Känseln är kanske vårt mest underskattade sinne samt även det mest outforskade sinnet. Det har gjorts exempelvis dubbelt så mycket forskning kring både synen och hörseln. Ändå är känseln så grundläggande för att vi människor ska må bra och överleva. 

Många av de processer som har med känseln att göra är automatiska säger Alberto Gallace som forskar i ämnet. Vi får hela tiden in en massa information från känselsinnet som vi knappt är medvetna om. Exempelvis nu sitter du kanske på en stol och läser detta, du reflekterar knappast över hur din bak känns mot stolen eller känslan när dina fingertoppar rör vi bordets yta, om du sitter vid ett bord. Du tänkte knappast på hur detta kändes först förrän du läste dessa ord. 

Huden som är vårt största organ omsluter oss och skyddar oss mot omvärlden. Denna yta är full av känselreceptorer som reagerar på olika former av tryck.  Våra fingertoppar är ett av de mest känsliga områdena där varje fingertopp kan innehålla över tio tusen känselceller. Känselcellerna skickar sedan information kring vad de upplever in till nervsystemet.  Där slussas det in till hjärnan som tolkar informationen som den har fått. Nervsystemet hos en människa består av ca fem miljarder nervceller. På så vis kan vi genom känseln, med hjälp av våra andra sinnen, gestalta vår omgivning. För människor med nedsatt syn eller hörselförmåga har känseln extra stor betydelse. Synskadade får exempelvis den största delen av sina sinnesförnimmelser via känselsinnet. 

Känselsinnet varnar även kroppen för faror som riktas mot kroppen. Exempelvis en vass eller varm yta. När vi åldras försämras de flesta av våra sinnen, inklusive känseln. Känselsinnet är som mest aktivt när vi är runt 16-17 år, därefter försämras det. På ett sätt kan detta vara bra, då vi blir mer toleranta för smärta. Neurobiologen och forskaren David Linden menar även att våra hjärnor utvecklas olika pga känselsinnet och blir större i områden som den använder ofta. Spelar man exempelvis violin så expanderar den del av hjärnan som får information från handen som använder stråken mer jämfört med den del av hjärnan som får information från den hand som håller i violinen. David Linden menar också att ett försämrat känselsinne kan vara orsaken till att många äldre ramlar lättare. Han säger att detta är pga att känselreceptorerna under fötterna inte skickar lika precis information om underlaget till vår hjärna.

Det finns två sorters känselsystem. Ett för att processa information om vår omgivning och ett så kallat emotionellt känslosinne. Känseln är vårt första sinne. Ett sex veckor gammalt foster som varken kan se eller höra kan reagera på beröring. Studier visar att tvillingar söker varandra för beröring i livmodern. Ett nyfött barn är känsligast runt munnen. Att föra saker till munnen är barnets sätt att bekanta sig med omgivningen.

Behovet av beröring grundläggs således tidigt och vi söker oss ofta till det som är varmt och mjukt. Exempelvis att ta ett varmt bad i ett badkar. Taktil depravation dvs att inte bli berörd är nedbrytande för både människan och djur. Studier som gjorts på apor visar att apor som fått en mjuk ”låtsasmamma” växte bättre än apor som som fått en låtsasmamma i metall. Kängurumetoden för barn som fötts för tidigt är ett annat exempel på hur beröring är viktigt. Metoden uppkom 1978 i  Colombia pga brist på kuvöser. Istället fick barnen bäras hud mot hud med en förälder, vilket ledde till ökad överlevnad. En studie visar även att vi tenderar att dricksa mer om kyparen rör oss. När en kypare rörde vid hälften av gästerna när de skulle betala så visade sig att de som blivit berörda gav mer dricks än de andra. 

Vid fysisk beröring frigörs må bra hormonet oxytocin. Brist på beröring kan vara ett problem för ensamma människor med få sociala interaktioner. I vår nyligen publicerade broschyr Vägar ur ensamhet tar vi upp detta. Vi människor har ett grundläggande behov av att känna samhörighet med andra. Detta har att göra med att i vår tidiga utveckling var beroende av varandra för att skydda oss mot faror av olika slag. Att vi än idag mår dåligt av upplevd ensamhet är alltså en reaktion och ett varningssystem som tros leva kvar som en del av evolutionen.

