York Post – New York mom with coronavirus saved by medical-student son’s quick thinking

ResearchGate – Endogenous deficiency of glutathione as the most likely cause of serious manifestations and death in patients with the novel coronavirus infection (COVID-19): a hypothesis based on literature data and own observations

PubMed.gov (National Library of Medicine) – Efficacy of Glutathione Therapy in Relieving Dyspnea Associated With COVID-19 Pneumonia: A Report of 2 Cases

blog.jakobsapotek.com – Blev världens äldsta personer

Vi har tidigare belyst ämnet kost och dess koppling till hälsa och det är av betydande vikt att få i sig en näringsrik kost för att stärka immunförsvaret, särskilt viktigt är det för äldre och sjuka personer som kan behöva ett extra skydd. Detta menar några läkare som har gått samman i en debattartikel i Läkartidningen.  

Idag talas det mycket om vikten av att isolera äldre och sjuka personer samt skydda dessa genom god handhygien och dylikt. Detta är förstås väldigt viktigt, men det är dessutom av betydande vikt att dessa individer även får i sig bra mat och näringstillskott för att stärka motståndskraften.

Debattartikel om äldres undernäring

Det är läkarna Gunnar Akner, Tommy Cederholm, Yngve Gustafson och Bo H Jonsson som lyfter frågan om äldres behov av näringsrik kost, inte minst i dessa kritiska tider med virusinfektioner för att på så sätt stärka immunförsvaret. Dessutom är äldre och sjuka mer än andra utsatta för undernäring.

Socialstyrelsen rapporterade 2017 att 40 000 äldre inom äldreomsorgen (motsvarar 15,6 procent) lider av undernäring som beskrivs som svält och att fler än 100 000 (motsvarar 46,4 procent) riskerar att hamna där.

Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, har i en artikel i Svenska Dagbladet lyft denna problematik och förklarar att dessa missförhållanden främst beror på bristande resurser och kompetens. Enligt Yngve Gustafsson löper man fyra gånger större risk att dö om man är undernärd.

Äldres behov av näring samt social och kulturell stimulans

Tillsammans med kollegorna Gunnar Akner, specialist i internmedicin och geriatrik vid Karolinska institutet, Tommy Cederholm, professor emeritus, Uppsala universitet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och Bo H Jonsson, överläkare vid Norra Stockholms psykiatri och institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet har Yngve Gustafsson skrivit en debattartikel i Läkartidningen. Debattartikeln belyser äldres behov av extra näring för att stärka motståndskraften mot virus, oavsett om man är smittad eller inte, men även äldres behov av att få komma ut samt möjligheten att få social och kulturell stimulans. Artikeln betonar vikten av att så klart även skydda äldre genom god hygien och även isolering vid behov.

Sedan slutet av 1800-talet har kunskapen om god handhygien blivit en alltmer självklar skyddsfaktor mot virus, detta tack vare den ungerska läkaren Ignaz Semmelweis som upptäckte vikten av detta. Vidare vet vi att det även är viktigt med ett bra näringsintag för att på så sätt stärka vårt immunsystem, inte minst för äldre. Detta är något som ovan nämnda läkare anser inte har lyfts fram tillräckligt mycket. Den utbredda förekomsten av undernäring är ett tecken på denna brist.

Vitaminer och näringstillskott  

För 100 år sedan var det allmänt känt att näringsbrister kunde resultera i skörbjugg och olika infektioner. Sedan dess har forskningen kunnat visa på kopplingen mellan virusinfektioner och näringsbrister. Alla näringsämnen samverkar synergistiskt, men särskilt viktiga för immunförsvaret är bland annat vitamin C, vitamin D och zink.

Orsaker till bristande näringsintag

Ett otillräckligt näringsintag kan bero på flera olika faktorer, några är följande:

• Nedsatt aptit
• Dålig ekonomi
• Ensamhet
• Sjukdom
• Funktionsnedsättning(ar)

Vidare har äldre personer ett sämre näringsupptag i mag-tarmkanalen vilket kan bero på bland annat sjukdom, biverkningar av läkemedel och förändrad fysiologi. Genom bra mat samt näringstillskott kan äldre personer därför stärka såväl sitt immunförsvar som sin allmänna hälsa. De fyra läkarna utvecklar detta i sin debattartikel:

”Vid sjukdom kan metabolismen förändras på så vis att antioxidanter går åt snabbare. Det är rimligt att vården beaktar detta. Om man inte kan ta prov får klinisk bedömning avgöra. Trötthet och fördröjd sårläkning kan bero på lågt vitamin C-värde. Koncentrationen av askorbinsyra är ofta låg vid sjukdom. Nedsatt lukt- och smaksinne förekommer vid zinkbrist. Brist på vitamin D bidrar till smärta, depression och infektion.”