Att känna sig ensam är vanligt. Så länge ensamheten är självvald så är den inte skadlig. Ofrivillig ensamhet kan däremot ha hälsofarliga konsekvenser. Man kan känna sig nedstämd vilket ofta har en övergripande påverkan på vår hälsa. Det finns många vägar ur ensamheten och saker man kan göra för att må bättre vid ofrivillig ensamhet, vilka vi tar upp i vår broschyr. Brist på beröring från andra kan exempelvis ersattas med värme som också utsöndrar må bra hormonet oxytocin. Ett varmt bad, bada bastu eller en vetekudde som man värmer och lägger över axlarna kan ge en känsla av välmående.

Naturen skyddar känselsinnet och det är ovanligt med genetiska störningar av känseln och få människor saknar helt känsel. En hjärnskada som drabbar känseln kan ofta medföra dramatiska konsekvenser för individen. Kroppsupplevelsen försvinner och man har svårt att röra sig. Hjärnan är lättpåverkad när det gäller känseln och är även lätt att lura. Ett exempel är Pinocchio-experimentet. Försökspersonen får här hålla två fingrar på näsan samtidigt som en massageapparat pressas mot armen som håller i näsan. Detta bidrar till att det uppstår en känsla av att ens näsa växer. 

 

Källor:

När händerna upptäcker världen

Känseln är vårt mest underskattade sinne

Känselsinnet i samspelet

Vägar ur ensamhet

Touch facts

Ofta tenderar vi att ta våra sinnen för givet så länge vi inte upplever besvär. Synen är inget undantag. Men det finns saker som är viktiga att tänka på och som, i alla fall till viss del, kan förebygga åldersrelaterade ögonsjukdomar. I detta blogginlägg ska vi redogöra för några saker som är viktiga att tänka på samt reda ut vilken betydelse olika färger har för vår hälsa och vårt välbefinnande.

 

De flesta är medvetna om vilken betydelse kosten har för hälsan, och detta gäller även för vår ögonhälsa. Det finns studier som visar att hela 50 procent av alla synskador skulle kunna förhindras, eller bromsas upp, med rätt kost (och rätt behandling av symtomen i rätt tid).

 

Ta hand om dina ögon genom att ta hand om din hälsa

Hela 90 % av ögonsjukdomar härstammar från andra sjukdomar och problem. Det börjar alltså i regel med att man börjar se dåligt, sedan kommer resten. Ett tips kan därför vara att överlag ta hand om sin hälsa, bland annat genom att äta en varierad och näringsrik kost.

 

Detta innebär samtidigt att det är viktigt att undvika dålig mat och fetter som höjer blodtrycket och ger högre blodvärden vilket orsakar att blodkärlen i ögonen kommer närmare varandra och som i sin tur leder till försämrad syn. Processade livsmedel (så kallad skräpmat) har visat sig öka risken för åldersförändringar i gula fläcken (åldersrelaterad makuladegeneration). Enkelt uttryckt orsakas detta av inflammation och skada i ögonen. Det finns även studier som visar att högt kolesterol och kött kan bidra till en ökad risk för försämrad syn.

 

Vidare har det visat sig finnas ett samband mellan rökning och åldersförändringar i gula fläcken som är en åldersrelaterad ögonsjukdom som drabbar området mitt i ögat där synen är som skarpast. Ett tips är därför att fimpa cigaretterna om du röker!

 

Ett annat tips är att skydda dina ögon med solglasögon för att skydda mot solens UV-strålar som kan ge bestående skador på näthinnan. Håll då utkik efter CE-märkning då detta är en garanti på att solglasögonen blockerar hela 98-100 procent av UV-strålningen.

 

När vi har kommit upp i åldern lite kan det vara klokt att boka in regelbundna besök hos sin ögonläkare med tanke på att risken för att drabbas av ögonsjukdomar ökar med stigande ålder. Redan efter 50 års ålder kan det vara klokt att överväga mer frekventa besök hos ögonläkare. Genom tester kan då indikationer på eventuella sjukdomar upptäckas och behandling sättas in i ett tidigt skede.

 

Kosttips

 

• Medelhavskost – präglas av frukter, olja, grönsaker, ägg, nötter, mandlar, ljusare kött och fisk – allt detta är bra för ögonen. Mindre salt, färre processade livsmedel och mer kalium så minskas risken för både grå starr och åldersförändringar i gula fläcken. Dessutom har denna diet en blodtryckssänkande effekt också.

 

• Viktiga vitaminer och mineraler – vitamin A, vitamin C, vitamin E och zink samt omega-3 kan motverka åldersrelaterade sjukdomar som grå starr. Omega-3 kan även hjälpa mot trötta ögon.

 

• Grönkål och spenat – innehåller rikligt med antioxidanter, några är lutein och zeaxantin vilka ger ett bättre skydd mot solen och dess UV-strålar. En rekommendation är intag av någon av dessa två till fyra gånger i veckan för bästa effekt, det går exempelvis att blanda ner i en smoothie.

 

• Flavonoider – detta gynnar god syn och finns i blåbär och andra bär, grönt te, choklad och citrusfrukter. Just blåbär innehåller mycket antioxidanter och sägs ha en bromsande effekt på åldersförändringar i gula fläcken (fler studier efterfrågas dock).

 

• Fisk (särskilt fet fisk som lax och makrill) – innehåller näringsämnen som är viktiga för näthinnans funktion samt för hela ögats struktur. Fisk kan med fördel ätas minst tre gånger i veckan.

 

• A- vitamin – kan förebygga nattblindhet och till och med blindhet och finns i allt från ägg, ost, fisk, lever, mjölk, grönsaker och rotfrukter och då inte minst orangefärgade sådana som har en hög halt av betakaroten som är en form av A-vitamin. A-vitamin kan förebygga nattblindhet och till och med blindhet. Håll dig dock till ett normalt intag/mängder då ett överdrivet intag kan resultera i huvudvärk och trötthet.

 

• Ginkgo biloba – innehåller flavonoider och har visat sig öka cirkulationen till den optiska nerven och bidrar till att minska oxidativ stress och kan förebygga att tillståndet förvärras hos patienter med glaukom.

 

• Tillaga maten – ämnen som är viktiga för ögonen (så som betakaroten, lutein och zeaxantin) tas lättare och snabbare upp av kroppen om de tillagas genom att kokas, ångkokas, wokas eller mixas.

 

 

Färgernas kraft för hälsa och välbefinnande

Året var 1920 när den amerikanska läkaren Harry Riley Spitler upptäckte att färger hade en positiv effekt på hans patienter. Han exponerade sina patienter för olika färgpaletter för att understödja deras förmåga till självläkning och lindra tillstånd som sömnbesvär, depression, astma och koncentrationsproblem. Inom färgterapi används olika färger beroende på åkomma eftersom färger har olika egenskaper.

 

Blå – symboliserar visdom och intelligens och är känd för att skapa en känsla av förtroende och säkerhet. Den blå färgen kan öka vår produktivitet, lindra vinterdepression, återställa vår dygnsrytm och lindra trötthet.

 

Orange – symboliserar kommunikation, glädje, kraft, energi, kreativitet och optimism samt rörelse och framsteg. Orange färg anses kunna stärka hjärnans funktion.

 

Gul – symboliserar glädje, överflöd och viljestyrka. Den gula färgen kan bidra till skärpt koncentration och ge oss styrka att stå i centrum för andras uppmärksamhet, likt solen i vårt solsystem.

 

Grön – symboliserar tillväxt och positiv energi, naturen och vår gemenskap med världen omkring oss. Den gröna färgen bidrar till att skapa balans och harmoni då den ligger i mitten av färgspektrumet, och kan hjälpa oss att rikta fokus inåt och återfå balans.

 

Röd – symboliserar eld, passion, styrka och fysisk energi. Den röda färgen kan också symbolisera närvaro i stunden och förmågan att bejaka livet, likt vårt röda blod som förser varenda cell med energi.

 

 

 

 

 

 

Källor:

Allt om linser – ”Hur påverkar din kost dina ögon?”

Kurera – ”Naturliga sätt att bevara god syn”

Rituals – ”Färgterapi: Färgernas betydelse för vårt välmående”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu har turen kommit till nästa sinne, smaksinnet. Som vi skrev i vårt tidigare inlägg om luktsinnet så är dessa två sinnen starkt sammankopplade. Utan luktsinnet skulle vi endast känna grundsmakerna, sött, surt, salt, beskt och umami.