En metaanalys om äldres behov av näringstillskott

En mindre metaanalys visar att äldre personer som får vitaminer och mineraler tillfrisknar snabbare vid en infektion, även om sjukdomsförekomsten i sig inte verkar påverkas. Mer forskning och fler studier välkomnas dock då detta är ett område som det inte har forskats så mycket på.

Nu har spridning av Coronaviruset konstaterats på ett antal äldreboende i landet. Att skydda de boende genom god hygien och avvägd isolering är en självklarhet. Utöver detta bör åtgärder för att stärka motståndskraften övervägas, vare sig man är smittad eller inte.

Vikten av att stärka kroppens eget försvar vid virusinfektioner

Åtgärder som god handhygien och fysisk distansering har vi otaliga gånger blivit påminda om under de senaste veckorna (och snart månaderna) för att förhindra vidare smittspridning, och visst är ju detta väldigt viktigt samt vid behov även isolering. Men, det är inte hela bilden. I väntan på ett vaccin (om det är möjligt att ta fram ett sådant) eller så kallad flockimmunitet (att tillräckligt många i befolkningen drabbas av viruset så att detta förhindrar vidare spridning) så verkar en god idé vara att ändå göra det man själv kan på egen hand; det vill säga fortsätta med god handhygien, fysisk distansering men även se över sitt näringsintag för att försäkra sig om att stärka sitt immunförsvar på bästa sätt.

Vi vill, i likhet med ovan nämnda läkare, betona vikten av nutritionsbehandling vid infektioner hos äldre, samt vikten av fysisk aktivitet och rörelse, att få komma ut i friska luften (utifrån individuella förutsättningar) och vikten av social och kulturell stimulans. Vi ställs inför många utmaningar i tider som dessa, men en bra start är ett stärkt immunförsvar – det är vi övertygade om!

Källor:

www.lakartidningen.se – Näringsintaget viktigt under pandemin, inte minst hos äldre (2020-04-17)

www.svd.se – 40 000 undernärda inom äldreomsorgen (2017-04-17)

Somliga associerar ensamhet med något positivt medan andra associerar det med något starkt negativt. Hur kommer det sig att samma begrepp kan framkalla så vitt skilda känslor och uppfattningar? 

Ensamhet kan alltså betraktas både som något positivt och som något negativt, och kan beskrivas utifrån olika perspektiv och dimensioner.

Frivillig och ofrivillig

Ensamheten kan vara frivillig (självvald) eller ofrivillig (påtvingad). Så länge ensamheten är frivillig och självvald är den hälsosam och kan betraktas som positiv. Om ensamheten däremot är ofrivillig, och därmed påtvingad, så påverkar den hälsan negativt.

Objektiv och subjektiv 

Vidare brukar man tala om objektiv och subjektiv ensamhet. Detta handlar om vem som definierar ensamheten. Utifrån sett (alltså objektivt) kan individen uppfattas som ensam då han eller hon exempelvis bor ensam och inte har många vänner, bekanta eller anhöriga. Utifrån ett objektivt perspektiv betraktas individen alltså som ensam. Individen själv kanske däremot inte alls upplever sig ensam då ensamheten kan vara självvald. Samtidigt kan en annan individ ha ett stort socialt nätverk och många omkring sig och därmed inte uppfattas som ensam utifrån ett objektivt perspektiv, men kan trots detta uppleva sig vara ensam utifrån ett subjektivt perspektiv.

Olika dimensioner

Man brukar tala om tre olika dimensioner av ensamhet; existentiell, social och emotionell. Dessa beskrivs närmare här nedan:

Existentiell – kan beskrivas som en djupare form av ensamhet och innebär att individen upplever att han eller hon inte kan dela sina innersta tankar och känslor med andra, att ingen verkligen lyssnar eller förstår.

Social – handlar mer om att individen saknar ett socialt nätverk och band till vänner och bekanta som han eller hon kan anförtro sig åt.

Emotionell – innebär att individen saknar en kärlekspartner som han eller hon kan anförtro sig åt på djupet.

Varför påverkas vi så starkt av ensamhet?

Gemenskap har, rent historiskt sett, varit avgörande för människans överlevnad. Ofrivillig ensamhet har därmed inneburit livsfara eftersom den ensamma individen inte kunde försvara sig mot rovdjur eller fiender. Detta finns, enligt forskare, kvar i oss och kan vara förklaringen till att kroppen förbereder sig för hot när vi upplever ensamhet, vilket resulterar i en stressreaktion för kroppen som är negativ för hälsan.