Smaksinnet utvecklas tidigt. Redan tidigt i spädbarnsåldern så kan vi urskilja exempelvis sött från salt. Vi har även en inbyggd aversion mot bittra smaker för att skydda oss och på så vis överleva. 

På tungan och i munhålan sitter en mängd smakreceptorer. Via saliven når smakerna smakreceptorerna som sedan skickar signaler upp till smakcentrum i hjärnan där de registreras som sött, salt, surt, beskt eller umami. För att känna exakt vad det smakar kommer luktsinnet till hjälp. Mat består ju av både smak och arom. Aromen tar bakvägen genom munnen, den kanal som förbinder munhålan med näshålan och triggar igång luktreceptorerna, som i sin tur skickar nervsignaler till hjärnans luktcentrum.

I munnen finns även en nerv som heter trigeminusnerven som hjälper oss att skilja kallt från varmt exempelvis mint och chili. Smaken är således resultatet av ett samarbete mellan luktsinne, smaksinne och trigeminusnerven. 

Dock finns det fler faktorer som påverkar vad maten smakar. Hur maten ser ut och vilken konsistens den har? Vilket humör man är på när man äter, är man glad eller kanske arg? Äter man i sällskap eller äter man ensam? Var äter man? Äter man exempelvis utomhus som på en picknick?

Faktum är att smaken på maten beror väldigt mycket på var man äter den. Äter vi i ett rum med dålig ventilation och torr luft så är risken stor att näsgångarna täpps till. Som nämnt tidigare hänger smaksinnet ihop med luktsinnet, så om näsgångarna täpps till så känner vi inte lika mycket smak. Av samma anledning smakar mat bättre ute i friska luften. Näsgångarna frigörs, vi andas lättare och känner helt enkelt mer smak. 

Även synintryck är avgörande för hur maten smakar. Studier visar att folk ofta upplever mat som både godare och mer aptitlig när den är fint upplagd och serverat på en vacker tallrik. Även färgen på tallriken spelar roll. Två stycken exakt likadana desserter serverades på en vit respektive svart tallrik. Smaken upplevdes olika och desserten på den vita tallriken uppfattades som mycket sötare. Studier visar även att varm choklad upplevs smaka mer choklad om den dricks ur en orange mugg jämfört med om den dricks ur en blå mugg. 

Formen på tallriken spelar också roll enligt samma forskning. Man talar om kiki, föremål med spetsiga kanter och bouba, rundare föremål. Mat serverad på kiki, exempelvis en fyrkantig tallrik upplevs som syrligare, medan på bouba, en rund tallrik, upplevs som sötare och fylligare. 

Hörselintryck, som rätt sorts musik, påverkar också själva upplevelsen av smak när vi äter. Det är hjärnans multisensoriska samspel som drar slutsatser och påverkar hur god vi tycker att maten är. Gladare musik ska enligt forskning påverka att maten upplevs som godare. Musik med lågfrekventa ljud ska däremot ge en mer bitter smakupplevelse. 

Även vår sinnesstämning påverkar vår lust att äta, samt vad vi vill äta. Känslomässigt ätande är vanligt. Mat blir ett firande när vi är glada eller en tröst när vi är ledsna. Studier visar att vi blir mer sugna på choklad när vi är nedstämda. Är man trött, ledsen eller uppriven blir maten en njutning, en avslappning och även lite godare.

Är man sorgsen är det vanligt att man inte vill äta alls. Likaså påverkar sällskapet ens upplevelse av maten. Studier visar att 68% upplever maten som godare om de är närvarande när de äter, dvs fokuserar på måltiden och inte gör något annat samtidigt. Hela 71% upplevde även maten som godare när de åt den tillsammans med andra.

Källor:

När maten blir en tröst

Smak så funkar det

Därför smakar mackan godare utomhus

God mat gör oss lyckligare

Här är tricken som gör maten godare

 

Vi kommer nu att påbörja en serie inlägg här i bloggen där vi tar upp våra olika sinnen. Först ut är doftsinnet.

Doftsinnet är starkt sammankopplat med smaksinnet. Utan doftsinnet så skulle vi enbart känna grundsmakerna sött, salt, surt, beskt eller umami. Vi skulle inte känna maträttens nyanser. Vad den smakar, hur den smakar, vilka kryddor. 

Doftsinnet är ett egendomligt sinne jämfört med exempelvis synen eller hörseln då de flesta människor har svårt att beskriva och identifiera dofter i ord. Man associerar snarare med en händelse, en person eller en specifik sak. 

Maria Larsson forskar om självbiografiska doftminnen, dvs minnen som väcks av dofter. Hon säger att doftminnen kan ta oss hela vägen tillbaka till barndomen. Försökspersoner i en studie fick lukta på olika dofter och därefter berätta om sina associationer. Barndomsminnen kom upp till en mycket högre grad  än vid syn- och hörselintryck. Det är som om första gången vi präntar in en doft så sitter den. Doftintryck går nämligen in via det limbiska systemet i kroppen. Detta kallas också för känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet.

Lukt/doftsinnet har även en stark koppling till nervsjukdomar. Ett försämrat doftsinne är ett första tecken på problem i nervsystemet och Parkinsons sjukdom. Det finns även forskning som menar att ett försämrat luktsinne kan ha en koppling till demens. En forskare vid Umeå universitet följde 501 personer i åldrarna 65-90 år, inom ramen för den sk Betulastudien. Vid första undersökningstillfället uppvisade ingen av deltagarna några tecken på demens, när de ombads lukta på olika kryddor, blommor och frukter. Fem år senare genomfördes dofttestet igen. Samtidigt genomfördes tester kring kognitiv förmåga såsom minne och orienteringsförmåga. Samma deltagare som hade visat ett sämre luktsinne vid det första dofttestet uppvisade nu sämre resultat på de kognitiva testerna. 

Denna forskning innebär att på sikt skulle tester av luktsinnet i kombination med traditionell demensutredning kunna förbättra demensdiagnostiken. Det skulle exempelvis kunna innebära att symptomlindrande medicin kan sättas in i ett mycket tidigare skede.

När vi blir äldre så försämras vårt luktsinne naturligt, så oroa dig inte för att det är begynnande demens ifall du har fått ett sämre luktsinne.

Ett försämrat doftsinne kan leda till förlorad aptit då det inte är lika roligt att äta mat, när man inte längre känner ett helt smakspektra av måltiden. Vi vänjer oss också vid dofter, något som kallas att vi habituerar. Vi undrar därför om det går att öva upp sitt doftsinne?

De flesta människor kan förbättra ett nedsatt luktsinne genom att träna att lukta på olika dofter. Detta kallas för luktträning. Börja med att välja ut några dofter som du tycker om. De ska ha en tydlig men inte för stark doft, doften ska heller inte försvinna för fort. Produkterna ska inte innehålla alkohol. Dvs inga parfymer. Exempel på produkter är:

• Sylt, kaffe, vitlök, honung, lime
• Tandkräm, tvål, såpa
• Kanel, oregano, basilika, kardemumma

Du ska nu lukta på dina dofter två gånger om dagen. En gång på morgonen och en gång på kvällen. Lukta på varje doft i 10-20 sekunder. Koncentrera dig på doften och försök minnas hur den ska dofta. Dra inte in alltför mycket luft. Försök även att föreställa dig dofterna med dina tankar. 

Luktträning får bättre effekt om man byter ut dofterna en gång i veckan så att man tränar på nya dofter. Man kan sedan återanvända tidigare dofter vid ett senare tillfälle. Det är bra om man skriver ner upplevelserna av dofterna i en anteckningsbok, då kan man lätt följa hur ens upplevelse av dofterna utvecklar sig. Exempelvis så kan man värdera dofterna i en skala från 0-5 där 0 är mycket svag och 5 är mycket stark doft. Ha tålamod, det tar tid att förbättra sitt luktsinne. Man får oftast räkna med att det kan ta ungefär två månader av luktträning innan man märker att luktsinnet har blivit bättre. 

Ett annat sätt man kan använda dofter är genom aromaterapi. Dofter kan som sagt framkalla minnen och är nära förknippat med våra känslor. Inom aromaterapin anser man att eteriska växtoljor kan användas för att påverka både kropp och själ. För att pigga upp, balansera, lugna och revitalisera. Doftoljor har använts i läkande syfte så långt tillbaka i tiden såsom 3500 år före Kristus. 