Hälsorisker 

Som vi tog upp innan är den ofrivilliga ensamheten skadlig för hälsan och kan på sikt medföra ökade hälsorisker i form av:

• Stress
• Oro
• Ångest
• Depression
• Demens
• Minskad matlust
• Minskad fysisk aktivitet
• Diabetes
• Stroke
• Hjärt- kärlsjukdom
• Cancer
• Tidig död

Ofrivillig ensamhet skapar som sagt en stressreaktion i kroppen då vår kropp reagerar på ensamhet på ungefär samma sätt som när vi utsätts för fara. Det finns till och med forskning som visar att ofrivillig ensamhet utgör samma hälsorisker som att röka 15 cigaretter om dagen. Upplevd ensamhet (alltså den subjektiva ensamheten) påverkar oss ändå ner på cellnivå i form av nedsatt immunförsvar.

Riskfaktorer

• Förlust – exempelvis förlust av make/maka eller partner.
• Män – män är ofta sämre på att vårda sociala nätverk än kvinnor.
• Storstadsbor – människor i större städer löper större risk för social och emotionell ensamhet än personer i mindre städer eller samhällen.
• Ekonomi – låginkomsttagare löper större risk att drabbas av ofrivillig ensamhet då ekonomin är avgörande för att kunna delta i olika aktiviteter och samhällsgemenskap.
• Personlighetstyp – mindre utåtriktade och känslomässigt labila personer löper större risk att drabbas av ofrivillig ensamhet än utåtriktade personer som är känslomässigt stabila.
• Äldreboenden – personer som bor i särskild boendeform (äldreboenden) upplever i större utsträckning ensamhet än personer som bor hemma i ordinärt boende med insatser från hemtjänst (eller utan hemtjänst).

Ensamhet och smärta

Forskning, och undersökning med magnetröntgen, har visat att hjärnans smärtsystem aktiveras vid ensamhet på samma sätt som vid fysisk smärta och dämpas vid gemenskap.

Hur ser det ut i Sverige?

Sverige är det land som har flest ensamhushåll. Detta behöver dock inte betyda att vi upplever ensamhet i högst utsträckning, faktum är att det finns flera andra länder som i högre utsträckning upplever ensamhet än Sverige enligt europeiska undersökningar. Detta betyder dock inte att vi inte har en ensamhetsproblematik i Sverige. Bland äldre (över 65 år) som har insatser från kommunens äldreomsorg visar det sig, enligt Socialstyrelsens undersökning, att 53 procent av de som har hemtjänstinsatser upplever besvär med ensamhet (varav 13 procent upplever besvär ofta) medan 65 procent av personer som bor på särskilt boende besväras av ensamhet (varav 18 procent upplever besvär ofta).

Social isolering

I sammanhanget som rör ensamhet brukar man även tala om social isolering, något som Statistiska Centralbyrån för statistik över. Nedan beskrivs begreppet social isolering och höggradig social isolering närmare:

Social isolering – detta innebär att man inte träffar anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden. Ungefär 300 000 personer beräknas vara socialt isolerade i Sverige, ensammast är de äldre. Bland 75–84- åringarna är cirka 10 procent socialt isolerade. Bland de allra äldsta, 85 år och äldre, är andelen 15 procent.

Höggradig social isolering – detta innebär att även kontakter via telefon och över internet sker mer sällan än en gång i veckan. Andelen höggradigt socialt isolerade beräknas till 2 procent av befolkningen. I åldrarna 85 år och äldre är andelen 8 procent.

Viktigt ämne att uppmärksamma

Ensamhetsbegreppet är alltså inte så enkelt som man först kan tro. När vi talar om ensamhet och genomför olika undersökningar behöver vi fråga oss om vi undersöker den objektiva ensamheten eller den subjektiva samt om vi mäter den existentiella, den sociala eller den emotionella ensamheten. Det är viktigt att vi talar om samma form av ensamhet för att mätningen ska bli så korrekt som möjligt.

Mitt i denna svåra tid som präglas av oro, ovisshet och för många framför allt ensamhet så hoppas vi ändå att vi kan dra lärdom av denna tid. Vår förhoppning är att vi kan rusta samhället bättre inför framtiden för att möta många av de utmaningar som ensamheten för med sig. För många har denna tid blivit som en “väckarklocka” då de har fått känna på hur det känns att vara ensamhet och isolerad under våra “karantän”- liknande  förhållanden. Faktum är dock att detta är vardag för de människor som ständigt lever i ensamhet och social isolering.

Riksföreningen Äldres Hälsa driver just nu ett Arvsfondsprojekt, Hälsoprojektet – för och av äldre, för att ta fram metoder och verktyg för att motverka upplevd ensamhet hos äldre. Många bra initiativ sker på olika fronter och vi hoppas kunna bidra på vår front med vårt projekt. Även om tillvaron för många upplevs som svår och hopplös i nuläget vill vi tro på en ljusare framtid.

Här kan du läsa mer om hur ensamheten påverkar olika åldersgrupper.

Källor:

Socialstyrelsen

Vårdguiden

Statistiska Centralbyrån

www.goteborgdirekt.se

www.svenska.yle.fi