Aromaterapi kan praktiseras på olika sätt. Ett enkelt sätt är genom att bada eller duscha med en doftolja. Även massage med en doftolja är ett härligt sätt att tillgodose sig doften. Det finns även ett flertal aromalampor på marknaden där man kan sprida doften till ett helt rum. Så vilka dofter ska man välja?

• Lavendel, lindblomma och geranium  lugnar och balanserar sinnet
• Bergamott är uppiggande för sinnet
• Grapeolja är uppiggande och motverkar även stress
• Rosmarin höjer humöret, dämpar oro och ökar energinivåerna

Tänk på att en ren eterisk olja inte ska användas direkt på huden. Blanda istället ut den med en bärande olja, eller i en duschkräm.

Källor:

Doftsinnet kör sitt eget race

Luktsinnet kan avslöja begynnande demens

Träna ditt luktsinne

Aromaterapi

Det finns flera sjukdomar som är kopplade till sköldkörteln, och i detta blogginlägg tänkte vi redogöra närmare för två av de vanligaste; hypotyreos och hypertyreos. Vidare tänkte vi redogöra för några tips på hur man kan stärka sin sköldkörtel, för att på så sätt stärka sin hälsa och sitt välbefinnande.

 

Namnen är snarlika och det finns vissa liknande symtom, men samtidigt är hypotyreos och hypertyreos varandras motsatser. Hypotyreos innebär en underfunktion i sköldkörteln vilket innebär att den bildar för lite hormoner (kroppen går på lågvarv så att ämnesomsättningen går långsammare, och organen och cellerna jobbar långsammare) medan hypertyreos innebär en överfunktion i sköldkörteln där det bildas för mycket hormoner (kroppen går på högvarv).

 

Hypotyreos – förväxlas lätt med andra tillstånd

Symtomen för hypotyreos är många och diffusa, och detta kan medföra en risk att sjukdomstillståndet kan förväxlas med andra sjukdomar och därmed försvåra möjligheten att få rätt diagnos.

 

Hypotyreos är betydligt vanligare förekommande hos kvinnor jämfört med män. Risken att få hypotyreos ökar också med stigande ålder (även om sjukdomen har ökat bland yngre kvinnor under 40 år med en fördubbling av antalet sedan 2006), med symtom som ofta uppkommer i medelåldern och därför riskerar att förväxlas med klimakteriebesvär.

 

Hur kan man då skilja på klimakteriebesvär och hypotyreos? Enligt Kerstin Brismar som är endokrinolog och senior professor vid Karolinska Institutet i Solna kan man skilja tillstånden åt genom att titta lite närmare på vissa symtom. Vid klimakteriebesvär känner man sig ofta varm och svettig, och vid hypotyreos upplever man en frusenhet och önskar därför värme.

 

Det finns även en risk att hypotyreos kan förväxlas med depression och utbrändhet då brist på sköldkörtelhormoner resulterar i att alla processer i kroppen går långsammare.

 

Hur ställs diagnosen?

Att ställa diagnosen hypotyreos görs vanligtvis genom ett vanligt blodprov som mäter THS som är ett hormon som är förhöjt när sköldkörteln inte fungerar som den ska. Enligt Kerstin Brismar är det dock inte alltid så enkelt. Ibland kan blodprovet visa värden som ligger högt men fortfarande inom det normala gränsvärdet, vilket innebär att det rent medicinskt inte innebär någon avvikelse. Problemet är att värdet är högst individuellt vilket kan innebära att värdet kanske inte är normalt för just den patienten. Vid fastställande av diagnos är det dock möjligt att även mäta andra värden än enbart THS, för att diagnosen ska bli så korrekt som möjligt.

 

Hur behandlas hypotyreos?

Hypotyreos behandlas vanligtvis med läkemedlet Levaxin eller Euthyrox, men inte heller detta är helt okomplicerat. Det kan ta tid att hitta rätt dos och enligt Kerstin Brismar är det ca 20 procent som inte blir helt återställda trots bra läkemedel. Ibland måste man hitta en skräddarsydd dosering, och det kan ta tid. De flesta blir dock hjälpta med sina symtom på några veckor med rätt behandling, men ibland kan det ta upp till ett år.

 

 

Hypertyreos – när kroppen går på högvarv

Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormoner vilket gör att kroppens celler och organ jobbar mer. Kroppen förbrukar mer energi när ämnesomsättningen ökar. Den ökade mängden hormoner bidrar till att kroppen tillverkar mer adrenalin och noradrenalin, hormoner som är förknippade med stress. Hormonerna bidrar i sin tur till att blodtrycket och pulsen stiger och kroppen blir dessutom mer känslig för dessa hormoner.

 

Även hjärnan påverkas av hormonerna och det är förklaringen till att den drabbade kan påverkas i sin psykiska hälsa i form av bland annat ökad risk för ångest, närhet till ilska och sömnsvårigheter.

 

Hur behandlas hypertyreos?

Hypertyreos kan behandlas med läkemedlet tyreostatika för att helt stänga av sköldkörteln och istället ge läkemedel med sköldkörtelhormon eller i lägre dos för att delvis försöka stänga av sköldkörteln så att hormonnivåerna blir ”lagom”. Hypertyreos kan även behandlas med strålning eller operation.

 

 

Så stärker du din sköldkörtel – 11 tips

Det finns flera sätt att stärka sköldkörteln på, nedan redogör vi för några.

 

• Stressa mindre – stress ökar risken för att drabbas av sköldkörtelproblem och försämrar chanserna att tillfriskna, stress är negativt för både sköldkörteln och binjurarna. Först drabbas binjurarna och därefter sköldkörteln. Ett tips är därför att börja med att stärka binjurarna (genom exempelvis stresshantering, avslappning och eventuellt binjureextrakt som finns hos hälsokosten).

 

• Prioritera sömn – ge dina binjurar vila och återhämtning.

 

• Förebygg/behandla näringsbrister – ibland uppstår problem med sköldkörteln till följd av näringsbrister då många näringsämnen påverkar sköldkörteln, den vanligaste är jod. Se därför till att få i dig tillräckligt med näringsämnen och framförallt jod som ibland finns tillsatt i salt (gourmetsalter och mineralsalter innehåller sällan jod så kolla noga på förpackningen). Jod kan förebygga både hypotyreos och struma.

 

• Se till att få i dig vitaminer och mineraler – selen, zink och järn är särskilt viktiga för sköldkörtelns funktion, men även A-vitamin, D-vitamin, C-vitamin och omega-3 är viktiga.

 

• Ät ägg – detta innehåller upp till 16 procent av det jod och 20 procent av det selen vi behöver.

 

• Ät bra livsmedel – exempelvis frukt och grönsaker (gärna ekologiska), paranötter, frön, bär, kött och kyckling, fisk och skaldjur samt alger. Även kallpressad olivolja och kallpressat kokosfett är bra och lätt för kroppen att bryta ner.

 

• Ät lagom mängd av vissa livsmedel – exempelvis kål, raps och sojaprodukter. Undvik, eller minska på intag av, socker, stärkelse och snabba kolhydrater då detta resulterar i ett ojämnt blodsocker. En del mår bra av att utesluta mjölkprodukter då de har en överkänslighet (visar sig inte i tester). Minska eller uteslut koffein då detta belastar binjurarna.

 

• Undvik hårda dieter – satsa exempelvis på antiinflammatorisk kost, ät ofta och försök hålla blodsockret på en jämn nivå då lågt blodsocker är påfrestande för uttröttade binjurar.

 

• Träna försiktigt – motion är alltid bra men träna inte för hårt.

 

• Undvik för mycket fluor – fluor är bra för tänderna men inte lika bra att få i sig då detta stör sköldkörtelns funktion genom att fluor tar över platsen från jod vilket får effekten att sköldkörtelhormonet inte fungerar som det ska i cellerna.

 

• Var försiktig med vissa läkemedel – läkemedel så som betablockerare och dopaminrelaterade läkemedel (även SSRI-preparat/antidepressiva läkemedel då de sänker kortisolnivåerna), även värktabletter med acetylsalicylsyra och lugnande medel. Rådgör dock alltid med din läkare vid behov av något av ovan nämnda läkemedel!

 

 

 

 

Källor:

 

Må bra – ”Allt fler kvinnor får problem med sköldkörteln – här är symtomen”

Må bra – ”Bästa och sämsta maten för din sköldkörtel”

Vårdguiden 1177 – ”Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon”

Sköldkörtelförbundet – ”Hypertyreos – behandling”

Kurera – ”11 tips för naturlig hjälp vid sköldkörtelproblem”